RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:



Relevanta dokument
SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades och ersätter tidigare versioner

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

Policy vid barns sjukdom

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Anvisningar för sjuka barn

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Infektioner hos barn i förskolan

Inledning. Smittor på förskolor

När Ditt barn blir sjukt!

När ditt barn blir sjukt!

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Infektioner hos barn i förskolan

Barns sjukdomar och småbarnspedagogiken

Henriks Hage Förskola

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Vanliga sjukdomar A-Ö

Streptokockinfektioner

Infektioner hos barn i förskolan

DE VANLIGASTE BARNSJUKDOMARNA

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Infektioner hos barn i förskolan

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

När ditt barn blir sjukt

Hur gör vi när barnen blir sjuka?

hur gör vi när barnen blir sjuka?

Inskolningsprogram Lilla Fågel Förskolor KB

Hygienrutiner på förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola

När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp?

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC

INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Innehåll. 20 Förgiftning 20 Barnhälsovård i förskolan 21 Lästips 22 Egna anteckningar

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Om infektioner och smitta i förskolan

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder

Frisk utan antibiotika

Hygienrutiner på förskolan

Sjukdomspolicy förskola

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

När ditt barn blir sjukt

När ditt barn blir sjukt! Information till föräldrar med barn i förskola eller familjedaghem

ÖRTAGÅRDEN Föräldrakooperativet där vi växer tillsammans

Barnsäkerhet, infektioner och egenvård.

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Smitta och antibiotikaresistens

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Skolans agerande när en elev får löss

Välkommen till småbarnspedagogiken i Nykarleby

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

HYFS föräldrautbildning

Apotekets råd om. Huvudlöss

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Smitta Riktlinjer för att undvika smitta på förskolan

När barnet är sjukt. Bra tips. Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleåldern. innehåller

Frisk utan antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! Sidan 1

Förkylningsguide från Apoteket

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 20 Barnhälsovården i förskolan

En handbok för förskolepersonal och föräldrar

Välkomna till Hygien i förskolan

Karin Persson

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Så vårdar du ditt sjuka barn

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Hygienrutiner på förskolan

Riktlinjer för Växjö Intresseförening för Montessori version 9.0

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 19 Barnhälsovården i förskolan

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

Illustration: Marie. En handbok för förskolepersonal och föräldrar. Barnhälsovården Dalarna

Apotekets råd om. Munnen blåsor och sår

Transkript:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet utan problem! Diarré/Kräkningar med/utan feber, bakterie, parasiter. är vanligast. 1-2 dygn STOR SMITTSAMHET. JA, åter till barnomsorg 48 TIMMAR EFTER SENASTE KRÄKNING/DIARRÉ. Feber Barnets normala temperatur varierar med hur aktivt barnet är. Temp: > 37,5 på morgonen, > 38,0 på kvällen = feber. Är ett symtom på att barnets immunförsvar är aktiverat. JA, skall ha EN HEL feberfri dag hemma UTAN febernedsättande medicin i kroppen. Se till barnets allmäntillstånd. Förkylning Snuva, nästäppa, nysningar. Barnets allmäntillstånd avgör om det skall vara hemma. Hosta/Snuva, bakterier., framförallt i början av en infektion. OBS! Långdragen nattlig hosta kan vara ett symtom på överkänslighet eller astma. Kontakta läkare. Barn med hosta/snuva utan feber och gott allmäntillstånd får vara i barnomsorg.

Halsont, bakterier. OBS! Har barnet halsont och man vet att någon i omgivningen har eller nyligen haft streptokockinfektion (halsfluss), bör man söka läkare för undersökning INNAN barnet går till barnomsorgen. Halsont, svullna röda halsmandlar eller röd svalgvägg. Feber. Hos små barn kan tecken på halsinfektion visa sig genom att barnet inte vill äta/dricka. Vid halsfluss skall barnet vara hemma MINST två dygn med antibiotika. Därefter avgör barnets allmäntillstånd när det är dags att gå tillbaka till barnomsorg. Halsfluss/Scharlakansfeber = Streptokocker Bakterie 1-3 dagar Feber, halsont, rödprickiga utslag. Barn < 3 år kan visa symtom med feber och gulgrön snuva. Äldre barn får feber, stora rodnade ömma och vitprickiga halsmandlar. Scharlakansfeber: Halsfluss, smultronliknande tunga samt rött småprickigt utslag på bål, armar och ben. Små barn kan också ha en streptokockinfektion i nagelbanden., HÖG smittsamhet. Smittar från någon dag före insjuknande och i OBEHANDLADE fall flera veckor efter!, åter till barnomsorg efter TVÅ hela dygns antibiotikabehandling och då barnets allmäntillstånd tillåter. Impetigo = Svinkoppor Bakterier, streptokocker och stafylokocker. 2-3 dagar Gulaktiga såriga utslag Vanligast kring näsa/mun, men förekommer även på andra ställen på kroppen., mycket smittsamt. Smittar tills såren fått torra skorpor., tills såren fått torra skorpor. Kontakta BVC för behandlingsråd.

Höstblåsor 3-7 dagar Utslag kan finnas på händer och fötter. Blåsor i munnen, vilka kan vara mycket smärtsamma. Barnet vill inte äta, feber och illamående kan förekomma. En del barn förblir helt opåverkade. Barnets allmäntillstånd avgör om det skall vara hemma. Influensa 1-3 dagar Plötslig feber med frossa, torr rethosta, muskelvärk och lätt snuva., stor smittsamhet. Efter feberfrihet avgör barnets allmäntillstånd hur länge man är hemma. Vattenkoppor 14-21 dagar Feber vanligt vid debut, små vätskefyllda blåsor över kroppen., 1-2 dagar före utbrott tills dess att blåsorna har torra skorpor. Detta brukar ta ca. 1 vecka efter att utslagen dykt upp., tills skorporna är torra och barnets allmäntillstånd bra. Ögoninflammation, bakterier. Röd ögonvita med var eller svullet ögonlock. I lindrigare fall tvätt med koksaltlösning, vid kraftigare infektion krävs behandling med ögonsalva/droppar. Kontakta BVC för råd.

Ett dygn med behandling salva/droppar, annars till symtomfrihet. Mask/Springmask Springmask lever i tarmen, vandrar till ändtarmsöppningen för att lägga sina ägg utanför. Ser ut som små ca. centimeterlånga vita sytrådar. 3-7 veckor Klåda i stjärten, främst nattetid. Receptfritt preparat på apoteket. Noggrann hygien, kontakta BVC för ytterligare information. Efter behandling kan barnet vara i barnomsorg. Informera personalen på barnets avdelning. Huvudlöss Hemma. Lus 2-3 mm lång. Lever i ca. 2 veckor, lägger ägg som sätts fast vid hårets bas. Äggen kläcks efter ca. 1 vecka. Ofta, men inte alltid, stark omotiverad klåda i hårbotten. Svarta prickar eller pulver på huvudkudde kan vara enda tecknet., främst huvud mot huvud under ca. 1 minut eller mer. Dock inte uteslutet att kammar/borstar eller mössor som använts senaste timmarna av någon smittad kan föra lössen vidare. Lusen kan överleva högst ett dygn utanför hårbotten. Vid misstanke på smitta: Kamma igenom håret på ALLA familjemedlemmar med luskam. För att förenkla kamning är det att föredra att kamma med balsam i håret lössen sitter stilla och det går lättare att dra igenom kammen. Behandla med rekommenderat preparat från apoteket, FÖLJ BRUKSANVISNINGEN NOGA. Kamma igenom håret dagen efter för att se så behandling haft effekt. Barnet kan komma tillbaka till barnomsorg efter första behandlingen. MYCKET VIKTIGT är att uppföljning sker hemma med KAMNING REGELBUNDET, VARJE DAG, UNDER EN 14 DAGARS PERIOD. BÅDE PÅ BÄRARE OCH ÖVRIGA FAMILJEMEDLEMMAR. INFORMERA PERSONALEN PÅ BARNETS AVDELNING.

För ytterligare frågor eller om något är oklart, vänligen kontakta ditt barns barnavårdcentral. BVC BJÖRKÖ, KNIPPLA, KALVSUND, GRÖTÖ TEL. 010-4733760 Teltid må- on- to kl 11-12 Lena Rosquist BVC HÖNÖ, FOTÖ TEL. 031-7127660 Jonna Benjaminsson BVC ÖCKERÖ, HÄLSÖ, RÖRÖ, HYPPELN TEL: 031-4733742 Teltid må-fre kl 11-12 Christina Högberg