Regionstyrelsen Therese Andersson Enhetschef 040-675 32 44 therese.m.andersson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-08-23 Dnr 1601227 1 (5) Regionstyrelsen Ändrade regler gällande förskottering av infrastrukturinvesteringar - svar på initiativärende Ordförandens förslag 1. Regionstyrelsen anser initiativärendet besvarat genom vad som redovisas i ärendet. Sammanfattning Centerpartiet har genom Birte Sandberg inkommit med ett initiativärende till regionstyrelsen avseende ändrade regler gällande förskottering av infrastrukturinvesteringar. I ärendet föreslås att regionstyrelsen ska tillskriva regeringen för att begära en regeländring som möjliggör förskottering inte bara av investeringar utan även av drift- och underhållsåtgärder i transportinfrastrukturen. Som motiv anförs att nuvarande regler hindrar upprustningar på Österlenbanan och Trelleborgsbanan och att en förändring skulle kunna möjliggöra nödvändiga åtgärder tidigare än enligt Trafikverkets plan. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag 2017-08-23 2. Initiativärende 2016-03-16 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Underhåll utgör en grundförutsättning och ett basbehov för att infrastrukturanläggningen ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt med robusthet och punktlighet som följd. Enligt Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplaneringen 2018-2029, anser de att för att vidmakthålla transportsystemets funktionalitet på dagens nivå krävs en ökning av tilldelade medel avseende underhåll. Behovet för både väg- och C:\pactdok\Regionstyrelsen\2017-08-31\Ändrade regler gällande förskottering av infrastrukturinvesteringar - svar på initiativärende\1601227-u2 RS_Beslutsförslag.docx Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: www.skane.se
Datum 2017-08-23 2 (5) järnvägssystemet är väsentligt högre än ramarna i gällande nationell plan. Detta beror framförallt på att det eftersläpande underhållet i den befintliga infrastrukturen har ökat ytterligare, att behovet nu avser hela systemet utan prioriteringar, att anläggningar tillkommit och att trafiken förväntas öka. För att vidmakthålla funktionaliteten på dagens nivå är det årliga behovet 6 7 miljarder kronor högre än nuvarande anslagsnivå inklusive banavgifter (cirka 22 miljarder kronor). I Prop. 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden, Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling, avsätts 125 miljarder för vidmakthållande järnväg och 164 miljarder för vidmakthållande väg för planperioden 2018-2029 Först kan konstateras att järnvägsinfrastrukturen ägs och förvaltas av staten genom Trafikverket. Det är alltså i grunden statens ansvar av bekosta och sköta dessa anläggningar. Det finns inga möjligheter inom nuvarande lagstiftning att förskottera drift- och underhållsåtgärder. Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter innehåller bestämmelser som ger kommuner och landsting ökade befogenheter i förhållande till vad som gäller enligt kommunallagen. Här anges att kommuner och landsting får lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för, men däremot inte för drift och underhåll. Riksdagen har bland annat i sitt beslut om prop 2012/13:25 Investeringar i ett starkt och hållbart transportsystem behandlat frågor om villkor för medfinansiering och förskotteringar. Dessa ligger fast i den nyligen beslutade prop. 2016/17:21 Infrastruktur för framtiden, Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling för kommande planperiod 2018-2029. Hänvisning för förtydliganden görs även till regeringens planeringsuppdrag 2012-12-20 och i regleringsbrev till Trafikverket. Besluten innebär en tydligare hantering än tidigare men att medfinansiering och förskottering även fortsättningsvis ska kunna ske till investeringar. Förskotteringar ska bara kunna ske till åtgärder som är finansierade i den gällande långsiktiga planen och som är planerade för byggstart i regeringens årliga beslut under något av de 6 närmaste åren. I Skåne har principerna för bidrag och förskott diskuterats av och de skånska kommunerna tillsammans. Ett likalydande principbeslut fattades av regionstyrelsen och styrelsen för Kommunförbundet Skåne i april 2009, Riktlinjer för och kommunerna i Skåne avseende medfinansiering av statlig transportinfrastruktur 2010-2021. Dessa principer har sedan varit vägledande i den planering och de avtal som träffats om medfinansiering. I den regionala planen för transportinfrastruktur i Skåne för åren 2014-2025 som fastställdes av regionfullmäktige i juni 2014 finns dessa principer inskrivna. Skånska infrastrukturobjekt som har tidigarelagts genom förskottering av kommun och/eller är bla E22 Kristianstad-Fjälkinge, 50/11-
Datum 2017-08-23 3 (5) projektet (ombyggnad av ett 50-tal stationer framförallt genom längre plattformar), Trelleborgsbanan och Pågatåg Nordost. I det arbete som pågår med Sverigeförhandlingen tillämpas ett delvis nytt synsätt. Det bygger på så kallat värdeskapande förhandlingar och på att en närmare samordning ska ske mellan i första hand infrastrukturutbyggnad och bostadsbyggande. Dessa förhandlingar berör bara storstadsregionerna och de stråk som berörs av kommande nya stambanor. Det pågår därutöver en mer eller mindre kontinuerlig diskussion om hur finansieringsformerna på sikt kan utvecklas framförallt genom skatter och avgifter och genom ökad privat medverkan. Det finns således utvecklade synsätt och arbetssätt för medfinansiering och förskottering av investeringsprojekt. Däremot finns inte möjlighet inom nuvarande lagstiftning att förskottera drift- och underhållsåtgärder. Infrastrukturminister Anna Johansson har i svar till riksdagen 2016-04-12 på skriftlig fråga från Kristina Yngwe (c) hänvisat till att gällande lagstiftning inte medger kommunal medfinansiering eller förskottering av drift och underhåll. Ministern förklarar också att hon inte har någon avsikt att vidta någon åtgärd som ändrar på denna ordning. s syn på arbetet kring underhåll avseende infrastruktur har regeringens uppdrag att upprätta en regional transportinfrastrukturplan (RTI-plan), som styr hur statens pengar för infrastruktur används på den regionala infrastrukturen. Planen omfattar inte underhåll på den skånska infrastrukturen. ser ett stort behov av en utvecklad samverkan och regional process avseende prioriteringar på underhåll i Skåne. I nuläget sker ingen dialog med som regional aktör avseende infrastruktur och kollektivtrafikansvarig. I samtal med Trafikverket verkar det även som att den regionala organisationen har ett mycket litet inflytande i denna process. Krav har framförts på att Trafikverket ska ta fram en nationell plan för underhåll, liknande som tas fram för investeringar och som då beslutas av regeringen. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram en nationell underhållsplan som ska omfatta minst tre år, av planen ska framgå vad som ska prioriteras samt grunderna för detta. Planen ska uppdateras löpande. välkomnar detta uppdrag, men frågan kring regionalt och politiskt inflytande kvarstår, prioritering av underhållet sker helt inom Trafikverket. ser även ett stort behov av en annan arbetsordning och process kring hur underhållet prioriteras och genomförs på regional nivå, nuvarande process får stora konsekvenser för s möjlighet att planera trafikeringen då den är kortsiktig och ryckig. vill därmed föreslå att det tar initiativ till att en liknande process som för investeringar även bör gälla underhåll. En mer öppen process avseende
Datum 2017-08-23 4 (5) prioriteringar av underhåll på järnvägen skulle bidra till större möjligheter att planera och anpassa kollektivtrafiken efter den störning som uppstår i samband med drift och underhåll. ser det som önskvärt att drift och underhållsåtgärder samordnas med planerade investeringar för att minimera störningar för de som reser i kollektivtrafiken. Om inte detta är genomförbart i hela landet, så erbjuder sig att vara pilot för att testa detta. Den mycket ansträngda trafiksituationen i storstadsregionen Skåne i kombination med att det finns en regional samsyn kring prioritering av underhållsåtgärder, gör regionen särskilt lämplig som försöksregion för en bättre organisering och planering av underhållet. Dessutom har Skåne en kunskapsmässig fördel av att i över ett decennium har arbetat med strategisk fysisk planering över kommungränserna, bland annat regionala transportinfrastrukturplaner, kollektivtrafikplanering och Strukturbild för Skåne. En sådan försöksverksamhet är mer intressant för än att förskottera statliga drifts- och underhållsåtgärder (vilket föreslås i nititiativärendet). s förslag på åtgärder: Utveckla arbetet med en nationell underhållsplan för att säkerställa att de underhållsåtgärder som är mest akuta och samhällsekonomiskt viktiga prioriteras Inled en utvecklad samverkan och regional process avseende prioriteringar av underhåll Utse till försöksregion för en ny organisation av järnvägsunderhållet Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ärendet medför inte några ekonomiska konsekvenser. Om det hade varit möjligt att förskottera medel till statens underhållsutgifter hade förskotteringen i s redovisning tagits upp som ett utlämnat lån, d v s en tillgång i balansräkningen. Finansieringen av de utlämnade lånen hade skett genom extern upplåning då s egen verksamhet för närvarande inte genererar ett positivt kassaflöde, vilket i sin tur beror på den budgeterade höga investeringsnivån. Detta hade inneburit att all förskottering hade ökat låneskulden i motsvarande grad. Kostnaden i resultaträkningen för en sådan förskottering hade utgjorts av den ränta som är möjlig för att låna upp till. För närvarande lånar Region Skåne i princip till 0 procents ränta men i ett scenario där räntorna normaliserats kan den årliga kostnaden beräknas till ca 3 Mkr för varje 100 Mkr som förskotteras, det vill sägas 3 procents ränta. Även om Region Skåne hade genererat egna medel i motsvarande grad och haft dessa som likvida tillgångar hade en utbetalning medfört uteblivna ränteintäkter i samma storleksordning.
Datum 2017-08-23 5 (5) En överföring av kostnader för en statlig uppgift till ett annat skattekollektiv bedöms vare sig lämplig eller förenlig med befintlig lagstiftning. Juridisk bedömning Juridisk bedömning har inte bedömts nödvändig i ärendet. Miljökonsekvenser Genom att hantera det eftersläpande underhållsbehovet, uppnås en förbättrad funktionalitet liksom en lägre livscykelkostnad. Det kräver resurser, men ger positiva effekter både i form av minskade störningar, långsiktigt lägre underhållskostnader samt utvecklat resande med kollektivtrafik. Ett robust transportsystem är grunden för ett hållbart resande. Samverkan med berörda fackliga organisationer Samverkan med fackliga organisationer har inte bedömts nödvändig. Uppföljning Ingen uppföljning har bedömts nödvändig för detta enskilda ärende. Henrik Fritzon Ordförande Alf Jönsson Regiondirektör