Bildningsförvaltningen Jessica Bengtsson, 0582-68 53 44 Jessica.bengtsson@edu.hallsberg.se RAPPORT 1(30) Kvalitetsredovisning Förskoleområde 2 Förskolan Norrgården och Förskolan Björkängen 2017 2018
2(30) Sammanfattning I våra förskolor ska alla barn få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Ett projektinriktat och ämnesintegrerat arbetssätt med pedagogisk dokumentation som kompass ser vi som framgångsfaktorer för alla barns utveckling och lärande Utifrån bildningsnämndens mål, bildningsförvaltningens prioriterade utvecklingsområden och vår nulägesanalys har våra prioriterade utvecklingsområden varit: Normer och värden Barns inflytande Språk Matematik Genom goda arbetsprocesser kan vi bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöker vilka åtgärder vi behöver vidta för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Genom välkända metoder och stöd av mallar har all personals delaktighet och förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet ökat och förbättrats. De flesta prioriterade målen är uppfyllda även om det finns utvecklingsområden inom dessa för att förfina och utveckla arbetet. Personalen har kontinuerligt fått den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Utöver de prioriterade utvecklingsområdena har även Förskola och hem samt övergång och samverkan dokumenterats kontinuerligt.
3(30) Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 Beskrivning av verksamheten och organisationen... 4 2 Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete... 7 2.1.1 Analys... 8 2.1.2 Utvecklingsområden... 8 3 Mål och riktlinjer... 9 Normer och värden... 9 3.1.1 Analys... 9 3.1.2 Utvecklingsområden... 10 Utveckling och lärande... 11 3.2.1 Analys... 11 3.2.2 Utvecklingsområden... 12 Barns inflytande... 13 3.3.1 Analys... 13 3.3.2 Utvecklingsområden... 14 Förskola och hem... 14 3.4.1 Analys... 15 3.4.2 Utvecklingsområden... 16 Övergång och samverkan... 16 3.5.1 Analys... 17 3.5.2 Utvecklingsområden... 17 4 Förskolechefens slutsatser och enhetens nya mål... 17 Bilagor... 19 Bilaga 1 Reflektionsunderlag... 19
4(30) 1 Inledning Beskrivning av verksamheten och organisationen Organisation I förskoleområde 2 ingår två förskolor, Norrgården och Björkängen. Personaltätheten är beräknad på 2,95 % per avdelning bestående av förskollärare, barnskötare och resurspedagog. Personalbemanningen kan förändras under året beroende på antal inskrivna barn i förskolan. Förskolan Norrgården är en flerspråkig förskola. Modersmålspedagoger finns under ett par timmar per vecka till några av språkgrupperna. Ledningen består av en förskolechef samt en processledare på 10% från varje verksamhet. Ledningsgruppen ses regelbundet och alla processledare i Hallsbergs kommun träffas 2-3 ggr per termin tillsammans med utvecklingssamordnare. En IT-ansvarig i området har 5 % avsatt tid för att vara ett stöd och inspirera förskolornas arbete med att konkretisera, förankra uppnå och följa upp IT-relaterade mål. Ledningsgrupp med förskolechef och processledare Elevhälsan -Specialpedagog -Kurator Förskolan Norrgården Förskolan Björkängen Förskolechefen gör regelbundna verksamhetsbesök på förskolorna och har ett nära ledarskap. En gång per termin genomförs ett planerat besök med observationer utifrån målen med efterföljande didaktiska samtal. Varje avdelning har 8 timmar reflektionstid per vecka. 4-5 gånger per termin har förskolorna arbetsplatsträffar som bland annat innehåller forum för pedagogiska diskussioner. Verksamheten har begränsat öppethållande två dagar per termin för kompetensutveckling. En gång i veckan reflekterar vi tillsammans i tvärgrupper kring ett aktuellt ämne eller utifrån läst litteratur. Under vårterminen 2018 har specialpedagogen hållit nätverk med samtliga pedagoger kring Vägledande samspel, ICDP. Vägledande samspel har som mål att stimulera och utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mellan vuxna. Det är ett samspelsprogram som gynnar barns växande och lärande.
5(30) Vi har valt att filma samspel mellan pedagoger och barn och sedan lyft det positiva utifrån tre olika dialoger. Under året har vi haft 2 pedagogiska caféer, ett med Lena Skogholm som föreläst om hur vi människor kan mötas genom ökad förståelse av oss själva och andra och en Workshop kring digitalisering i förskolan. Tre pedagoger var på BETT i London under året, dessa höll i workshopen med övriga pedagoger. 4 personer var på SETT i Stockholm för inspiration. Under året har vi även startat ett IT-nätverk som IT ansvarig från förvaltningen håller i. En specialpedagog arbetar mot Förskolorna i centrala Hallsberg. Hennes kompetens bidrar till utvecklande arbete med inkludering och bemötande. Genom hennes strukturerade arbetssätt har hon även tid för att arbeta främjande och förebyggande. Vid behov har vi möjlighet att konsultera kurator. Enheten har tillgång till en vikariesamordnare vid vikariebehov. Under året genomfördes en kulturaranalys på respektive förskola. Utifrån den kunde analyspersonerna identifiera tre utvecklingsområden på varje förskola. Vi har påbörjat utvecklingsarbetet och kommer fortsätta med det nästa år. Förskolorna ingår i ett samarbete med Örebro universitet med försöksverksamhet för övningsförskolor. Syftet med försöksverksamheten är att stärka blivande lärares professionsutveckling och att höja kvaliteten i lärarutbildningen. Detta görs genom att stärka samarbetet mellan campusoch verksamhetsförlagd utbildning. Genom försöksverksamheten ges också möjlighet för universitet och skolhuvudmän att mötas i forsknings- och utvecklingsarbete.
6(30) Verksamhet I våra förskolor ska alla barn få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Vårt förhållningssätt präglas av att vi är medforskande, tillåtande och lyssnande pedagoger. Ett projektinriktat och ämnesintegrerat arbetssätt med pedagogisk dokumentation som kompass ser vi som framgångsfaktorer för alla barns utveckling och lärande, därför har vi fortsatt att utveckla den arbetsformen under 2017/2018. Det är viktigt att verksamheten är intressant, meningsfull och rolig. Vi fortsätter att utveckla stimulerande lärmiljöer ute och inne som uppmuntrar till samspel, utforskande, utmanar utveckling och lärande samt lockar till lek. Vi arbetar för likvärdig utbildning, oavsett förskola eller avdelning ska alla barn få en kvalitativ utbildning med barnets bästa som utgångspunkt. IKT (informations och kommunikationsteknik) har under året varit ett utvecklingsområde. Tillsammans med barnen finns möjligheter att utforska digitala verktygs möjligheter och på så sätt underlätta och förbättra dokumentationen. Vi har utvecklat arbetsformerna kring pedagogisk dokumentation. Pedagogerna har tagit stöd av ett reflektionsunderlag, se bilaga 1, som vi arbetat fram på området, denna finns i slutet på utvecklingsplanen. Med hjälp av digitala verktyg har vi gett barnen fler upplevelser som berikar deras dag i verksamheten. Vi arbetar med att barnen i första hand ska vara producenter och inte konsumenter av digitala verktyg i förskolan. Vi kommer också kontinuerligt driva pedagogiska frågor genom daglig reflektion, avdelningsreflektion, reflektion i tvärgrupper samt pedagogiska diskussioner på APT. Detta för att förbättra vårt arbete med att följa upp, analysera, utvärdera och utveckla verksamheten. Fyra gånger per år dokumenteras avstämningar där det framkommer: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Vi har ökat vårdnadshavares insyn i verksamheten genom bl.a. Instagram, visa vårdnadshavare bilder och filmer på lärplattan, förbättrat utvecklingssamtalen, delat ut informationsbrev och skapat dokumentations/reflektionsväggar" det har ökat deras möjligheter till delaktighet. Vi kommer att fortsätta at utveckla detta arbete.
7(30) Prioriterade utvecklingsområden 2015-2018 Utifrån bildningsnämndens mål, bildningsförvaltningens prioriterade utvecklingsområden och vår nulägesanalys har våra prioriterade utvecklingsområden varit Normer och värden Barns inflytande Språk Matematik I förskoleområde 2 har vi under året haft följande fokusområden: Lärmiljöer Skapa stimulerande, lustfyllda, miljöer ute och inne som uppmuntrar utforskande, utmanar utveckling och lärande som lockar till lek. Skapa mötesplatser som uppmuntrar till lek, samspel, utveckling och lärande mellan ålder och kön. Projektinriktat arbetssätt Ett projektinriktat arbetssätt ser vi som framgångsfaktorer för alla barns utveckling och lärande, därför kommer vi att fortsätta att utveckla den arbetsformen. Vi anser att det är viktigt att verksamheten är intressant, meningsfull och rolig. Pedagogisk dokumentation - Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som används för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera det som händer mellan barn-barn, barn-vuxna och miljön i verksamheten. Värdegrund Värdegrundsarbete är grunden för allt annat fortsatt arbete. Alla barn ska ges förutsättningar att bli sitt bästa jag och få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Vi måste bilda en helhet kring organisation, förhållningssätt och miljö för att det arbetet ska lyckas. 2 Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete Förskolans mål Systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten Likvärdig utbildning
8(30) Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 2.1.1 Analys Förskolans kvalitet har kontinuerligt och systematiskt dokumenterats, följts upp, utvärderats och utvecklats. Genom ett strukturerat arbetssätt och en inarbetad metod har pedagogerna blivit skickligare på detta och alla pedagogers delaktighet och förståelse har ökat. Pedagogerna reflekterar kontinuerligt och dokumenterar utbildningen med film, bild och text. Vid de fyra tillfällena per år som arbetslagen lämnar in avstämningar, se bilaga 2, till förskolechef och processledare ser vi utveckling. Vi ser att pedagogerna har ökat kvaliteten i utbildningen genom att de ser: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? osv Tidigt på läsåret ser de vilka åtgärder de behöver vidta för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. De som kvarstår eller uppkommer under året följer med till nästa års utvecklingsplan. Förskolechef och processledare ser i sammanfattningarna av avstämningar vilka gemensamma utvecklingsområden vi har och anpassar kompetensutbildning efter dem. Förskolechefen kan parallellt med besök och avstämningarna se vilka utmaningar varje arbetslag står inför. De skriftliga återkopplingarna från förskolechef på varje avstämning bidrar till att varje arbetslag får syn på sina styrkor och utmaningar. Detta systematiska kvalitetsarbete har bidragit till att skapa en likvärdig utbildning för alla barn. 2.1.2 Utvecklingsområden Implementera den reviderade läroplanen när den blir beslutad så att vårt systematiska kvalitetsarbete följer kraven i den Förskolechef vara mer delaktig i arbetslagens reflektionstid Fortsätta arbetet mot likvärdig utbildning med stöd av systematiskt kvalitetsarbete
9(30) 3 Mål och riktlinjer Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 reviderad 2016) Bildningsnämndens mål Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande. Förskolans mål Vi vill att varje barn ska utveckla respekt och förståelse för sig själv och för sina kamrater. Alla barn ska kunna leka med alla oavsett ålder och kön. Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska vara väl förankrad hos medarbetare, vårdnadshavare och barn. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 3.1.1 Analys Vi är medvetna om att vi är förebilder för barnen och att vårt förhållningssätt med att visa respekt och hänsyn för varje individ påverkar barnen. Det är viktigt med en samsyn och god kommunikation mellan oss pedagoger. Under våren har alla pedagoger arbetat med ICDP, vägledande samspel. Genom att vi har filmat oss själva och gemensamt reflekterat över filmerna har vi fått syn på olika samspel och lärande situationer som vi utvecklat vidare. Genom ett nära samarbete med specialpedagog har vi utvecklat vårt arbetssätt med att alla barn ska få förutsättningar att bli sitt bästa jag. Arbetet på en flerspråkig förskola kräver mer tydlighet i det man gör. Dialog med barn och vårdnadshavare tar lite mer tid då man kan behöva uttrycka sig på olika sätt, vara konkret och upprepa.
10(30) Vi har hittat fler former för att ses över ålder och kön på hela förskolan. Planen för arbetet med barns lika möjligheter och rättigheter bygger på en större medverkan från barnen än tidigare plan. Den ger varje avdelning möjlighet att konkret arbeta med de främjande och förebyggande åtgärder som just de behöver arbeta med. Vi delar barnen i mindre grupper och pedagoger fördelar sig, detta sker både planerat och spontant. Det arbetet bygger på en god organisation. Vi diskuterar kontinuerligt hur vi kan bli ännu bättre på detta. En hög måluppfyllelse förutsätter att pedagoger är närvarande, vägleder och värnar om barnens lek. Att pedagogerna är positiva och entusiastiska. Genom att vara närvarande pedagoger ser man vad konflikter handlar om och kan vägleda och hjälpa barnen att hitta verktyg för att lösa konflikter. Genom att barnen varit mer delaktiga i att påverka och utforma miljöerna har de lärt sig att värna mer om miljöerna. Genom projektarbete och gemensamma aktiviteter har vi skapat en gruppkänsla som lärt barnen positivt samspel, leka över könsgränserna och leka i nya gruppkonstellationer. Vi gör lustfyllda aktiviteter tillsammans för att skapa en god vi-känsla. Vi uppmärksammar det positiva, barnen hör att vi gör det och det skapas en god stämning. Det är viktigt att ha en respektfull relation med barnen. Det har lärt barnen att respektera varandras lekar men även att bjuda in varandra till lek. De flesta diskussioner gällande värdegrund sker i händelser, vi är måna om att visa respekt för barnens upplevelse och känsla. Vi dokumenterar positiva handlingar mellan barnen och uppmärksammar det genom att vi bl. a skapat en kompisvägg med dokumentationer, vi reflekterar tillsammans med barnen kring positivt samspel utifrån filmer från verksamheten. Vi ser att barnen värnar om att deras kompisar ska ha det bra ex genom att trösta eller hjälpa till och detta uppmärksammar och uppmuntrar vi. 3.1.2 Utvecklingsområden Hålla ICDP, vägledande samspel levande och diskutera utifrån dialogerna Fördjupa oss i Bo Hejlskovs tankar kring Lågaffektivt bemötande Utveckla arbetsformerna kring Plan för barns lika rättigheter och möjligheter Ytterligare berömma och lyfta varandra och barnen inför varandra. Ta vara på de Gyllene ögonblicken.
11(30) Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 reviderad 2016) Bildningsnämndens mål Alla elever ska kunna läsa i skolår 1. Tidig upptäckt tidig insats Antalet barn som kan läsa de lämnar åk 1 ska årligen öka för att 2018 vara 100 %. Obs! Detta mål finns med i förskolans redovisning för att skapa en medvetenhet om riktning. Målet följs upp i grundskolans redovisning. Förskolans mål Alla barn ska möta en matematisk och språkutvecklande miljö inne och ute. Alla barn ska få möjlighet att lära och utveckla språkliga och matematiska förmågor i meningsfulla sammanhang. Att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 3.2.1 Analys Barnens intresse för skriftspråket har ökat och de har lärt sig mer om skriftspråket. De har skapat en förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Barnens språkliga och matematiska förmågor utvecklas under lekfulla och meningsfulla former.
12(30) Under flera år har vi arbetat med våra lärmiljöer och har kommit långt i det arbetet. Barnen får möta miljöer som uppmuntrar till att utforska, leka och lära. Genom projektarbete utmanas barnens matematiska och språkliga förmågor på ett lustfyllt och meningsfullt sätt. Genom våra projekt har barnen bl. a lärt sig att urskilja olika mönster och former, erfara och sätta ord på olika matematiska begrepp, lägesord, antalsuppfattning och räkna. Vi pedagoger gör matematiken synlig för barnen i vardagliga situationer som ex vid fruktdelning, vid vattenlek och andra aktiviteter. Genom projekten har även barnens intresse för skriftspråket ökat. Projekten har också gett många tillfällen till intressanta samtal och frågeställningar där barnen ges möjlighet att forska vidare. Ny teknik har öppnat nya möjligheter för att väcka intresse för och utforska skriftspråket och symbolers kommunikativa funktioner. Böcker kan läsas på många olika sätt förutom det traditionella. QR-koder används för att skapa ett lustfyllt lärande kring språk och matematik. Rim och ramsor bidrar till att utveckla barnens språkliga och matematiska förmågor. Många avdelningar arbetar i större projekt men de som inte gör det tar vara på barnens intresse och utmanar och inspirerar dem utifrån det. Vi pedagoger visar att det är viktigt det barnen berättar genom visa intresse, ge dem tid och uppmärksamhet. Det bidrar till att de vill berätta och använder språket vilket gynnar deras språkutveckling. Flera pedagoger har under våren gått en TAKK-utbildning och vi ser att barnen lärt sig många tecken som de använder i vardagssituationer. Vi använder också bilder som språkstöd för att kunna uttrycka sig, förstärka språket och konkret förstå innebörden. Vi har skapat miljöer som ger barnen förutsättningar att lyckas. Det gör att de känner glädje och meningsfullhet i lärandet. Då många barn är flerspråkiga är det viktigt att hitta fler och olika sätt att kommunicera och förstärka ord på barnets hemspråk, både för att visa intresse för kulturen och för att utveckla språkförståelsen. Instagram möjliggör att alla familjer får möjlighet att samtala om aktiviteter och händelser som sker på förskolan. Det möjliggör också för barnen och vårdnadshavarna att samtala på sitt hemspråk om det som händer på förskolan. 3.2.2 Utvecklingsområden Att undervisa på ett förskolevis, där leken har en central plats i utbildningen och där man ser lärmiljön som en viktig del av undervisningen
13(30) Ytterligare utveckla arbetet med IT där barnen ges fler möjligheter att utveckla sina språkliga och matematiska förmågor på ett meningsfullt, lärorikt och roligt sätt. Erbjuda barnen mer material/händelser som förundrar och förbluffar dem Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 reviderad 2016) Förskolans mål Att alla barn ska känna att de har inflytande över sin vardag på förskolan Att de behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformning av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten Målet är uppfyllt på vår enhet X Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt 3.3.1 Analys Vi är närvarande vuxna som förstår att alla barn har olika intressen och behov. Vi tänker på att bemöta alla barn på ett respektfullt sätt. Det de funderar på och undrar över är viktigt och tas på allvar. Barnen har lärt sig att deras åsikter och tankar är viktiga och tas tillvara. De har möjlighet att påverka sin vardag och vågar göra det. De lär sig också vad demokrati kan innebära i praktiken. Vi reflekterar enskilt, i grupp och tillsammans med barnen för att på så sätt se vad vi behöver arbeta mer med och hur vi kan utmana barnen vidare. Vi har varit lyhörda och lyssnat in vad barnen vill göra. Vi anpassar verksamheten efter barnens intressen.
14(30) Barnen har under året fått större möjlighet att vara med i planeringen och utformandet av miljöerna. Vi har tillgängliga miljöer och ett tillåtande klimat. Vi har en tillåtande miljö och vill att förskolan ska signalera att det är barnens miljö. Vi vill få barnen delaktiga i olika moment i de aktiviteter vi erbjuder t.ex. när vi ska arbeta med papier-maché är de med och gör klister, när vi behöver ny deg är de med och mäter och blandar. Vi arbetar ständigt med vår miljö och den förändras efter vad barnen gör eller visar intresse för att göra. Vi säger ofta JA, ett exempel är då vi drog fast skruvar i en stol resulterade det i att vi en timma senare fixat en snickarverkstad. Att bestämma sig för att vara positiv, ta barnen på allvar och visa att vi tror på dem och deras idéer på riktigt är viktigt, Vad behöver du? Hur kan vi hitta information om detta? Kan du ta hjälp av en kompis? Att som pedagog följa upp det barnen ger uttryck för att de vill göra, går det inte för stunden kan det gå senare eller en annan dag. Verksamheten blir då barnens och de har ett stort spelrum inom några yttre ramar. Vi ger barnen mer spelrum och har upptäckt att det inte skapar kaos utan att det resulterar i nyfikna, trygga, lekfulla, påhittiga och ständigt lärande barn. 3.3.2 Utvecklingsområden Utveckla miljöerna genom att reflektera över vad det är som gör dem intressanta? När barnens intresse svalnar, vad beror det på? Erbjuda barnen fler valmöjligheter och aktiviteter samt utforska mer tillsammans Barn föds med 100 språk men berövar 99 erbjuda barnen många olika uttrycksformer ex sång, dans, drama, skapande Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 reviderad 2016)
15(30) Bildningsnämndens mål Vårdnadshavare, barn och elever ska vara nöjda med våra förskolor och skolor. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 100% BÄ 98% NG Vi ska ha en förskola som tar hänsyn till våra medborgares behov av barnomsorg alla tider på dygnet. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 90% BÄ 87% NG Förskolans mål Visa respekt för och skapa förtroendefulla relationer med vårdnadshavare. Att ge alla vårdnadshavare insyn i verksamheten och därmed öka deras delaktighet Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 3.4.1 Analys Vi pedagoger lyssnar in och uppmärksammar vårdnadshavares tankar och känslor och tar dessa på allvar, försöker stötta och uppmuntra. Vi bemöter kritik på ett konstruktivt och inlyssnande sätt. Via Instagram får vårdnadshavare möjlighet att få ytterligare insyn i verksamheten men den dagliga kontakten är den viktigaste. Vi försöker att tänka på att berätta något litet om varje barn och vara uppmärksamma på vad vårdnadshavarna är intresserad av för information. Bildspel i hallarna är ett bra sätt att kommunicera med föräldrar, särskilt dem som inte talar så mycket svenska. Bilderna och filmerna öppnar upp för samtal kring vardagshändelser. Vi bjuder in föräldrar i verksamheten. Fler föräldrar än tidigare har kommit på föräldramöten. Vi tror att det beror på att vi kompletterar skriftliga inbjudningar med att bjuda in dem personligt och välkomnar dem samt anstränger oss för ha ett meningsfullt innehåll. Vi visar bl.a. film, föräldrarna har provat på våra Blue-bot.
16(30) Många vårdnadshavare har annat modersmål än svenska vilket gör att vi måste använda alternativa sätt att kommunicera, vi försöker ständigt hitta nya former för att nå alla. Det är viktigt att visa intresse för alla kulturer och vi ser att det skapar förtroende och värdefulla relationer. Bildningsförvaltningens mål med att vårdnadshavare och barn ska vara nöjda med våra förskolor har vi höga resultat på båda förskolorna baserat på den föräldraenkät som skickats ut. Svarsfrekvensen var näst intill fulltalig på Förskolan Björkängen och på Förskolan Norrgården har 56 av 80 svarat. Vi ska ha en förskola som tar hänsyn till medborgares behov av omsorg alla tider på dygnet svarade 90 % på förskolan Björkängen positivt på, 7 % hade ingen uppfattning. På Förskolan Norrgården svarade 87 % positivt. Det kan vara så att alla vårdnadshavare inte förstått frågan fullt ut eller att några vårdnadshavare önskar omsorg när de själva vill, inte bara under arbetstid inkl. restid eller 15-timmar. 3.4.2 Utvecklingsområden Pedagoger har fokus på det positiva som händer och delger vårdnadshavare detta. Använda och utvärdera dokumentet som vi utarbetat för att kunna organisera möten och möta vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Barn som behöver extra stöd får det och vi har fokus på hur vi arbetar med det på förskolan. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 reviderad 2016)
17(30) Förskolans mål Att göra en bra övergång för barnen mellan förskola och förskoleklass. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 3.5.1 Analys Handlingsplanerna se bilaga 3, för norra och södra sidan är bra, alla inblandade vet som gäller, vem som ansvarar för vad och när. Viktigt att alla tar eget ansvar och håller sig uppdaterad på planen. Utvärdering, uppföljning och planering sker i februari. Viktigt att inblandade deltar och ger synpunkter som gynnar utveckling. Planen kan förtydligas ytterligare. De flesta överlämningssamtal sker i maj/juni. 3.5.2 Utvecklingsområden En tanke är om det skulle vara bättre att göra överlämningssamtalen i slutet på augusti då mottagande pedagog träffat barnet i dess nya miljö och det kan vara lättare att ta till sig information samt ha frågor. Vissa överlämningar kanske skulle göras i två steg, ett i juni och ett i augusti/september. 4 Förskolechefens slutsatser och enhetens nya mål Jag anser att båda förskolorna har hög kvalitet och att vi närmar oss kravet på likvärdig utbildning för alla barn. Efter flera års arbete anser jag att vi tillsammans drivit utvecklingen positivt och erbjuder en hållbar utbildning. Idag känner jag stolthet över att vara förskolechef på båda dessa förskolor. Genom goda arbetsprocesser i det systematiska kvalitetsarbetet kan vi bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder vi behöver vidta för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Med välkända metoder och stöd av mallar har all personals delaktighet och förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet ökat och förbättrats. I de kontinuerliga avstämningarna har jag tillsammans med processledarna sett vilka
18(30) gemensamma utvecklingsområden vi har och anpassa kompetensutbildning efter dem. Parallellt med besök och avstämningar ser jag vilka utmaningar varje arbetslag står inför. Personalen har kontinuerligt fått den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Vi satsar mycket på kollegialt lärande och att konkretisera det vi läser och lär oss om. Arbetet tillsammans med processledarna gynnar utvecklingen av utbildningen och likvärdig utbildning. Deras arbete med att driva processer dagligen är mycket värdefullt. Jag anser att pedagogerna har fokus på uppdraget och är mycket utvecklings-/ förändringsbenägna. Det är betydelsefullt för den positiva utveckling som jag sett ske på båda förskolorna. Förskolan Norrgården behövde i årsskiftet utöka sin verksamhet med en halv avdelning. Detta med kort varsel och även innebar en ombyggnation. Pedagogerna var lösningsfokuserade och såg möjligheter vilket gjorde att vi kunde erbjuda en verksamhet med hög kvalitet. Sjukfrånvaron har var hög periodvis och inneburit större arbetsbelastning på närvarande pedagoger. Sjukfrånvaron har inte varit kopplad till den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön. Bristen på förskollärare är kännbar men i jämförelse med övriga kommuner har vi förskollärartätt med i huvudsak 2 förskollärare per avdelning. Jag önskar att man skulle satsa på förskollärarnas löner. Vi inväntar beslut angående reviderad läroplan samt bildningsnämndens och förvaltningens långsiktiga utvecklingsplan. Därav inga större förändringar av kommande utvecklingsplan. Vi kommer att implementera nya läroplanen när beslut tas. Vi har påbörjat diskussioner kring vad undervisning i förskolan innebär, leken ska ha en central betydelse i utbildningen och där man ser lärmiljön som en viktig del av undervisningen. Pedagogen är en del av lärmiljön. Vi kommer praktisera ICDP och knyta an det till B Hejlskovs tankar om lågaffektivt bemötande. Vi fortsätter att utveckla arbetet med digitalisering i förskolan för att stimulera utveckling och lärande, där barnen ges fler möjligheter att utveckla sina språkliga och matematiska förmågor på ett meningsfullt, lärorikt och roligt sätt. Vi kommer erbjuda barnen fler uttryckssätt/former samt erbjuda dem intressanta lärmiljöer. Vi fortsätter arbetet med att lyfta det positiva hos barnen och varandra. Våra möten med vårdnadshavare ska präglas av positivitet med fokus på hur vi bemöter, vägleder och erbjuder barnen i deras utveckling och lärande. Jag ser med glädje och förväntan fram mot kommande läsår. Jessica Bengtsson Förskolechef
19(30) Bilagor Bilaga 1 Reflektionsunderlag Den pedagogiska dokumentationen med reflektion fungerar som en kompass för att ge oss rätt riktning i utvecklandet av våra verksamheter. Varje arbetslag har arbetat fram ett reflektionsunderlag eller använder sig av följande: Reflektionsunderlag Lärprocesser Vad är barnen intresserade av? Vad är det barnen gör och vad är det de försöker att förstå? Vad säger de? Vad visar de med kroppsspråket? Vad sker i samspelet mellan barnen? Utmana barnen i deras lärprocesser Vad erbjuder vi för material? Vad behöver vi tillföra? Behöver vi förändra våra lärmiljöer, isf hur? Har barnen fått möjlighet att utforska under större delen av dagen? Pedagogens roll Vad har jag/vi gett barnen för möjligheter att utforska och lära (i projektet)? Vad behöver jag/vi utveckla i mitt/vårt förhållningssätt?
20(30) Bilaga 2 Avstämning Förskola: Normer och värden Mål Avstämning Avdelning: Vi vill att varje barn ska utveckla respekt och förståelse för sig själv och för sina kamrater. Alla barn ska kunna leka med alla oavsett ålder och kön. Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska vara väl förankrad hos medarbetare, vårdnadshavare och barn. Aktivitet Att ge barnen möjlighet att mötas i mindre grupper med färre barn där det ges större utrymme för barnen att lättare komma till tals. Alla barns åsikter lyssnas på och respekteras. Skapa mötesplatser som uppmuntrar till lek, samspel utveckling och lärande mellan ålder och kön. Vid reflektionssamtal reflekterar vi i syfte att få ökad kunskap och medvetenhet om vårt förhållningssätt i värdegrundsarbetet. Reflektera och arbeta mer med barnen i värdegrundsfrågor. Vi ska implementera förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling på föräldramöten. En arbetsgrupp kommer arbeta med att göra ett gemensamt underlag för Planen mot diskriminering och kränkande behandling Uppmuntra och uppmärksamma positivt handlande hos barn och pedagoger på olika sätt Arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling ska förankras med all personal på APT.
21(30) Bedömning och resultat Ej uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Resultat: Beskriv kortfattat hur måluppfyllelsen är i relation till målen. De aktiviteter som ni brutit ner (i ert arbete) hjälper er att se var ni står i förhållande till målen. Analys: Varför blev resultatet som det blev? (ta hjälp av era pedagogiska dokumentationer) Hur har struktur, arbetssätt och förhållningssätt påverkat resultatet/måluppfyllelsen? På vilket sätt har miljö och material påverkat resultatet? Åtgärder för utveckling: Hur går vi vidare? Vad behöver vi förändra och utveckla?
22(30) Förskola: Avstämning Utveckling och lärande Mål Avdelning: Alla barn ska möta en matematisk och språkutvecklande miljö inne och ute. Alla barn ska få möjlighet att lära och utveckla språkliga och matematiska förmågor i meningsfulla sammanhang. Att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. Aktivitet Skapa stimulerande lärmiljöer ute och inne som stimulerar utforskande, utmanar utveckling och lärande samt lockar till lek. Tillgängligt och varierat material som stimulerar matematik- och språkutvecklingen. Projektinriktat arbetssätt utifrån barnens intresse. Utveckla arbetet kring pedagogisk dokumentation både på den enskilda och gemensamma reflektionstiden och använda reflektionsunderlaget i större utsträckning. Fokus på pedagogisk dokumentation på reflektionstiden! Arbeta för barnens delaktighet i reflektionsarbetet Vårt förhållningssätt präglas av att pedagogerna är medforskande, tillåtande och lyssnande. Lyssna in och samtala med barnen, ställa mer utmanande och stimulerande frågor både ute och inne Uppmärksamma och utmana barnens språkliga och matematiska intressen i vardagssituationer. Låta barnen möta material och miljöer som förundrar och förbluffar dem, som uppträder på sätt de inte sett förut och får dem att vilja veta mer Ta del av litteratur och forskning kring matematik och språk i förskolan
23(30) Bedömning och resultat: Ej uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Resultat: Beskriv kortfattat hur måluppfyllelsen är i relation till målen. De aktiviteter som ni brutit ner (i ert arbete) hjälper er att se var ni står i förhållande till målen. Analys: Varför blev resultatet som det blev? (ta hjälp av era pedagogiska dokumentationer) Hur har struktur, arbetssätt och förhållningssätt påverkat resultatet/måluppfyllelsen? På vilket sätt har miljö och material påverkat resultatet? Åtgärder för utveckling: Hur går vi vidare? Vad behöver vi förändra och utveckla?
24(30) Förskola: Barns inflytande Mål Avstämning Avdelning: Att alla barn ska känna att de har inflytande över sin vardag på förskolan Att de behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformning av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten Aktivitet Utmanande och inbjudande miljöer som ger utrymme för lek, lust och kreativitet Tillåtande och tillgängliga miljöer som ger barnen möjlighet att utforska under hela dagen Projekt och aktiviteter som utformas efter barnens och gruppens intressen och behov. Vårt förhållningssätt präglas av att pedagogerna är medforskande, tillåtande och lyssnande. Göra barnen mer delaktiga i planering och utförande av våra ute- och innemiljöer Fokus på pedagogisk dokumentation och göra barnen mer delaktiga i den för att ytterligare öka barnens möjligheter till delaktighet och inflytande. Ansvar: Förskolechef och pedagoger
25(30) Bedömning och resultat Ej uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Resultat: Beskriv kortfattat hur måluppfyllelsen är i relation till målen. De aktiviteter som ni brutit ner (i ert arbete) hjälper er att se var ni står i förhållande till målen. Analys: Varför blev resultatet som det blev? (ta hjälp av era pedagogiska dokumentationer) Hur har struktur, arbetssätt och förhållningssätt påverkat resultatet/måluppfyllelsen? På vilket sätt har miljö och material påverkat resultatet? Åtgärder för utveckling: Hur går vi vidare? Vad behöver vi förändra och utveckla?
26(30) Förskola: Förskola och hem Mål Avstämning Avdelning: Visa respekt för och skapa förtroendefulla relationer med vårdnadshavare. Att ge alla vårdnadshavare insyn i verksamheten och därmed öka deras delaktighet. Aktivitet Ge en god introduktion för vårdnadshavare och barn i förskolan Daglig kontakt med vårdnadshavare Visa respekt för vårdnadshavare genom att ta till oss information och åsikter och ser till att följa upp det Instagram Föräldramöte/trivselkväll 2ggr/år Utvecklingssamtal alla ska få kvalitativa utvecklingssamtal. Alla pedagoger ska förstå mål och syfte med utvecklingssamtalsmallen Föräldraenkät Informationsbrev minst 4 ggr/termin Nattverksamhet i kommunen som erbjuder vårdnadshavare omsorg dygnet runt Ansvar: Förskolechef och pedagoger
27(30) Bedömning och resultat Ej uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Resultat: Beskriv kortfattat hur måluppfyllelsen är i relation till målen. De aktiviteter som ni brutit ner (i ert arbete) hjälper er att se var ni står i förhållande till målen. Analys: Varför blev resultatet som det blev? (ta hjälp av era pedagogiska dokumentationer) Hur har struktur, arbetssätt och förhållningssätt påverkat resultatet/måluppfyllelsen Åtgärder för utveckling: Hur går vi vidare? Vad behöver vi förändra och utveckla?
28(30) Bilaga 3 Avstämning Handlingsplan för överskolning av 6-åringar från förskola/dagbarnvårdare till förskoleklass/fritidshem Långängsskolan När Vad Ansvarig 25 mars Förskolan hälsar på förskoleklass på skolgården 3 onsdagar 22 april 8.30 9.30 20 maj Förskolan 25 mars Runt 25 mars skickas informationsplan till hemmen om över- skolning, förfrågan om skolskjuts, modersmålsundervisning samt godkännande av förskoleklass Rektor, administratör Maj Föräldramöte på Långängsskolan där förskoleklass/fritidshems- personal informerar om verksamheten Rektor Maj Förskoleklass/fritidspersonal hälsar på vid ett tillfälle i förskolan. Samtidigt sker ett överlämningssamtal där förskolan och dbv beskriver hur och vad man har arbetat med. Eventuella handlingsplaner lämnas över till förskoleklasspersonal Förskolekl/fritids Maj/juni Förskolebarnen äter i skolmatsalen Förskolan Maj/juni Överlämnande av barn som är aktuella för elevhälsans insatser Elevhälsan Juni Vecka 25,26 föräldrar och barn inskolningsbesök på fritids Fritidshemmet Augusti De barn som har barnomsorgsbehov börjar i fritidshemmet vecka 32/33 då ordinarie personal finns på plats Fritidshemmet Oktober Förskoleklassbarnen inbjuds till ett besök i sin gamla verksamhet hos dbv eller förskolan. Förskoleklasslärare följer med Förskolan och dbv
29(30) barnen till respektive förskola November Uppföljningssamtal av årets överskolning. Personal från förskolorna, dbv, förskoleklass rektor och förskolechef deltar Förskolechef Upprättad 141128 Handlingsplan för överskolning av 6-åringar från förskola/dagbarnvårdare till förskoleklass/fritidshem Stocksätter När Vad Ansvarig Mars Mars/april Inventering sker. Personal från förskolor, förskoleklass dagbarnvårdare, specialpedagog, rektorer och assistent deltar Förskolor och dbv börjar samverka och samverkan utökas under våren till att omfatta även blivande förskoleklasslärare. Önskemål från dbv att samverkan kan ske onsdagar eller fredagar Förskolechef Förskolan & dbv April Gruppindelning sker Förskolan & dbv April Information om förskoleklassplacering skickas hem tillsammans med klasslista och blankett godkännande av förskoleklass Förskolechef Maj Föräldramöte på Stocksätterskolan där förskoleklass/fritidshemspersonal informerar om verksamheten. Rektor Maj Förskoleklass/fritids personal hälsar på vid ett tillfälle i förskolan. Förskolekl/fritids Maj/juni Barnen besöker förskoleklassen vid minst ett tillfälle då de får tillfälle att bekanta sig med personal och innemiljö. Glöm ej bort ev. hemmabarn. Barnen äter i matsalen minst en gång Förskolan & dbv
30(30) vid samma tid som förskoleklassen. Maj/juni Överlämnande av barn som är aktuella för elevhälsans insatser. Elevhälsan Juni Överlämningssamtal där förskolan och dbv beskriver hur och vad man har arbetat med. Individuella planer, portfolio samt annan dokumentation överlämnas till förskoleklasspersonalen. Förskolechef/rektor Förskolan & dbv Augusti De barn som har barnomsorgsbehov börjar i fritidshemmet senast vecka 32 då ordinarie personal finns på plats. Fritidshemmet Oktober Förskoleklassbarnen inbjuds till ett besök i sin gamla verksamhet hos dbv eller förskolan. Förskolan och dbv November Uppföljningssamtal av årets överskolning. Personal från förskolorna, dbv, förskoleklass och rektor deltar. Förskolechef