Ny älvförbindelse, samråd för järnvägsplan och vattenverksamhet Samråd 22 november 2012 Patrik Fridh, projektledare
Dagordning Presentation Bakgrund Ny bro över Göta älv; förslag och konsekvenser Prövningsprocesser Fortsatt arbete Synpunkter och frågor
Presentation av medverkande Trafikkontoret Birgitta Hellgren, trafikdirektör Patrik Fridh, projektledare Peter Fjällhed, projektchef Stadsbyggnadskontoret Filip Siewertz, planhandläggare Anna Samuelsson, biträdande planhandläggare Norconsult Kurt Lundberg, MKB Elisabeth Setterstig, järnväg Bertil Israelsson, vattenverksamhet Ted Wennerqvist, juridiskt ombud Maria Young, vid anteckningarna Cowi Thomas Darholm, broansvarig
Det planeras flera stora infrastrukturutbyggnader i centrala Göteborg under de närmaste åren. Översikt
Översikt Illustration ur: Älvstaden - vision & strategier Ur
Projektbakgrund
Projektbakgrund Programsamråd 2009-09-23 11-03: För bangårdsförbindelsen finns två alternativ: - viadukt eller tunnel. För älvförbindelsen beskriver och analyserar programmet sex alternativ Kommunfullmäktige beslutade 2010-05-06: BN får i uppdrag att utarbeta detaljplan för en ny älvförbindelse med läge i Stadstjänaregatans förlängning och där älvförbindelsen utförs som en öppningsbar mellanbro med lägsta möjliga höjd.
Bro över Göta älv - placering Placeras uppströms nuvarande bro, i Stadstjänaregatans förlängning Farledspassage i samma läge som idag Nuvarande bro rivs
Bro över Göta älv farledspassage Ska medge fri höjd 12 meter över medelhögvatten, enligt trafiknämndens beslut 2012-06-20 Öppningsbar bro, minst 27,5 meter fri höjd med öppen bro Farledsbredd 30 meter
Varför en lägre bro över Göta älv? Lägre och kortare bro innebär: Mindre trafikytor i centrum, ger mer plats för stadsutveckling och för människor Bättre koppling till bebyggelsen nära Göta älv gör att avståndet över älven minskar Mindre nivåskillnad för gående och cyklister gör att fler förväntas röra sig Tillsammans med andra centrala projekt att genomfartstrafiken kan flyttas Föreslagen brohöjd är en avvägning mellan olika intressen. Stadsutveckling, illustration ur: Älvstaden - vision & strategier
1. Ansluts till befintlig väg och spår, höjdjustering krävs 2. Framtida utveckling av Ringön och Frihamnsområdet kan förändra utformningen Anslutning Hisingen
Gatuanslutning Gullbergsvass 1. Biltrafik ansluts till Stadstjänarebron 2. Separat bro för kollektivtrafik, gångoch cykeltrafik
Spårvägsanslutning Centrum 1. Separat bro för kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik 2. Ansluts till befintliga spår i Östra Hamngatan och till nuvarande brouppfart från Nils Ericsonsgatan 3. Utformningen av Västlänkens station kan påverka spårdragningen
Bakgrund nuvarande Götaälvbro 3 bilder Nuvarande bro bl a problembeskrivning Tidigare studier, alternativa lösningar Politiska beslut
Förslag - Bro över Göta älv
Förslag - Bro över Göta älv
Ny Götaälvbro / Designtävling / Brotyper 4-5 bilder Placering Utformningsprinciper Designtävling
Ny Götaälvbro / överliggande motvikt 4-5 bilder Placering Kråkeröbron, Fredikstad Utformningsprinciper Designtävling
Ny Götaälvbro / Svängbro 4-5 bilder Placering Utformningsprinciper Designtävling Samuel Beckett bridge, Dublin
Ny Götaälvbro / Lyftbro 4-5 bilder Placering Utformningsprinciper Designtävling Pont Gustave Flaubert i Rouen, Frankrike
Ny Götaälvbro 4-5 bilder Placering Utformningsprinciper Designtävling
Ny Götaälvbro / Ledverk 4-5 bilder Placering Utformningsprinciper Designtävling
Ny Götaälvbro / Farled 4-5 bilder Placering Utformningsprinciper Designtävling
Ny Götaälvbro / Arbetsområde Under byggnadstiden krävs större områden än själva bron, för t ex: Entreprenörens kontor, personallokaler, maskiner mm Materialupplag och förråd Tillfälliga trafikomläggningar Mindre ombyggnader och anpassningar av gatunätet kring bron Muddringsarbeten Rivningsarbeten
Sjöfart - lastfartyg Registrerade lastfartygspassager vid Götaälvbron 2006-2011 I genomsnitt 4-5 passager per dygn (2010) Cirka 650 broöppningar för lastfartyg Drygt hälften av lastfartygen kan idag passera utan broöppning 2060 2037 1927 1589 1689 1138 Nästan alla skulle kräva öppning av föreslagen bro Hur kommer sjötrafiken att förändras i framtiden?
Sjöfart - övriga Götaälvbron öppnades år 2010 cirka 200 gånger för övrig sjötrafik Ny bro kommer att behöva öppnas oftare, särskilt för segelbåtar Troliga krav: Samordnad styrning av broöppningar för fritidsbåtar Kompletterande förtöjningsplatser År 2010 Antal/år Andel med broöppning Ny bro Bef bro Servicefartyg 900 4% 0% Turbåtar 400 5% 0% Segelbåtar 2200 60% 8%
Knappt 30 000 fordon per vardagsdygn Kapaciteten dimensioneras av anslutande vägnät Bedöms bli oförändrad med ny bro Vägtrafik Förbindelsen ska klara dagens biltrafik med bibehållen framkomlighet
Kollektivtrafik Med en framtida trafik från 2013 av 2 200 bussar och 850 spårvagnar per dygn är bron av största betydelse för kollektivtrafiken Cirka 70% av personresorna över bron görs idag med kollektivtrafik Risken för störningar pga fler broöppningar är en nackdel med en lägre bro Utgångspunkten är att, som idag, inte öppna bron kl 6-9 och 15-18 (vardagar)
Cykel- och gångtrafik Ambitionen är att dagens 3 500 cyklister och 800 gående ska bli fler genom: Mindre nivåskillnad Bättre anslutning till omgivande bebyggelse Mer tilltalande utformning
Riksintressen Göteborgs Stad bedömer att berörda riksintressen inte kommer att skadas påtagligt, men att det krävs gemensamma hänsynstaganden. Detta gäller både vid utbyggnad och i driftskedet.
Miljökonsekvenser Inga allvarliga konflikter med bevarandeintressen Stadsbild: Förändras när nuvarande bro rivs och ersätts av ny Kulturmiljö: Liten risk för intrång i lämningar av befästningsverk Kompletterande marinarkeologisk utredning genomförs i Göta älv Naturmiljö: Inga höga värden i det område som berörs Rekreation och friluftsliv Inga höga värden i det område som berörs Viss negativ påverkan för fritidsbåtar
Miljökonsekvenser Påverkan från drift och utbyggnad Bullerspridning: Buller från spårtrafik och annan trafik samverkar och ger höga bullernivåer kring ny bro, påverkar utformningen av bebyggelse Förorenade schaktmassor: Schakt och muddring i Göta älv kan komma att sprida föroreningar, även på land förekommer förorenad jord Störningar från byggnadsarbeten och rivning av nuvarande bro: Bullrande arbeten Trafikavstängningar Spridning av damm och rivningsrester till omgivningen
Några möjliga miljöskyddsåtgärder Stomljudsisolering för att minska vibrationer och buller från spårtrafik Krav på skyddsåtgärder vid arbeten med förorenade schaktmassor och grumlande arbeten i Göta älv Arkeologisk kontroll/uppföljning för att inte skada eventuella fornlämningar Restriktioner vid rivning av nuvarande bro
Tre prövningsprocesser Projekt ny Götaälvbro Omfattar ny bro över Göta älv, med anslutande gator och spår samt stadsutveckling i området kring bron. Gemensamt samråd, järnvägsplan och vattenverksamhet Särskilt samråd om ny detaljplan Järnvägsplan, fastställs av Trafikverket Tillstånd till vattenverksamhet, dom i mark- och miljödomstolen Detaljplan, antas av byggnadsnämnden
Järnvägsplan Enligt 2 kap, lag om byggande av järnväg Omfattar hela den nya spårvägssträckningen Delar av sträckan kräver även ändring av detaljplan Prövas och fastställs av Trafikverket, centralt Fastställd järnvägsplan ger tillstånd att bygga även t ex broar som ingår i planen
Tillstånd till vattenverksamhet Krävs enligt miljöbalken för anläggningar i vattenområde, dvs under högsta högvatten Omfattar i detta fall: Utbyggnad av ny bro, inklusive grundläggning och schaktarbete Utbyggnad av nya ledverk Muddringsarbeten för anpassning av farleden Rivning av nuvarande bro och ledverk Tillfälliga anordningar för att kunna bygga ny bro
Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet Innehåll: Uppgifter om sökanden Yrkande Berörda fastigheter Sökandes rätt att disponera berörda fastigheter Gällande vatten- eller miljödomar Gällande kommunala planer, järnvägsplaner etc Teknisk beskrivning, med underlagsutredningar Ritningar Miljökonsekvensbeskrivning, med underlagsutredningar Beslut om betydande miljöpåverkan Samrådsredogörelse
Befintlig vattenverksamhet Berörda gällande vattendomar: Gullbergskajen, 1933 Befintligt bro, 1936 Muddring av farled, 1974 Påseglingsskydd, L Bommen, 1988
MKB i tre prövningsprocesser Det krävs en miljökonsekvensbeskrivning till alla aktuella prövningsprocesser. Arbetet har bedrivits gemensamt för hela projektet, men redovisas troligen i separata handlingar: MKB för järnvägsplan, omfattar hela spårvägssträckningen, över land och vatten. Beskriver inte t ex effekter av ny bebyggelse. Ska godkännas av länsstyrelsen innan utställning. MKB för vattenverksamhet, fokuserar på arbeten i vatten och är mer utförlig när det gäller t ex muddringsarbeten. Ska godkännas av mark- och miljödomstolen, i samband med prövningen. MKB för detaljplan, fokuserar på miljön inom planområdet, som utöver bro och spårväg innehåller ny bebyggelse.
MKB, miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla: de uppgifter som behövs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten (Miljöbalken, 6 kap, 7 ) Projektet; förslag, alternativ, skyddsåtgärder Nuvarande miljösituation; värden och brister Framtida miljösituation, med respektive utan studerat projekt Konsekvenser av projektet, jämfört med nollalternativet
Samrådskrav Aktuella lagar kräver samråd om projektet och MKB:n, med t ex: Länsstyrelsen Berörd allmänhet Berörda sakägare Miljöorganisationer Större projekt, Betydande miljöpåverkan, medför högre krav på samråden, en utökad samrådskrets. Dagens möte är en del i samrådsprocessen.
Fortsatt arbete
Synpunkter och frågor?