SMÅLAND-BLEKINGE HANDBOLLFÖRBUND

SMÅLAND-BLEKINGE HANDBOLLFÖRBUND Policydokument för spelarutbildning DEN 28 FEBRUARI 2014 Karl Pettersson

Innehåll 1. Inledning... 2 1.1 Vision... 3 1.2 Syfte och mål... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Innehåll... 4 1.5 Tillvägagångsätt... 4 2. Strävan mot målen... 5 2.1 Stärka utbildningssamverkan mellan förbund och klubb... 5 2.2 Fler skall spela handboll längre... 5 2.3 Öka kunskapen hos såväl som ledare... 5 2.4 Antalet föreningar skall öka... 6 2.5 Befintliga föreningar skall växa... 6 3. Svenska Handbollförbundets riktlinjer... 7 3.1 Tränarskolan... 7 3.2 Spelarutbildning... 7 4. Riktlinjer spelarutbildning Småland-Blekinge Handbollförbund... 7 4.1 Introduktion... 7 4.2 Arbetsmodell för styrning av policy och inriktningsbeslut... 8 4.3 Utbildnings fokus... 9 5. Spelarutbildning lägerverksamhet Småland-Blekinge Handbollsförbund... 10 5.1 Övergripande organisering år 1-5... 10 5.2 Uttagnings- och matchningspolicy... 11 5.3 Innehåll spelarutbildning år 1-3... 11 5.4 Övergripande planering av innehåll år 1... 12 5.5 Övergripande planering av innehåll år 2... 13 5.6 Övergripande planering av innehåll år 3... 15 5.7 Innehåll år 4-5... 16 5.8 Övergripande innehåll år 4 och 5... 16 1

1. Inledning Småland-Blekinge är ett stort handbollsdistrikt med en bredd av mångfald av föreningar och verksamheter. Verksamheten spänner ifrån Jönköping i norr till Karlskrona i söder, ifrån Anderstorp i väster till Mönsterås i öster. Det finns såväl elit som bredd, barn- ungdom- som vuxenhandboll. Storleken på distriktet gör att det är en spännande utmaning att skapa en spelarutbildning som är applicerbar för att skapa kontinuitet på de moment som är centrala för att utbilda. För att ett stort distrikt som Småland-Blekinge är det vidare vitalt att det finns en god samverkan kring spelarutbildningen för att behovet av, domare och ledare ska kunna tillgodoses. Till skillnad från andra spelarutbildningsmaterial så syftar detta material till att skapa metodik för olika typer av organiseringsnivåer. Strategisk nivå såsom styrelse samt kommittéer spelar en viktig roll för att kunna genomföra och skapa trovärdighet i implementeringen av materialet. Utan den operativa verksamheten ges rätt förutsättningar från strategisk nivå så innebär det svårigheter i den praktiska verkligheten. För att få till en institutionell förändring så krävs en förändring i operativa nivån (distriktlag/föreningar). Uteblir en institutionell förändring riskerar endast en förändring att ske på ytan, vilket medför att arbetet fortsätter som tidigare. Med distriktets komplexitet i åtanke så kräver det en samordning mellan olika nivåer inom distriktet och därför med som tidigare nämnt ett djupare och bredare tänktesätt finnas kring spelarutbildningens innehåll och genomförande. Att föreningar involveras i spelarutbildningen och att en röd tråd skapas ifrån styrelse, utbildningsverksamhet och förening. 2

1.1 Vision Att distriktet Småland-Blekinge Handbollsförbund skall vara ett levande handbollsdistrikt 1.2 Syfte och mål Syfte Syftet är att skapa ett material för att generellt stärka handbollen i distriktet i såväl förbundsverksamheten som i föreningarna. Spelarutbildningsmaterialet syftar även till att stärka såväl bredd som elitverksamhet. Mål Stärka utbildningssamverkan mellan förbund och föreningar Fler skall spela handboll längre Öka kunskapen hos såväl som ledare Öka rekryteringen av ledare/tränare Antalet föreningar skall öka Befintliga föreningar skall växa 1.3 Målgrupp Småland-Blekinges utbildningsmaterial skall vara en grund för framtagandet av en rödtråd för hela distriktet. Spelarutbildningsmaterialet för lägerverksamhet vänder sig till i mellan åldern 14-18 år. Det blir då en naturlig samklang med distriktets lägerverksamhet och på så sätt kan ett utbildningsmateril kopplas mellan förening och distrikt. 3

1.4 Innehåll Materialet skall stärka Småland-Blekinge som handbollsdistrikt och förstärka och förbättra föreningarnas, spelarnas och ledarnas möjligheter till utveckling. Spelarutbildning är organiserad på olika nivåer - Styrelsens strategiska arbete syftar till att skapa förutsättningar för såväl utbildningskommittén, lägergruppen som föreningarna. - Utbildningskommittén skall förstärka utbildningsinsatserna gällande föreningsverksamhet, utbildningsverksamhet och spelarutbildning i form av lägerverksamhet. - Lägerverksamheten skall utifrån SHF:s styrdokument samt beprövad erfarenhet förstärkas så att ytterligare individuell utveckling sker. 1.5 Tillvägagångsätt Materialet har utgått ifrån det tidigare spelarutbildningsmaterialet. Dock skall inte det som en reviderad variant utan en ny version. Vidare har de övergripande riktlinjer som Svenska Handbollförbundet har används som verktyg i skapandet. Materialet skall sedan appliceras i distriktet enligt arbetsmodell nedan. 1. Styrelsen och utbildningskommittén 2. Lägergrupp och distriktlagstränare 3. Föreningsmöten 4. Ledare/tränare på föreningsnivå Genom en bredd i appliceringen och genomförandet av denna spelarutbildning så ökar chanserna att fler tar till sig och arbetar utifrån det dokumentet. 4

2. Strävan mot målen 2.1 Stärka utbildningssamverkan mellan förbund och klubb I ett distrikt som är stort geografiskt är samverkan väldigt viktigt för att få en sammanhållen verksamhet och en förståelse för kulturella organisatoriska skillnader beroende på var föreningen bedriver sitt arbete. Med rätt typ av samverkan kan föreningarna och förbundet utvecklas. Att ha föreningar med en hög utbildningsnivå och organisering är nyckeln till att kunna locka och få /ledare att stanna länge inom den enskilde föreningen och i idrotten handboll. Därför bör fler utåtriktade aktiviter genomföras i förbundet gentemot föreningarna och tillsammans med föreningarna. 2.2 Fler skall spela handboll längre Idrotten generellt tappar numera aktiva och det kan på sikt hota ett omfattande och levande föreningsliv. Genom att individen upplever glädje och inkludering i sin idrott och förening så ökar chanserna till att fler spelar handboll längre. Det stärker chanserna till en god senioridrott, rekrytering till exempelvis av domare, ledare, personer till styrelseuppdrag med mera. Det ökar även chansen till att just handbollen skapar individer som får en livslång rörelseglädje, vilket i sin tur förbättra folkhälsan etc. 2.3 Öka kunskapen hos såväl som ledare Kunskap är makt brukar det sägas och det ligger en hel del i det. Genom en kvalitetssäkrad spelarutbildning ökas kunskapen hos respektive individ och succesivt så växer kvalitén hos n. Genom att distriktet har en hög utbildningstakt av ledare samt ett relevant innehåll i lägerverksamheten kommer fler inom Smålands-Blekinge ha en god grund att stå på. Gällande utvecklingen av tränare gäller det att erbjuda lokala Baskurser och distriktsanordnade TS 1 och TS 2. Vidare bör förbundet kontinuerligt genomföra temautbildningar inom relevanta kunskapsområden. Genom ett jämställt utbildningsarbete skall även fler kvinnor lockas av att ta ledande uppdrag inom styrelse, kommittéer och som tränare/ledare i föreningarna och förbundet. 5

2.4 Antalet föreningar skall öka För att idrotten handboll skall få större genomslag så krävs det att antalet föreningar öka i Småland-Blekinge. Redan idag ser vi hur ser handbollen har vaknat till liv i en del orter där handbollen inte funnits under en längre tid. Här gäller det att fortsätta arbeta med att få fler nya föreningar. Detta kan exempelvis ske genom att valda delar av förbundets verksamhet sker på orter där det idag inte finns någon förening. På det sättet stimuleras till att idéer växer fram om nya föreningar. En hög grad av organisering genererar en starkare intresse för handbollen och större möjligheter att genomdriva en verksamhet 2.5 Befintliga föreningar skall växa Det är inte bara nya föreningar som krävs utan även underhåll och utveckling av befintliga föreningar. Genom riktade insatser i form av utbildningar, verksamhetsstöd med mera så stärks motivationen av bedriva föreningsverksamhet. Projekt Jämställd och hållbar föreningsutveckling är ett sådant exempel. 6

3. Svenska Handbollförbundets riktlinjer 3.1 Tränarskolan Svenska Handbollförbundets stegutbildningar är grunden i all utbildning av tränare i handbollssverige. Därför är tränarskolans åldersindelning, innehållsupplägg med mera centrala vid utvecklingen av Småland-Blekinges nya spelarutbildning. 3.2 Spelarutbildning Detta spelarutbildningsmateriel använder Svenska Handbollförbundets spelarutbildning till deras riksläger som ett material vid utvecklingen av innehåll och former av lägerverksamheten. För ett distrikt är det dock viktigt att kunna tänka större då dess verksamhete inte begränsas till de individer som finns inom ramen för olika typer av lägerverksamhet utan se till hela distriktets intressen gällande spelarutbildning 4. Riktlinjer spelarutbildning Småland-Blekinge Handbollförbund 4.1 Introduktion Detta utbildningsdokument som tidigare nämnt syftar till att skapa verktyg till att utbilda /ledare i såväl distriktitet verksamhet som i föreningsutbildningen. För att Småland- Blekinge skall vara en levande handbollsregion kräver det en god samverkan mellan distrikt och klubb. Därför måste ett spelarutbildningsmaterial vara ett levande dokument där dess innehåll blir en naturlig del i klubbarnas tankesätt. Det ska dock inte ses som ett sätt att styra respektive klubbs spelarutbildning utan som övergripande riktlinjer för distriktets spelarutbildning. De övergripande riktlinjerna är policybeslut och innehåller de övergripande tankarna som distriktet har och som ska sippra igenom ner till distriktets föreningar. Denna typ av organisering sker med bakgrund till att den enskilde föreningen skall ges handlingsutrymme och frihet att utifrån sina förutsättningar genomföra sin spelarutbildning. Lägerverksamheten är snarare en detaljstyrning för de ledare som är engagerade i den verksamheten. Detta för att en rödtråd skall finnas i innehållet i utbildningen av vilket medför att förutom de övergripande riktlinjerna så kan lägerverksamheten genererar detaljkunskap till, ledare och föreningar. Materialets röda tråd är att förstärka n/spelarnas individuella förmåga för såväl teknik/taktik som fysisk. Detta görs genom att arbete sker på olika typer av 7

organisationsnivåer. Styrelsens roll blir att hitta metoder att förstärka incitamenten i såväl förbundets verksamhet som föreningensverksamheten. Genom föreningsmöten och ekonomisk fördelning kontinuerligt göra det enklare att skapa en miljö i distriktet för denna typ av utveckling. Materialet skall även vara ett styrande dokument för ledare/instruktörer. Vidare blir det utbildningskommitténs ansvarsområde att direkt arbeta med befintlig utbildningsverksamhet samt kommande att driva tanken att den individuella utvecklingen skall stå i centrum. Detta ges genom tydligt fokus på detta i exempelvis TS utbildningarna samt vid föreningsbesök eller temautbildningar. Genom utbildningskommittén och lägergruppen kan man styra innehållet i lägerverksamheten. Alltså hur vi vill utbilda inom ramen för vår egen verksamhet. Vidare skall materialet ligga som en grund för de temautbildningar som distriktet arrangerar inom ramen för sportslig utveckling. På så sätt ökar chanserna till en god implementering samt skapandet av ett levande material och öppnar upp för framtida diskussioner och revideringar. 4.2 Arbetsmodell för styrning av policy och inriktningsbeslut För att kunna samverka förbund, förening, lag och den enskilde n så krävs det mer än en bra lägerverksamhet. Resultat av kvalitéen på lägerverksamheten är i grund och botten resultat av hur väl förbundet och föreningarna utbildar ledare och. En god idrottslig nivå på föreningarnas verksamhet medför en bra lägerverksamhet. Därför skall riktlinjer och tankarna kring genomförandet av utbildning/spelarutbildning genomsyra samtliga utbildningsinsatser inom ramen för distriktets verksamhet. Styrelsen tar de övergripande målen kring föreningsutveckling/utbildning som sedermera utbildningskommittén får i uppgift att genomföra. 8

4.3 Utbildnings fokus Den teknisk/taktiska utbildningen organiseras utifrån SHF:s teknisk/taktiska progressionsmodell. Modellen kan åskådligöra på vilken nivå som utbildningen ske. Fokus skall läggas på ns utveckling av de olika individuella kvalitéerna samt grunder försvar och anfall. Den individuella förmågan är grundstenen för att kunna på att samarbeta samt agera på tillfredställande sätt i seniorhandbollen. Graden av individens kunskaper samt förmåga är direkt avgörande för den enskildes resultat samt förmåga att verka som senior. Med individuell teknik/förmåga menas i anfallsspel skott, pass samt genombrott. Alltså kvalitéen av individens genomförande av exempelvis ett skott. I försvarsspel menas individens kvalité i olika typer av individuella försvarskvalitéer såsom täcka, stöta, säkra mm. För att kunna använda sig av sina kvalitéer krävs det att kunna samverka dess med andra vilket då är grunder anfall eller försvar. Det är exempelvis m6:ans tajming med en anfallande vid genombrott eller skott. I försvarspelet kan det exempelvis vara samverkan mellan två-tre för lösandet av en uppkommen situation i försvaret. Sedermera så skapas kollektiva spelmönster som ska göra att spelarna/n hamnar i avgörande situationer där de/den skall agera utifrån sitt individuella kunnande och förmåga att samverka med varandra. Valet av spelmönster beror oftast på tillgängligt spelarmateral samt föreningen/tränarens spelidé. Vidare är det viktigt att skapa en kontinuerlig utveckling och uppföljning på distriktets målvakter. Träning av målvakter är den position som generellt är mest eftersatt gällande individuell coaching och träning. utvecklingsmöjlighet. Här finns en stor Till detta knyts den fysiska träningen, mentala träningen, kostläran för att ge n en helhets av vad som krävs för att utveckla sin egen potential. Som distrikt skall Småland-Blekinge utbilda spelarnas individuella kvalitéer samt förmåga att samverka med varandra (grunder). Distriktet lämnar till respektive förening/lag att själva utifrån noggranna genomtänkta val bestämma sin egen spelidé och egna spelmönster. 9

5. Spelarutbildning lägerverksamhet Småland-Blekinge Handbollsförbund 5.1 Övergripande organisering år 1-5 Organisering sker enligt tidigare modell gällande antal läger och tidsomfattning framtill Sverigecupen i november sista utbildningsåret. Innehållet lägger stort fokus på den individuella utvecklingen både gällande praktik samt teori. De ledare som blir distriktskaptener skall hålla tillräckligt hög nivå både gällande kunskap och utbildningsnivå så de kan utveckla och stimulera spelarna till utveckling. Relevant och adekvat expertis tas in efter godkännande från UTBK/lägergruppen att genomföra den teoretiska utbildningen som finns med i utbildningsplanen. De första två åren är utbildningsnivå och det ska således endast fokuseras på att utveckla den individuella förmågan hos n genom träning av individuell teknik och grunder anfall/försvar samt relevant utbildning för målvakter. Efter Sverigecupen sker läger två gånger per år. Dessa läger är till för att stödja spelarna ytterligare i sin utveckling som handbolls. Inriktningen och innehållet på dessa läger skall vara kompletterande till föreningarna och NIU utbildningarna. Dessa föreläggs till platser där tillgängligheten av expertis är stor. De som tas ut till dessa läger skall vara som inte deltar i SHF:s riksläger. Ledarteam Strävan skall vara att ledarteamen kring respektive träningsgrupp/lag skall vara av en bredd kunskap och mångfald gällande ålder och kön. Grundläggande är minst två tränare som har det övergripande ansvaret för gruppen. Dessa kan vara delat ledarskap eller en huvudtränare och en assisterande tränare. Vidare skall även en lagledare finnas i gruppen. Helst skall det även finnas en målvaktstränare i varje grupp men vid brist skall det ifrån första breddlägret finnas en på plats som kan röra sig över flera lag. Varje enskild ledare skall ha adekvat tränarutbildning för uppdraget vilket gör att det är kompetenta ledare som driver lägerverksamheten i respektive träningsgrupp. Det är även fördel om en instruktör i träningslära närvarar under de läger som distriktet anordnar. En bredd av kunskaper hos ledarna gör att kvalitéen höjs. 10

5.2 Uttagnings- och matchningspolicy Syftet med spelarutbildningen är att involvera och ge så många som möjligt utbildning. Under år 1 och 2 är det endast fokus på utbildning och flera involveras. Under år 3 så ges möjlighet till viss samspelning inför Sverigecupen. Vid matchspel under två första åren skall alla ges möjlighet till utbildning och utveckling. Är 4 och 5 syftar till att fler ska ges, förutom en god föreningsmiljö, även inom ramen för distriktets verksamhet möjlighet till utveckling. Denna spelarutbildning riktar sig till de som inte deltar på Svenska Handbollförbundets riksläger. 5.3 Innehåll spelarutbildning år 1-3 De första två åren handlar om att utbilda spelarna individuellt och ge så många som möjligt chansen. Utbildningen fokuserar på att utifrån tränarskolans tankar utveckla ns tekniker/taktiker och träna samverkan mellan spelarna, med andra ord grunderna för att utvecklas som. Individuella kvalitéer som skott, pass, genombrott, spärrar, stöta täcka, blocka etc tränas och fokuseras. I grunder tränas samverkan vid exempelvis skott-spärr eller växel-attack. Den fysiska utvecklingen fokuserar på att utveckla snabbhet, frekvens, spänst, styrka, skottstyrka och hållfasthet. Det är viktigt att prioritera utvecklingen av dessa kvalitéer samt arbeta in en kontinuerlig träning av skottstyrkan. Den teoretiska utbildningen skall ge spelarna mer utbildning för att kunna ta sig till nästa sportsliga nivå. Exempel på teoretisk utbildning är kostlära, mental träning, terminologi, matchgenomgång etc. Under det sista halvåret innan Sverigecupen fortsätter träningen av individuella kvalitéer samt grunder men under denna period ges respektive lags tränare möjlighet att utveckla spelet för att kunna ha en lagmässig trygghet under Sverigecupen. 11

5.4 Övergripande planering av innehåll år 1 Tidpunkt Typ av Antal Antal Praktiskt Teoretiskt Målvakt läger pass innehåll Innehåll Januari Breddläger Fri Två Pass 1: Pass 1: Utgår ifrån anmälan praktiska individuell Information kring SHF:s samt ett teknik med lägerverksamheten. utbildnings- teoretiskt fokus på skott, material genombrott och pass. Pass 2: Försvarspass med fokus på fotarbete och grundläggande försvararbete 12

Mars Breddläger 40+40 Två Pass 1: Pass 1: på två praktiska Individuell Handbollens platser samt ett teknik med terminologi. teoretiskt fokus på skott, genombrott och pass. Pass 2: Försvarspass med fokus på fotarbete och grundläggande försvararbete. Introduktion skottstyrka 5.5 Övergripande planering av innehåll år 2 Tidpunkt Typ av Antal Antal Praktiskt Teoretiskt Målvakt läger spelar pass innehåll Innehåll e Oktober Breddläger 50 Två Pass 1: Pass 1: Utgår ifrån praktiska individuell handbollsens SHF:s och ett teknik med spelfaser utbildnings teoretisk fokus på skott, - t pass genombrott material och pass. Pass 2: Försvarspass med fokus på fotarbete och 13

grundläggand e försvararbete Skottstyrka Novembe Breddläger 40 Två Pass 1: Pass 1: r praktiska individuell Grundläggand och ett teknik med e teoretisk fokus på skott, förutsättningar t pass genombrott för fysisk och pass. träning. Pass 2: Försvarspass med fokus på fotarbete och grundläggand e försvararbete Skottstyrka December Vinterläge 35 Träning av Lyftteknik r individuell Kostlära teknik försvar/anfall. Träning grunder försvar/anfall Skottstyrka Lyftteknik 14

Tidpunkt Typ av Antal Antal pass Praktiskt Teoretiskt Målvakt läger innehåll Innehåll Mars Utbytesläger 30 Matcher/träningar Match/träning Skottstyrka Mental träning: mål Utgår ifrån SHF:s utbildningsmaterial 5.6 Övergripande planering av innehåll år 3 Tidpunkt Typ av Antal Anta Praktiskt Teoretiskt Målvakt läger spelar l innehåll Innehåll e pass Augusti Träningsläge 25 Grunder Matchanalys Utgår ifrån r anfall/försvar och SHF:s Anfall/försvarsspe spelutvecklin utbildnings l g - Lyftteknik Uppfölning material Skottstyrka mål Oktober Träningsläge 20 Grunder Matchanalys r anfall/försvar och Anfall/försvarsspe spelutvecklin l g Novembe r Sverigecupe n 17 15

5.7 Innehåll år 4-5 Spelarutbildningen under de två sista åren syftar i huvudsak att utveckla och förstärka ns förmåga att på sikt ha förmågan av spela på seniornivå. Innehållet skall vara av den kvalité så det skapas ett intressen från både och förening av delta i verksamheten. Spelarutbildningen riktar sig till de som inte deltar i Svenska Handbollsförbundets läger och landslagsverksamhet. Genom att kunna bedriva en kvalitativ spelarutbildning så kan man dels höja motivationen hos fler men även förbättra möjligheterna att fler ifrån Småland-Blekinge spelar handboll som seniorer. 5.8 Övergripande innehåll år 4 och 5 Tidpunkt Typ av läger Antal April (år Träningsläger 25 3) Augusti Träningsläger 25 April Träningsläger 25 Augusti Träningsläger 25 April Träningsläger 25 Antal pass Praktiskt innehåll Teoretiskt Innehåll 3 Tester Tester och träningsplanering 3 Tester Tester och träningsplanering 3 Styrka Handboll grunder försvar/anfall Mental träning mål 3 Styrka Uppföljning mål Handboll grunder försvar/anfall 3 Styrka Motivation och Handboll anspänning grunder försvar/anfall Målvakt Utgår ifrån SHF:s utbildningsmaterial 16

Augusti Träningsläger 25 3 Styrka Handboll grunder försvar/anfall Motivation och anspänning 17