Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt. Nicklas Guldåker (Nicklas.guldaker@keg.lu.se), Lunds Universitet



Relevanta dokument
Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Städers omvandling och sociala risker

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

FOLKHÄLSOPLAN FOLKHÄLSORÅDET

Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering slutsatser från ett forskningsprojekt

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Utsatta områden. -sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser. Nationella operativa avdelningen

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Författare Karin Blom Nicklas Guldåker Per Olof Hallin

Bakgrund. LUCRAM - Lunds Universitets Centrum för riskanalys och riskmanagement.

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Jämlika välfärdstjänster

Hela staden socialt hållbar

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Jonas Tornberg Chalmers - Arkitektur jonas@chalmers.se

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Deltagaruppföljning SHK v.51, 2011 v.17, 2012

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

Hela staden socialt hållbar

Myndighetsutövning och rättssäkerhet i Uppsala - Presentation av forskningsprojekt om LSStillämpningen: Att få och få behålla LSS-insatser

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun

Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper

Matti Leijon. Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet

Sociala perspektiv i Översiktsplanen

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Arbetslöshet i Sveriges kommuner

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Sociala innovationer och socialt entreprenörskap. Omvärldsförändringar Projekt Mittuniversitetet Hur ser vi på området? Specifika faktorer Slutsatser

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet

Et friluftsliv i endring - implikasjoner for planleggere og politikere

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?

Nolltolerans i Bollebygds kommun

Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015. ÅK 7 Namn:

Södervångskolans mål i SO

Bygger vi socialt hållbart?

Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

P 1 Lund Malmö Köpenhamn december december 2016

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering

Thomas Ahlskog Fil. mag. urbana studier. Trygghetsmätning Haninge kommun

Allmänt hälsotillstånd

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:

Utvecklingsområde nr 1 Redovisning

Internationell strategi

VÄLKOMMASKOLAN VECKA 13 (28 mars 1 april 2016)

Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Att minska hälsoklyftor

Inne och ute i Malmö: Studier av urbana förändringsprocesser

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Att skapa säkerhet genom risk

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Stadsledningskontoret

Stadens sociala samband

UNDERSÖKNING HÅLLBAR STADSUTVECKLING

Bostadsbränder och socioekonomiska. Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola

Lokal samverkan för regional utveckling

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur - Strukturbild för Skåne

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

St Moritz >20 mil Milano, <20 mil Zurich, Luzern, München


VA i Årsta havsbad. Mats Johansson Innehåll

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige , 100 registernr

Planprogram för Möllstorp 2:4 m fl

Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden. Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Siemens Maskinsäkerhetsworkshop 1, förmiddag Praktisk maskinsäkerhet i ett helhetsperspektiv

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Utsatta områden och stadsplanering. 1 Emma Hedenvind,

Riskhantering & Informationssäkerhet. Agneta Syrén Säkerhetschef/Informationssäkerhetschef Länsförsäkringar AB

Folkhälsoplan 2014 och budget

vår hälsa länets möjlighet

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.

Naturskolornas läroplan

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand ett projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor/förskolor

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

Planprogram för Björnhovda 2:135 m fl Området utmed Möllstorpsgatan

Transkript:

Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt Nicklas Guldåker (Nicklas.guldaker@keg.lu.se), Lunds Universitet

Forskningsprojekt 1. ORSA områdesbaserad risk och sårbarhetsanalys 2. Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder 3. Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering Bostadsbränder i storstadsområden rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden. Integrated Data Visualisation and Decision Making Solutions to Forecast and Manage Complex Urban Challenges

Samverkansprojekt Fyra pilotkommuner Vägledning Geografiskt arbetssätt Kartor, GIS och analys Stöd i processer med riskoch sårbarhetsanalyser Förvaltningsövergripande Kompletterar arbetsprocesser Delregionala perspektiv Riskövergripande Exempelanalyser

Kommuner

Tema trafik

Tema brott exempel 1

Tema brott exempel 2

Tema elavbrott

Tematiska faktablad framsida

Tematiska faktablad baksida

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder

Anlagda bränder I Malmö 1998 2009 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 All fires Intentional structural fires Intentional outdoor fires nicklas.guldaker@keg.lu.se

Anlagda bränder

Anlagda bränder (2007 2008), konflikter och sociala levnadsvillkor, Malmö Konflikter 2007 2013

Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering

Relationer mellan grundläggande förmågor, skyddsvärt och sociala riskområden

Sociala risker och relaterade brister, några exempel

Relationen mellan sociala risk och skyddsfaktorer, social stress, och sociala risker Levnadsförhållanden Social stigmatisering utpekande av sociala grupper Territoriell stigmatisering utpekande av Bostadsområden Otrygga uppväxtförhållanden Strukturella förhållanden och livsvillkor Ekonomiska skillnader/klyftor i samhället Personbundna riskfaktorer Alienation känsla av främlingskap, att inte tillhöra samhället Ohälsosamma levnadsvanor Strukturella förhållanden och livsvillkor God ekonomi Tillhör majoritetsbefolkning Social, ekonomisk och politisk inkludering Strukturella förhållanden och livsvillkor Trygga uppväxtförhållanden Trygg boendemiljö God levnadsstandard Personbundna riskfaktorer Social kompetens och problemlösningsförmåga God utbildning Känsla av inkludering

Några resultat: Ökad enklavisering av bostadsområden för att stänga ute problem Lokala kriminella nätverk står för otrygghet (60 st. enl. Rikskriminalpolisen) Normalisering av förväntade händelser Mental enklavisering och känsla av övergivenhet boende och inblandade aktörer ej gemensamma mål Projekt enskilda resultat men slutar när pengarna/projekten tar slut ad hoc åtgärder Fördjupningsstudier i Helsingborg och Malmö oftast negativ bild felaktig tecken på mångsidighet och initiativkraft i olika bostadsområden socialt starka nätverk starkt civilsamhälle vid sidan om negativa händelser och utvecklingar (bränder, drogmissbruk, sociala konflikter, gängbildningar etc) samverkan mellan flera aktörer och gemensamt fokus på att lyfta områden har gett resultat tendenser på civilsamhällets motståndskraft

Några slutsatser från tre forskningsprojekt: Områdesbaserade arbetssätt en plattform mot förbättrad kommunikation mellan olika samhällsaktörer t.ex. inom/mellan förvaltningar, mellan myndigheter, mellan olika myndigheter och medborgargrupper m.fl. Mixade vetenskapliga angreppssätt för att analysera differentierade (sociala) riskbilder i städer från geografiskt övergripande geostatistiska till lokala kvalitativa studier av civilsamhället, socialt kapitalt och kollektiv förmåga Områdesbaserade risk och sårbarhetsanalyser kan med fördel integreras i olika kommunala processer, planeringsprocessen t.ex. översiktsplaneprocessen och arbete med trygghet och säkerhet. Områdesbaserade arbetssätt förenar och öppnar upp för lokal till regional samverkan, Orsa regional exempel, Sociala risker lokalt exempel. Fokus på individen (boende) och civilsamhället vad gäller inflytande och behov. Dialogiska arbetssätt viktiga där olika kommunala förvaltningar i samverkan med andra myndigheter och medborgare utvecklar gemensamma risk och sårbarhetsanalyser samt förslag på åtgärder. Kartor och systematiska arbetssätt kring sociala risker viktiga verktyg.

Viktigt att stödja nätverk for lokal risk och krishantering är att prioritera arbetet med att utveckla områdesbaserade trygghets och brottsförebyggande program där boende och civilsamhälle ingår som centrala aktörer (Ek m.fl. sid 184).

Några aktuella referenser för nedladdning: ORSA lansstyrelsen.se/skane alt. LUP Anlagda bränder del 1 och 2 Brandforsk.se Sociala risker mah.se (Malmö University Publications in Urban Studies MAPIUS) Stadens skavsår - mah.se (MAPIUS) Det är inte stenarna som gör ont mah.se (MAPIUS) Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital (MAPIUS) Att laga revor i samhällsväven om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden (MAPIUS) Spatio-temporal patterns of intentional fires, social stress and socioeconomic determinants: A case study of Malmö, Sweden (Fire Safety Journal)

Tack! nicklas.guldaker@keg.lu.se