SÖDRA ÄNGBY V I L L A F Ö R E N I N G VÅREN 2009 Södra Ängby ska förtätas Den vita natten i den vita staden Fem kloka män har en plan Beslut om kvinnonamn fattat! 1
SÖDRA ÄNGBY V I L L A F Ö R E N I N G ORDFÖRANDE & ANSVARIG UTGIVARE Linus Jubner Aroseniusvägen 13, telefon 27 50 57 KASSÖR Mattias Björk LEDAMÖTER Linus Jubner (Aroseniusvägen 13), Henrik Larsen (Zornvägen 13), Anna Sandahl (Roslinvägen 38), Maria Uggla (Palettgränd 4), Mattias Björk (Roslinvägen 12), Lena Gudéhn (Ehrenstrahlsvägen 14) och Sofija Torebo-Strindlund (Roslinvägen 37). REDAKTÖR christina.birkehammar@telia.com LAYOUT Lena Singman lena_singman@comhem.se REPRO OCH TRYCK Åtta.45 Tryckeri AB MEDLEMSAVGIFT Till villaföreningen år 2009 är 200: och betalas till Pg 57 166 1 HEMSIDA OCH MAIL www.sodra-angby.com info@sodra-angby.com SKRIBENTER i DETTA NUMMER Aroseniusvägen Linus Jubner Carl Larssons väg Helene Rane Roos Gustaf Lundbergs väg Carina Rudolph-Lundberg Molinvägen Anna Dahlström Per Hörbergs väg Katarina Eriksson Roslinvägen Hans Wolf Zornvägen Knut Weibull, Fredric Rydesjö Sören Johansson, Christina Birkehammar Britt Wisth Folke Birkehammar fotografer, Anna Dahlström, Italienska familjen Poole, Carina Rudolph-Lundberg, Familjen Wolf D e a d l i n e f ö r nästa nummer Förslag: 20 september Reklamförslag mottas gärna! Mailas till: christina.birkehammar@telia.com Zornvägen 30 Det ska planeras i tid som byggt ska bli Solen strålar! Dags att plantera igen. Barnen blir arga om jag planterar rabatten helt lila, men jag kan bara inte låta bli! Årets sommargäst är nog van vid vackrare rabatter. I år byter vi nämligen hus ett par veckor med en glad dam från södra England och hennes två små söner, samt vovve. Ser ni dem så hälsa gärna! Men hörni, vad det byggplaneras här omkring Södra Ängby: Stort daghem och flera nya flerbostadshus: flera på Zornvägen, flera i naturreservaten (dvs dels mellan tennisplanen och dagiset Färjan, dels vid vattnet nedanför äldreboendet i Blackeberg), samt vid vattnet vid de stora trähusen bakom Koängen/Tyska Botten Om ni vill se bilderna och också få möjlighet att diskutera med varandra, maila mig för access till min website! Ett tema i tidningen handlar nu om andra funkisområden. Jag har nämnt Skår i Göteborg och nu kommer Tel Aviv. I höst kommer det att handla om Norge! Ett annat nytt tema handlar om Acceptera och Stockholmsutställningen. Jag har köpt böckerna så ni får lite utdrag, man kan se det som lokalhistoria eller sociologisk historia om ni inte är arkitekturintresserade. Från och med 2010 kommer tidningen en gång per år, eftersom mycket ständigt uppdaterad information som t ex om brott och fester, kan med fördel läggas i nyhetsbrevet, som ju också delas ut i papper till dem som inte använder dator (och som meddelar sin önskan om pappersbrev till styrelsen). Glöm inte att alla här som vill skriva i tidningen om någon hjärtesak är välkomna, så föreslå till mig bara! Nästa nummer kommer att bl a handla om den stora lokala företagsamheten i Södra Ängby. Ljuvlig Sommar Önskar, redaktören på Zornvägen 30. christina.birkehammar@telia.com 2 3
Go sommar Södra Ängbybor! Linus Jubner Nu kommer vi till ännu en fantastisk sommarperiod med all grönska och värme den för med sig. Grilldoften letar sig fram mellan tallarna, skratt och glädjetjut hörs från trädgårdarnas studsmattor, och helt plötsligt börjar vi både se och umgås med alla våra grannar igen. Härligt! Fakta: Öppet 1 maj-1 september. Det kostar 100 kr per timme, men blir billigare man är medlem. Man betalar då 80 kronor i timmen. Medlemsskap kostar 300 kr (familj), 75 kr (junior) och senior 150 kronor. Vidare kan man också köpa ett sommar/säsongskort för 800 kronor (senior) eller för 500 kronor (junior). Man spelar då gratis. Om ni känner att samtalsämnena börjar tryta över de rosaskimrande glasen i sommar, har vi i styrelsen följande förslag att bidra med som diskussionsämne: Hur ska vi utveckla vår Villaförening? Vad vill vi ha för aktiviteter i området? Hur fångar vi eldsjälarna? Hur förvaltar vi vårt kulturarv? Kändes det alldeles för tungt och seriöst, har vi följande alternativa förslag: Gå in på vår (ganska nya) hemsida www.sodra-angby.com och se vad som är på gång framöver och planera därefter tillsammans med grannarna vilka arrangemang ni vill vara med på. Efter sommaren händer det nämligen massor det är både villaföreningens nya version av Ängbydagen (tidigare Ängbyloppet), Kräftskivan nere på Dao Beach och det helt underbart galna privata arrangemanget Cykelfesten som i år har blivit en fest för hela området! Vill du vara säker på att få ta del av all information föreslår vi att du prenumererar på våra nyhetsbrev. För att registrera dig går du in på följande adress: www.sodra-angby.com/nyhetsbrev/ och fyller i din gatu- och e-postadress*. *Har du ingen e-postadress, fixar vi såklart så att en pappers - version hamnar i din brevlåda istället hör av dig isåfall! En riktigt härlig sommar önskar hela styrelsen i Södra Ängby Villaförening! Linus Jubner (Aroseniusvägen 13), Henrik Larsen (Zornvägen 13), Anna Sandahl (Roslinvägen 38), Maria Uggla (Palettgränd 4), Mattias Björk (Roslinvägen 12), Lena Gudéhn (Ehrenstrahlsvägen 14) och Sofija Torebo-Strindlund (Roslinvägen 37). Rött grus i Vita staden Anna Dahlström n i h a r vä l i n t e m i s s at det röda grus som finns utplacerat på rektangulära banor på Färjestadsvägen? Om så skulle vara fallet passa då på att bege er dit för att utöva den anrika sporten tennis! Spelet uppfanns 1873 av den brittiska majoren Walter Clopton Wingfield och utövas idag av miljontals människor världen över. Efter år i träda som sport, omsprungen av värdiga motståndare som exempelvis golf, är nu tennisen stadigt på uppgång. Därför kan det vara på sin plats att slå ett slag för sporten och det faktum att vi har egna tennisbanor i vårt område och en alldeles egen tennisklubb vid namn Ängby TK. Varför inte prova på? Det spelar ingen roll om du är nybörjare, motionsspelare eller professionell, det finns en tennispartner till alla. Reglerna är lätta att lära och spelet kan utövas av alla oavsett ålder (som en liten anekdot kan nämnas att min make deltog i en tävling med en dubbelpartner som var fyllda 82 år!). Dessutom är sporten jämförelsevis billig att utöva; det enda som behövs för att komma igång är en tennisracket och en boll. Inom området finns redan många tennisintresserade och många utövare av sporten. Men vi kan bli ännu fler! Kom med i gemenskapen och slå ett slag du med! Anna Dahlström/fn tillförordnad tennismamma tillika mer mamma än god spelare! 4 5
Nytt...... om förskoleplanerna på Zornvägen Knut Weibull I förra numret av tidningen berättade vi att stadsdelsnämnden planerar att bygga en ny förskola nära korsningen Zornvägen/Carl Larssons väg. Sedan dess har kommunen sökt och fått bygglov. Bygglovet är dock överklagat till länsstyrelsen, som väntas fatta beslut före sommaren. Den planerade förskolan på 1000 kvm är utformad för att stämma överens med detaljplanen som gäller. De närboende har velat ha en annan placering på tomten och en annan utformning av fasaden. Dessutom har närboende framfört att det planerade fläktrummet på taket inte stämmer överens med detaljplanen. De tycker att fläktrummet i stället borde placeras på marken. Skälet till att kommunen valt att inte göra så är att det blir dyrare. Stadsmuseet invände också mot fläktrummet på taket och utformningen av fasaden. Stadsbyggnadskontoret ansåg dock att bygget överensstämde med detaljplanen och i november beslutade byggnadsnämnden att godkänna stadsdelsnämndens ansökan om bygglov. Beslutet har överklagats av närboende. Överklagandet gäller bara fläktrummet på taket. Skälet till det är att länsstyrelsen bara kan ändra beslutet om bygget inte stämmer överens med detaljplanen. Placeringen på tomten och fasaden är enligt planen. Det är därför inte möjligt att få länsstyrelsen att underkänna bygget annat än när det gäller fläktrummet. Länsstyrelsen kommer troligen att fatta beslut före sommaren. De boende kommer att ha fortsatta kontakter med stadsdelnämnden om vad de planerar att göra för att lösa de problem med trafiken som en förskola med 100 barn för med sig. Not. En liten trafikrondell planeras i korsningen Carl L s väg och Blackebergsvägen. Södra Ängby ska förtätas Hans Wolf Det är innebörden av ett beslut i Stockholms exploateringsnämnd den 22 januari i år. Mark anvisas för ett komplex av 45 insatslägenheter i sex fyravåningshus. Det sträcker sig från Per Ekströms väg i öster över bland annat fornminnesområdet med skålgropsstenarna från bronsåldern intill Zornvägen, förbi Södra Ängby skolas norra del och upp till Blackebergsvägen i väster. För att undvika missförstånd måste tilläggas att fastigheten har beteckningen Norra Ängby 1:1. Byggprojektet innebär som det ser ut enligt ritningarna i ansökan att Zornvägens förbindelse med Blackebergsvägen stängs av. I stället blir Zornvägen en återvändsgata med vändplan. Trafiken till och från Södra Ängby är tänkt att gå över Carl Larssons väg förbi det planerade daghemmet i korsningen Carl Larsson väg-zornvägen. Det verkar som om gångtrafiken på Per Ekströms väg skulle kunna vara kvar även om ett av husen förläggs till gräsplanen mellan Frisörernas hus och Långa längan mellan nuvarande Zornvägen och busshållplatsen. Parkeringen av hyresgästernas bilar föreslås ske i garage. I motiveringen sägs bland annat att den föreslagna bebyggelsen innebär en större variation av upplåtelse- former och minskad segregering i området. Byggföretaget, AB Abacus, får markanvisningen under förutsättning att marken säljs till marknadspris för byggrätten enligt den nya detaljplanen. Det är också Abacus som har utformat planen. Mot detta förslag, som majoriteten antog, stod ett alternativ om återremittering, främst på den grunden att staden inte bör avhända sig egen mark, att priset inte är angivet och att en upplåtelse med hyresrätt vore att föredra. Hela byggnationen förutsätter en ändring av detaljplanen för området. En mer detaljerad utformning görs under planskedet. Så är det dags för remiss och utställning i Tekniska nämndhuset och någonstans lokalt under minst tre veckor som gör det möjligt att komma med synpunkter. I princip är det stadsbyggnadsnämnden som antar, ändrar eller förkastar förslaget. Planer av större betydelse om till exempel riksintresse är berört, vilket formellt inte är fallet då området ligger precis utanför Södra Ängbys detaljplan 89058 kan till slut gå till kommunfullmäktige. Planbeslutet kan till slut överklagas hos Länsstyrelsen. Före tunnelbanans tid var området fri fotbollsplan för kvarterets ungdomar och genomgång för trafikanter med spårvagn 11 som hade ändhållplats och rondell vid Islandstorget. Tunnelbanestationen i början av 1950-talet tvingade fotgängare från det hållet att gå runt Långa längan. Med Frisörshuset i början av 1960-talet var sagan all för marken som plats för fria aktiviteter. I skrivande stund är det oklart hur den bebyggelsen ska integreras i det nya förslaget. fotomontage: C Birkehammar ANNONS 6 7
Fem kloka män har en plan - och skapar en av Stockholms bästa bostadsmiljöer Britt Wisth Den stadsplan från 1933 som ligger till grund för bebyggelsen i Södra Ängby var ingen självklarhet utan föregicks av en hel del överväganden inom staden. Utbyggnaden i Norra Ängby var i full gång. Det var samma arkitekter som formade stadsdelarna, stadsplanedirektören Albert Lilienberg och arkitekten Thure Bergentz vid stadens plankontor, båda väl införstådda med folkhemstanken. Planerna för Norra Ängby signerades 1930 och det mesta av bebyggelsen uppfördes under åren 1932-1936. Här var det självbyggeriprincipen som gällde utom i några kvarter. Redan i Norra Ängby hade staden försökt få till stånd en något mindre brokighet.trots att staden föreskrev vilka hustyper som skulle byggas och hur de skulle grupperas, och ett litet antal fasadkulörer att välja bland tyckte stadsarkitekten Sigurd Westholm att dessa småstugeområden inte alltid blev helt estetiskt tillfredsställande. Ett stramare ideal låg i tiden. Funktionalismen hade blivit norm i arkitektkretsar efter Stockholmsutställningen 1930. Det var svårt att snabbt styra om självbyggeriet till nya stilideal, men successivt förändrades även småstugebyråns hustyper så att de svarade mot arkitekturens gängse utveckling. Samtidigt planerades alltså för Södra Ängby. Det var en grupp omtänksamma herrar som funderade över hur man bäst skulle fortsätta utbyggnaden i förorterna. Sigurd Westholm var stadsarkitekt till 1945. Axel Dahlberg var då fastighetsdirektör och hade ägnat sig åt utbyggnaden av stadens ytterområden sedan 1907. Han har ofta beskrivits som den som lät bygga smalhusen. Hans främsta strävan var att bygga till låga kostnader och samtidigt goda och fullvärdiga bostäder. Edvin Engström var arkitekt och chef för fastighetskontorets småhusavdelning. Det var han och hans medhjälpare som utarbetade typritningarna till småstugebyggandet och han har dessutom signerat ritningarna till flera tusen av de byggnader av olika slag som präglar våra förorter. De allra flesta husritningarna i Södra Ängby bär hans signatur. Avsikten med att erbjuda något större tomter för större villor i Södra Ängby var att ge möjlighet för andra än arbetare att få tillgång till kommunala tomter. Det var en strävan att ge alla samma möjligheter. Det var också stadens förhoppning att några av de direktörer som vanligen byggde hus i Saltsjöbaden och Djursholm, istället skulle bosätta sig i Stockholm. Att villatomter var relativt små och att även husen följaktligen fick begränsad storlek var en följd av Stockholms planering. Marken ägdes och planlades av staden, tomterna uppläts med tomträtt, alltså ett slags hyresavtal där man varje år betalade en låg avgift till staden. Marken skulle räcka till många och stadens uttalade mål var att skapa möjligheter för mindre bemedlade att bygga egna hem. Det var så man hade motiverat stadens stora markköp, vilket var en unik företeelse vid tiden kring 1900 då marknadskrafterna normalt reglerade bostadsmarknaden. Inte ens villaområden som Äppelviken har riktigt stora villor som finns i t.ex. Stocksund eller Storängen. Enstaka undantag finns i t.ex. Ålsten och Höglandet. Mot bakgrund av den stora mängd småstugor som var under uppförande i Norra Ängby godtog fullmäktige att Södra Ängby planerades för större hus. Planen gav bl.a. anvisning om att husen skulle placeras nära gatorna för att skapa ett sammanhängande grönstråk inne i kvarteren. Sedan ANNONS styrde Edvin Engström byggandet mera i detalj, genom hur och till vem tomterna uppläts och de husritningar som anvisades, så att vissa hustyper grupperades tillsammans. Tillsammans med bestämmelserna i tomträttskontrakten, där det bl.a. reglerades att man inte fick bygga höga, täta staket eller plank, skapade detta det Södra Ängby som blivit en av funktionalismens främsta miljöer. Stadsplanen från 1935 tillät emellertid också att man på en del håll kunde få bygga hus i grupper om två, tre eller flera, alltså radhus. Att det inte blev några radhus beror på att det vid den här tiden inte fanns någon sådan efterfrågan. Radhusen på Ålstensgatan var mycket svårsålda. Likaså tillät planen att bygga parhus, sammanbyggda två och två i tomtgränsen. Planen saknade däremot föreskrifter om att husen skulle ha vitaktiga fasader och flacka tak det var saker som reglerades i bygglovskedet och det var Edvin Engström själv som flitigt inspekterade byggena. Engström hade en estetisk plan för området som han kunde genomföra i samverkan med stadsarkitekten, Sigurd Westholm. Att alla detaljer inte var understödda av skrivna regler tänkte de inte på då, men det blev uppenbart 50 år senare när det började komma krav på ett högre tomtutnyttjande och förändring av arkitekturen. Uppgifter om tankegångarna bakom planeringen kan man finna i bl.a. kommunens egna tryck och i stadsarkitektens årsberättelser. 1987 kom alltså Plan-och bygglagen som föreskrev ett skydd för byggnader och områden som hade kulturhistoriskt värde forts sid 10 8 9
f o r t s f r å n s i d 9 och Miljöbalken med skydd för Riksintresseområdena. När man granskade den gamla detaljplanen för Södra Ängby var det uppenbart att den inte stämde riktigt överens med det som var byggt. Det innebar att om alla skulle utnyttja planen till max för varje villa skulle snart områdets arkitektoniska kvaliteter och värden utraderas. Inför upprättandet av den nya planen gjordes en genomgripande dokumentation och analys av bebyggelsen. Stadsbyggnadskontoret och Stadsmuseet utredde olika frågor. Det första utkastet till ny detaljplan innebar i stort sett att varje byggnad skulle behålla den form den då hade, utan möjligheter till tillbyggnader. På så sätt skulle man bäst bevara hur bebyggelsen ursprungligen var planerad och utformad. Detta förslag tillbakavisades av Byggnadsnämndens politiker och en kompromiss utarbetades som i princip innebär att villor som är mindre än 150 kvm boyta fick rätt att göra tillbyggnader upp till 150 kvm. Det var detta förslag som fastställdes. Hittills verkar planen ha varit väl formulerad och har fungerat bra, med vissa undantag. Den risk som planen medför är att en av de hustyper som finns i området kan komma att helt försvinna, nämligen de minsta sockerbitshusen. I kommande artikel kommer jag att berätta om hur den nuvarande planens bestämmelser skall tolkas och om hur man skall kunna leva med alla dessa kulturvärden och hänsyn idag. Not. Männen på bildern i denna artikel har ej med texten att göra. GRANNSAMVERKAN Helene Rane-Roos Under april 2009 har Bromma drabbats av 21 st bostadsbrott. TOTALT 2008 Inbrott i villa 7st april 2009 mot 83 totalt 2008 Försök till inbrott i villa 1 st april 2009 mot 13 totalt 2008 Inbrott i lägenhet 11 st april 2009 mot 103 totalt 2008 Försök till inbrott i lägenhet 2 st april 2009 mot 20 totalt 2008 Brottsförebyggande åtgärder För inventarieförteckning. Gravera eller etsa märkning av stöldbegärlig egendom. Märkutrustning finns att låna på Bromma Närpolis. Meddela grannar om ni är bortrest mer än några dagar. Förvara värdehandlingar/värdesaker på ett betryggande sätt = ALDRIG I SOVRUMMET. En nyfiken granne kan vara ovärderligt i ett bostadsområde. Gärningsmännen flyr direkt om de känner sig iakttagna. Vi hoppas att en tydlig närvaro och ökad synlighet skall få kriminella aktörer att finna området oattraktivt. När ni ser något som avviker exempelvis person eller bil, ta anteckningar, ring och tipsa. Samarbeta över tomtgränserna. Röj undan lådor och lås fast stegar som inbrottstjuven kan klättra på. Källarfönstren är en lätt väg in. Ett flertal saknar skydd för källarfönstren. Det är inte helt ovanligt att källaren även är olarmad. Köp alltid speciallås hos auktoriserad låssmed, specialist eller på större byggmarknad. Tipsen är direkt från Närpolisen till Brommaborna!... och mer grannsamverkan glamourösa hjältedåd Sören Johansson Snön låg vit på taken. Fast Tomten var borta. Nästan hela Södra Ängby också. Det var sen eftermiddag mellan nyår och trettondag, och högsäsong för ljusskygga varelser. Familjen dricker kaffe när det syns mystiska ljus från det mörka grannhuset! Någon smyger runt med en ficklampa i undervåningen. Hela familjen ser det! En närmare undersökning känns påkallad. Familjefadern går ut på gatan, och konstaterar att detta är värre än någon anat. Ljuset kommer nu inte från en ficklampa... utan från ett levande ljus! Kofots-Janne i farten? No way! Eftermiddagsspöken? Knappast. Ljuset fladdrar vidare mellan rummen. Med stigande puls ringer familjefadern på dörrklockan. Ingen öppnar, inget svar. Men genom fönstren syns nu tända kandelabrar! Tyst som i graven! Saken är klar! En sekt vettvilliga heavymetalsatanister har ockuperat huset och tagit familjen som gisslan? Familjefadern retirerar till kristen (?) jord. Men så börjar tankarna mala. Hur kommer löpsedlarna se ut? Barnfamilj utsatt för åderlåtning och Metallicariff i 8 timmar grannen gick hem och drack kaffe. Vad göra nu? En James Bondinsats? Coolt, men tyvärr lite orealistiskt. Gå ner till Pizzerian och hämta poliserna? Realistiskt, men 100% ocoolt. Förhandlingar? Har inte Villaföreningen en megafon? Finns det batterier? Det får bli telefonen! Telefonförhandlingar kanske verkar lite tunt, men ger faktiskt vissa snygga taktiska formuleringsmöjligheter: You dont know where I am, but I know where you are, suckers, typ. Nobody needs to get hurt let the gisslan go, and come ut with your händerna över huvudet. Efter två signaler svarar... Agneta. Eller om det var Gull-Britt. Hon var farmor i huset, och visste mycket väl vem familjefadern var. Vår vovve var så söt. Tack för att jag ringde, och allt var bra, fast propparna hade gått. Hon hade förgäves letat efter proppskåpet, men sonen skulle strax komma hem. Så någon hjälteinsats blev det inte. Inga tidningsrubriker, bara en liten historia i den väldigt lokala lokaltidningen. 10 11
Sjutton små skyddade färgglada hus? Frågor&Svar Mathilda Stael von Holstein, vice ordförande i Kvinnliga kontoristföreningen i Stockholm, fick av staden tomträtt för ett stycke av Gubbkärrets gård vid Ängbybadet. Kontoristerna röjde, snickrade och var hantlangare vid bygget av det stora röda huset vid Ängbyhöjden som då kostade dem hela tio tusen riksdaler! Men det är ju inte det enda röda huset inom vår detaljplans område! Planen rymmer inte mindre än 17 små färgglada hus, med ingång från Blackebergsvägen, byggda i början av 1920-talet till Odlingssällskapet Stockholms omnejd och det finns ett motsvarande område på Lidingö. På en ritning av en av dem gjord av arkitekten Ernst Amrén märktes den som en Kolonistuga av Turebergstyp. Den mätte hela 18 kvm, och hade en storstuga, ett kök och en liten farstu. De flesta av kolonistugorna är dock på 20-40 kvm enligt Brommabladet. Vissa har fått en veranda. Tomterna är på mer än 600 kvm. Deras naturmark har upplåtits med 5-årigt arrende. Då, i början av 1900-talet, kostade de 300 kr/år, men år 2000 hade det stigit till 12 000 kr. Nu är det uppe i 24 000 per år. Vad gör kommunen i gengäld för denna intäkt? Möjlighet finns att dra in el och de flesta har gjort det. På somrarna finns det VA också via ytvattenledningar från en större ledning från Ängbyhöjden. När kylan slår till får man hämta vatten från campingen. Gunnar Olofgörs beskriver dock inte några intressanta skyddsvärda fritidsstugor i sin vita bok SÄ trädgårdsstad i funkis. Sommarstugorna omskrivs bara i diskussionen om Ängbyhöjdvägens dragning; ovan eller under kontoristföreningens hus? Med större och där obebyggda villatomter sträckta nedför över berget skulle man få in mer tomträttsavgäld och allmänheten skulle bättre kunna njuta utsikten utan skymmande bebyggelse. Ledamoten i fastighetsnämnden Carl Lindhagen försvarade och ville förlänga sommarstugornas arrenden. Han hänvisade till fasta principer hämtade ur både den s.k. ensittarlagen och den romerska rättens grunder. Som en extra knorr åberopade han också Bellmans sång om fiskartorpet. (Ensittarlagen gällde 1918-76, och bestämde att den som ägde ett eget hem på mark som ägdes av någon annan fick rätt att friköpa marken under vissa förutsättningar). Inte i några andra vanliga SÄ böcker finns det något med om dessa faktiskt skyddade fritidshus. Någon som känner sig hugad att skriva? Är de med i villaföreningen? Nej. Men det får de gärna. De ligger innanför detaljplanen? Ja. Laga kraft 1999-05-12. Genomförandetid upphör 2014-05-12. Detaljplanens skydd: I naturområdet mellan Ängbyhöjden och Blackebergsvägen finns ett antal befintliga fritidsstugor som är upplåtna av Stockholms fastighetskontor med arrenden som löper på 5 år. Dessa fritidsstugor utgör ett intressant inslag i miljön mellan Ängbybadet och villabebyggelsen. Stugorna får ligga kvar och underhållas. De får inte byggas till. Nya hus får inte uppföras. Hur många är de? Huvudbyggnader: 17 När byggdes de, den senaste? Byggdes av spillvirke, för arbetsfamiljer före 1939. Vad kallas deras stil? Äldre fritidshus. Kolonistugor. Vem ritade dem? Stadsmuseet har inte inventerat stugorna och har ingen kunskap om vem som ritade, storlek mm. Café/kommersiell verksamhet möjlig? Nej. Reglerat i detaljplanen, med genomförandetid 15 år (till 2010) från dess vunna laga kraft 1995. Varför är de skyddsvärda? De utgör ett intressant inslag i miljön mellan Ängbybad och villor. Ett värde ligger naturligtvis i att välbevarade äldre fritidsstugor är ovanliga idag i Stockholm. Det har tidigare funnits flera sommarhus och stugor vid Mälaren. (Stadsmuseum) k ä l lo r: De röda husen vid Ängbybadet av Barbro Törnros, Brommaboken 2000 Kerstin Mandén, Stadsmuseum och Britt Wisth, 12 Stadsmuseum 13
Fy sjutton för små färgglada kryp Gott och Blandat från Brommaboken Tvestjärtarna bor i brevlådan, eftersom de tillgodoser sitt behov av goda nyheter där och solar i hammocken av samma skäl som vi. Här ser vi fru Tvestjärt, lätt irriterad att ha fått stjärten utlagd till allmän beskådan. Maken har gömt sig intill. De håller ihop i vått och torrt som riktigt goda Södra Ängbyförebilder. Daggmaskarna Ser vi sällan så snygga som sexiga Smulle härintill. Han är en ovanligt färgglad mask som trotsar faran för en vacker stens skull! Som den mest omtyckta i gänget här ska han förbättra mer lerjord snart. Nyttigt arbete går före stilfullt solande, ännu en förebild! Getingarna Våra italienska husbytargäster har nu delgivit Italien sin bild av det fagra SÄ; den återfinns såhär på deras hemsida. De kunde inte äta något alls utomhus sommaren 2006 och för att bevisa detta förevigade de ett äpples grymma öde på altanen. Nu är vi inte alla här i området så hungriga att vi med denna entusiasm förtär våra egna sura frukter! Men vi delar allt dessa små Ängbybors aptit på livets goda! Kvalstren Vem behöver en nalle med en miljon kvalster i sängen? Man behöver inte känna sig ensam, det är bara att klappa lakanet lite. Sannolikt det mest frekventa djuret i Södra Ängby? En given överlevare. Häggspinnmalarna Våra gröna jular skulle vara så mycket tjusigare med er på vintergranarna! Fast ni gnager av er egen gren när ni skalat träd flera år i rad. Så gör vi människor också visserligen, med våra bensinbilar. Huvudlusen Är den inte söt, med småtassarna kring lianen? Ett riktigt barnkärt litet kryp. Ser till att vi inte frotterar oss med varandra för mycket över de staketlösa tomtgränserna. De kan få framtidshistoriska betydelser? Aha, kommer de att säga, han begravdes med sin Pediculushumanus-kam; det måste ha varit på den tiden före Ixodidae tog över och man begravdes med en plockare istället... åhh, vad bra de hade det i kylan vid 2000-talets början Not. Ixodidae=fästing 1) Ängby skrevs det om 1315 då ägaren Håkan Galle donerade mark till Klara Kloster. Byn låg i Norra Ängby, vid Stora Ängby gård. Under vikingatiden kan 2 gårdar ha legat här att döma av gravfälten och att fornlämningar mest är vikingatida i Bromma. Bromma Kyrka byggdes 1100 och förlades sannolikt inte för nära den även då delvis hedniska populationen. (Brommaboken 2002) 2) Björn Hedvall ritade Ängbykyrkan, som invigdes 1959. Församlingsarbete utgör en länga och bostäder den tredje. Putsad i vitgrå ton, höga spetsiga gavlar som gamla upplandskyrkor och med norsk skiffer på taket höjer den sig lagom mycket över träden. Randi Fischer gjorde de nonfigurativa färgade glasen. Med sandstensaltare, kalksten, kopparklädda furuportar, guldmosaik i krucifix och silverdopfunt har man åstadkommit en skönhet ägnad åskådarens glädje och vision av något fint som är och komma skall. Varför har vi inte samlat ihop lika dyrt i skolan? 4) Ungdomar i Bromma 2000 drack för mycket sprit, SÄ skola var en av de tre värsta och flickorna drack 50% mer än pojkarna. 30% hembränt! 80% av flickorna rökte i vissa Brommaskolor. (Brommaboken 2000). Har vi föräldrar lyckats bättre efter nio år eller har vi hittat ett systemfel? 5) De Blackebergska Stjärnhusen närmast SÄ, ansågs göra övergången från lamellhus till SÄ s villor mjukare. Hur ser man då på de nya lamellhusen som planeras på Zornvägen?. 6) Kvartsmilstenen vid skolan anger avstånd till Stockholm från 1778. Avståndet har nog vuxit till sig. 7) Älvkvarnen, ungefär 4 meter från busshållplatsen mot skolhuset hedrade bronsålderns nordiska modergudinna med vulvor i sten, den ligger 20 möh vilket indikerar att den fanns här då. Fornminne Raä 157. 15 st max 5 cm djupa skålgropar; för ljus, fett eller värre. 3) Lilla Ängby gård, vid Kyrkbackens dagis, ett mangårdshus tidigare vackert brun med gula foder, ägdes av Ljunglöf och byggdes ungefär 1900. På 20-40 talet låg ett trädgårdsmästeri där, med husdjur, höns, kor, hästar och ägg, grönsaker och mjölkförsäljning. Närodlad och ekologisk, plöjd koldioxidslukande mark. 4H-potential dessutom. Om vi gör om kyrkan till skola kan vi odla upp skolmarken igen. Den är inte Q-märkt. (Källa Brommaboken 2003) Not. Brommaboken ges årligen ut av Bromma Hembygdsförening och kan lånas på biblioteket. 14 15
Din hantverkare i Södra Ängby STOCKHOLMSHANTVERKAREN utför de flesta arbeten inom byggkonst med tillhörande rådgivning, projektledning, arkitekttjänster och logistikhantering. Vi är specialiserade på komplexa renoveringar med helhetsåtagande, där vi bl.a. omvandlar källar- och garage- utrymmen och anpassar till nya funktioner såsom badrum, bastu, tvättstuga, gästrum m.m. REFERENSER: www.modernisera.se FILM: www.badrum1.com BEHÖRIGHET: Elbehörighet, våtrumsbehörighet Före Före Före Efter Efter Följande hantverkare finns tillgängliga: målare, rörmokare, kakelsättare, snickare, elektriker, murare, plåtslagare. * Vi utför jobbet fackmannamässigt med kvalité * Vi håller budget och överenskommet pris * Vi kommer i tid och gör jobbet enl. tidplan * Vi är kunniga, erfarna, trevliga och lyssnar * Vi kan ta helhetsåtagande som ger trygghet * Vi innehar F-skattsedel och många referenser www.stockholmshantverkaren.se stockholmshantverkaren@yahoo.com Mobil: 0733-500366 KVALITÉN ÄR ALLTID HÖGRE ÄN PRISET Exempel på projekt finns att se på www.modernisera.se 16 17 Efter
En nobelpristagare ibland oss! Fredric Rydesjö Fjortisar (uttalas fjååårtisar) När ditt funkishem är färdiginrett, dvs när PH-lamporna svajar i fönsterdraget, Grythyttans utemöbel gungar tungt i bersån och platt-teven strålar ikapp med den vita liljan kanske du ställer dig frågan vad som vore att anse som rätt litteratur i denna miljö. Sedan jag kom över Eyvind Johnsons trilogi om fastighetsmäklaren Johannes Krilon är svaret givet. Trilogin, skriven under brinnande världskrig, beskriver en mans kamp för frihet och demokrati i en värld präglad av förtryck, fascism och nazism. Allt klätt i en fantastiskt vacker språklig skrud. Mycket av handlingen utspelar sig kring Stockholm och i Brommatrakten i synnerhet. Detaljerna i beskrivningen av vår hemmiljö är så precisa att det fick mig att fundera över om inte författaren faktiskt bott i krokarna. Efter lite spaning/googlande så visar det sig att de som bor på Ehrenstrahlsvägen kan skryta med att ha haft en nobelpristagare boende på sin gata. Att boendet bara inskränkte sig till åren ( de lyckliga enligt författaren) 1936-1939 berodde på att författarens fru julen 1938 hastigt insjuknade i lunginflammation och dog några dagar senare. (Penicillinet kom först 1941). Hursomhelst, logga nu in på datorn och ge dig in på antikvariat. net och köp bokhyllan snygg och dig själv lite klokare. Som en aptitretare rundar jag av med en strof ur novellen Dimman som jag brukar tänka på när jag hastar mellan arbete och hämtning/lämning av barnen. Lyckan kan du förklara när den förgår. Lyckan är underbara tysta, slitsamma år. Fakta: Eyvind Johnson (1900-1976) Böcker i urval: De fyra främlingarna, debuten (1924) Nu var det 1914, självbiografiska första boken i en serie om fyra (1934) Grupp Krilon, Krilons resa, Krilon själv (1941-1943) Strändernas svall (1946) Nobelpriset i litteratur 1974 Med tre barn i familjen kan man inte undgå att lära sig detta med fjortisar. För att inviga andra vuxna, så kommer här en liten beskrivning som på intet sätt vill ge sig ut för att vara helt sann. Källorna är Wikipedia, en webbsite som heter fjortis.se, en mellanstadieelev utanför familjen, samt med en märklig händelse som gjorde mig intresserad av fenomenet. I nästa nummer vore det roligt om några fjortisar ville berätta hur det egentligen är! Wikipedia: Fjortis (efter fjorton år) är en oftast nedsättande beteckning på någon i de yngre tonåren som beter sig omoget, osäkert, naivt och pubertalt, men som tar varje chans att visa hur mogen och självsäker han/ hon är. Ordet kan användas om personer med en livsstil. De tjejer som kallas fjortisar har ofta mycket smink, bloggar gärna och kräver uppmärksamhet. Anonym mellanstadieelev: Fjortisar har en stil. De har en tråkig attityd och skapar oreda för att bli populära bland andra fjortisar, för de bara måste läggas märke till. På ett streck mellan 1 till 100 ligger de under 20 i popularitet bland andra. Killar som är fjortisar använder någon sorts svordomar, helst i varje mening. De har mycket vax i håret, mycket häng nedanför hela rumpan (fast jag har aldrig sett någon som tappat dem), de måste höras och de är både dåliga vinnare och dåliga förlorare! Tjejer har myyyycket smink, en speciell klädstil, pratar högt (möjligen så att alla ska lägga märke till personen), de är hängiga med killar och svär i nästan varje mening. fjortis.se: The brat-fjortis lives in welthier suburbs to Stockholm, or on Östermalm. They spend most of their monthly allowance (read their parents money) on bronzing powder, tanning beds and paying older siblings for ciggarettes and booze. Till sist den lilla historien: Sonens klass fick plötsligt besök från korridoren. Ett besök som hade bestämt sig för att vägra gå ut ur rummet. När lärarna (två på denna lektion) insisterade lyfte hon en stol och hotade dem, men gick istället ut. Efter en stund kom hon tillbaka och började prata med någon högt. En elev sa till henne, men blev nedknuffad mot en kompis. Han valde att inte knuffa tillbaka, som tur var. Noteras skall att fjortisen var en liten tjej, som inte skrämde någon fysiskt. Jag antar att fjortisar tar intryck från underhållningsbranschen? Låt oss hoppas att de snart ersätter den med någon coolare stil! 18 19
Den Vita Natten i Den Vita Staden Som Britt Wisth skrev i förra numret finns ytterligare en stad i världen med en betydande samling vita funkishus! Tel Aviv i Israel har ett område som heter Ha-Ir HaLevana, men som också kallas för Den Vita Staden! Dess funkisstadskärna har 2003 utnämnts till Världsarv av UNESCO, och dessutom lockar de med en stor gatufest också varje år som kallas Den Vita Natten! Varför en funkisstad? Det brittiska protektoratet Palestina ökade snabbt i folkmängd och behövde en stor stad, byggd på sanddynerna med där lokala material med en ny stadsplanering. Planen på en trädgårdsstad stod klar 1927, gjord av Sir Patrick Geddes, en skotte som hämtades från New Delhi. Trafiken skulle byggas i ett hierarkiskt nät, organiskt organiserad med otaliga torg och tystnad i boendeområdena. Byggnaderna separeras, helt omgivna av trädgårdar, byggas på mindre än en tredjedel av tomtens storlek. I mitten av varje sådant kvarter skulle byggas en offentlig byggnad. När och hur blev det just funkis? På 30-talet immigrerade så judiska arkitekter från Nazi-Tyskland in, lärda på Bauhausstil funktionalism och billiga material; perfekt för det kostsamma stadsbygget! 2700 Bauhaus-hus byggdes i denna stil i stadskärnan mellan 1931 och 1937. Idag har den vuxit och mer än 4000 byggdes totalt fram till -56. Många av byggnaderna från denna tid blev aldrig underhållna och har tyvärr förstörts. Omkring 1100-1500 av dem ingår i en bevarandeplanering via olika stadsplaner. 20 21
Den Vita Natten Tel Aviv blir ännu hetare varje sommar med sin sedan 2005 återkommande stadsfestival kallad Layla Lavan (eller White Night, Vit Natt) i slutet på juni till början av juli. Den är en tribut till Den Vita Stadens erkänt vackra arkitektur och har bara vuxit de senaste åren. Skådespelare spelar teater utomhus, museerna är gratis nattetid. Religionerna erbjuder sessioner i judisk mysticism, med rundresor till kända prästers boenden, och gruppinlärning(!). Om man föredrar sport framför detta; och vem gör inte det till och med jag som inte gillar sport då håller sportparkerna nattöppet med t.ex. extrem skateboardåkning eller nattlig baseboll. Tel Avivs restauranger erbjuder utomhusspecialare under de Vita Nättarna och en Vitvinsfestival startade 2008! Vad byggdes det för funkis då? Arkitekterna diskuterade fram funkislösningar som passade kulturellt, klimatiskt (solig öken!) och mötte lokala traditioner. Vitt och ljust passade väl att reflektera solljuset. Stora fönsterytor ersattes av små indragna fönster som inte bara minimerade hettan, utan också insynen. Långa smala balkonger som skuggade balkonger under tillät invånarna att fånga en svalkande havsbris, svagt sluttande tak ersattes av plana för umgänge i den svala natten. Byggnader restes på pelare så att vinden kunde kyla lägenheterna underifrån och dessutom ge en skuggig lekplats till barnen. De flesta husen var av betong, tämligen outhärdliga dagtid under sommarens hetta, trots alla innovationer. Tel Avivs boende gick ut på gatorna om kvällarna, till de små parkerna mellan husen, till det växande antalet caféer. Denna tradition fortgår än idag. Bostadskvarteren höll med daghem, posttjänst, mataffär, tvätteri inom det egna offentliga huset i mitten. Man uppmanades till att bygga en stark knytning till sin nya jord, genom lokal odling av grödor runt byggnaderna. Detta skapade också en ny samhörighet hos de invandrarna med olika språk och kulturell bakgrund. Något att betänka när man bygger om våra förorter i framtiden? Vitvinsfest vill vi väl också ha! 22 23
varför skola kvinnorna alls hålla i penslarna? Carina Rudolph-Lundberg Så kunde det låta i en recension av Expressionistutställningen på Liljevalchs konsthall 1918. Sigrid Hjertén, som jag skrev om i förra numret, var en av de konstnärer som blev illa tilltyglad av kritikerna. Avsaknaden av kvinnliga konstnärer på vägskyltarna här i Södra Ängby beror knappast på att det inte fanns kvalificerade kvinnliga konstnärer att välja bland. Som citatet ovan visar speglar det mer tidsandan vid 1930-talets början då våra vägar fick sina namn. Antalet kvinnor som trotsade de hårda villkoren för ett liv som konstnär ökade i slutet av 1800-talet. Emancipationens framfart hade gjort det möjligt för kvinnor att studera men fortfarande var de kvinnliga konstnärerna dåligt representerade på utställningar. Föreningen Svenska Konstnärinnor bildades 1910 och året därpå visas Anna Maria Ehrenstrahl (1666-1729) retrospektivt på föreningens utställning i Stockholm. Som dotter till en framgångsrik hovmålare hade hon en given lärare i sin far. Hon är uppmärksammad bland annat för sina porträtt av kungahusets medlemmar. En målning är Karl XI som Apollon. Bakom Ehrenstrahlsvägen döljer sig således även en skicklig kvinnlig konstnär. Tillsammans med Karin Bergöö, (gift Larsson) och Jenny Nyström blev Julia Beck (1853-1935) antagen vid Konstakademien i Stockholm och blev en av få kvinnliga konstnärer som vid den här tiden lyckades leva på sitt konstnärskap. Liljevalchs Konsthall visade under 1988 den uppmärksammade utställningen De drogo till Paris, Nordiska konstnärinnor på 1880-talet. Här visades konst av inte mindre än åtta svenska kvinnliga konstnärer som följde sina manliga målarkollegor till Paris för att förverkliga sina konstnärsdrömmar. I den lilla byn Gréz utanför Paris arbetade bland andra Julia Beck och Karin Bergöö tillsammans med manliga konstnärer som vi i Södra Ängby känner bättre till, Carl Larsson, Richard Berg och Karl Nordström. Beck blev kvar i Frankrike under hela sitt liv och hon tog starka intryck av den rådande impressionistiska konstriktningen. Förutom ovan nämnda konstnärer deltog vid utställningen på Liljevalchs Eva Bonnier (1857-1909), Mina Carlson-Bredberg (1857-1943), Emma Löwstädt-Chadwick (1855-1932), Hanna Pauli (1864-1940) och Hildegard Thorell (1850-1930). Nu har jag räknat upp en hel drös med konsttjejer bara för att visa att det inte är någon större brist på att hitta exempel på kvinnliga konstut-övare, snarare är problemet att de blivit ignorerade av sin samtid och senare bortglömda i historieskrivningen. Siri Derkert (1888-1973) och Vera Nilsson (1888-1979) är två andra namn som måste nämnas i detta sammanhang. Jämngamla och inspirerade av kubismens respektive expressionismens idéer kom de att få uppleva framgång och mindre negativ kritik under slutet av sina verksamma år. Nilsson var engagerad och drev idén att konstnärer skulle stå för utsmyckningen av tunnelbanestationerna i Stockholm. Själv bidrog hon med Kvinnopelaren vid T-centralen och Derkert med bland annat betongristningarna vid Östermalmstorg. Att Ängbyplans konstnärliga utsmyckning består av konstnären och keramikern Åsa Lindströms fräcka kakel är följaktligen särskilt passande. Som avslutning får Hilma af Klint (1862-1944) representera den andliga rörelse som blev en del av modernismens framväxt i början av 1900-talet. Efter Konstakademien målar hon landskap och porträtt som hon försörjer sig på men religionen och ockultismen tar över. Det är inte förrän under 1980-talet som hennes verk visas för allmänheten i samband med en samlingsutställning av spirituell abstrakt konst. Dessa bilder från början av 1900-talet är helt abstrakta och många målade under trans. Af Klint verkade i tron att människan stod inför en andlig vändpunkt och liknande tankegångar kan bland annat ses hos några av de stora konstnärerna vid Bauhausskolan i Tyskland i början på 1900-talet. Skolan vars idéer har varit avgörande för funktionalismens och alltså även då Södra Ängbys framväxt. Inför det gångna årets 50-årsjubileum av Moderna Museet uppmärksammade museets chef Det andra önskemuseet en konkret möjlighet att ge det tidiga 1900-talets kvinnliga konstnärer en mer rättvis plats i historien. Museet måste rätta till ett stort historiskt misstag och fylla de hål där centrala kvinnliga konstnärskap saknas med ytterligare förvärv. I samma anda vore det mycket spännande om även Stockholm Stad skulle vilja uppdatera och komplettera namnen på våra Vägar här i Södra Ängby. 24 25
Beslut om kvinnonamn fattat Bromma stadsdelsnämnd, sammanträde 2 februari. Molinvägen Folke Birkehammar Namn i Södra Ängby Inlämnat av. Inkom 2009-01-20 Diarienummer 25-09-002. Då gatorna i Södra Ängby namngavs enkom efter dåtidens konstnärsmän, önskas att konstnärskvinnorna från den tiden ger namn åt parkerna och samtliga obenämnda grönområden, passager, berg, kullar och backar i och kring området; kanske Beskow och Hjertén de största? (43 förslag presenteras.) ANNONS Beit Sahor Beslut Stadsdelsnämnden tycker att det är ett bra förslag och översänder det till namnberedningen. Notera dock upphämtat från nätet: Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 3 april 2008 att godkänna de av namnberedningen föreslagna Maria Röhls Väg, Harriet Sundströms Väg, Mollie Faustmans Väg, Nell Waldens Väg, Sigrid Hjerténs Väg, Siri Derkerts Väg, Maj Brings Väg och Vera Nilssons Väg som nya namn på gator i Sköndal. Vidare godkändes förslaget Vackra Nannas Park som nytt namn på park i Sköndal. Al-Basma Special Education Center for Youth and Young Adults in Beit Sahor Grundat 1988, med syfte att ge vård för 30 handikappade i och kring Bethlehem, strävar detta centeratt förbättra sina klienters livskvalitet genom att ge utbildning och samhällsdeltagande. Nära släktäktenskap i palestinsk kultur leder till ett stort antal mentala handikapp som ibland är flera i samma familj. Som i många länder kan det stigma som då upplevs drabba familjen leda till extremt bryderi och risk för äktenskapssvårigheter för syskonen. Barnen har ibland glömts undan för att undvika detta. Centret får några donationer lokalt, t ex från Bethlehems Bibelcollege. Familjerna är mycket fattiga. Det allra viktigare för oss att göra är att tala om för dem att de behövs. Vi ger dem kärlek. GE ETT ÅRLIGT BIDRAG TILL: The Arab Women s Union Beit Sahour, kontonummer: 90507002009511 With Arab Bank plc, Bethlehem Branch. Swift Code: ARABPS22050 eller Intermidiary Bank Credit Suissee, Zurich Swift Code: CHESCHZZ80A BArNeN SpelAr TeATer på rasterna! VArGeN, UTklädd Till mormor Gör SiG redo ATT äta Upp rödluvan. Några kommentarer om en gata i S:a Ängby Min dotter redaktören frågade mig om jag kunde skriva något om Molinvägen. Möjligen var det för att jag är tillräckligt gammal för att veta något om en gubbe som dog för så länge sedan? Men, varför skriva om en väg? Den är väl asfalterad som alla de andra. Jaha, varför den har fått sitt namn. Sånt kan man ju nu för tiden lätt se på Internet, eller kanske ville red. kolla om det fanns andra uppgifter som fastnat hos folk före Wikipedia? En som fått en väg uppkallad efter sig upptäckte jag vid en älvbrink i Norrland. I skogen står nämligen en prydlig vägskylt med namnet Chulalongkorns väg vid en kostig ned mot älven. Gubben var någon guldförgylld kung i Thailand. Han hade i alla fall gått på vägen. Trots att jag hittat avlägsen gen-gemenskap med en poet, som satt på stol nr 17, har jag varit lyckligt förskonad från kulturell utbildning. När jag som barn hörde talas om en Dalamålare som hette Zorn, trodde jag att det var han som målade hästarna. Men vem tusan var Molin? Knappast någon som har gått just där. Han måste ha gjort något tillräckligt kulturellt för att passa in bland de andra kulturjepparna som hedrats med gatunamn i Södra Ängby. Alltså startar jag min forskning i min gamla uppslagsbok från 1930-talet, d.v.s före S:a Ängby byggdes. Där hittar jag 7 st Molin. Adrian M (f 1880) har gett ut flera böcker bl.a. Egnahemspolitik Arthur M (f 1886) byråkrat som satt i många kommitteer. Conny M (f 1885) operasångare främsta egenskap baryton. Erik M (f ca 1710) religiös förfatare, blev landsförvisad 1739. Johan Petter M (f 1814) misslyckad handlare och bagare i Göteborg. Omskolad till skulptör. Lars M (f 1657) teologiprofessor i Dorpat, domprost i Uppsala. Pelle M (f 1864) författare, efter att ha kuggats i studentexamen kom han in på konstakademien. OK. Nu fick jag problem. Alla var möjliga namngivare och var på något sätt kvalificerade kanske inte minst därför att alla var döda sedan tillräckligt länge. Men med risk för misstag gissar jag att varken teologiprofessorer, byråkrater, operasångare eller författare kan antas platsa bland konstnärerna i Södra Ängby. Kvarstår då den misslyckade bagaren från Göteborg, som faktiskt visade väsentligt bättre handlag i att forma skulpturer i brons än bullar. Skulpturen bältesspännarna tycker jag är fenomenalt bra. Han har också fixat fontäner och Karl XII i Kungsträdgården. Karl XII tycker jag inte är bra. För att vara lik borde han ha minst ett stort hål i huvudet. Slutsatsen är att namnet hör till J P Molin. Vill man veta mer om denne finns det mycket på biblioteken och med mer moderna hjälpmedel d.v.s. datorn http://runeberg.org/warkonst/ 26 27
ANNONS Vi flätar om dina elementskydd till originalskick Före Efter Cykelfest nu för alla! Först till kvarn... Lena Gudéhn Cykelfesten handlar om att med cykeln som transportredskap ta sig runt till ett antal kända eller okända Södra Ängbybor och äta middag. Alla rätter på olika adresser. Efter middagen samlas vi, lyssnar på bra livemusik, dansar och minglar. Brukar bli hur trevligt som helst. ;-) Acceptera! Jag har investerat i ett originalexemplar av debattboken acceptera från 1931. Den är lustig, märklig med moderna glasögon; ett smädande pennkrig! Ett utdrag lovas per SÄ tidning! Här följer ett kortat utdrag ur Wikipedia: Boken propagerade för att funkisens idéer måste accepteras. Författarna skrev ihop: Svenska Slöjdföreningens direktör G Paulsson, arkitekterna S Markelius, U Åhrén, G Asplund, E Sundahl och W Gahn. Alla var aktiva i Stockholmsutställningen 1930, funkisens genombrott i Sverige. Acceptera den föreliggande verkligheten Vi kan inte annat än att se verkligheten i ögonen och acceptera den för att behärska den Det är de trötta och pessimistiska, som påstår att vi håller på att skapa en maskinkultur, som är sitt eget ändamål. Gamla skönhetsbegrepp med extra detaljer var hinder i strävan att minimera byggkostnader. Maskinkulturen erövrar oemotståndligt världen, medan kampen för det sköna förlorar sig själv i verklighetsfrämmande esteticism. Det funktionella är automatiskt även det sköna. Funktionalismen var en frigörelseprocess från den hindrande historien, lika omvälvande som vetenskapens frigörelse från religionen. Några specifika byggnader häcklas, som Göteborgs konstmuseum och Stockholms stadshus, som låtsas att ha ett historiskt förflutet. Stockholms Stadsbibliotek (ritat av medförfattaren G Asplund) betecknas som...en mycket demokratisk institution, (som) har den yttre formen av ett antikt kastell.... Stilriktningar som nationalromantiken och tjugotalsklassicism var viktiga vägberedare för funktionalism, menade författarna också. I boken ges alltså, trots historielösheten som det stora idealet, en betydelsefull nyansering och möjligtvis stod Gunnar Asplund själv bakom dessa liberala ord. Tel 070-305 77 16 ANNONS web.telia.com/~u85604284/ Hur cykelfesten går till i detalj, vad man förväntas göra och all annan information hittar du på cykelfesten.blogspot.com där du också anmäler dig. Många kan vara med, men inte alla, så var snabb och ta chansen att vara med på Södra Ängbys i särklass roligaste cykelfest! Välkomna! /Cykelfestgeneralerna 28 29
På spaning efter det hus som flytt museala industrin i södra ängby Det fanns en gång en fin industribyggnad i Södra Ängby, som faktiskt rönte ett visst musealt intresse! I boken Industrimiljöer i Stockholm från 1981, inventerade Stockholms stadsmuseum nämligen 260 av dessa. Där kan man läsa om en industrimiljö vid namn Ängbystationen i Södra Ängby. Något från funkistid? Absolut, 1939 ritades den av Gillis Hansson och blev byggd 1940. Den större byggnadsdelen ändrades snart bl a till en lägre, ett västerfönster försvann, den fick pulpettak istället för ett rätvinkligt. Trots att skicket betecknades som gott 1981, hjälpte det föga då funktionen var förlegad. 1982 kom då en ansökan om rivning av Ängbystationen, ett år efter inventeringen, som alltså bifölls. Industrimiljöer måste klassas för att sparas, vilket inte gjordes här. Den var inte värderad till vare sig ett: A = industrihistoriskt värde, B = arkitekturhistoriskt värde eller C = miljövärde. Vad fanns inuti den? Jo, maskiner och kraft enligt inventeringen! Funkishusen ÄR maskiner, sa Corbusier. Det var ju sant med något mindre modifikation än vanligt om Ängbystationen. Det var ett ställverk på 30/6 kv med utomhustransformator, samt utomhusställverk. Som synes på ritningen, var det en ganska fin tegelfasad med viss funkisstil. Det man ser på ritningen, på gavelfasaden, är en dörr som verkar vara markerad bara som en symbol, själva dörrbladet är inte detaljritat och det runda fönstret med tegelomfattning. Fönstret har ett vanligt motiv som har funnits sedan 1910-talet, blev mycket vanligt på 20-talet och kunde användas in på 1950-talet. Man kan förstås tycka att det just under funkistiden borde ha varit ospröjsat. (Britt Wisth) Den nuvarande fastigheten från 1974 är fortfarande en elstation, den heter PERUKEN 3 och den ligger på Per Ekströms väg 7-9. En ansökan 1984 om ombyggnad av det nya ställverket till verkstad, lager och personallägenheter blev inte genomförd. Vi hade chans på ett mer komplett funkisområde, men vi har i alla fall en funktionell elförsörjning. Här är till vänster 1974 års byggnad med senare tillbyggnad till.höger. Möt vår välbevarade lokala skönhet Binda Kosing Katarina Eriksson Vi följer naturligtvis de mediala celebriteterna Linda Rosing och Carolina Gynning i deras strävan efter evig ungdom och att hitta den rätte, men även i Södra Ängby kämpas det mot tidens tand. Möt här Binda Kosing, 70, som gärna berättar om sig själv och delar med sig av sina skönhetstips. Binda, berätta lite om dig själv. Jag heter Binda Kosing och bor i Södra Ängby. Folk brukar säga att mitt yttre är mycket fördelaktigt. Visst är min figur lite kantig, men min balkong är magnifik, dessutom nyligen uppumpad med ny betong. Jag pratar inte gärna om ålder, men om du absolut vill veta så är jag i 70-årsåldern. Det trodde du inte, hahaha. Nej, det kan man ju verkligen inte tro. Du hänger med din tid. Så utseendet är viktigt för dig? Ja, jag är väldigt mån om mitt yttre. Jag försöker hålla stilen, jag gillar inget billigt krafs, kvalitet skall det vara. Högst upp är det nylagt t.ex. Jag kan varmt rekommendera äkta kopparton. Akta er för billig hemmafärgning, det rinner bort i första höststormen. Min fasad är också nyrenoverad. Vitt spackel skyddar min känsliga yta. Inga skönhetsfläckar längre, det är så omodernt. Men inre kvaliteter? Hur är det med det? Jodå, det är förstås också viktigt. Pumpen transplanterades nyligen. Det var en kostsam och svår operation, men nu kan jag omfamna varje besökare med värme igen. Något annat som inte syns, men som jag ändå kanske skulle avslöja, är att jag också skaffat ny dränering. Nu besväras jag inte alls av fuktläckage och dålig lukt längre. Kan du berätta något om din familj? Ja, gärna, jag är ju inte ensam. Jag har ju min käre lille Frigge-Bo. Han är så söt där han står i hörnet. Han är inte så gammal, bara två år, och kräver inte någon underhållning på många år än. Han är verkligen inte till något besvär, tvärtom. Skulle du kunna tänka dig att flytta ifrån Södra Ängby? Nej, det går inte, jag har mina rötter här. Man skulle t.o.m kunna säga att jag är fast här. Dina grannar brukar anlita mäklare för att hitta den rätte, men vi har förstått att du har valt att prova en annan metod. Mäklare är ju bara sååå 1900-tal! Jag fick tipset av min goda vän Linda Rosing, att gå ut i TV. På det sättet når man ju många fler. Så hur ser den rätte ut för dig Binda? Som du förstår så har jag ju dyra vanor. Jag gillar att hålla mig i fin form. Den rätte för mig har ordnad, för att inte säga mycket god, ekonomi och snålar inte med underhållet till mig. 30 31
Vi har lösningen för ditt värmebehov! www.112 61.se Har din fastighet gas eller en oljepanna som du funderar på att byta ut? Eller har du redan en värmepump som du misstänker inte fungerar helt optimalt? Energikomfort säljer, installerar, optimerar och servar värmepumpar för stora och små fastigheter. Vi har förståelsen och kunskapen för hur kostnaderna minimeras, hur miljöaspekter tillgodoses och att värdet för dig som fastighetsägare ökar. Just nu erbjuder vi en kostnadsfri rådgivning för att hitta den bästa lösningen för dig och din fastighet. Boka på 08-588 671 50 VÄLKOMMEN ATT HÖRA AV DIG! Det kommer att löna sig i längden... Kontor och utställning Ritarslingan 11 Box 7269 187 14 Täby Tel: 08-588 671 50 info@energikomfort.se www.energikomfort.se EN DEL AV IQS-KONCERNEN I samarbete med IQS-koncernens dotterbolag och IVT: 32 Certifierad VVS- installatör Certifierad GAS- installatör