PROTOKOLL 1 (14) Handläggare Ragnar Stare Tel +46 10 505 16 06 Mobil +46 73 358 01 65 Fax +46 10 505 00 10 ragnar.stare@afconsult.com Datum 2013-05-30 Ärende Sodapanneträffen 2013 Datum 2013-05-29 Plats Iggesund och Hudiksvall Närvarande Se bifogad deltagarlista Distribution Enligt deltagarlista, samt sodahuskommitténs medlemmar Uppdragsnr 226452 De olika presentationerna med bilder finns att ladda ned från sodahuskommittens hemsida (http://www.sodahuskommitten.se/). Protokollet är kommenterade referat av dessa presentationer, med frågeställningar som kom upp under dagen. 1 Inledning Många av oss kom till Hudiksvall redan kvällen före, en buss gick på morgonen från Hudiksvall till Iggesunds bruk I en strålande morgonsol samlades vi i Breantsalen i det gamla järnbruket, med en porlande bäckfåra utanför dörren. Efter kaffe och smörgås så började vi dagen med att Hans Eriksson (prod.chef cellulosafabriken Iggesund) hälsade oss välkomna till Iggesund. Figur 1; Gamla järnbruket och bäckfåran ÅF-Industry AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556224-8012. VAT nr SE556224801201. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 SPT 13
PROTOKOLL Klicka här för att ange datum. 2 (14) 2 Presentation av Iggesunds Bruk, Hans Eriksson (prod.chef cellulosafabriken Iggesund) Hans Eriksson berättade om Iggesunds bruk och dess plats i Holmen, det vill säga som en del av affärsområdet Holmen Paper board i Holmen Group. Holmen Group har affärsområdena Paper (Braviken, Hallstavik & Madrid), Paperboard, Timber (Sågade trävaror), Skog, Energi (vattenkraft, vindkraft mm) med en samlad omsättning (2012) av 17900 MSEK och 3945 anställda. I affärsområdet Holmen paperboard så finns förutom de tre tillverkningsenheterna Iggesund, Workington och Ströms bruk även stationer för arkning, sälj- och marknadsföringsfunktioner. Affärsområdet omsätter 4 900 MSEK/år och har 1500 anställda. Totalt produceras cirka 540 000 ton kartongprodukter per år. Produktionen fördelar sig på tillverkningsenheterna som Iggesund 340 000 t/år, Workington 200 000 t/år och Ströms bruk 45 000 t/år. Där Ströms bruk främst gör belagda kvaliteter baserat på massa från Iggesund. De viktigaste varumärkena är Invercote (Iggesund) samt Incada (Workington). Invercote är en helblekt homogen kartong av enbart jungfrulig fiber i ytvikter från cirka 180-400 g/m2 som är belagd på olika sätt och Incada är en falskartong. Iggesunds bruk som tillverkningsenhet är idag ett integrerat bruk med 2 fiberlinjer, en för barrvedsmassa och en för lövvedsmassa. All massa bleks och används i de två kartongmaskinerna som finns i Iggesund. Återvinningen består av indunstning och en helt ny sodapanna med ny turbin som vi kommer få veta mer om kausticering och en mesaugn med flashtork. Ugnsröret på mesaugnssystemet byttes för ett par år sedan med framtida utbyggnader i åtanke så den går idag på dellast. För ångförsörjning finns även en fastbränslepanna och en oljepanna. På miljösidan finns en luftad damm följt av kemfällning för avloppsvattenhantering, starkgaser hanteras i en separat starkgaspanna och svaggaser tas till nya sodapannan. Sulfatfabriken går idag med en årsproduktion av 360 000 ton per år, miljötillstånd är sökt för en utbyggnad till 420 000 ton. Fokus på kvalitet är mycket högt. Just nu pågår ett generationsskifte i ledningen för Holmen Paperboard, med bland annat ny VD Annika Bresky som börjar inom några veckor. Inför framtiden poängterar Hans Eriksson dels arbetet med att öka försäljningen utanför Europa idag säljs 76 % av produktionen inom Europa och 24 % i resten av världen, dels det kontinuerliga arbetet med affärsmässighet och effektivitet. En ny sodapanna ses som en långsiktig investering för att möjliggöra och understödja en miljöoch energieffektiv utbyggnad. 3 Kort Sodahuskommitte information Urban Andersson gav en kort information av sodahuskommitten och dess arbete. Han beskrev kort det övergripande syftet att ständigt verka för att arbetet med sodapannor blir -och förblir -en säker verksamhet. Urban beskrev hur man samlar in information om skador och händelser, spt 13
PROTOKOLL Klicka här för att ange datum. 3 (14) analyserar dem och ger ut rekommendationer, för att varje negativ händelse endast ska ske en gång. Vidare beskrev han hur sodahuskommitten fungerar som ett ramverk inom vilken certifiering av sodahusbrännare sker, aktiviteter som erfarenhetsdagar och sodapanneträffen organiseras. Därtill gjordes återigen reklam för hemsidan ( http://www.sodahuskommitten.se/) genom vilken man som medlem direkt kan ladda ned alla rekommendationer, se protokoll och hitta annan information. Inloggningsuppgifterna är sådana att alla brukar komma ihåg dem när de en gång hört dem Dagens program gicks igenom varefter vi fortsatte mot dagens huvudämne Iggesunds nya sodapanna SP5. 4 Film från bygget av SP5 I en cirka 20 minuter lång film 1 så beskrevs bygget av SP5 och turbin G6 från grundläggning till start av panna. En beskrivning av projektet och pannan gavs även av Andritz (se kapitel 6 ), som referat från filmen kommer ett antal fakta för att förmedla känslan i bilderna. 300 ton järn för att armera bottenplattan, som är 2 meter tjock och 35 x 34 meter i storlek. Grundläggnings och betongarbeten i Hudiksvall februari 2011 även nylagd betong ryker i kylan och klädseln på de som arbetar visar att det är KALLT! För att få rätt styrka i betongplattan/fundamentet måste den gjutas vid ett tillfälle det blir 2400 kubikmeter betong på 24 timmar. Det var mer än man kunde få fram från rimliga avstånd, varför man fick bereda betong på plats. Stålstommen bestod av 8500 balkar som monterades under 3 månader. Många tunga lyft var vardagsmat i projektet, ett av de större i sodapannedelen var MaVa tanken på 72 ton. Själva pannan/ugnen kom i prefabricerade paneler som lyfts på plats och sedan svetsas ihop. Turbin och generator lyft på 220 respektive cirka 120 ton! Det är väldigt få byggnadsarbetare som har fastnat på bild utan sele och de befinner sig på marknivå. I intervjuer med bruksföreträdare trycker de på långsiktigheten i denna investering, där miljöegenskaper ses som en förutsättning för framtiden och den förbättrade energieffektiviteten som en viktig konkurrensfördel på lång sikt. Pannan är en viktig del i övergripande målet att kunna göra hela bruket självförsörjande på el samt 100 % fritt från fossil energianvändning. Startknappen tryckte man på 12 juni 2012 sen dess har pannan varit i drift. Hans Eriksson kommenterar att pannan går bra just nu och vid en situation med låga elpriser så är det inte alltid ekonomiskt lönsamt att maximera elproduktionen om det leder till ökat totalt bränslebehov i Iggesund för att även tillgodose ångbehovet. 1 Vi undersöker om filmen kan få läggas som bilaga till detta protokoll att ladda ned från sodahuskommittens hemsida, men det är inte klart när detta protokoll distribueras. spt 13
PROTOKOLL Klicka här för att ange datum. 4 (14) 5 Projekt ny sodapanna Iggesund,Pär Söderström, (operatör SP5) Pär Söderström har arbetat i olika roller på Iggesunds bruk i 34 år. Vilket är lång tid i ett mänskligt perspektiv, men den industriella verksamheten i Iggesund startade med Järnbruk redan 1685 av Breant, vilket ger ett annat perspektiv! Cellulosatillverkning påbörjades 1916 och 1963 blev Iggesund en helblekt kartongfabrik med KM1 som var världens 3:e första kartongmaskin. Figur 2; Per Söderström in-action. Per gav en intressant bild av projekteringens tidiga faser. Bakgrunden, I slutet av 1990-talet började man ha problem med de två äldre pannorna P3 och P4 med pluggningar p.g.a. höga rökgashastigheter, urgröpning på tuber och man fick sänka trycket på HT-ångnätet. År 2006 genomfördes en förstudie där man jämförde behovet av reinvesteringar i form av modifieringar av gamla pannor för att ha potential att nå 420 000 ADt/år i sulfatmassaproduktion, med att bygga en ny panna som motsvarar den produktionstakten. Slutsatsen var tydlig, det lönade sig inte försöka bygga om dessa gamla pannor! Därefter startade man 2008 ett förprojekt som la fast förutsättningar i form av 2400 tts/d i kapacitetskrav, 110 bar/515 C som ångdata. Men för att ge hela det önskade projektet form så specificerades också behov/krav som; 2 hissar i huset(1 personal+ 1 material+personal) Utbildningspaket Tryckstyrda luftportar Kameraövervakning Ny MaVa spt 13
PROTOKOLL Klicka här för att ange datum. 5 (14) Ny turbin (men in/utlopp för all ånga genererat på bruket) 2 nya brännlutscisterner Spillutscistern Svaggassystem på sekundärluftnivån Ny driftcentral & ny UH verkstad En av de stora diskussionspunkterna under projekteringen var placeringen. Men även frågor som enheter på flöden har också fått sätta sig under förprojekteringen. Man beslöt att gå för turnkey på sodapanna och turbin men inte för MaVa och driftcentral/uh-verkstad. Den första summan förprojektet kom fram till var 3 000 MSEK, den gick upp i Holmens styrelse för beslut och vände med önskemål om ett lägre kostnadsalternativ. I en sparrunda så ströks en av hissarna, ny MaVa-behandling ströks och byggnadsareor minskades. Projektets budget trimmades ned till 2300 MSEK. Den 20 Maj 2010 kom så investeringsbeslut om ny sodapanna,ny turbin samt en ny driftcentral med integrerad UH verkstad. Där Andritz fick leveransen av sodapannan och Siemens turbinen. Under 2010/2011 går 3 operatörer över på dagtid för att följa projektet. Bland annat med utbildning och i senare skede delta i utcheckningen. En stor framgång för projekt är att inga olyckor har skett under byggtiden! Så går pannan igång den 12 juni 2012 och de två äldre pannorna stannar 3 veckor senare. En oro som fanns innan var löprännor och stockning, det har inte skett, de har fungerat utmärkt från start. De vatten- och ångkylda samt automatiskt rengjorda lutsprutorna har fungerat perfekt. På det stora hela har pannan gått bra, med undantag av en incident. Den 18 oktober 2012 kommer en hantverkare in från sodahuset och säger det brinner. Sodahuslarmet gick och man eldade ned pannan. Man fick stå i tre dagar för kylning och kunde sedan konstatera en smältaläcka i ett hörn av pannan. I hörnet har helt enkelt avståndet mellan tuberna blivit så stort att inte kylningen varit tillräcklig. Det bedömdes vara både ett montage och konstruktionsfel. Läckan reparerades och pannan var i drift igen den 23 oktober. En förändring i hörnet för att få en nöjaktig kylning och undvika att det upprepas kommer göras vid ett längre stop senare. 6 Andritz och Keijo Salmenoja Keijo Salmenoja från Andritz drog en mycket väl strukturerad presentation av projektet, i princip den som visades på Sodahuskonferensen senast. Den finns i pdf på hemsidan och ger en mycket överskådlig bild av projektet.. Nedan har inkluderats några utdrag, samt kommentarer från Keijo; Projektet i punktform; Första offert 28.02.2007 Kontrakt 19.05.2010 Byggstart, stålstomme 18.02.2011 Montage av tryckkärl 18.07.2011 spt 13
PROTOKOLL Klicka här för att ange datum. 6 (14) Provtryckning 19.12.2011 Oljeförbränning 11.04.2012 Lutförbränning 12.06.2012 Övertagande 10.07.2012 Garantiprov #1 10.01.2013 Garantiprov #2 3-5 Juni, 2013 I bilden nedan är panna beskriven i sifferform; Figur 3; SP 5 i siffror, bild tagen från Andritz presentation Några kommentarer från Keijo under presentationen; Nyaste sodapannan i Finland i dag är cirka 5 år gammal Alla luftportar i pannan fjärrstyrda Översta luftregistret högt beläget för att minska NOx genereringen. Svaggassystem som går in på sekundärnivån, imångan bypassar förvärmningen Rökgaskylare finns för ökad elproduktion Rökgasskrubber med hetvattenproduktion är inkluderat Automatspettning av ALLA luftportar och löprännor Kylda och automatisk rengjorda lutsprutor THE WORLD S MOST EFFICIENT RECOVERY BOILER IN TERMS OF POWER-TO-HEAT RATIO Första HERB pannan byggdes i Finland 2004 med en kapacitet av 4450 tts/d, den allra nyaste finns i Montes del Plata och togs i drift i år. spt 13
PROTOKOLL Klicka här för att ange datum. 7 (14) 7 Ny driftcentral och underhållsverkstad, Pelle Olsson Pelle Olsson (personalledare cellulosafabriken) fungerade under genomförandeprojektet som delprojektledare för driftcentral/uh verkstad samt hade hand om utbildningsplaneringen inför starten. Pelle kom in i projektet från sin ordinarie tjänst i inledningen av genomförandefasen, en naturlig start var att börja med att läsa in sig på förprojektet och dess protokoll. Intressant var att utformning, det vill säga VAD man skulle bygga var väl beskrivet i materialet, däremot VAR man skulle bygga var inte klart när genomförandet inleddes. Det bestämdes på första möte i genomförandeprojektet -..och nu står byggnaden där den står! Gemensam DC för återvinning var inget nytt för Iggesund utan det har funnits en längre tid, men nu ville bruket gå ett steg till genom att även tydligare integrera produktion och UH för cellulosafabriken i samma byggnad, med syfte att få en med en större närhet också få större förståelse för varandras delar av verksamheten. Byggnaden är i fem våningar. Efter en hel del diskussioner togs beslut att bygga DC och UH- Verkstan mitt i allting d.v.s. mellan ny sodapanna och äldre delar, en viktig orsak till beslutet var att förutom närhet till ny panna även få närhet till hela övriga kemikalieåtervinningen från denna byggnad. Figur 4; Skywalks övergångar direkt mot pannhus och mixeri från kontrollrumsplan kortar vägen avsevärt för operatörer Tidigare var DC placerad här och UH var utspridd på flera små verkstäder, med ny byggnad har Iggesund samlat hela Cellulosafabrikens UH i en och samma byggnad, fördelen med det är att man har lättare att prioritera resurser dit de behövs och inte vara begränsad i kompetens och resurser. Här sitter Automation/El/Instr, FU och Mek på samma våning där vi även har en utrustad mekverkstad. I våning 2 finns matsal/pausrum, och i våning 3 finns omklädningsrum. spt 13
PROTOKOLL Klicka här för att ange datum. 8 (14) På våning 4 finns kontor konstruerade med öppet landskap där sitter balnd andra en driftingenjör, två processingenjörer och underhållstekniker. Där finns också fabrikens största konferensrum. Våning fem är enbart driftcentral för återvinningen;planlösningen för själva driftcentralen är inklippt i Figur 5 nedan. Figur 5 ; Planlösning driftcentral återvinning Vid den övre skänkeln sitter (från höger) ; 2st som kör Fastbränsle/oljepannan, 1 mavaberedare på tvåskift 2st Sodabrännare, Vid den undre skänkeln sitter 2st Vitlutsberedare (kausticering & mesaugn) 2st Indunstare. Varje morgon har man ett kort morgonmöte, nivån 2-15 min för både drift och UH. Inte för att fånga upp UH jobb utan som orientering samt om det är något speciellt på gång, men även för arbetsmiljöfrågor så som olycksfall, tillbud och riskobservationer. Fortfarande nästan ett år efter den 12 juni 2012 så är atmosfären präglad av en uppstartskänsla, och man tycker ännu inte att man hunnit reflektera och arbeta sig in i det som är nytt. Det är fortfarande ofta ett stort antal entreprenörer som kommer och går. Men Pelle tror att om det nu får gå ett tag så kommer man kunna arbeta in ett arbetssätt som är 7.1 Utbildningen var ett kapitel och utmaning för sig själv: Fördelningen mellan att planera utbildning och delprojektleda drift/uh byggnad hade stor övervikt för utbildningsplanering, Pelle bedömde att 85% av hans tid gått till utbildningsdelen. Att utbilda 130 personer för något nytt samtidigt med full drift var en utmaning i sig! spt 13
PROTOKOLL Klicka här för att ange datum. 9 (14) Då de befintliga pannorna och resten av bruket gått med normal och full produktion under hela projekttiden så behövdes med nödvändighet ett tillfälligt överskott på operatörer. PÅ grund av det så var man tvungna att utbilda ett antal helt nya sodahusoperatörer som sedan placerades tillsammans med erfarna operatörer, vilket möjliggjorde att de 12 operatörer som skulle starta nya pannan gick dagtid i 4-6 månader före start med utbildning och därmed förknippade aktivititeter som rörmärkning, körinstruktioner, FAT tester, simulatorutbildningar, teoretiska utbildningar. Det hela har fungerat mycket bra tack vara en hel del övertid och ett riktigt bra engagemang från alla inblandade. Fråga: Är det för öppet stör operatörerna varandra eller blir det för mycket spring? svar: Planlösningen kräver omtanke och hänsyn, och visst har det varit mycket entreprenörer ett tag, men det uppfattas som bra att sitta tillsammans. Fråga: Hur hanteras kommunikationen med resten av bruket? Svar: Man hade uppe under projekteringen att ha en central för hela sulfatmassabruket, men det bedömdes då som opraktiskt då man inte fann någon bra lösning. Det finns idag ingen schemalagd kontakt med andra kontrollrum, allt är på behovsbas 8 Redovisning från ERFA-träff, Björn Lundgren Björn Lundgren numera Inspecta, tidigare driftingenjör på Gruvön berättade om ERFA träffen Med fokus på säker avställning. För detta finns ett eget protokoll på Sodahuskommittens hemsida (http://www.sodahuskommitten.se/sites/default/files/rapport_2013-1_saker_avstallning.pdf) I korthet var programmet; Vad säger arbetsmiljölagen? Tommy Wikén, Arbetsmiljöverket Avställningsinstruktion Björn Lundgren, BillerudKorsnäs Gruvön Gruppdiskussioner och redovisning Händelsen i Mönsterås (Gasläckage av gas från tjocklutssystemet som antändes med personskada som följd) Syftet med dessa dagar är att hålla dem produktionsnära, det kommer flera av dessa dagar, nästa blir preliminärt i februari 2014. Ämnet är dock inte fastställt. Fråga i anslutning till detta: Iggesund har provat smältapumpning och undrade då över tiden i rekommendationen avseende tid till vattentvätt. Svar: Rekommendationen är ändrad från en tidsgräns till att man vid smältapumpning 2 får bruket göra en bedömning av när det är säkert att gå in. 2 Taget från D1: 3.3 Nya metoder som syftar till att förkorta tiden för avställning av sodapannan utvecklas. Ett exempel är smältapumpning som tillämpas i ett antal sodapannor. Om anläggningsägaren överväger att krympa väntetiden innan vattentvättning påbörjas under rekommenderade 15 timmar, måste detta i varje enskilt fall föregås av en inspektion av eventuellt kvarvarande bädd och en noggrann riskanalys måste utföras av erfaren personal. Som finns : http://www.sodahuskommitten.se/sites/default/files/d1_2013-03-13.pdf spt 13
PROTOKOLL Klicka här för att ange datum. 10 (14) 9 Prisutdelning, säkerhetstävling, Ulf Bergström Ulf Bergström, som representant för sodahuskommittens styrelse redogjorde för säkerhetstävlingen Sodahuskommitténs pris för bästa säkerhetshöjande förslag i sodahuset alternativt säkerhetshöjande rutiner i sulfatfabriken. Den har varit avsedd som en allmän tävling riktad mot all personal i branschen på något sätt, t.ex. brukspersonal, Metso, Andritz, Inspecta och Dekra. Förutsättningarna har varit att; - Att förslaget skall behandla en eller flera säkerhetshöjande åtgärder. Förslaget kan vara både utrustningsmässigt eller via rutiner. - Förslaget skall ha ett nyhetsvärde för branschen. - Förslaget skall beskrivas i text och bild. Det vinnande förslaget ger idégivaren eller idégivarna en belöning. Priset är 30.000 SEK dessutom kanske förbättrad och säkrare arbetsmiljö om idén genomförs? Två förslag har inkommit; Ragnar Sandgård : Minskat buller från lösartank Pär Johansson, Mobil övningsrigg för att lära ut underhållsmoment på ett säkert sätt Vinnare var Pär Johannsson som vi nedan ser ta emot priset av Ulf; Figur 6; Pär Johansson, Lövholmen, tar emot pris i säkerhetstävling Frågan är nu hur man sprider denna idé? spt 13
PROTOKOLL Klicka här för att ange datum. 11 (14) Pär beskrev hur han fick idén efter en olycka när han och en kamrat fick 120 C vitlut över sig när de skulle byta en pumplagring. I Pers mobila övningsrigg finns de flesta viktiga delar av en pumpinstallation, samt en behållare som kan trycksättas med en mindre mängd kväve. I den mobila riggen kan förbereda med inbyggda fel eller problem de flesta normala UH arbeten runt en pumpinstallation, de kan man göra så att om man gör fel blir man blöt! Principen är enkel en mindre expansiontank är fylld med vatten till största delen, men även tryck från kväve. Dock är mängden kväve (=drivmängd) avpassad så att man inte gör illa sig men man blir blöt! En instruktiv film för hur riggen kan användas finns upplagd på hemsidan som bilaga till detta protokoll, en bild från den filmen är inkluderad nedan (Figur 7). Figur 7; Mobil övningsrigg 10 Utdelning av sodabrännarcertifikat, Stefan Pettersson P&L Stefan Pettersson från P&L berättade kort om utvecklingen vad avser sodabrännarutbildningen. Före 2004 var enbart säkerhetsdelarna av utbildningen obligatoriska, idag är alla delar obligatoriska. spt 13
PROTOKOLL Klicka här för att ange datum. 12 (14) Nytt är också utformningen som en plattformsutbildning med etapp 1 gemensamma för alla delar av återvinningen. Från och med i år har man börjat med att alla deltagare ska ha ett projektarbete som en del av utbildningen, detta redovisas i etapp 3. Det totala antalet sodabrännarcertifikat som har utdelats överstiger nu 800! Följande personer fick vid detta tillfälle ta emot sitt diplom: A. Eldsand, Iggesund O. Enberg, Lövholmen T. Edström, Husum A. Magnusson, Billingsfors D. Karlsson, Billingsfors L. Bryggman, Husum E. Berglund, Obbola D. Enemark, Mönsterås T. Gustavsson, Mönsterås (Nummer 800!) T. Arvidsson, Värö N. Samuelsson, Värö H.-E. Söder, Obbola Med post kommer även S. Wiklund, Lövholmen, få sitt diplom. Vi gratulerar dem alla till en förtjänstfullt genomförd utbildning! 11 Lunch En god lunch från Iggesunds egen representationsavdelning avnjöts! 12 Rundvandring SP5 och G6 Efter lunchen blev vi transporterade med buss till SP5. Vi delade upp oss i grupper om ett tiotal personer i varje grupp och ägnade flera timmar åt att se såväl det nya Sodahuset för SP5, turbinhall med ny turbin och den nya driftcentralen från tak till golv - med innehåll. Det är slående hur rent och snyggt det var, samt den märkbart lägre ljudnivån även inne i pannhuset jämfört med äldre pannor. Efter besöket hade vi tid kvar och fick även en kort rundvandring med besök hos produktionsavdelningen för kartongmaskinerna. Det var intressant att se alla deltagares intresse för såväl helheter som detaljer. Våra guider Tommy Carlsson, Åke Malm, Pär Dynemar, Andreas Eldsand, Robert Karlsson och Per Söderström fick frågor på allt möjligt. Man kunde se besökare som inspekterade inte bara utformning av pannsystemet utan även hur man dragit fram vattensorter för nödduschar, layout på skärmbilder och mycket annat. Det är alltid givande att se hur många sätt det finns att lösa problem eller utföra en uppgift på. spt 13
PROTOKOLL Klicka här för att ange datum. 13 (14) 13 Besök på Dellenova Hudiksvall På vägen mot Hudiksvall och middagen så stannade vi för ett besök på Dellenova och en eftermiddagsfika. Dellenova betecknar sig som Ett Tekniskt och Naturvetenskapligt upplevelsecentrum i Hudiksvall. De har ett fokus på geologisk forskning utgående ifrån den intressanta geologi som Dellensjöarna är ett resultat av. Man kan visa genom variationer i jordens tyngdacceleration att Dellenbygden sannolikt är en nedslagsplats för en meteorit för länge sedan. Berget är krossat ned till flera tusen meters djup vilket ger en lägre tyngdacceleration jämfört med solitt berg. De hade också en jordbävningssimulator som skakade på oss och visade hur jordbävningar av cirka 5 på richterskalan känns. Tumregeln var : Sakerna på ett bord rör sig och hoppar runt cirka 5 Det börjar klirra i skåpen, men inget rör sig cirka 3 14 Middag, Radjos Hudiksvall I en härligt ljum kväll samlades vi på restaturang Radjos för en god trerätters middag och såväl trevliga som intressanta diskussioner. Under sittningen tillämpades cyklisk permutation mellan rätterna det vill säga efter varje rätt fick ett gäng flytta på sig ett antal steg åt något håll så man naturligt fick tillfälle att prata med flera andra. Fram på kvällskvisten vet jag att tappra försök gjordes att hitta sent öppna lokaler, om de lyckades eller inte det är för ett annat protokoll att redovisa. Nöjda och glada tog vi oss hem eller till hotellen. 15 Till slut Dessa protokoll brukar alltid sluta på samma sätt, då det är lika sant i år så; Vi som fick glädjen att gästa Iggesund ber att få tacka för en mycket intressant och trevlig dag med fina arrangemang bestående av föredragen på förmiddagen och rundvandringen på fabriken på eftermiddagen. Ett stort tack från oss deltagare i Sodapanneträffen 2013 för ett mycket fint arrangemang av Iggesund. Ett speciellt tack till föredragshållarna för intressanta och givande presentationer och diskussioner! Lars Andersson lade 2011 till följande efter tacket : Jag tycker det är en mycket bra förklaring varför det kan ligga i anläggningsägares intresse att låta sina operatörer och driftpersonal delta i dessa evenemang: spt 13
PROTOKOLL Klicka här för att ange datum. 14 (14) Det är presentationerna och diskussionerna som kan föra utvecklingen vidare och ytterligare öka säkerheten runt sodapannorna. Det är viktigt att det är operatörer och driftansvariga som kan berätta om vad som verkligen sker i pannhusen och som kan förmedla problemen och lösningarna på dessa. Det ger upphov till intressanta diskussioner och att lösningarna kan appliceras på andra anläggningar. Att träffas, se hur andra gör och prata om det, kan vara det som gör att nästa incident undviks! Vid protokollet Justerat Ragnar Stare Urban Andersson Bilagor : 1. Hans Erikssons Holmen/Iggesund presentation). 2. Andritz presentation av projekt SP5 3. Redovisning från ERFA-träff, Björn Lundgrens presentation 4. (På hemsidan) Film som visar den mobila övningsriggen spt 13
Ragnar Stare/ÅF 1(2) Deltagarlista Sodapanneträffen 2013 Namn Fabrik Keijo Salmenoja Andritz keijo.salmenoja@andritz.com E-post: erik.agren@andritz.com Anders Daun Munksjö Aspa Bruk x Soren.lind@munksjo.com michael.berggren@munksjo.com Billy Ludvigsson Munksjö Aspa Bruk Henrik Niklasson Munksjö Aspa Bruk John Svensson BillerudKorsnäs Gävle Jonas Carlsson BillerudKorsnäs Gävle jonas.carlsson@billerudkorsnas.com per.utterstrom@billerudkorsnas.com Mathias Nilsson BillerudKorsnäs Skärblacka Mathias.Nilsson@billerudkorsnas.com mattias.redeborn@billerudkorsnas.com Linn Jäderberg BillerudKorsnäs Skärblacka Alf Wiik DEKRA Alf.wiik@dekra.com Allan Wanglin DEKRA Mathias Dahlbäck Domsjö Fabriker mathias.dahlback@domsjo.adityabirla.com Krister Lundgren Domsjö Fabriker Marine Holmgren Domsjö Fabriker Jonas Lundmark Domsjö Fabriker Ulf Sjölund Domsjö Fabriker Torbjörn Nordlund Domsjö Fabriker Åke Malm Iggesund Paperboard ake.malm@iggesund.com Pär Söderström Iggesund Paperboard Hans Eriksson Iggesund Paperboard Pelle Olsson Iggesund Paperboard Mari-Ann Svensk Iggesund Paperboard Mari-Ann.Svensk@iggesund.com Tommy Carlsson Pär Dynemar Andreas Eldsand Robert Karlsson Iggesund Paperboard Iggesund Paperboard Iggesund Paperboard Iggesund Paperboard Dag Jansson Inspecta dag.jansson@inspecta.se anders.leijonberg@inspecta.com Björn Lundgren Inspecta bjorn.lundgren@inspecta.com Ulf Bergström Metso Power ulf.bergstrom@metso.com Kenth Mossberg Metso Power Kent Sjölander Metsä Board Husum x tomas.hubenette@metsagroup.com Lars Bryggman Metsä Board Husum Thomas Edström Metsä Board Husum Mikael Olsson Mondi Packaging Dynäs x niclas.lundqvist@mondigroup.com Patrik Grönlund Mondi Packaging Dynäs Anders Magnusson Munksjö Paper Billingsfors x Frank.hagman@munksjo.com anders.latt@munksjo.com Dick Karlsson Munksjö Paper Billingsfors Torbjörn Andersson Jan Andersson Peter Lindblad Lars-Uno Fransson Nordic Paper Bäckhammar Nordic Paper Bäckhammar Nordic Paper Bäckhammar Nordic Paper Bäckhammar Lars-uno.fransson@nordic-paper.com Stefan Pettersson P&L Nordic Stefan.pettersson@pol.se Peter Olsson SCA Packaging Obbola peter.o.olsson@sca.com Hans-Erik Söder SCA Packaging Obbola Erik Berglund SCA Packaging Obbola Pär Johansson Smurfit Kappa Kraftliner Piteå peltzer70@hotmail.com] Mats Lundgren Smurfit Kappa Kraftliner Piteå mats.a.lundgren@smurfitkappa.se Robert Gebing Smurfit Kappa Kraftliner Piteå Ola Enberg Smurfit Kappa Kraftliner Piteå Esa Peltokangas Stora Enso Skutskär anders.lindberg@storaenso.com Jonas Lundgren Stora Enso Skutskär Tord Hultberg Södra Cell Mönsterås tord.hultberg@sodra.com Dan Enermark Södra Cell Mönsterås Tobias Gustavsson Södra Cell Mönsterås Magnus Persson Södra Cell Mörrum magnus.persson@sodra.com Lars Olsson Södra Cell Mörrum
Ragnar Stare/ÅF 2(2) Martin Wahlström Södra Cell Mörrum Anders Wiman Södra Cell Värö anders.wiman@sodra.com Magnus Johansson Södra Cell Värö magnus.johansson@sodra.com Torbjörn Arvidsson Södra Cell Värö Niclas Samuelsson Södra Cell Värö Tommy Lindberg Vallviks Bruk Dan.ekengren@rottneros.com Arne Berglund Vallviks Bruk Peter Wiklander Vallviks Bruk Urban Andersson ÅF urban.andersson@afconsult.com Ragnar Stare ÅF ragnar.stare@afconsult.com Kopior till David Good ÅF david.good@afconsult.com Pappers mikael.jansson.fk@pappers.se SCA Graphic Sundsvall (Östrand) jens.olsson@sca.com gruvön stefan.magnusson@billerudkorsnas.com karlsborg michael.carlsson@billerudkorsnas.com Borregaard henning.undrum@borregaard.com Frövi per.bertilsson@billerudkorsnas.com SCA Packaging Munksund dick.wallon@sca.com SCA Packaging Obbola niclas.ahnmark@sca.com Smurfit Kappa Kraftliner Piteå (Lövholmen) urban.lundmark@smurfitkappa.se Stora Enso Renewable Packaging Skoghalls Bruk hans.holm@storaenso.com Södra Cell Tofte tom.svingen@sodra.com
Iggesund Paperboard
Iggesund Paperboard s affärsidé Iggesund Paperboard AB är en specialiserad tillverkare av högkvalitativ kartong för utvalda segment med fokus på utveckling, effektivitet och service. Stark kundfokusering Nyskapande produkt- och processutveckling Utmärkt service Högklassiga produktionsanläggningar Hög kompetensnivå
Holmen Group 2012 Holmen Paper Tryckpapper Iggesund Paperboard Kartong Omsättning (%) Omsättning 17 852 MSEK Holmen Timber Sågade trävaror Vinst 1 853 MSEK Holmen Skog Skog Holmen Energi Energi Antal anställda 3 945
Iggesund Paperboard 2012 Omsättning 4 967 MSEK Kapacitet 540 000 ton kartong Antal anställda 1 541
Organisation från april 2013 President & CEO Björn Kvick Iggesund Bruk Hannele Arvonen Workington Mill Ola Schultz-Eklund Vice President Under tillsättning Marknad Arvid Sundblad Guy Mallinson 5 22/02/2013
Våra enheter Fabrik Arkningsstation Distributionscenter Försäljningskontor Agent 6 22/02/2013
Produktionskapacitet 2013 Kartong: 540.000 ton per år på tre kartongmaskiner. Iggesund 340,000 ton kartong (SBB) Strömsbruk 45,000 ton laminerad och plastbelagd kartong Workington 200,000 ton kartong (FBB) 7 22/02/2013
Iggesunds Bruk
Workington
Strömsbruk Förädlade produkter med Invercote och Incada som baskartong: Folie- och filmlamineringar, t.ex Metalprint, Plastbeläggningar t.ex PE, PP och PET
Våra produkter Homogen helblekt kartong Iggesunds Bruk Falskartong Workington Extruderad kartong (e.g. PE, PP, PET) Laminerad kartong Strömsbruk
Försäljning per marknad 2012 12 22/02/2013
Bilaga 2 Sodapanneträffen 2013 Ny Sodapanna i Iggesund Keijo Salmenoja, 29.05.2013 We accept the challenge!
Bakgrund för investeringen Kund: Iggesund Paperboard Ab, Iggesunds Bruk, Holmen Group Befintlig anläggning Två sodapannor på ca. 1000 tds/d vardera 40 åriga tvådomspannor med kokytakorrosion (near mud drum corrosion) Driftstryckbegränsningar och pluggade kokytatuber Total investering 238 million Ny HERB sodapanna 100 million (HERB = High-Energy Recovery Boiler) Ny turbin Svaggasförbränning (igångkörning i Maj) El- produktionen ökar från ca. 210 till 520 GWh/a Kartongproduktionen ökar gradvist från 355,000 to 420,000 ton/a Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Milstolpar Första offert 28.02.2007 Kontrakt 19.05.2010 Byggstart, stålstomme 18.02.2011 Montage av tryckkärl 18.07.2011 Provtryckning 19.12.2011 Oljeförbränning 11.04.2012 Lutförbränning 12.06.2012 Övertagande 10.07.2012 Garantiprov #1 10.01.2013 Garantiprov #2 3-5 Juni, 2013 Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Leveransomfattning Planering, tillverkning, leverans, montage och igångkörning Tryckdelar och kringutrustning Pannbyggnad och VVS Instrumentering och Elektrifiering Styr- och simuleringssystem Svag- och starkgassystem Elfilteranläggning Matarvattentank och pumpar Iggesund Leveransomfång Fundament Turbinhall och turbin Kontrollrum och teknikbyggnader Rörbryggor Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Förväntade prestanda Kapacitet, MCR 2 400 tds/24h Ånga och matarvatten Ångtemperatur 515 C Ångtryck, vid turbin 110 bar(a) Designtryck 137 bar(a) Ångproduktion, netto 92 kg/s Mavatemperatur till eko 140 C Brännlut Torrhalt 72 % Värmevärde 12.9 MJ/kgds Förbränningsluft p/s/t. 200 C Svaggaser från fabrik 50 000 m 3 /h Rökgastemp. efter eko 195 C O 2 -halt 2.5 % Stofthalt efter filter 20 mg/m 3 n Rökgastemp. efter kylare 130 C Rökgastemp. efter skrubber 50 C Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Dimensioner Tryckkärlet Bredd 10.0 m Djup 11.5 m Tväryta 115 m 2 Höjd till näsa 30 m Totalhöjd 46 m Svartlutlast 20.9 tts/d/m 2 3.13 MW/m 2 Överhettare 10 700 m 2 Kokyta 5 800 m 2 Ekonomiser 21 500 m 2 Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Eldstad Eldstadens nedre del Material Hela bottnen av Sanicro 38 till ca. 500 mm ovan primärportarna Kompound från primärportarna till ca. 1 m ovan översta tertiärnivån Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Överhettare Panelkonstruktion Utsatta yttre länkar tillverkas av kompoundmaterial och förkortas Hastighet i ö.h. tuberna tillräcklig för bättre kylning Sista delen av den heta överhettaren av kompoundmaterial Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Luftsystem Vertikalluftsystem Vertikalluftprincip Primärluftsystem Antal luftportar 52 st. Nivå ovanför botten, ca. 1.35 m Sekundärluftsystem Basprincip (3 + 2 fingrar ) Antal portar,10 + 5 = 15 st. Extra motportar på lägsta nivån Tertiärluftsystem Basprincip (3 + 4 fingrar ) Antal portar = 14 st. (två för lastoljebrännare) Nivå ovan lastbrännare Alla luftspjäll fjärrstyrda Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Interheater-konceptet Matarvattenförvärmare Matarvattenförvärmare I TO DRUM EXTRACTION STEAM EXTRACTION STEAM Placering före eko Matarvattenflöde 92 kg/s Temperatur in 140 C Temperatur ut 155 C Processånga 0.8 MPa / 190 C ECO II (ECO III) ECO I CONDENSATE, MAKE-UP WATER BACK PRESSURE STEAM Matarvattenförvärmare II Placering mellan ekonomiserdragen Matarvattenflöde 200 kg/s Temperatur in 185 C Temperatur ut 198 C Processånga 1.8 MPa / 280 C FEEDWATER TANK HP HEATER #2 HP HEATER #1 Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Sekundärluft och svaggas Imångan by-passar sekundärluftförvärmare och fläkt Inga igensättningar i förvärmare Rostfritt material i mindre omfattning Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Rökgaskylare Tre utdragbara paket per rökgasdrag Vertikal gaströmning ner Krattsotare Fenförsedda rör (ej lindade) Savukaasut Flue gases sähkösuotimelta from ESP 200 ºC 190ºC PIC PI FI LIC 150ºC TIC 100ºC TI Flue gas to stack 130ºC FI Warm Demiwater Hot Demiwater to feedwater tank Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Rökgasskrubber Het(varm)vatten produktion (2 400 tts/d) Rökgasskrubber 41 MW 65 C Imångaskrubber 6 MW 80 C Rökgaskylare 10 MW 150 C Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Beckoljebrännare Grön el med beckolja vid lägre laster Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Automatspettning För alla luftportar För löprännor Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Lutsprutor Kylda och automatiskt rengjorda lutsprutor. Sodapanneträffen 2013, Iggesund
HERB sodapannor El-produktion HERB sodapannor El-produktion Hot condensate return Fluegas cooling 4 % 27 % 31 % Increase of steam parameters THE WORLD S MOST EFFICIENT RECOVERY BOILER IN TERMS OF POWER-TO-HEAT RATIO Increasing BL dry solids content 16 % 6 % 16 % Air pre-heating FW Interheater Sodapanneträffen 2013, Iggesund
HERB sodapannor Mill Start-up Year Capacity (tds/d) Steam Properties Temp. ( C) Pressure (bar) A 2004 4 450 505 102 B 2006 2 850 510 103 C 2006 3 300 515 106 D 2007 1 000 505 110 E 2009 2 725 510 103 F 2009 2 200 485 89 G 2011 1 590 493 104 H 2012 2 500 495 105 I 2012 2 400 515 110 J 2013 5 710 495 97 C = Östrand I = Iggesund Sodapanneträffen 2013, Iggesund
Sodapanneträffen Iggesund 2013-05-29 Rapport från ERFA-dagen 2013-02-28 1 2013-05-28
Inspecta Björn Lundgren Inspecta Technology AB 2 2013-05-28
ERFA-dagen 28 februari 2013 ÅF:s huvudkontor I Solna 35 deltagare fördelade på: 16 bruk Arbetsmiljöverket Inspecta Dekra Metso Andritz ÅF 3 2013-05-28
Program ERFA-dagen 28 februari 2013 Vad säger arbetsmiljölagen? Tommy Wikén, Arbetsmiljöverket Avställningsinstruktion Björn Lundgren, BillerudKorsnäs Gruvön Gruppdiskussioner och redovisning Händelsen i Mönsterås Daniel Loberg, Södra Cell Mönsterås 4 2013-05-28
Vad säger Arbetsmiljölagen? Tommy Wikén, Arbetsmiljöverket Arbetsmiljölagen Större olyckor Säkerhetskultur 5 2013-05-28
Avställningsinstruktion Björn Lundgren, BillerudKorsnäs Gruvön Genomgång av Gruvöns instruktion för säker avställning Instruktionen är Gruvöns tolkning av regelverket Instruktionen användes som ett exempel på hur AML och aktuella AFS:ar kräver instruktioner och som ett inspel till gruppdiskussionerna 6 2013-05-28
Gruppdiskussioner och redovisning Säker avställning i vardagen Avställningsinstruktion / Bryt- & låslistor Redovisa i gruppen era enkla bryt & lås-instruktioner Redovisa likheter Redovisa olikheter Lås Låser varje enskild som gör ett ingrepp? En nyckel till alla driftlås eller Separat nyckel till varje driftlås? För-/nackdelar Riskanalyser Hur genomförs riskanalyser vid vardagliga ingrepp? Vad kan förbättras vid ert bruk? 7 2013-05-28
Gruppdiskussioner och redovisning Säker avställning i vardagen Vilka utökade riskmoment finns jämfört vardaglig avställning? Lista de risker ni anser öka vid revisionsstopp Vilka åtgärder krävs för att minimera de ökade riskerna? Föreslå åtgärder under varje moment 8 2013-05-28
Händelsen i Mönsterås Daniel Loberg, Södra Cell Mönsterås Genomgång av händelsen i Mönsterås 9 2013-05-28
Protokoll och info från ERFA-dagen 10 2013-05-28
11 2013-05-28
Tävlingsbidrag Pär Johansson
Förslaget Tillverkade för ett tag sedan en mobil övningsrigg. En pumpinstallation som förekommer på våran verksamhet på flertalet ställen. Övningsobjektet där man kan simulera verkliga händelser som man ställs inför i sitt dagliga arbete. Kort beskrivning Riggen för fylls med kallvatten som drivs av en ackumulator i toppen. Arbetstrycket cirka 5bar (Ingen tryckluft) Eleven kan öva olika scenarion på ett säkert sätt än om det kan skapa läraktiga obehag vid eventuella felgrepp. Faror Industrin ställs inför korta underhålls stopp. Fokus på säkerhet. Ökande produktions krav. Tidspress. Inte alltid med säkerhet fastställd dvs avlastat trycklöst rörsystem. Åtgärd Belysa risker. Fånga upp problem vid avlämningar emellan driftpersonal samt underhållspersonal. Utbildning ( Mer praktiks och liten del teori under tiden man skruvar) Fånga upp missar vid säkeravställning ( Tex läckande ventiler i process system, pluggade drängeringar mm.
Har även framgångsrikt hållit utbildningar i ämnet. Utarbetat studiematerialet hetamedia Drift och underhållspersonal vid Smurfit Kappa Kraftliner Har genomgått denna utbildning och det framkom i grupperna som deltog att vid överlämningar kan det smyga in sig brister som måste åtgärdas, på så sätt har vi ökat förståelsen samt även svårigheter att föra över kundskap till våra entreprenörer Vi arbetar mycket med säkerhet. Hetamedia utbildningen är ett bra komplement till heta arbeten. Bifogar bild samt text materialet från linerbladet Smurfit Kappa Kraftliner