Ledning av sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet, Gemensamma bestämmelser.

Ledning av sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet, Gemensamma bestämmelser COM Gem Februari Maj 2016

FÖRSVARSMAKTEN 2016-02-01 Högkvarteret Ledning av sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet, Gemensamma bestämmelser (COM Gem), Härmed fastställes att den på emilia publicerade COM Gem skall från 2007-12-21 användas som styrande dokument för SIS-tjänsten i det militära luftfartssystemet. Ändringar av innehållet i COM får införas av SIS-chef (C SIS), eller den han utser, enligt rutiner som är accepterade av Flygsäkerhetsinspektören (FSI). Beslut i denna fråga har fattats av övlt Ragne Gustafsson (C SIS). Samråd har tagits med Flygsäkerhetsinspektören Anders Janson i denna fråga. Ragne Gustafsson SIS-chef 2016 Försvarsmakten, Stockholm Att mångfaldiga innehållet i denna publikation, helt eller delvis, utan medgivande av Försvarsmakten, är förbjudet enligt upphovsrättslagen. Inom Försvarsmakten får bild- och textmaterialet användas, t ex kopieras, vid utbildning eller annan verksamhet. På lämpligt sätt skall källan anges. Endast behovsutskrift Boken är producerad i samarbete med Saab AB (publ.) Support and Services. M7739-351044 COM Gem Central lagerhållning: Försvarsmaktens intranät emilia COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016)

Innehållsförteckning Ändringshistorik COM Gem... 7 0 Inledning... 9 0.1 Allmänt... 9 0.1.1 Manualen... 9 0.1.2 Syfte och omfattning... 9 0.1.3 Giltighet och utbildning... 9 0.1.4 Avgränsningar... 10 0.2 Ledningsdokument i Militär luftfart... 10 0.3 Beskrivning av flygoperatörens ledningsdokument... 10 0.3.1 Ledningsdokument... 10 0.3.2 COM... 11 0.3.3 Förhållande till andra dokument... 12 0.3.4 Målgrupp... 13 0.3.5 Läsanvisning... 13 0.3.6 Begrepp, förkortningar och textmarkeringar... 14 0.4 Fastställelse och distribution... 14 0.4.1 Fastställelse... 14 0.4.2 Distribution... 14 0.5 Ändringstjänst... 15 0.5.1 Beslut... 15 0.5.2 Periodicitet och delgivning... 15 0.5.3 Förslag till ändring... 16 0.5.4 Hantering av förslag till ändring... 16 0.6 Korsreferensregister... 17 1 Organisation... 19 1.1 Organisations- och ledningsstruktur... 19 1.2 Organisation... 20 1.2.1 Organisation vid HKV... 20 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen... 20 2 Ansvar... 25 2.1 Allmänt... 25 2.2 Försvarsmaktens flygoperatör... 25 2.2.1 Flygoperatören... 25 2.2.2 SIS-chef (C SIS)... 26 2.2.3 COM-handläggaren... 28 2.3 SIS-tjänsten vid verksamhetsställen... 28 2.3.1 Flottilj- skol- och förbandschefer (L VL)... 28 2.3.2 C SIS-förband/C S6 strilb... 29 2.3.3 Kvalifikationskrav för C SIS-förband/C S6 strilb... 30 2.3.4 Lokal SIS-chef (L CSIS)... 31 2.3.5 Tjänsteförrättande L CSIS... 31 2.3.6 Funktionsansvarsgrupp (FA-grupp)... 32 2.3.7 Flygsäkerhetsofficer SIS (FSO SIS)... 32 2.3.8 Strilsystemet... 33 2.3.9 Flygbassystemet... 39 2.3.10 Informationssystemtjänst... 44 2.4 Verksamhetspåverkare... 45 2.4.1 Allmänt... 45 2.4.2 HKV INS FTS C A6... 45 2.4.3 HKV INS FTS Luftoperativ insatsledare (LIL)... 45 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 3

2.4.4 HKV PROD CIO... 46 2.5 Leverantörer och underleverantörer... 46 2.5.1 Teknisk tjänst... 46 2.5.2 Utbildning... 46 3 Kvalitetssystemet... 49 3.1 Kvalitetspolicy... 49 3.2 Kvalitetssystemets syfte... 49 3.3 Kvalitetssystemets komponenter... 49 3.3.1 Utbildning... 50 3.3.2 Riskhantering... 50 3.3.3 Flygsäkerhetsplanen... 50 3.3.4 Avvikelsesystemet... 51 3.3.5 Internrevision, kvalitetsinspektion och verksamhetskontroll... 52 3.3.6 SIS-möten... 54 4 Avbrottshantering... 55 4.1 Allmänt... 55 4.2 Syfte... 55 4.3 FMTM... 55 4.3.1 Allmänt... 55 4.3.2 Ansvar... 56 4.3.3 Definition av avbrottstyper... 56 4.3.4 Samverkan vid avbrottshantering... 56 4.3.5 Dokumentation och information... 60 4.4 FMLOG... 61 4.5 FORTV... 61 5 Rapportering... 63 5.1 Allmänt... 63 5.2 Operationell och Teknisk rapportering... 63 5.2.1 Operationell rapportering... 63 5.2.2 Teknisk rapportering... 64 5.3 Rapporttyper, mottagare och klassificering... 64 5.3.1 Rapporttyper och mottagare... 64 5.3.2 Klassificering... 64 5.4 Rapportering av händelser... 65 5.4.1 Driftstörningsanmälan SIS (DA SIS)... 65 5.4.2 Direktanmälan (DIRA)... 68 5.4.3 Avvikelserapport (AR)... 69 5.5 Utredning: (formell)... 70 5.5.1 Grunder... 70 5.5.2 Händelser som skall utredas... 70 5.5.3 Handläggning av utredning... 71 5.5.4 Utredningsrapport (UR)... 71 5.6 Uppföljning... 72 5.6.1 Flygsäkerhetsdatabasen... 72 5.6.2 Avvikelser... 72 5.6.3 Driftdatasystemet (DIDAS Marktele)... 72 5.6.4 Lokal uppföljning... 72 5.7 Åtgärder från HKV efter rapportering... 73 5.7.1 Flygsäkerhetsinformation... 73 5.7.2 Militärt flygsäkerhetsdirektiv (MFD)... 73 5.7.3 Operationella order... 73 4 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016)

6 Utbildning, behörigheter och utcheckning... 75 6.1 Grunder... 75 6.2 FM gemensamma skolor LedR/LedSS och FMTS... 76 6.2.1 Allmänt... 76 6.2.2 Utbildningsträd... 76 6.2.3 Kvalitetssäkring av utbildning... 76 6.2.4 Utbildningsplanering... 76 6.3 Tilldelning av utcheckning... 77 6.4 Tilldelning av behörigheter... 77 6.5 Behörigheter och utcheckning i särskilda fall... 78 6.6 Behörighet för daglig verksamhet... 78 6.7 Behörighet för tillträde till teknisk utrustning... 79 6.8 Återtagande av behörigheter och utcheckning... 79 6.9 Avstegsbeslut... 79 6.9.1 Normalförfarande... 79 6.9.2 Verksamhetskritiska avsteg... 79 6.9.3 Spårbarhet... 79 6.10 Dokumentation... 80 7 Övrigt... 81 Bilagor COM Gem... 83 Bilaga 0 Tidigare ändringshistorik COM Gem... 84 Begrepp och förkortningar... 93 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 5

Ändringshistorik COM Gem Tabell 1 Sammanställning av gjorda ändringar i COM Gem. Ändringar i dokumenten markeras med streck i marginalen.. Ver. Avsnitt ÄF-nr Ändring Publicerades 4.06 COM Gem Titelsida --- Nytt fastställelsedatum och ny version. Namnändring till Ledning av sambands- och informationssystemtjänst. 0 --- Generell uppdatering. 0.1.2 --- Upphävande av skrivelse. 1.2 --- Namnändringar 2.3.2.1 ÄF-122 Infört ny punkt med texten "att det finns ett väl fungerande verksamhetsledningssystem uppbyggt enligt mall för SIS-tjänst. Bilaga 7-10 ÄF-123 Bilaga 7-10 tas bort. 2016-02-01 Tidigare ändringar finns i Bilaga 0 Tidigare ändringshistorik COM Gem (sida 84). COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 7

0 Inledning Detta kapitel behandlar 0.1 Allmänt... 9 0.2 Ledningsdokument i Militär luftfart... 10 0.3 Beskrivning av flygoperatörens ledningsdokument... 10 0.4 Fastställelse och distribution... 14 0.5 Ändringstjänst... 15 0.6 Korsreferensregister... 17 0.1 Allmänt 0.1.1 Manualen COM (Ledning av sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet 1 ), gäller som Flygvapnets SIS-chefs (C SIS) styrdokument för SIS-tjänsten i det militära luftfartsystemet. Denna del, COM Gem (Ledning av sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet, Gemensamma bestämmelser), innehåller gemensamma bestämmelser för genomförande av SIS-tjänst i det militära luftfartssystemet. Läsanvisning enligt 0.3.5 Läsanvisning (sida 13) skall studeras före användning av COM. 0.1.2 Syfte och omfattning Syftet med COM är att utgöra ett gemensamt styrdokument för ledning, genomförande och utbildning i SIS-tjänst. COM gäller efter överenskommelse med verksamhetspåverkare och leverantörer som styrdokument för beskrivna delar. HKV skr.2012-11-26 14 600 67990 Uppgiftsfördelning mellan Basorganisationen och IO avseende SIS-tjänst upphävs med anledning av ny organisation. 0.1.3 Giltighet och utbildning COM är giltig för freds-, övnings- och insatsverksamhet. 1. RML-V-1A-1 (Underavdelning A - Generellt) 1.1.1-1.1.5 0.1.1 0.1.3 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 9

0 Inledning Vid insatser och större övningar kan organisations- och ledningsstrukturen enligt 1 Organisation (sida 19) förändras efter beslut av C SIS. Organisations- och ledningsstruktur för insatser redovisas i förändrat område i verksamhetstillstånd som annex till LML och för övning i övningsorder. Utbildning i COM skall genomföras enligt 3.3.1 Utbildning (sida 50). 0.1.4 Avgränsningar Flygsäkerhetsnivån i COM är anpassad för verksamhet under fredstid. Vid insatser kan avsteg från COM beslutas av C SIS eller Luftoperativ insatsledare vid FTS (LIL) enligt 2.4.3 HKV INS FTS Luftoperativ insatsledare (LIL) (sida 45). C SIS kan genom operationell order fatta beslut om tillfälliga begränsningar och förändringar i SIS-tjänsten enligt 5.7.3 Operationella order (sida 73). 0.2 Ledningsdokument i Militär luftfart Regeringen har uppdragit åt Överbefälhavaren (ÖB) att utfärda föreskrifter för militär luftfart i enlighet med Luftfartslagen 2. ÖB föreskrifter för detta återfinns i Försvarsmaktens föreskrifter för militär luftfart 3. Försvarsmakten (FM) är därmed luftfartsmyndighet för militär luftfart. Militär luftfart med svenskregistrerat luftfartyg får inte ske med mindre än att detta sker i enlighet med krav i Regler för Militär Luftfart 4. FM är samtidigt operatör, d v s utövare av verksamhet som är styrd av dessa regler och föreskrifter. C Prod Flyg har av ÖB tilldelats ansvaret att fullgöra alla de uppgifter som ankommer på FM att verka som operatör inom den militära luftfarten. C Prod Flyg beskriver i Ledning av militär luftfart (LML) hur han leder detta arbete. 0.3 Beskrivning av flygoperatörens ledningsdokument 0.3.1 Ledningsdokument COM, FOM, LFL, LFU, och SOM är delar i ett dokumentträd med LML som överliggande styrdokument. LMF ligger utanför trädet och reglerar tjänsten vid militära flygplatser. 2. Luftfartslag (SFS 1957:297) 3. FFS 1997:15, ändrad av FFS 1999:6 och FFS 2000:9 4. Regler för Militär Luftfart, M7740-750904 10 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 0.1.3 0.3.1

0 Inledning Bild 0:1 Dokumentträd (Mörkblå rutor har klickbara länkar direkt till befintlig publikation). 0.3.2 COM COM består av fyra delar: Gem Stril Bas IS COM Gem (Ledning av sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet, Gemensamma bestämmelser), innehåller gemensamma bestämmelser för genomförande av SIS-tjänst i det militära luftfartssystemet. COM Stril (Ledning av sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet, Strilsystem), innehåller bestäm- 0.3.1 0.3.2 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 11

0 Inledning melser för SIS-tjänst för genomförande av strilverksamhet i det militära luftfartssystemet. COM Bas (Ledning av sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet, Flygbassystem), innehåller bestämmelser för SIS-tjänst för genomförande av flygbasverksamhet i det militära luftfartssystemet. COM IS (Ledning av sambands- och informationssystemtjänst inom Försvarsmaktens militära luftfartsverksamhet, Informationssystemtjänst), innehåller bestämmelser för hanteringen av flygsäkerhetspåverkande IT-system 5 och IS-tjänster inom det militära luftfartssystemet. 0.3.3 Förhållande till andra dokument COM är utformad för att täcka krav i RML, BCL och LML, den enskilde utövaren av SIS-tjänst skall därför normalt inte behöva använda dessa dokument. COM skall genom hänvisningar vara sammanlänkad med aktuella verksamhetsledningsdokument vid HKV och respektive verksamhetsställen. Beskrivna delar i COM vilka återges i andra dokument skall vara anpassade till COM. I de fall överensstämmelse saknas är COM giltig. Bilden nedan beskriver ett översiktligt förhållande mellan kravdokument och COM: 5. Vad som beskrivs i COM IS om Produktägares ansvar för att låta granska IT-systemets flygsäkerhetspåverkan i COM IS 2.5.2 Ansvar och i COM IS 3.2 Fastställande av flygsäkerhetspåverkan gäller dock alla Produktägare som har ansvar för IT-system som avses nyttjas i det militära luftfartssystemet. 12 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 0.3.2 0.3.3

0 Inledning Bild 0:2 RML (Mörkblå rutor har klickbara länkar direkt till befintlig publikation, övriga områden i bilden har en länk till RML startsida). 0.3.4 Målgrupp COM innehåller styrningar, anvisningar och råd för SIS-tjänsten till den personal som innehar befattningar i FV linjeorganisationen och roller hos Flygoperatören. COM riktar sig även till personal som påverkar eller påverkas av SIS-tjänst. 0.3.5 Läsanvisning Avsikten är att COM efter genomförd utbildning skall kunna användas som uppslagsverk. För att skapa en uppfattning om vad COM reglerar kan nedanstående kapitel instuderas: 0 Inledning (sida 9), 1 Organisation (sida 19), 2 Ansvar (sida 25), 3 Kvalitetssystemet (sida 49). Vid instudering av COM med perspektivet Bas, Stril eller IS bör istället respektive COM-dels läsanvisning tillämpas. COM Stril och COM Bas är uppbyggda enligt samma modell. COM IS har en annorlunda kapiteluppbyggnad, den är uppbyggd ur faser i DIT04 och är ett kravställningsdokument mot dess aktörer och processer. 0.3.3 0.3.5 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 13

0 Inledning 0.3.6 Begrepp, förkortningar och textmarkeringar Begrepp och förkortningar för bokpaket på emilia och internet, redovisas som sista fristående kapitel och bilaga 1 (Begrepp och förkortningar (sida 93)). För PDF-filer redovisas dessa endast som bilaga. Bokpaketet har även popuprutor för begrepp och förkortningar. Text kan vara ytterligare beskriven i bokpaket med mallar, modeller och kompletterande förklaringar under gem-symbol i höger marginal Uttryck och ord som används i COM har följande innebörd: Sats i rak presensform (exempelvis Sbled orienterar TSOP när dagens flygstridsledning är avslutad. ) innebär att tillämpning är obligatorisk, Får och kan innebär att tillämpning är tillåten, Bör innebär att tillämpning är rekommenderad, Skall innebär att tillämpning är obligatorisk, Skall normalt innebär att tillämpning av en bestämmelse är obligatorisk, men att avsteg från angiven bestämmelse får göras av utpekad befattningshavare under särskilda förutsättningar, Senast genomförda ändring markeras med markering i marginalen. Mindre, redaktionella ändringar markeras normalt inte. 0.4 Fastställelse och distribution 0.4.1 Fastställelse COM fastställs av C SIS efter samråd med FSI. 0.4.2 Distribution COM distribueras och presenteras normalt i Försvarsmaktens bokpaket i digitalt format för webbläsare via: webbläsaren i FM AP, http://info.fmlog.mil.se/tjanster/fmpubl/publikation.asp?cmd=1522, intranätet emilia, Start/Jobbstöd/Samarbetsytor/FM Flygoperatör. Bokpaketet och PDF kan laddas ner från COM (höger kolumn) och användas som lokal kopia i fristående klient med webbläsare. PDF-filer finns tillgängliga som ett reservalternativ för nedladdning via: internet, http://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/dokument/forsvarsmaktens-flygoperator/. Vid användning av kopia skall giltighet kontrolleras mot emilia. 14 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 0.3.6 0.4.2

0 Inledning 0.5 Ändringstjänst 0.5.1 Beslut Det åligger C SIS att i beslut om ändring bevaka påverkan på annan manual i manualträdet och vid behov samverka med berörd Ansvarshavare. Beslut av förändringar: som är av större karaktär, eller berör ett verksamhetsområde som inte redan finns beskrivet i COM, skall godkännas av FSI efter skriftlig framställan av C SIS, som är av mindre omfattning och berör ett tidigare beskrivet verksamhetsområde, kan C SIS besluta, som omedelbart erfordras för att kunna genomföra kritisk verksamhet, flygsäkerhet eller av annat verksamhetssäkerhetsskäl, får C SIS besluta och tillämpa omedelbart, förutsatt att ansökan om godkännande har inlämnats till FSI. 0.5.2 Periodicitet och delgivning Förändring till COM utges på två sätt: 1 Periodiskt. Detta är normalförfarande och sker enligt följande med giltighet från den första dagen i aktuell period: FEB MAJ JUNI SEP OKT JAN 2 Vid behov, nyttjas då en rättning måste ske mellan två periodiska utgåvor. Delgivning av förändring till COM sker enligt följande: COM-handläggaren ansvarar för att L CSIS meddelas om rättningen, L CSIS ansvarar för att delge underlydande chefer inom SIS-funktionen enligt 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen (sida 20), och ev. annan berörd chef, om rättning, chefer under L CSIS ansvarar för att delge egen personal inom SIS-funktionen rättning. Senast genomförda rättning i COM markeras med rött streck i marginalen. Ändringar från föregående utgåva(or) markeras med svart streck i marginalen. Mindre redaktionella ändringar (korrektur) markeras normalt inte. Införda rättningar finns sammanställda i COM-delarnas förstasida, ändringshistorik. 0.5.1 0.5.2 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 15

0 Inledning 0.5.3 Förslag till ändring Det är väsentligt att COM är ett levande dokument som alltid är aktuellt och relevant för SIS-tjänsten. Detta uppnås genom att var och en deltar i förbättringsarbetet och föreslår förändringar genom att skriva ändringsförslag. Eventuellt behov av samverkan bedöms av förslagsställaren. 0.5.4 Hantering av förslag till ändring Ändringsförslag sänds på enklaste sätt till COM-handläggaren via com@mil.se, med e-postlänken längst ner på varje sida i COM. Brevlådan kontrolleras normalt en gång per vecka. COM-handläggaren fyller i blankett enligt bilaga 2 (Blankett Ändringsförslag COM ). Inkommande ändringsförslag kvitteras till förslagsställaren och registreras i ett ärendehanteringssystem. Vid uppstart av bersedning erhåller förslagsställaren en kopia av begäran om yttrande och efter avslutad beredning erhålls ett besked om beslut. Ändringsförslag sänds till berörda L CSIS vid verksamhetsställen för delgivning till berörd personal, bedömning av svar och sammanställt yttrande till COM-handläggaren. Ändringsförslag kan beredas på annat sätt innan beslut t.ex. genom att särskild arbetsgrupp. Inkomna yttranden sammanställs av COM-handläggaren och föredras för C SIS. Efter beslut om införande inarbetas ändringsförslag i COM och publiceras. Införda ändringsförslag redovisas i COM-delarnas ändringshistorik. Ändringsförslag med handläggning, yttranden och beslut dokumenterat finns tillgängliga i bokpaketet (se COM COM Ändringsförslag, ÄF) under mappen Övriga dokument. 16 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 0.5.3 0.5.4

0 Inledning 0.6 Korsreferensregister Korsreferensregister mellan COM och RML förvaras hos C SIS. Hänvisningar från COM till RML finns med fotnot för ett flertal krav som RML beskriver. Hänvisningar från COM till BCL finns med fotnot för vissa krav som BCL beskriver. 0.5.4 0.6 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 17

1 Organisation Detta kapitel behandlar 1.1 Organisations- och ledningsstruktur... 19 1.2 Organisation... 20 1.1 Organisations- och ledningsstruktur Övergripande organisations- och ledningsstruktur för SIS-tjänst beskrivs i nedanstående bild. Beskrivning av ansvar, befogenheter och uppgifter framgår av 2 Ansvar (sida 25). 1.1 1.1 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 19

1 Organisation 1.2 Organisation 1.2.1 Organisation vid HKV 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen 1.2.2.1 Organisation vid F7 20 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 1.2.1 1.2.2.1

1 Organisation 1.2.2.2 Organisation vid F17 1.2.2.3 Organisation vid F21 1.2.2.2 1.2.2.3 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 21

1 Organisation 1.2.2.4 Organisation vid Hkpflj 22 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 1.2.2.4 1.2.2.4

1 Organisation 1.2.2.5 Organisation vid Strilbat 1.2.2.6 Organisation vid LSS 1.2.2.5 1.2.2.6 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 23

2 Ansvar Detta kapitel behandlar 2.1 Allmänt... 25 2.2 Försvarsmaktens flygoperatör... 25 2.3 SIS-tjänsten vid verksamhetsställen... 28 2.4 Verksamhetspåverkare... 45 2.5 Leverantörer och underleverantörer... 46 2.1 Allmänt Detta kapitel beskriver ledande befattningar och roller i SIS-tjänsten samt förhållanden till verksamhetspåverkare och leverantörer enligt 1.1 Organisations- och ledningsstruktur (sida 19). 2.2 Försvarsmaktens flygoperatör 2.2.1 Flygoperatören Flygoperatören är den stabsdel inom HKV där ledning av flygoperatörens verksamhet och flygsäkerhetsarbetet inom Försvarsmaktens militära luftfart utövas. Flygoperatören är organiserad i PROD FLYG och leds av C PROD FLYG med utsedda Ansvarshavare (AH) inom respektive område: chef sambands- och informationssystemtjänst (C SIS). flygchef (CF) teknisk chef (CT Luftvärdighet och flygunderhåll), strilchef (CS). Flygoperatören har även följande befattningar vilka jämställs med Ansvarshavare: chef flygsäkerhet C Flygsäk, kvalitetschef (CQ). För samordning mot flygplatstjänst finns en flygplatshandläggare organiserad i PROD FLYG Förbandssektionen. Detaljerad beskrivning av Flygoperatören framgår av LML 2 Ledning. 2.1 2.2.1 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 25

2 Ansvar 2.2.2 SIS-chef (C SIS) 2.2.2.1 Allmänt C SIS är FV främste företrädare för SIS-tjänst enligt 1 Organisation (sida 19), vad avser funktionsledning samt FM flygsäkerhetsarbete. C SIS skall säkerställa: en väl fungerande organisations- och ledningsstruktur samt arbetsmetodik, att balans finns mellan uppdrag från HKV och resurser som tilldelas OrgE, upprätthållande av 3 Kvalitetssystemet (sida 49) i COM, samverkan med personalplanerare (HKV Pers, HR-centrum, m fl) att central utbildning svarar mot verksamhetens behov och krav, att verksamheten kan genomföras med en accepterad risknivå, att ställda krav enligt produktionsuppdrag och styrande dokument uppfylls, att anmäla till C PROD FLYG vid obalans mellan uppgifter och resurser, rapportering av status vid C PROD FLYG ledningsmöte, rapportering av status vid FLYGI avstämningsmöte, utarbetande av förbättringsmål och handlingsplaner för ständiga förbättringar, deltagande i revisionsverksamhet, mötesstrukturen centralt för SIS-tjänsten. C SIS skall ha ett nära samarbete med: C PROD Flyg, CF, CT, CS, C Flygsäk, CQ och Flygplatshandläggaren, PROD LEDUND HKV Pers, HR-centrum, m fl FTS C A6, C TU Sb, L CSIS, LedR, LedSS och FMTS, MSK Ledsyst, CT FMTM berörda MOA, FLYGI, CIO, vad avser kravställningar i COM IS. 26 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 2.2.2.1 2.2.2.1

2 Ansvar 2.2.2.2 Ansvar och befogenheter C SIS ansvarar centralt i SIS-tjänsten för: funktionsledning och flygsäkerhetsarbetet enligt 3 Kvalitetssystemet (sida 49), hantering av avvikelser i enligt 3.3.4 Avvikelsesystemet (sida 51), Flygoperatörens revisioner för SIS-tj enligt 3.3.5 Internrevision, kvalitetsinspektion och verksamhetskontroll (sida 52). operationella order och begränsningar enligt 5.7 Åtgärder från HKV efter rapportering (sida 73), samverkan med CT FMTM vid driftstörningar, granska och ge förslag till verksamhetssuppdrag, uppföljning av status i SIS-tjänsten enligt 3.3.6 SIS-möten (sida 54) innehållet i COM, genomförande av SIS ledningsgruppsmöte, genomförande av SIS-funktionsmöte, genomförande av C SIS-möte. C SIS har befogenhet att: anmäla till C PROD FLYG vid obalans mellan uppgifter och resurser, flygosäkert läge eller annat som påverkar eller kan komma att påverka verksamheten negativt, godkänna L CSIS efter begäran av LVL, besluta om operationella direktiv och begränsningar beträffande SIStjänsten, upprätta överenskommelser med verksamhetspåverkare och leverantörer där så erfordras, genomföra revisionsverksamhet, genomföra kontrollverksamhet hos leverantörer av att tjänsteleveranser håller överenskommen kvalitet, föreslå eller godkänna avsteg från COM, vid insatser göra avsteg i COM i samråd med LIL, utse tjänsteförrättande C SIS (normalt COM-handläggaren). 2.2.2.3 Kvalifikationskrav för C SIS C SIS skall: vara yrkesofficer OF 4, vara sambandsofficer FV, vara väl förtrogen med sambands- och informationssystemtjänst, samt de system och procedurer som används, vara väl förtrogen med FMS VHL, LML och COM, samt system och metoder för rapportering av driftstörningar och avvikelser, såväl taktiska som tekniska, vara förtrogen med RML och BCL 2.2.2.2 2.2.2.3 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 27

2 Ansvar vara väl förtrogen med metoder och organisation för planering av, samt genomförande av drift och underhåll av marktelemateriel, ha kunskaper avseende signalskyddstjänst, informationssäkerhet, IT-säkerhet och ackreditering. vara förtrogen med DIT04 styrningar, roller och procedurer och dess påverkan på SIS-tjänsten, skall normalt: ha tjänstgjort i befattning som L CSIS. bör ha: tjänstgjort på central nivå i SIS-befattning. 2.2.3 COM-handläggaren COM-handläggaren lyder under C SIS och verkställer den praktiska hanteringen av COM-dokumenten, vilket omfattar: bevakning och administration av funktionsbrevlådan com@mil.se, beredning av inkomna ändringsförslag, information till förslagsställaren om status på ändringsförlag, redovisning av sammanställda synpunkter på ändringsförslag till C SIS, samordning mellan COM-delarna, vid behov delta eller leda FA-gruppernas arbete och stödja upprättande av ändringsförslag, rättning av COM, genomföra och leda projektarbeten för revidering av COM, lämna underlag för presentation av COM på emilia samt FM på internet, upprättande av protokoll för C SIS-möte. COM-handläggarens arbete omfattar även: datavård och uppföljning av status på DA-SIS. COM-handläggaren är normalt tjf C SIS under dennes frånvaro, om ej L CSIS utsetts att fullgöra uppgiften. 2.3 SIS-tjänsten vid verksamhetsställen 2.3.1 Flottilj- skol- och förbandschefer (L VL) Flottilj- skol- och förbandschefer, tillika lokal verksamhetsledare (L VL), har det övergripande ansvaret för SIS-tjänsten inom utpekad organisations- 28 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 2.2.2.3 2.3.1

2 Ansvar enhet enligt 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen (sida 20) och utser L CSIS, att ansvara för SIS-tjänsten. Tillsättning av L CSIS skall ske i samråd med C SIS för godkännande och acceptans av FSI. Tillsättning skall ordersättas vid respektive verksamhetsställe. 2.3.2 C SIS-förband/C S6 strilb 2.3.2.1 Allmänt C SIS-förband/C S6 strilb är ansvarig för SIS-tjänsten vid verksamhetsställen enligt 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen (sida 20) och skall tillika vara lokal SIS-chef (L CSIS). C SIS-förband/C S6 strilb skall beträffande SIS-tjänsten på lokal nivå ansvara för och säkerställa: en väl fungerande ledningsstruktur och arbetsmetodik, att det finns ett väl fungerande verksamhetsledningssystem uppbyggt enligt mall för SIS-tjänst, att det råder balans mellan ställda uppgifter och tillgängliga resurser inom SIS-tjänsten och, om så inte är fallet anmäla detta till linjechefen, att balans föreligger mellan de uppgifter som ges till underställda enheter och de resurser som tilldelas, att linjechefen regelbundet och vid behov genomför dialog avseende resurser, uppgifter och förbättringsmål, för stabschef att stödja samt uppnå ställda krav och mål. 2.3.2.2 Ansvar och befogenheter C SIS-förband/C S6 strilb ansvarar för: att leda och följa upp SIS-tjänsten inom utpekad organisationsenhet enligt 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen (sida 20), personal- och kompetensförsörjning avseende SIS-personal för eget verksamhetsställe, vid flygbaser sker detta genom C S6 basbat och samordnas av L CSIS, att checka ut personal och redovisa till C SIS minst en gång per halvår, att SIS-tjänsten bedrivs enligt gällande regelverk (bl a RML, BCL, LML, COM), att omhänderta och verkställa krav enligt 3 Kvalitetssystemet (sida 49) och lokalt verksamhetsledningssystem, att riskanalys genomförs där så erfordras eller kravställs, säkerställer deltagande i flygplatschefens möten (där dessa genomförs) för flygplats, att aktörer lokalt inom informationssystemtjänsten, med flygsäkerhetspåverkan, uppfyller ställda krav enligt COM IS, att rollen L CSIS upprätthålls enligt 2.3.4 Lokal SIS-chef (L CSIS) (sida 31) 2.3.1 2.3.2.2 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 29

2 Ansvar utarbetande av förbättringsmål och handlingsplaner för ständiga förbättringar, hantering av driftstörningar och avvikelser samt rapportering av dessa enligt 5 Rapportering (sida 63), C SIS-förband/C S6 strilb har befogenhet att inom eget verksamhetsområde: fatta beslut inom ramen för lagar, förordningar och föreskrifter, utfärda lokala föreskrifter och styrdokument, göra inskränkningar i, ominrikta eller avbryta egen verksamhet, föreslå chef för annat verksamhetsområde att avbryta verksamhet, införa restriktioner, besluta om införande av korrigerande eller förebyggande åtgärder, att genomföra revision och verksamhetskontroller, delegera ledning, besluta om utcheckning av personal enligt 6 Utbildning, behörigheter och utcheckning (sida 75), 2.3.3 Kvalifikationskrav för C SIS-förband/C S6 strilb C SIS-förband/C S6 strilb skall: lägst vara yrkesofficer OF 3, men bör vara OF 4, vara sambandsofficer FV, vara väl förtrogen med de system och procedurer som används, vara väl förtrogen med gällande restriktioner, användaranvisningar och övriga styrande dokument, vara väl förtrogen med den verksamhet som SIS-tjänsten vid aktuellt förband syftar till att möjliggöra, med särskild vikt avseende på striltjänst eller flygbastjänst, vara väl förtrogen med FMS VHL, lokalt VHL-system, VML och COM, vara förtrogen med RML, BCL och även i förekommande fall VHB uppbyggnad och syfte, vara väl förtrogen med principer och organisation för genomförande av markteleunderhåll, ha kunskaper avseende signalskyddstjänst, informationssäkerhet, IT-säkerhet och ackreditering, skall normalt: ha tjänstgjort i ledande befattning inom SIS-tjänsten vid SIS-tropp (motsv) eller C2Stric (motsv), ha tjänstgjort i aktiv SIS-tjänst, med erfarenhet från sambandsledning inom strilsystemet eller ledningssystemdriftledning i flygbassystemet. ha kunskaper om elsäkerhet och mastsäkerhet, 30 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 2.3.2.2 2.3.3

2 Ansvar 2.3.4 Lokal SIS-chef (L CSIS) 2.3.4.1 Allmänt Lokal SIS-chef (L CSIS), är en roll i SIS-tjänsten inrättad vid verksamhetsställen enligt 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen (sida 20), vilken lyder under samt rapporterar till C SIS. L CSIS skall vara C SIS förb eller C S6 sbat och utses av L VL i samråd med C SIS. Tillsättning skall ordersättas vid respektive verksamhetsställe. I de fall L CSIS inte är direkt underställd L VL, skall rutiner finnas som säkerställer: att L CSIS kan anmäla resursbehov, begränsningar och avvikande uppfattning direkt till L VL, att L CSIS regelbundet och vid behov kan delta i L VL beslutande och rådgivande organ (ledningsmöte, motsv). 2.3.4.2 Ansvar och Uppgift L CSIS ansvar och uppgifter: att anmäla till C SIS om linjeorganisationen inte kunnat omhänderta obalans mellan uppgifter och resurser, utse FA, TA Ledsyst och FSO SIS, genomförandet av L CSIS-möte inför C SIS-möte sammanställning och rapportering av status vid C SIS-möte, enligt 3.3.6 SIS-möten (sida 54) vad avser: obalans mellan uppgifter och resurser, flygsäkerhetsplanen, enligt 3.3.3 Flygsäkerhetsplanen (sida 50), avvikelsesystemet, enligt 3.3.4 Avvikelsesystemet (sida 51), revisionsverksamhet, enligt 3.3.5 Internrevision, kvalitetsinspektion och verksamhetskontroll (sida 52), deltagande i revisionsverksamhet. 2.3.4.3 Kvalifikationskrav vara revisionsutbildad, 2.3.5 Tjänsteförrättande L CSIS Stf L CSIS övertar för begränsad tid (90 arbetsdagar), ansvaret för SIS-tjänsten och rollen L CSIS vid ordinarie chefs frånvaro. L CSIS skall vid behov, för begränsad tid (35 arbetsdagar) besluta om att ansvaret för SIS-tjänsten överlämnas till tjänsteförrättande L CSIS. Intagandet av tjänsteförrättande L CSIS skall fungera med automatik vid t.ex. akut sjukdom. Respektive verksamhetsställe skall redovisa befälsordning i verksamhetsledningssystemet. 2.3.4.1 2.3.5 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 31

2 Ansvar Om ersättare med tillräckligt bred kompetens saknas kan uppdelning av ansvaret ske på flera individer, förutsatt att uppdelning kan göras entydigt och med tydlig befälsordning. Ordinarie L CSIS ansvarar för att den eller de som utses till tjänsteförrättande har och ges de förutsättningar som erfordras. Överlämnande av ledning och ansvar för SIS-tjänsten skall skriftligt dokumenteras och vara känt av berörda funktionsansvariga och av verksamhetsledaren. Överlämning bör, för längre tid än 35 arbetsdagar, meddelas i tjänstemeddelande eller motsvarande. 2.3.6 Funktionsansvarsgrupp (FA-grupp) 2.3.6.1 Allmänt Syftet med FA-grupp är att utgöra ett stöd för beslutsfattare och möjliggöra samverkan. En FA-grupp består av de chefer i linjen som har ansvar för funktionsansvarsområdet eller annan utsedd sakkunnig representant. FA-grupp lyder under C SIS som utser ansvarig inom respektive grupp 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen (sida 20). Uppdrag till FA-grupper skall beslutas av C SIS och vid uppdrag av större karaktär skall dessa initieras genom verksamhetsuppdrag. När flera FA-grupper är medverkande i samverkan kan vid behov C SIS eller annan lämplig företrädare utses som ansvarig. FA-grupp mötesform är normalt tre telefonkonferenser och ett möte per år. Möten skall protokollföras. 2.3.6.2 Uppgifter Uppgifter omfattar i stort att: utarbeta förslag till inriktning och innehåll avseende utbildning, leda ensning och utveckling av metodik, informationsutbyte, föreslå gemensamma ändringar till COM. vid behov stödja t ex MSA eller LSS med beslutsunderlag, efter C SIS beslut. 2.3.7 Flygsäkerhetsofficer SIS (FSO SIS) 2.3.7.1 Allmänt FSO SIS är en lokalt utpekad roll av Flygoperatören för flygsäkerhetsarbete. FSO SIS funktionsleds av C Flygsäk vad avser gemensamma styrningar för FSO. FSO SIS lyder under och funktionsleds i övrigt av L CSIS. 32 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 2.3.5 2.3.7.1

2 Ansvar FSO SIS styrningar återfinns förutom i flygsäkerhetsplanen i 3 Kvalitetssystemet (sida 49) och 5 Rapportering (sida 63). FSO SIS skall delta i Flygsäk årliga möte för arbete med flygsäkerhetsplanen enligt 3.3.3 Flygsäkerhetsplanen (sida 50). Årligt möte är även C SIS gemensamma samordningsmöte för FSO SIS. 2.3.7.2 Ansvar FSO SIS ansvar och uppgifter: samordning av flygsäkerhetsarbetet, deltagande i årligt möte sammankallat av Flygsäk, delta i övriga möten sammankallat av Flygsäk enligt Ag FSO SIS samordning, lämna underlag (riskområden) till flygsäkerhetsplan, lämna underlag för status i uppföljning av innevarande års flygsäkerhetsplan, rapportering i DA SIS enligt 5 Rapportering (sida 63), datavård av egna data i DA SIS, utredningsarbete, trendbevaka DA SIS och föreslå åtgärder vid behov, lokal utbildning i systemet med DA SIS, delta i L CSIS-möte FSO SIS stödjer aktörer vid rapportering i DA SIS genom insamling, bearbetning, analys och delgivning av uppgifter om händelser. Vid beslut om utredning av flygsäkerhetspåverkande händelser ansvarar FSO SIS för utredningen och har därvid mandat att kontakta erforderliga instanser. För OrgE enligt 5 Rapportering (sida 63) kan detta vara styrt mot utpekade befattningar. 2.3.7.3 Kvalifikationskrav FSO SIS skall ha: godkänd FSO utbildning, utbildning i utredningsarbete. COM-utbildning för de delar vilka styr FSO SIS. 2.3.8 Strilsystemet 2.3.8.1 Chefssambandsledare (Csbled) 2.3.8.1.1 Allmänt Csbled är en befattning som organiseras i Strilbat S6 enligt 1.2.2.5 Organisation vid Strilbat (sida 23). 2.3.7.1 2.3.8.1.1 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 33

2 Ansvar Det övergripande syftet med Csbled är att skapa förutsättningar för flygtidsproduktion i grundberedskap, detta görs huvudsakligen genom grundfördelning och uppföljning av sbresurser i FoO Sb GB avseende : Abonnentväxelfunktion, Abonnentviors fördelning från StrilC och och flygbaser mot FTN, Vägval och prioritet mot ATL från StrilC och flygbaser, SBÖ-spridare (under avveckling), Sendnet, Strira (innefattar länk16) 2.3.8.1.2 Ansvar och befogenheter grundfördelning av sbresurser genom FuO Sb GB, Csbled ansvarar för: samordning av grunddata samband mot LEDINFO SE, beslut om utlån av strilsambandsresurser till annan verksamhet, såväl inom som utom luftförsvaret, samordning av sambandsbehov mellan strilcentraler och civil flygtrafikledning, leda Ag FA Strilsb, Csbled har utöver ovan angivet befogenhet att: kalla representanter från förband till leveranskontroll avseende grunddata och FuO Sb, godkänna grunddataleveranser och FuO Sb. 2.3.8.1.3 Kvalifikationskrav för Csbled För behörighet att verka i funktionen Csbled skall man normalt: vara yrkesofficer samband OF 2, men bör vara OF 3, tjänstgjort som raled och skaffat sig erforderlig erfarenhet i raled-rollen, och bör: ha minst tre (3) års väl vitsordad tjänstgöring som sbled stril eller driftledare bas, L CSIS beslutar om behörighet att verka i funktionen Csbled. 2.3.8.2 Chef/stf C SIS-pluton (C SIS-pluton) Chef/stf C SIS-pluton är en befattning för ledning av SIS-pluton vid verksamhetsställen enligt 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen (sida 20). Chef/stf C SIS-pluton är underställd linjechefen men lyder under L CSIS vad avser funktionsledning av SIS-tjänsten och dess genomförande, enligt gällande bestämmelser och direktiv. Chef/stf C SIS-pluton skall inom ramen för sin befattning, inneha rollen som FA SIS. 34 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 2.3.8.1.1 2.3.8.2

2 Ansvar Tillsättning av Chef/stf C SIS-pluton sker genom samverkan mellan L CSIS och ansvarig chef i linjen och skall ordersättas. 2.3.8.2.1 Ansvar C SIS-pluton ansvarar, med stöd av stf, för verksamheten vid SIS-pluton vilket innefattar: planering, ledning och uppföljning av SIS-tjänst, säkerställa funktionen i Teknisk Driftcentral i Strilcentral tillsammans med C Driftgrupp personal- och kompetensförsörjning, att anmäla till L CSIS om det råder obalans mellan uppgifter och resurser, revisioner och verksamhetskontroll, att verksamheten bedrivs enligt gällande bestämmelser, med kvalitet (se 2.3.8.4 Funktionsansvarig SIS (FA SIS och FA SIS/Tek) (sida 38) och därmed med hög flygsäkerhet, att verksamhetens behov av SIS-tjänster tillgodoses, enligt L CSIS direktiv, att personal är behörig, följs upp, dokumenteras och redovisas enligt enligt 6 Utbildning, behörigheter och utcheckning (sida 75), hantering av driftstörningar och avvikelser samt rapportering av dessa enligt 5 Rapportering (sida 63), avbrottshantering enligt 4 Avbrottshantering (sida 55), hantering av dokumentändringar enligt 5.6.4.1 Delgivningsliggare (sida 72) att åtgärder beskrivna i de centrala och lokala ackrediteringarna efterlevs, att delta i planeringen av drift- och underhållsåtgärder. C SIS-pluton har befogenhet att: föreslå L CSIS utcheckning av personal enligt 6 Utbildning, behörigheter och utcheckning (sida 75), 2.3.8.2.2 Kvalifikationskrav C SIS-pluton skall lägst vara yrkesofficer OF 2, men bör vara OF 3, stf C SIS-pluton skall lägst vara yrkesofficer OR 8, ha tjänstgjort som sbled (motsv) och raled samt skaffat sig erforderlig erfarenhet vara väl förtrogen med den verksamhet som SIS-tjänsten vid förbandet syftar till att möjliggöra, ha kunskap om flygsäkerhetsarbetet vid verksamhetsstället, vara väl förtrogen med de system och procedurer som används, ha kännedom om RML uppbyggnad och syfte, vara väl förtrogen med COM, 2.3.8.2 2.3.8.2.2 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 35

2 Ansvar vara väl förtrogen med gällande restriktioner, användaranvisningar och övriga styrande dokument inom ramen för den tekniska tjänsten, vara förtrogen med principer och organisation för drift och underhåll av marktelemateriel, vara förtrogen med underhållsplaner och gällande TO för aktuell marktelemateriel, vara förtrogen med dimensionerande driftsäkerhetskrav 6 för aktuell marktelemateriel och ingående funktionskedjor vara väl förtrogen med grunddataprocessen, ha kunskap om auktorisations- och ackrediteringsprocessen, ha kunskaper om signalskyddstjänst och informationssäkerhet 2.3.8.3 Chef Driftgrupp (C Driftgrupp) C Driftgrupp är en befattning för teknisk ledning av driftgrupp vid verksamhetsställen enligt 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen (sida 20). C Driftgrupp skall inom ramen för sin befattning, inneha rollen som FA SIS/Tek. C Driftgrupp är underställd linjechefen men lyder under L CSIS vad avser funktionsledning av SIS-tjänsten och dess genomförande. C Driftgrupp, i egenskap av FA SIS/Tek lyder under och rapporterar till L CSIS i kvalitetssystemet enligt 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen (sida 20). 2.3.8.3.1 Ansvar C Driftgrupp ansvarar för den tekniska verksamheten vid drifttgruppen, vilket innefattar: planera, leda och följa upp den tekniska tjänsten, upprätthålla Teknisk Driftcentral i Strilcentral tillsammans med C SISpluton stödja linjechef med planering, ledning och uppföljning, stödja linjechefen i personal- och kompetensförsörjning avseende teknisk personal, att anmäla till linjechef om det råder obalans mellan uppgifter och resurser, att anmäla till TA om drift- och underhållsåtgärder ej kan genomföras enligt plan, revisioner och verksamhetskontroll, att verksamheten bedrivs enligt gällande bestämmelser, med kvalitet och därmed med hög flygsäkerhet, att verksamhetens behov av tekniska tjänster tillgodoses, 6. CSS:0057/2007 H C2STRIC 5.2.2 Dimensionering 36 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 2.3.8.2.2 2.3.8.3.1

2 Ansvar att personal inom driftgrupp är behörig och att deras duglighet följs upp, dokumenteras och redovisas enligt 6 Utbildning, behörigheter och utcheckning (sida 75), hantering av driftstörningar och avvikelser samt rapportering av dessa enligt 5 Rapportering (sida 63), avbrottshantering enligt 4 Avbrottshantering (sida 55), hantering av dokumentändringar enligt 5.6.4.1 Delgivningsliggare (sida 72) att åtgärder beskrivna i de centrala och lokala ackrediteringarna efterlevs, planeringen av drift- och underhållsåtgärder, att gällande underhållsdirektiv är kända och följs, samt att rätt version av teknisk dokumentation, föreskrifter och anvisningar är tillgängliga, uppföljning av lokalt tilldelad UE, lokal versions- och konfigurationshantering, C Driftgrupp har befogenhet att: föreslå L CSIS att behörigheter enligt COM Gem tilldelas eller förloras 7 2.3.8.3.2 Kvalifikationskrav ha tjänstgjort som TSOP och skaffat sig erforderlig erfarenhet vara väl förtrogen med den verksamhet som den tekniska tjänsten vid förbandet syftar till att möjliggöra, ha kunskap om flygsäkerhetsarbetet vid verksamhetsstället, vara väl förtrogen med de system och procedurer som används, ha kännedom om RML uppbyggnad och syfte, vara väl förtrogen med COM, vara väl förtrogen med gällande restriktioner, användaranvisningar och övriga styrande dokument inom ramen för den tekniska tjänsten, vara väl förtrogen med principer och organisation för drift och underhåll av marktelemateriel, vara väl förtrogen med underhållsplaner och gällande TO för aktuell marktelemateriel, vara väl förtrogen med dimensionerande driftsäkerhetskrav 8 för aktuell marktelemateriel och ingående funktionskedjor vara väl förtrogen med grunddataprocessen, ha kunskap om auktorisations- och ackrediteringsprocessen, ha kunskaper om signalskyddstjänst och informationssäkerhet 7. Normalt sker detta i linjeorganisationen p.g.a. denna ej återfinns i FV skall anmälan genomföras i FMFO kvalitetsledning. 8. CSS:0057/2007 H C2STRIC 5.2.2 Dimensionering 2.3.8.3.1 2.3.8.3.2 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 37

2 Ansvar 2.3.8.4 Funktionsansvarig SIS (FA SIS och FA SIS/Tek) 2.3.8.4.1 Allmänt Funktionsansvarig SIS (FA SIS), är en roll i SIS-tjänsten inrättad vid verksamhetsställen enligt 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen (sida 20), vilken lyder under samt rapporterar till L CSIS. FA SIS skall vara C SIS-pluton/stf och C Driftgrupp. FA SIS utses av L CSIS och tillsättning skall ordersättas med befattning. FA SIS skall utses vid övningar och insatser. 2.3.8.4.2 Ansvar och uppgifter FA SIS ansvar och uppgifter: att anmäla till L CSIS om linjeorganisationen inte kunnat omhänderta obalans mellan uppgifter och resurser, genomförandet av FA-möte inför L CSIS-möte, sammanställning och rapportering av status vid L CSIS-möte, enligt 3.3.6 SIS-möten (sida 54) vad avser: obalans mellan uppgifter och resurser, flygsäkerhetsplanen, enligt 3.3.3 Flygsäkerhetsplanen (sida 50), avvikelsesystemet, enligt 3.3.4 Avvikelsesystemet (sida 51), revisionsverksamhet, enligt 3.3.5 Internrevision, kvalitetsinspektion och verksamhetskontroll (sida 52), deltagande i revisionsverksamhet. 2.3.8.4.3 Kvalifikationskrav FA SIS bör: ha revisionsutbildning, 2.3.8.5 Tjänsteförrättande C SIS-pluton, C Driftgrupp tillika FA SIS C SIS-pluton/C Driftrupp tillika FA SIS skall vid behov, för begränsad tid besluta om att ansvaret för SIS-tjänsten överlämnas till tjänsteförrättande C SIS-pluton/C Driftgrupp. Övertagandet av ansvaret skall fungera med automatik vid t.ex. akut sjukdom. Respektive verksamhetsställe skall därför i förväg utse en befälsordning. Ordinarie C SIS-pluton/C Driftgrupp/FA SIS ansvarar för att den som utses till tjänsteförrättande har och ges de förutsättningar som erfordras. Överlämnande av ledning och ansvar för SIS/teknisk tjänst skall skriftligt dokumenteras och vara känt av berörda i plutonen/troppen och av L CSIS. 2.3.8.6 Driftledare (dl) Driftledare är den tsop som leder verksamheten i den lokala driftcentralen. 38 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 2.3.8.4.1 2.3.8.6

2 Ansvar 2.3.8.7 Sambandsledare (sbled) Sbled ansvar beskrivs under COM Stril 2.1 Sbled och COM Stril 2.2 Sbled i incidentberedskap (incsbled). 2.3.8.8 Radioledare (raled) Raled ansvar beskrivs under COM Stril 2.3 Radioledare (raled). 2.3.8.9 Teknisk systemoperatör (TSOP) TSOP ansvar beskrivs under COM Stril 2.4 Teknisk systemoperatör (TSOP). 2.3.9 Flygbassystemet 2.3.9.1 Tekniskt Ansvarig Ledningssystem (TA Ledsyst) i flygbassystemet 2.3.9.1.1 Allmänt Tekniskt ansvarig ledningssystem är en befattning vid verksamhetsställen enligt 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen (sida 20). TA Ledsyst ska organisatoriskt inordnas i flottiljstaben och lyda under L CSIS vad avser SIStjänst. TA Ledsyst funktionsleds av TL/TSL vad avser teknisk tjänst. TA Ledsyst tekniska ansvar vad avser system utpekas i Ansvisningar teknisk tjänst. Anvisningarna beskriver även de rutiner som ska tillämpas för materielreparation. TA Ledsyst är driftägaren (DÄ) MSK Ledsyst representant mot SIS-troppchef vad avser drift och underhåll. DÄ reglerar drift och underhållsuppgiften genom OLA. TA Ledsyst är MSK Ledsyst sakkunnige representant i materielförsörjningsprocessen. TA Ledsyst är normalt den som, efter en elsäkerhetsanalys, utses att vara eldriftansvarig för elektriska anläggningar inom ledningssystem och marktelemateriel vid flottiljdrift. TA Ledsyst uppbär av Transportstyrelsen utpekat ansvar som TA Ledsyst (enl. TSFS 2010:119) vid flottiljflygplatser med civilt flyg och skall ansvara för uppgifter enligt denna mot flygplatschef och Transportstyrelsen. TA Ledsyst skall tillse att förebyggande underhåll samt modifieringar planeras, beställs och följs upp. TA Ledsyst skall tillse att teknisk drift planeras, beställs och följs upp. Tekniskt ansvar syftar till att tekniska system håller sådan status att: det är systemvärdigt och svarar upp mot verksamhetens krav, person, materiel- eller miljöskada ej orsakas. 2.3.8.7 2.3.9.1.1 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 39

2 Ansvar 2.3.9.1.2 Uppgifter, ansvar och befogenheter TA Ledsyst uppgifter och ansvar innebär att: hålla sig underrättad om berörda lagar och förordningar samt styrande dokument, gällande drift- och underhållsföreskrifter är distribuerade, kända och efterlevs, upprätta drift- och underhållsplan (inkl. uppgraderingar, modifieringar m m) i samråd med C SIS-tropp (motsv) och användare (flygplatschef), uppföljning och styrning av versions- och konfigurationshantering för program- och stationsdatavård. följa upp kostnadsutfall avseende drift och underhåll, planera, samordna och beställa underhållsinsatser i samverkan med underhållsleverantören, samt kontrollera att dessa är behöriga, grundtillsyn (GT) planeras, beställs och följs upp, följa upp och rapportera status för tekniska system, att svara för distribution av inkomna underhållsdirektiv delta i flygplatschefens långsiktiga planeringsmöte för flygplatsdriften, genomföra kontroll av drift- och underhållsåtgärder, följa upp SIS-tropparnas (motsv) tekniska rapportering, i syfte att identifiera avvikelser och trender och om möjligt åtgärda dessa, tillse att berörd personal i TDB har förordnande TA Ledsyst har ett rapporteringsansvar direkt mot L CSIS: när tillgänglighetskrav för de tekniska systemen inte kan innehållas. TA Ledsyst har ett rapporteringsansvar mot TL: när tillgänglighetskrav för de tekniska systemen inte kan innehållas. 2.3.9.1.2.1 Tekniskt Ansvarig har befogenhet att: beställa drift- och underhållsåtgärder, nyttja resurser och central drift- och underhållsbudget i enlighet med förordnande. 2.3.9.1.3 Kvalifikationskrav TA Ledsyst skall: ha tjänstgjort som syte och skaffat sig erforderlig erfarenhet i rollen, ha kunskap om flygsäkerhetsarbetet vid verksamhetsstället, ha kunskap om auktorisations- och ackrediteringsprocessen, vara väl förtrogen med de system och procedurer som används, vara väl förtrogen med RFS ha kännedom om RML och BCL uppbyggnad och syfte, ha kännedom om verrksamhets- och drifthandböcker, 40 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 2.3.9.1.2 2.3.9.1.3

2 Ansvar vara väl förtrogen med gällande restriktioner, användaranvisningar och övriga styrande dokument inom ramen för den tekniska tjänsten, vara väl förtrogen med system och metoder för rapportering av driftstörningar och avvikelser, 5 Rapportering (sida 63), vara väl förtrogen med principer och organisation för drift och underhåll av marktelemateriel, vara väl förtrogen med berörda underhållsplaner och TO, vara väl förtrogen med dimensionerande driftsäkerhetskrav för aktuell marktelemateriel och ingående funktionskedjor, vara väl förtrogen med grunddataprocessen, vara väl förtrogen med ändringsstyrningsprocessen, ha kunskaper om signalskyddstjänst och informationssäkerhet, vara väl förtrogen med materielprocessen, grundläggande elsäkerhetsutbildning. 2.3.9.2 Chef SIS-tropp (C SIS-tropp) 2.3.9.2.1 Allmänt C SIS-tropp (motsv) är en befattning för ledning av SIS-tropp vid verksamhetsställen enligt 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen (sida 20). C SIS-tropp är underställd linjechefen men lyder under L CSIS vad avser funktionsledning av SIS-tjänsten och dess genomförande, enligt gällande bestämmelser och direktiv. C SIS-tropp lyder under TA Ledsyst vad avser drift- och underhållsåtgärder. C SIS-tropp skall uppbära rollen FA SIS. C SIS-tropp tillsättning föreslås av L CSIS till ansvarig chef i linjen och skall ordersättas vid respektive verksamhetsställe. 2.3.9.2.2 Ansvar C SIS-tropp ansvarar för verksamheten vid SIS-tropp, vilket innefattar: planering, ledning och uppföljning av SIS-tjänsten, personal- och kompetensförsörjning, att anmäla till L CSIS om det råder obalans mellan uppgifter och resurser, att anmäla till TA om drift- och underhållsåtgärder ej kan genomföras enligt plan, verksamhetskontroll, att verksamheten bedrivs enligt gällande bestämmelser (se 2.3.9.3 Funktionsansvarig SIS (FA SIS) (sida 42) och därmed med hög flygsäkerhet, att verksamhetens behov av SIS-tjänster tillgodoses, 2.3.9.1.3 2.3.9.2.2 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 41

2 Ansvar att personal inom SIS-tropp är behörig och att deras duglighet följs upp, dokumenteras och redovisas enligt 6 Utbildning, behörigheter och utcheckning (sida 75), hantering av driftstörningar och avvikelser samt rapportering av dessa enligt 5 Rapportering (sida 63), att åtgärder beskrivna i de centrala och lokala ackrediteringarna efterlevs, att genomförandet av drift- och underhåll (med modifieringar och uppgraderingar m.m.) sker på ett systematiskt och kontrollerat sätt, så att inte systemens tillgänglighet påverkas, deltar enligt RML-F vid flygplatsinspektioner, 9 C SIS-tropp har befogenhet att: föreslå L CSIS att behörigheter enligt 6 Utbildning, behörigheter och utcheckning (sida 75) tilldelas eller förloras. 2.3.9.2.3 Kvalifikationskrav lägst vara yrkesofficer OF 2, men bör vara OF 3, ha tjänstgjort som driftledare (motsv) eller Syte och skaffat sig erforderlig erfarenhet vara väl förtrogen med den verksamhet som SIS-tjänsten vid förbandet syftar till att möjliggöra, med särskild vikt där detta erfordras för flygplats inklusive ATS-funktioner. 2.3.9.3 Funktionsansvarig SIS (FA SIS) 2.3.9.3.1 Allmänt Funktionsansvarig SIS (FA SIS), är en roll i SIS-tjänsten inrättad vid verksamhetsställen enligt 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen (sida 20), vilken lyder under samt rapporterar till L CSIS. FA SIS skall vara SIS-troppchef (motsv). FA SIS utses av L CSIS och tillsättning skall ordersättas med befattning. FA SIS skall utses vid övningar och insatser. 2.3.9.3.2 Ansvar FA SIS ansvar och uppgifter: att anmäla till L CSIS om linjeorganisationen inte kunnat omhänderta obalans mellan uppgifter och resurser, genomförandet av FA-möte inför L CSIS-möte, sammanställning och rapportering av status vid L CSIS-möte, enligt 3.3.6 SIS-möten (sida 54) vad avser: obalans mellan uppgifter och resurser, flygsäkerhetsplanen, enligt 3.3.3 Flygsäkerhetsplanen (sida 50), 9. RML F2.1.1 42 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 2.3.9.2.2 2.3.9.3.2

2 Ansvar avvikelsesystemet, enligt 3.3.4 Avvikelsesystemet (sida 51), revisionsverksamhet, enligt 3.3.5 Internrevision, kvalitetsinspektion och verksamhetskontroll (sida 52), deltagande i revisionsverksamhet. 2.3.9.3.3 Kvalifikationskrav FA SIS bör: ha revisionsutbildning, 2.3.9.4 Tjänsteförrättande C SIS-tropp/FA SIS C SIS-tropp/FA SIS skall vid behov, för begränsad tid besluta om att ansvaret för SIS-tjänsten överlämnas till tjänsteförrättande C SIS-tropp. Övertagandet av ansvaret skall fungera med automatik vid t.ex. akut sjukdom. Respektive verksamhetsställe skall därför i förväg utse en befälsordning. Ordinarie C SIS-tropp/FA SIS ansvarar för att den som utses till tjänsteförrättande har och ges de förutsättningar som erfordras. Överlämnande av ledning och ansvar för SIS-tjänsten skall skriftligt dokumenteras och vara känt av berörda i troppen och av L CSIS. 2.3.9.5 Chef A6/S6 (C A6/S6) C A6/S6 (helikopterbataljon/basbataljon) ansvar under övning och insats beskrivs i COM Bas 2.2 Chef A6/S6 (C A6/S6). Denna punkt är under revidering. 2.3.9.6 Driftledare Bas Driftledare Bas ansvar beskrivs under COM Bas 2.3 Driftledare Bas. 2.3.9.7 Sbtekniker Marktele (Syte M) Sbtekniker Marktele (Syte M) ansvar beskrivs under COM Bas 2.4 Sbtekniker Marktele (Syte M). 2.3.9.8 Sbtekniker IS/IT (Syte I) Sbtekniker IS/IT (Syte I) ansvar beskrivs under COM Bas 2.5 Sbtekniker IS/IT (Syte I). 2.3.9.9 Sbtekniker Strömförsörjning (Syte S) Sbtekniker Strömförsörjning (Syte S) ansvar beskrivs under COM Bas 2.6 Sbtekniker Strömförsörjning (Syte S). 2.3.9.10 Sbtekniker Klimat (Syte K) Sbtekniker Klimats (Syte K) ansvar beskrivs under COM Bas 2.7 Sbtekniker Klimat (Syte K). 2.3.9.3.2 2.3.9.10 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 43

2 Ansvar 2.3.9.11 Kommunikationsnätassistent (Komass) Kommunikationsnätassistent (Komass) ansvar beskrivs under COM Bas 2.8 Kommunikationsnätassistent (Komass). 2.3.10 Informationssystemtjänst 2.3.10.1 Funktionsansvarig informationssystem (FA IS) 2.3.10.1.1 Allmänt Funktionsansvarig informationssystem (FA IS), medverkar i planering av, samt ansvarar för kontroll av den informationssystemtjänst som omfattas av COM, inom verksamhetsställen enligt 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen (sida 20). FA IS utses av L CSIS och tillsättning skall ordersättas i respektive verksamhetsställes VHL-system. FA IS rapporterar direkt till L CSIS. 2.3.10.1.2 Ansvar och befogenheter FA IS har ansvar och befogenhet för: att verksamheten bedrivs enligt gällande bestämmelser, med kvalitet och därmed med hög flygsäkerhet, att anmäla till L CSIS om det råder obalans mellan uppgifter och resurser, att kontroll av användning av IS-tjänster vid organisationsenheten sker i enlighet med COM IS, att fortlöpande genomföra kontroller av Informationsssystemtjänsten inom verksamhetsstället enligt COM IS 6 Kontroll och revision. 2.3.10.1.3 Kvalifikationskrav FA IS skall: ha grundläggande kunskap om försvarsmaktens och verksamhetställets organisation, mål och verksamhet, ha kunskap om flygsäkerhetsarbetet vid verksamhetsstället, ha kunskap om auktorisations- och ackrediteringsprocessen, ha kunskap om IS-tjänsteleverantörers interna processer, t.ex. ITIL, ha grundläggande kunskap om: nätverksteknik, pc-teknik, servertjänster. ha kännedom om RML uppbyggnad och syfte, vara väl förtrogen med COM, 44 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 2.3.9.11 2.3.10.1.3

2 Ansvar vara förtrogen med vilka system och procedurer som används och hur dessa samverkar med varandra, vara väl förtrogen med system och metoder för rapportering av driftstörningar och avvikelser, vara insatt i principer och organisation för drift och underhåll, ha kunskaper om informationssäkerhet och IT-säkerhet. skall normalt: vara IT-chef. 2.3.10.2 Driftledare (DL) Driftledare (DL) ansvar beskrivs under COM IS 2.9 Driftledare (DL). 2.3.10.3 Driftpersonal (DP) Driftpersonal (DP) ansvar beskrivs under COM IS 2.10 Driftpersonal (DP). 2.4 Verksamhetspåverkare 2.4.1 Allmänt Verksamhetspåverkare beskrivs i LML 1.2 Styrande dokument. Detta avsnitt beskriver verksamhetspåverkare med en stor påverkan på SIS-tjänsten och ett behov av särskild beskrivning. 2.4.2 HKV INS FTS C A6 C A6 funktionsleder SIS-tjänsten för flygstridskrafter vid förberedelser, genomförande och avveckling av insatser och övningar. Vid mindre övningar kan SIS-tjänsten funktionsledas av L CSIS. C A6 har ett ansvar för SIS-funktionen vid utformningen av krigsförband och samverkar därvid med FTS A0 och TU/Sb samt Flygoperatören C SIS. C A6 har ett ansvar för att det råder balans mellan ställda uppgifter och tilldelade resurser vid insatser och övningar ledda av FTS. 2.4.3 HKV INS FTS Luftoperativ insatsledare (LIL) Luftoperativ insatsledare ansvarar för insatsledning av flyginsatser och har befogenhet att göra avsteg från flygoperatörens ledningsdokument vid genomförande av insats, om behovet av insatsen överstiger risken. LIL övertar då flygsäkerhetsansvaret beträffande gjort avsteg. 2.3.10.1.3 2.4.3 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 45

2 Ansvar 2.4.4 HKV PROD CIO CIO har det övergripande ansvaret för FM IS/IT-verksamhet och för verksamhetssäkerheten inom området. CIO styr bl a verksamheten genom livscykelmodellen i DIT04. Flygoperatören C SIS är genom COM IS en kravställare på IS/IT (DIT04) för klassificering och omhändertagandet av flygsäkerhetspåverkande ITsystem. 10 2.5 Leverantörer och underleverantörer 2.5.1 Teknisk tjänst 2.5.1.1 Chef Materielsystemkontor Ledningssystem (C MSK Ledsyst) C MSK Ledsyst är ägarföreträdarrepresentant (ÄFR) för FM lednings- och informationssystem samt strömförsörjningssystem. MSK Ledsyst ansvarar för förvaltningen samt utgör FM beställare av drift och underhåll för ledningssystem. C MSK Ledsyst är den som i rollen driftägare (DÄ) tecknar överenskommelse (OLA) för drift och underhåll av ledningssystem med driftansvariga (DA) i FM. C MSK Ledsyst är ansvarig för omhändertagande av de krav Flygoperatören C SIS ställer inom ledningssystemområdet för att säkerställa ett flygsäkert läge genom att: det finns OLA tecknade med drift- och underhållsorganisationer FMTM, FMLOG och FORTV innehar och tillämpar överenskomna rutiner för avbrott enligt 4 Avbrottshantering (sida 55), CT FMTM upprätthåller en samordningsfunktion vid driftstörningar. 2.5.2 Utbildning 2.5.2.1 Allmänt Detta avsnitt beskriver de centrala skolornas övergripande ansvar för utbildning av personal till det militära luftfartssystemet. Kravställning på utbildningsleverantörer återfinns i 6 Utbildning, behörigheter och utcheckning 10. COM IS kravställningar har ej inarbetats i IS/IT-verksamheten fram till 2013-07-01. C SIS har därefter i remissvar till Handbok IT-processer framfört att flygsäkerhetens krav behöver omhändertas. 46 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 2.4.4 2.5.2.1

2 Ansvar (sida 75) Kravställningar på kompetenser för underlag till utbildningsträd återfinns i COM Stril 3 Behörighet och COM Bas 3 Behörighet. C LedR (C LedSS) samverkar med C FMTS vad avser krav ställda i COM behörighetskapitel (förmågekrav), där FMTS genomför delar av utbildning där LedSS har ansvaret för utbilning. 2.5.2.2 Chefen för Försvarsmaktens Ledningsregemente (C LedR) C LedR ansvarar för utbildning av sbled enligt 6 Utbildning, behörigheter och utcheckning (sida 75), driftledare, sbtekniker (specialistofficersbefattningar) och komass (soldater) enligt COM Bas 3 Behörighet. C LedSS genomför utbildning av sbled enligt 6 Utbildning, behörigheter och utcheckning (sida 75), driftledare, sbtekniker (specialistofficersbefattningar) och komass enligt COM Bas 3 Behörighet. C LedR ansvarar även för genomförandet av FM huvuddelen av signalskyddsutbildningen för de krav som ställs i COM. 2.5.2.3 Chefen för Försvarsmaktens Tekniska Skola (C FMTS) C FMTS ansvarar för och genomför utbildning till sbled (operatörsrollen i stric) och tekniska systemoperatörer i enlighet med kraven i COM Stril 3 Behörighet. C FMTS ansvarar för utbildning till sbtekniker i (civila befattningar) samt fastställer utbildningsplaner i enlighet med kraven i COM Bas 3 Behörighet. C FMTS stödjer C LedSS med genomförande av teknisk utbildning till driftledare, sbtekniker och komass (i specialistofficersbefattningar) samt lämnar underlag till utbildningsplaner i enlighet med kraven i COM Bas 3 Behörighet. C FMTS ansvarar för upprätthållande av utbildningsträd i KOMNÄT Luft samt uppföljning av genomförd utbildning. 2.5.2.4 Chefen för Luftstridsskolan (C LSS) C LSS stödjer C FMTS vid genomförande av utbildning för sbled (operatörsrollen i stric) och TSOP, t.ex. genom att tillhandahålla personal, utbildningsanläggning och underlag för sådan utbildning som är gemensam för tjänstgöring i strilsystemet. 2.5.2.1 2.5.2.4 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 47

3 Kvalitetssystemet Detta kapitel behandlar 3.1 Kvalitetspolicy... 49 3.2 Kvalitetssystemets syfte... 49 3.3 Kvalitetssystemets komponenter... 49 Flygoperatörens kvalitetssystem beskrivs i LML 3 Kvalitet. I detta kapitel beskrivs tillämpningen för SIS-tjänsten. Kvalitetssystemet utgör ett samlingsbegrepp för organisation, ledning, processer och dokumentation i COM. 3.1 Kvalitetspolicy Rätt kvalitet innebär uppfyllande av ställda krav. 3.2 Kvalitetssystemets syfte Syftet med kvalitetssystem är att säkerställa att krav uppfylls, genom att: på ett förståeligt sätt beskriva hur verksamheten skall bedrivas, säkra att etablerade processer och procedurer efterlevs, kontinuerligt förbättra förmågan att leverera SIS-tjänster. 3.3 Kvalitetssystemets komponenter Kvalitetssystemet omfattar Flygoperatören C SIS organisation, ledning, dokumentation och processer enligt nedan: organisation och ledningsstruktur, enligt 1 Organisation (sida 19) COM, enligt 0.3.1 Ledningsdokument (sida 10) 0.3.2 COM (sida 11) Huvudprocesser styrda i COM GEM: utbildning enligt 3.3.1 Utbildning (sida 50), riskhantering, enligt 3.3.2 Riskhantering (sida 50) flygsäkerhetsplanen, enligt 3.3.3 Flygsäkerhetsplanen (sida 50) avvikelsesystemet, enligt 3.3.4 Avvikelsesystemet (sida 51) revisionsverksamhet, enligt 3.3.5 Internrevision, kvalitetsinspektion och verksamhetskontroll (sida 52), SIS-möten, enligt 3.3.6 SIS-möten (sida 54). 3 3.3 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 49

3 Kvalitetssystemet 3.3.1 Utbildning COM och dess innehåll i berörda delar skall vara känt av personal enligt 1.2.2 Organisation vid verksamhetsställen (sida 20). Vid utbildning i COM gäller följande ansvar för genomförandet: C SIS genomför utbildning av L CSIS, L CSIS genomför utbildning av 1.a linjechefer tillika FA, TA Ledsyst och FSO SIS. 1.a linjechefer tillika FA genomför utbildning av egen personal. Utbildning i COM (Gem, Bas och Stril) skall följa FMTS kursplan. Efter utbildning skall ansvarig enligt ovan göra anmälan till FMTS för registrering av genomförd kurs. COM-handläggaren förvarar ett gemensamt presentationsunderlag för COM. 3.3.2 Riskhantering Riskhantering för SIS-tjänsten är under utarbetande. Tillsvidare tillämpas LML 4.4 Riskhantering, LML Bilaga B 5.1.4 Rutinbeskrivning för Riskhantering och LML 5.3 Riskhantering inom flygoperatören. Lokalt vid verksamhetsställen används normalt det riskhanteringssystem L VL beslutat. 3.3.3 Flygsäkerhetsplanen 3.3.3.1 Allmänt Flygsäkerhetsplanens processer nedbrutna för SIS-tjänsten beskrivs i detta avsnitt. Flygsäkerhetsplanen beskrivs i sin helhet i LML 4.2.5.1 Flygsäkerhetsplan (sänds även ut som skrivelse). 3.3.3.2 Flygsäkerhetsplan och fokusområden Flygsäkerhetsplanen skapas under ledning av Flygsäk, fastställs av C Prod Flyg och innehåller: fokusområden med åtgärder och uppgifter till C SIS (och övriga Ansvarshavare), instruktioner för framtagning, implementering och uppföljning. 3.3.3.3 Framtagning av fokusområden och uppgifter Fokusområden framtas av Flygsäk och är kopplade till Flygsäkerhetsmålen, dessa mäts centralt mot tillbud, allvarliga tillbud och haverier. Flygsäkerhetsmålen är kopplade mot flygplantyper, SIS-tjänsten m.fl. är normalt ej delaktiga i denna process. 50 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 3.3.1 3.3.3.3

3 Kvalitetssystemet Förenklat framtas uppgifter i fokusområden centralt av Flygsäk genom: insamling av förbättringsområden vid verksamhetsställen (för SIS-tjänsten genom FSO SIS under ledning av L CSIS), Förbättringsområden grunder sig på statistik från bl.a. DA SIS, DIDAS Markele, revisionsrapporter, riskanalyser och de vardagsrisker som personalen upplever finns i verksamheten. Det är viktigt att de områden som framtas och används till att skapa uppgifter i lokal flygsäkerhetsplan är vardagsnära och begripliga för personalen. Uppgifterna skall även vara mätbara och kunna avslutas som genomförda inom året. sammanställning av förbättringsområden funktionsvis vid gemensamt FSO-möte (årligen under hösten) med överlämning till Flygsäk och C SIS, Flygsäk och Ansvarshavare sammanställer gemensamt funktionsvisa förbättringsområden från FSO-mötet till uppgifter och åtgärder kopplat till centrala fokusområden vilka ligger till grund för flygsäkerhetsplanen (här återfinns prioriterat, omarbetat och sammanställt underlag med uppgifter till en eller flera Ansvarshavare). 3.3.3.4 Hantering av uppgifter De centrala uppgifter för SIS som redovisas i flygsäkerhetsplan tillhör och hanteras av C SIS. De lokala uppgifterna för SIS som redovisas i lokal flygäkerhetsplan tillhör och hanteras av L CSIS i samarbete med FSO SIS. 3.3.3.5 Rapportering av status i flygsäkerhetsplan Redovisning av status för C SIS centrala uppgifter och C SIS uppgifter typ 1 till verksamhetsställen genomförs under N:/HKV/FM Flygoperatör/Flygsäk. Vid verksamhetsställen samordnas flygsäkerhetsarbetet av L VL och kan därför skilja sig åt i metod. Rapportering av status för lokala uppgifter typ 3 genomförs sammanställt till Flygsäk av ansvarig för lokalt flygsäkerhetsmöte. Flygsäk redovisar därefter ett sammanställt underlag till C SIS och övriga Ansvarshavare. 3.3.4 Avvikelsesystemet Avvikelsesystemet skall fånga upp och åtgärda anmärkningar vid rapportering och revisionsverksamhet. Avvikelsesystemet består av: Driftstörningsanmälan (DA SIS) 5.4.1 Driftstörningsanmälan SIS (DA SIS) (sida 65), Direktanmälan (DIRA) 5.4.2 Direktanmälan (DIRA) (sida 68) Avvikelserapporter AR vilka berör SIS-tjänsten 5.4.3 Avvikelserapport (AR) (sida 69), 3.3.3.3 3.3.4 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 51

3 Kvalitetssystemet Flygtrafikledningens driftstörningsanmälan (ANS DA) 5.4.1.2.2 Särskild anvisning för ANS DA (sida 67) FLYGI revisionsanmärkningar, Flygoperatörens internrevisionsanmärkningar, Övriga revisionsanmärkningar, Rapportrekommendationer. 3.3.5 Internrevision, kvalitetsinspektion och verksamhetskontroll 3.3.5.1 Allmänt Detta avsnitt omfattar kompletterande riktlinjer utöver LML 3.3.5 Revision och innehåller även en beskrivning av verksamhetskontroll utförd av linjechefer i SIS-tjänst. FM revisionsverksamhet som helhet beskrivs i FM handbok för revision och examination av integrerat verksamhetsledningssystem och återfinns på intranätet emil: http://info.fmlog.mil.se/tjanster/fmpubl/pubdok/ bokpaket/hrex/index.html. 3.3.5.2 Revisionsanmärkningar Revisionsanmärkningar och rapportrekommendationer vilka skall åtgärdas av Flygoperatören återfinns på N:/HKV/FM Flygoperatör/Q/Sammanställning revisionsavvikelser. Revisionsanmärkningar från Flygoperatörens revisioner inmatas av berörd revisionsledare och tilldelas av Flygoperatören CQ i SIS-tjänsten till C SIS. Respektive L CSIS ska efter åtgärdad anmärkning anmäla detta till C SIS för kontroll och släckning. (Hantering av revisionsanmärkningar är under utveckling i LML och en mer utvecklad beskrivning kommer att presenteras.) Övriga revisionsanmärkningar avregistreras av den upprättande, normalt vid nästa revisionstillfälle. 3.3.5.3 Internrevision Internrevision är ledningens (Flygoperatörens) granskning och syftar till att få svar på om kvalitetssystemet fungerar på avsett sätt Internrevision riktar sig främst mot granskat verksamhetsställes omhändertagande av kvalitetssystemet (produktionsresultat har inte primärt fokus), C SIS är en intressent av internrevisionen och ger inriktning för revisionsområden av särskilt intresse. Internrevision genomförs enligt plan N:/HKV/FM Flygoperatör/Q/Revisioner och samordas av Flygoperatören CQ. Den del av internrevisionen 52 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 3.3.4 3.3.5.3

3 Kvalitetssystemet vilken riktar sig mot SIS-tjänsten genomförs normalt av L CSIS och 1.a linjechefer tillika FA. C SIS är ansvarig för att säkerställa att personal ställs till revisionsgruppens förfogande och CQ är ansvarig för deltagande personals revisionskunskap. Inriktningen är att internrevisionens reviderade personal är den som reviderar vid nästa revision. Underlag för internrevisionen bygger på ett antal frågeställningar som framtas samt förbättras efter varje revisionstillfälle och förvaras av COMhandläggaren. 3.3.5.4 Kvalitetsinspektion Kvalitetsinspektion är ledningens (Flygoperatörens) inspektion och syftar till att utreda och åtgärda inträffade händelser där kvalitetssystemet misstänks vara behäftat med brister eller ofullkomligheter. I princip är en kvalitetsinspektion en form av revision, fast inom ett avgränsat område och inte inplanerad i revisionsverksamheten. Kvalitetsinspektion beslutas av C SIS och reslutat skall redovisas skriftligt. 3.3.5.5 Verksamhetskontroll Verksamhetskontroll är en egenkontroll i SIS-tjänsten d.v.s. linjeorganisationens chefers granskning (om vi verkligen gör det vi skall göra och levererar till kravsatt nivå) och skall i sin form betraktas fristående från Flygoperatörens internrevision. Avvikelser uppkomna i verksamhetskontroller skall rapporteras skriftligt. 3.3.5.6 Kvalitetssäkring av leverantörer och underleverantörer Leverantörer och underleverantörer till SIS-tjänsten kvalitetssäkras genom skriftlig överenskommelse enligt LML 3.3.5.3 Kvalitetssäkring av leverantörer och underleverantörer, detta genomförs även om parten innehar auktorisation från FLYGI. Med leverantörer och underleverantörer avses 2.5 Leverantörer och underleverantörer (sida 46): En överenskommelse med leverantörer beskriver normalt omhändertagandet av krav på en tjänsteleverans eller rutiner där Flygoperatören ställer särskilda krav. Överenskommelse ska innehålla minst följande: omfattningen av leveranserna, kvalitetskrav på leveranserna, procedurer för att säkra kvaliteten på leveranserna, leverantörens acceptans av Flygoperatörens rätt att revidera berörd del av verksamheten. leverantörens förbindelse att följa Flygoperatörens rapporteringsrutiner då det gäller flygsäkerhetsmässig avvikelserapportering, 3.3.5.3 3.3.5.6 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 53

3 Kvalitetssystemet CQ tillser att gällande avtal finns inom de områden som erfordras. Vidare tillser CQ att revisioner av leverantören för att säkra att denne möter Flygoperatörens krav. Ansvarshavare, inom vilkens ansvarsområde leverantörstjänster erhålles, tillser att utförda leveranser möter Flygoperatörens krav genom kontroll av levererad tjänst/produkt. 3.3.6 SIS-möten C SIS-mötets syfte är att skapa ett underlag i SIS-funktionen för redovisning av flygsäkerhetsläget under C PROD FLYG ledningsmöte och FLYGI avstämningsmöte. C SIS-mötet genomförs en gång i månaden som telefonkonferens med L CSIS och COM-handläggare enligt årsplan. Ett möte årligen skall genomföras som live-möte. Vid frånvaro av L CSIS eller om ersättare deltar (stf alt. tjf L CSIS) anmäls detta till C SIS för beslut. C SIS-mötet protokollförs och återfinns på N:/FM Flygoperatör/50 SIStjänst. Dagordning: 1 Deltagande 2 Inledning och information 3 Flygsäkerhetsläget 4 Behörighet 5 Avvikelsesystemet 6 Flygsäkerhetsplanen 7 Åtgärdslista 8 Övrigt 9 Avslutning Hantering av protokoll: C SIS, L CSIS, CT FMTM och COM-handläggarens anteckningar görs i arbetsunderlag på N:/FM Flygoperatör/60 SIS-tjänst, C SIS fastställer föregående protokoll under kommande möte. L CSIS genomför L CSIS-möte lokalt vid verksamhetsställen för att skapa ett underlag inför C SIS-möte, vid dessa möten deltar FSO SIS, FA och vid behov TA. Minnesanteckningar bör föras. 54 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 3.3.5.6 3.3.6

4 Avbrottshantering Detta kapitel behandlar 4.1 Allmänt... 55 4.2 Syfte... 55 4.3 FMTM... 55 4.4 FMLOG... 61 4.5 FORTV... 61 4.1 Allmänt Dessa bestämmelser reglerar avbrott begärda från FMTM (FMLOG och FORTV utges senare). Med avbrott avses händelser som påverkar eller kan påverka SIS-funktioner och därmed ledningsförmågan i FV. 4.2 Syfte Syftet med bestämmelserna är att: möjliggöra att avbrott kan genomföras, och att detta sker med minsta möjliga begränsningar för verksamheten samt utan att flygsäkerheten påverkas negativt, reglera samverkan inför och vid avbrott, tydliggöra ansvarsfördelning, reglera hur information om avbrott och andra driftstörningar skall spridas och hanteras. 4.3 FMTM 4.3.1 Allmänt Dessa bestämmelser reglerar avbrott begärda från FMTM. Centralt sker en samordning av avbrott vid HKV. FV behov av FTN, gemensamma sbresurser och striradio för att säkerställa ledningsförmågan är dock av sådan betydelse att särskild samordning behöver genomföras. 4.1 4.3.1 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 55

4 Avbrottshantering 4.3.2 Ansvar Ansvarsfördelning vid avbrottshantering i FV: LSS Strilbatstab Csbled MFC upprätthåller en central funktion med ansvar för långsiktig (årsbasis) samordning och hantering av planerade avbrott i FTN, gemensamma sbresurser och striradio, LSS Strilbataljon raled upprätthåller en central funktion med ansvar för kortsiktig prioritering, samordning och hantering av avbrott i FTN, gemensamma sbresurser och stirradio, Sbled i strilcentral ansvarar för avbrott i egen anläggnings anslutningssamband under bemannade tider, under övrig tid TSOP, Driftledare vid flygbas ansvarar för avbrott i egen anläggnings anslutningssamband under bemannade tider, under tid då endast incsbled tjänstgör, svarar denne för avbrott i FTN och gemensamma sbresurser. Raled kan vid behov och med kort varsel flytta tidpunkter för avbrott enligt COM Stril 2.3.2 Raled ansvar och befogenheter om detta krävs för upprätthållande av flygsäkerhet. 4.3.3 Definition av avbrottstyper Avbrott kan vara planerade eller oplanerade. Planerade är: överenskomna avbrott för t ex förebyggande underhåll, tillsyn eller utbyggnad. Oplanerade är: avbrott som uppstår till följd av fel. 4.3.4 Samverkan vid avbrottshantering 4.3.4.1 Analys vid avbrott FMTM genomför en grovanalys samt föreslår tidpunkt för planerade avbrott. Berörda enligt 4.3.4.2 Samverkan vid planerade avbrott (sida 57) utför en konsekvensanalys som skall ge svar på följande: berörda funktioner, berörda anläggningar, berörda användare. 56 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 4.3.2 4.3.4.1

4 Avbrottshantering Samverkan skall därefter ske avseende: tidpunkt (gäller planerade avbrott och av FMTM föreslagen tidpunkt), eventuell omläggning av förbindelser (omläggning hanteras som avbrott), eventuella andra åtgärder (t.ex. förändrad verksamhet för stridsledning). 4.3.4.2 Samverkan vid planerade avbrott Vid planerade avbrott på lång sikt sker samverkan mellan FMTM ProdE och LSS Strilbat, Csbled MFC avseende avbrottsplan i FTN och gemensamma sb-resurser, men även med MSK Ledsyst avseende striradio. Samverkan sker för att säkerställa FV ledningsförmåga under avbrottet genom t.ex. val av annat verksansområde, ledning från annan strilcentral alternativt förslå förändrad omfattning på verksamhet eller ändrad avbrottstid. FMTM delger FV verksamhetsställen m.fl. i linjeorganisationen avbrottsplan och Csbled MFC orienterar raled, sbled strilcentral och driftledare flygbas vid behov. När de långsiktiga planerade avbrotten, samt de kortsiktiga som ej hunnit beredas av FMTM ProdE, närmar sig genomförandet övertar FMTM DriftE ansvaret för avbrottshanteringen. Innan genomförandet av avbrott i FTN, striradio och gemensamma sb-resurser orienteras Raled av DriftE. Raled informerar därefter sbled strilcentral och driftledare flygbas om avbrott. Berör avbrott endast eget anslutningssamband orienterar DriftE respektive anläggning direkt. Vid akuta lägen enligt överenskommelse övertar Raled DriftE ansvar för informationsspridning. Avbrotten samordnas även mellan raled och sbled strilcentral under dagligt samordningsmöte raled (SamoRa), eller då verksamheten kräver det. 4.3.4.1 4.3.4.2 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 57

4 Avbrottshantering Bild 4:1 Samverkan vid planerade avbrott. 4.3.4.3 Samverkan vid oplanerade avbrott Vid oplanerade avbrott skall samverkan ske mellan DriftE och: raled för avbrott i FTN, striradio och gemensamma sb-resurser som kan begränsa ledningsförmågan. Raled ansvarar för att berörda sbled och driftledare informeras, sbled strilcentral för avbrott i egen anläggnings anslutningssamband. Under övrig tid TSOP, driftledare för avbrott i egen anläggnings anslutningssamband, Vid akuta lägen enligt överenskommelse övertar Raled DriftE ansvar för informations-spridning om avbrott. I vissa fall kan fel upptäckas först av i strilcentral eller på flygbas och resultera i en felanmälan från FelC till TDC-/VDL. Raled skall då informeras av sbled strilcentral och/eller driftledare om begränsningar som påverkar ledningsförmågan för stril- och basförband. 58 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 4.3.4.2 4.3.4.3

4 Avbrottshantering Bild 4:2 Samverkan vid oplanerade avbrott. 4.3.4.4 Särskild samverkan vid tillsynsplanering för striradio Centralt sker en samordning av tillsyner mellan FTS och FMTM MSK Ledsyst för PerBerO. I övrigt hanteras tillsyner för striradio som avbrott 4.3.4.2 Samverkan vid planerade avbrott (sida 57) 4.3.4.3 Samverkan vid oplanerade avbrott (sida 58). 4.3.4.5 Genomförande av planerade avbrott Vid genomförande av avbrott initierade av TDC används följande metodik: Före avbrott: den som genomför avbrottet skall kunna nås genom TDC, den som genomför avbrottet begär tillstånd av TDC-/VDL, VDL begär därefter tillstånd av: sbled eller driftledare om avbrottet berör anslutningssamband, raled för avbrott i FTN, striradio och övriga gemensamma sb-resurser. Avbrottet genomförs. Efter avbrott: funktionskontroll utförs på plats av den som genomfört avbrottet, klarrapport görs till VDL av den som genomfört avbrottet, 4.3.4.3 4.3.4.5 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 59

4 Avbrottshantering klarrapport görs av VDL till den som gett tillstånd för avbrott, funktionskontroll genomförs av berörd strilcentral eller bas, resultat från funktionskontrollen meddelas till VDL. I undantagsfall får avsteg i genomförandet av avbrott göras efter beslut av TDC. 4.3.5 Dokumentation och information 4.3.5.1 Dokumentation För att möjliggöra samverkan vid avbrottshantering skall Csbled MFC ha tillgång till erforderlig dokumentation genom FMTM/ProdE försorg. Detta för att möjliggöra konsekvensanalys och beslut om åtgärder vid avbrott i FTN. Dokumentation omfattar bl a översiktlig nätskiss, systembilder och FUN. Lokalt skall tillgång till systembilder och FUN eller motsvarande för egen anläggning finnas. Csbled MFC ansvarar för att FMTM har tillgång till FuO Sb GB och svarar för genomförande av erforderlig utbildning. 4.3.5.2 Information Vid avbrottsbegäran översänds informationen skriftligt som Hemlig/ Confidential med krypterat skriftligt samband. Vid brådskande ärenden kan information delges muntligt via krypterat talsamband. Om informationen delgivits muntligt, skall den kompletteras skriftligt i efterhand. Viss information om avbrott kan i undantagsfall, efter beslut av FMTM, hanteras öppet. När öppen information används är det inte tillåtet att blanda öppna benämningar (t ex RSA-nr och B-nr) och klartextbenämning (t ex Lycksele), som då alltid blir hemliga. Avbrottsbegäran skall innehålla information enligt 4.3.5.3 Innehåll för avbrottsbegäran (sida 60) och 4.3.5.4 Innehåll för avbrottsinformation (sida 61). 4.3.5.3 Innehåll för avbrottsbegäran Avbrottsbegäran skall minst innehålla information enligt nedanstående exempel. Anläggning: Bx - NVX x Anledning: Förbättringsåtgärd Tidpunkt: 2013-12-03 kl.1300-1430 Avbrottet berör: Förbindelsenr A-B-anl. Funktion Anmärkning T12345:001-002 Bx - NVXx Raman-Talra - 60 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 4.3.4.5 4.3.5.3

4 Avbrottshantering 4.3.5.4 Innehåll för avbrottsinformation Principer för benämning: System/funktion Benämnes Exempel Anmärkning Stridsledningsradio (strira) RSA-nr RSAx Används även för avbrott som påverkar hela anläggningens funktion (ej förbindelser). Sensorer R-nr R1009 Kan användas i kombination med delsystem, t.ex. anslutningslänk R1009. SBÖ-spridare a) DS-nr DSx, DSx:x - Nätväxel-nod (ATL) a) Nodnummer Vx x Kan även användas för att underlätta identifiering av stomnätsanläggning. Abonnentväxel Klartext Vx400, Ronneby AXT, R1009 Förbindelser i FTN Förbindelsenr T12345:001-008 Anges med berörd kanalgrupp, delsträcka eller anslutningstråk. Kanalgrupper i FTN a) Via enligt FUN Bx-Bx samt t ex 3001 - Anges med berörda förbindelsenummer. Delsträckor i FTN a) B-n Bx:x-Bx:x Anges med berörda förbindelsenummer. Anslutningsstråk i FTN B-n Bx:x-F17 Anges med berörda förbindelsenummer. IP-nod a) Nodnummer FIPx, RR lokalt - Milpak-nod a) Nodnummer Nodx (endast väder) FM Satkom Anslutningsenhet a) Berör endast Csbled MFC och raled. AEx, SEx - 4.4 FMLOG (Utges senare) 4.5 FORTV (Utges senare) 4.3.5.4 4.5 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 61

5 Rapportering Detta kapitel behandlar 5.1 Allmänt... 63 5.2 Operationell och Teknisk rapportering... 63 5.3 Rapporttyper, mottagare och klassificering... 64 5.4 Rapportering av händelser... 65 5.5 Utredning: (formell)... 70 5.6 Uppföljning... 72 5.7 Åtgärder från HKV efter rapportering... 73 5.1 Allmänt Detta kapitel innehåller gemensamma bestämmelser för rapportering. 5.2 Operationell och Teknisk rapportering 5.2.1 Operationell rapportering Syftet med operationell rapportering (driftstörningsanmälan, DA) är att användas som underlag för förebyggande och korrigerande åtgärder, samt vid införande av temporära restriktioner, 11 enligt 5.7 Åtgärder från HKV efter rapportering (sida 73). Rapporteringen skall fånga upp flygsäkerhetspåverkande faktorer, avseende driften och nyttjandet av de tekniska systemen, metodik, procedurer och human factors. Rapporteringen skall även ligga till grund för fortlöpande utveckling av verksamheten genom utarbetande och uppföljning av bl a flygsäkerhetsmål och andra förbättringsmål. Syftet med rapporteringen är inte att fastställa skuld eller ansvarsfrågor. 12 Den operationella rapporteringen inom SIS-tjänsten görs i DA SIS. 11. RML-V-1.31.7 12. RML-V.1.D.43.3 5.1 5.2.1 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 63

5 Rapportering 5.2.2 Teknisk rapportering Syftet med teknisk rapportering är bl.a. att mäta den operativa tillgängligheten hos tekniska system och funktionskedjor och att få underlag för driftsäkerhetshöjande åtgärder. Den tekniska rapporteringen är väsentlig för uppföljning av luftfartsprodukters 13 systemvärdighet och bedömning av åtgärdsbehov. Rapportering för tekniska system görs i driftdatasystem (DIDAS Marktele) och skall ske enligt FMV anvisningar. 14 I enskilda fall kan en särskild och tidsbegränsad rapportering behöva utföras i andra former (t ex direkt till leverantör) än DIDAS Marktele. 5.3 Rapporttyper, mottagare och klassificering 5.3.1 Rapporttyper och mottagare Inom SIS-tjänsten används följande metoder för rapportering av händelser vilka leder till driftstörningar eller avvikelser: Driftstörningsanmälan SIS (DA SIS), används vid händelser som påverkar eller skulle kunna påverka flygsäkerheten, och som enligt RML skall rapporteras bl.a. till Flygoperatören, Direktanmälan (DIRA) används för att påskynda rapporteringsförloppet för DA vid särskilt allvarliga händelser, och skall rapporteras bl a till VB Försvarsmakten, Avvikelserapport (AR), används för händelser som ej påverkar flygsäkerheten och skall rapporteras enligt anvisningar i lokalt verksamhetsledningssystem. Rapportering ersätter inte felanmälan, teknisk rapportering eller rapportering inom annan tjänstegren eller för annat ändamål (t ex DA Stril, DA Flygplats, ANS-DA). 5.3.2 Klassificering Vid rapportering av händelser vilka leder till DA SIS och DIRA inom SIStjänsten används följande klasser. 15 13. Med luftfartsprodukt avses varje materielsystem, delsystem, luftfartyg inklusive robot, reservdelar, apparater, programvaruprodukt, grunddata, uppdragsdata, markmateriel eller förbrukningsförnödenhet som kan påverka flygsäkerhetsnivån (RML-G 1.9). 14. TO AF ALLM 370 m fl. 15. Definition av begreppen baseras på RML-B, men har omformulerats något för att bättre motsvara behoven inom SIS-tjänsten. 64 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 5.2.2 5.3.2

5 Rapportering Klassificering sker med hänsyn till konsekvenser i: Haveri avser händelse vid vilken ett luftfartyg har erhållit sådan skada att det inte kan iståndsättas. Om skadat luftfartyg är möjligt att reparera, men ändå kasseras, betecknas inte detta som haveri. Oavsett omfattningen av skada, klassas händelsen som haveri om besättning eller passagerare omkommit eller allvarligt skadats, Allvarligt tillbud (ATB) avser tillbud där risken för haveri eller allvarlig skada varit mycket stor, Tillbud (TB) avser händelse som bedömts ha kunnat leda till haveri eller allvarlig skada, Övrig driftstörning avser felfunktion hos materiel, felaktigt agerande av personal eller övrig händelse där flygsäkerheten har påverkats, utan att vara Allvarligt tillbud eller Tillbud. Övrig driftstörning kan även vara annan händelse som av andra skäl bör komma till den militära luftfartsmyndighetens kännedom. Exakt betydelse av nedanstående begrepp framgår av RML-V-1D, bilaga V. 1 D-41.1. 5.4 Rapportering av händelser 5.4.1 Driftstörningsanmälan SIS (DA SIS) 5.4.1.1 Allmänt Personal i SIS-tjänst upprättar DA SIS vid händelser som medfört operativ påverkan, bedöms påverka flygsäkerheten eller i övrigt vara av sådan vikt att en DA erfordras (osäkert läge). Med personal i SIS-tjänst avses även tekniker i strilcentral organiserade i FMLOG. DA-systemet är konstruerat för att Flygoperatörens Ansvarshavare skall ha kontroll inom eget ansvarsområde. Vid händelser där annan personal än i SIS-tjänst upptäcker en händelse som berör SIS-tjänst och generar DA, t ex DA Flygplats, är det Flygplatschefen som skall säkerställa att rutiner finns för att det initieras en DA SIS som kopplas mot DA Flygplats. Det finns även händelser där personal i SIS-tjänst kan skriva andra DA. Ex. en systemtekniker kör fordon på airside utan tillstånd vilket genererar en DA Flygplats och ej DA SIS. 5.3.2 5.4.1.1 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 65

5 Rapportering 5.4.1.2 Handläggning av DA SIS Handläggning av DA SIS och tidsförhållanden: Rapportör skall normalt rapportera till FSO SIS samma arbetsdag som händelsen inträffar. FSO SIS handläggning i DA SIS skall normalt vara påbörjad samma arbetsdag eller arbetsdagen efter händelsen inträffat. Det är viktigare att en DA SIS upprättas tidigt och är ofullkomlig, än att den är sen och komplett m h t att flera intressenter har ett behov av kännedom om pågående ärende. FSO SIS tid för handläggning av DA SIS från händelse till återrapportering är normalt max.10 arbetsdagar. I de fall DA SIS bedöms som statistik skall den avslutas snarast efter L CSIS beslut. Vid L CSIS beslut om utredning av externa aktörer (t ex FMTM) skall handläggningen av DA SIS från händelse till återrapportering normalt vara max. 15 arbetsdagar. Vid L CSIS beslut om formell utredning enligt 5.5 Utredning: (formell) (sida 70) skall handläggning av DA SIS från händelse till återrapportering normalt vara 30 arbetsdagar. Jml. RML skall DA skall vara Flygoperatören tillhanda senast 5:e tjänstedagen efter händelsen, vilket väl innehålls genom C SIS tidskrav. Handläggning av DA SIS vid ordinarie FSO SIS eller L CSIS frånvaro: i de fall L CSIS inte kan besluta om handläggning av DA SIS inom ett dygn, övertar FSO SIS ansvar för beslut och handläggning. vid frånvaro av ordinarie FSO SIS i strilsystemet skall rapportör kontakta valfri annan FSO SIS (stril) för handläggning av DA SIS, vid frånvaro av ordinarie FSO SIS i flygbassystemet skall rapportör kontakta L CSIS (eller vid C SIS frånvaro stf eller utsedd tjf) för handläggning av DA SIS. 66 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 5.4.1.2 5.4.1.2

5 Rapportering 5.4.1.2.1 Process för hantering av DA SIS Bild 5:1 Processbild för handläggning av DA SIS. 5.4.1.2.2 Särskild anvisning för ANS DA Händelser vid FV flygplatser som berör den tekniska tjänsten och föranleder ANS DA skall rapporteras (och normalt felanmälas) av Flygledare (CO ATS) till den lokala Tekniska Driftcentralen Bas (TDB). CO ATS översänder snarast ANS DA till driftledare i TDB som med stöd av FSO SIS upprättar DA SIS. ANS DA och DA SIS skall innehålla korsreferenser med ärendenummer. L CSIS kan avsluta en DA SIS t.ex. om ANS DA inte berör driftansvaret Beskriven anledning till avslut skall i dessa fall vara tillräckligt för att täcka FTS Luftfart behov av yttrande från Flygoperatören. I de fall flera ANS DA upprättas för samma typ av händelse upprättas endast en DA SIS och FSO SIS kompletterar DA med ev. ny information och tillkommande ANS DA ärendenummer. ANS DA och efterföljande DA SIS är ofta kopplad till en felanmälan. Driftledare i TDB skall normalt genom ordinarie rutiner för felanmälan erhålla information om orsak till driftstörning för komplettering av DA SIS. En uppskattad tidsgräns för driftledare att senast påbörja informationsinhämtning, t ex vid driftstörningar i FTN, bedöms vara inom tjänstgöringspasset. Vid driftstörningar med flera inblandade driftcentraler kommer huvuddelen av personalen att ha genomfört passbyten efter ett dygn vilket avsevärt försvårar eller omöjliggör informationsinhämtning. 5.4.1.2.1 5.4.1.2.2 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 67

5 Rapportering L CSIS (genom FSO SIS) är ansvarig för att FTS Luftfart informeras om DA SIS och därefter genom egen försorg kan följa utvecklingen direkt i systemet DA SIS. FTS Luftfart begär endast yttrande för ANS DA av Flygoperatören C SIS i de fall DA SIS inte anses ge tillräckligt med fakta. Tekniska system för flygledning finns installerade i FTN och nyttjas ej från FV flygplatser (ligger ej under FV driftansvar). Upprättade ANS DA för systemen skall delges FMTM genom FTS Luftfart försorg och delges ej Flygoperatören. 5.4.1.2.3 Särskild anvisning för DA STRI DA STRI vilken berör SIS-tjänsten skall generera en DA SIS med korsreferenser mellan DA. DA SIS kan hanteras i strilcentral av sbledare och/eller tekniker beroende på berört delsystem och typ av händelse. Vid DA STRI som genererar DA SIS kan det därför vara antingen raled, sbled eller tekniker som upprättar DA. Ansvaret för beslut om DA SIS är gemensamt för L CSIS och L CSIS/TEK. Centralt Systemstöd (CSS) delges DA SIS genom FSO SIS försorg. Centralt Systemstöd (CSS) delger FSO SIS synpunkter på inkomna DA SIS. 5.4.2 Direktanmälan (DIRA) 5.4.2.1 Allmänt Direktanmälan (DIRA) används för att påskynda rapporteringsförloppet vid DA SIS för händelser som leder till: haveri och allvarliga tillbud, händelser som kan medföra risker för militär luftfart 16, händelser som av annan anledning behöver spridas och komma till FLY- GI (Flygsäk) kännedom snabbare än med ordinarie rutiner 17, bedömt osäkert tillstånd 18, olyckor med skador på personal eller materiel, händelser som bedöms vara av sådan art att den bör komma till HKV och andra berördas kännedom snabbare än ordinarie rutiner medger. 5.4.2.2 Handläggning av DIRA Processbeskrivning för handläggning av DIRA: 16. RML-V-1.D.43.17.3 17. RML-V.1.D.43.17.4 18. RML-V-1C-1.45 m fl. Definition av osäkert tillstånd framgår av RML-B och RML-V1D. 68 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 5.4.1.2.2 5.4.2.2

5 Rapportering Bild 5:2 Direktanmälan DIRA. Direktanmälan görs snarast efter beslut till VB FM (telefon 08-788 81 11), dock senast inom 72 timmar. Om DIRA endast sänds via fax (08-788 76 96) eller e-post (vbfm@mil.se), skall avsändaren verifiera att meddelandet mottagits. Muntlig DIRA kompletteras med skriftlig information efterhand det är möjligt, och sänds till VB FM och/eller mottagare enligt dennes direktiv (normalt Flygsäk). Inom eget verksamhetsställe delges alltid egen överordnad chef i linjen FSO SIS, L CSIS och lokal verksamhetsledare. DIRA får inte fördröjas. Uppgifter kan lämnas efter hand de blir tillgängliga. Beslut om DIRA skall göras av L CSIS eller om denne ej är tillgänglig av stf eller tjf alternativt FSO SIS. Beslut om vidare åtgärder tas i samråd med VB FM eller av denne anvisad handläggare. För DIRA som berör SIS-tjänst beslutar C SIS om eventuella åtgärder, vilka distribueras genom operationell order enligt 5.7 Åtgärder från HKV efter rapportering (sida 73). Blankett för DIRA. 5.4.3 Avvikelserapport (AR) 5.4.3.1 Allmänt Avvikelserapportering (AR) genomförs enligt respektive verksamhetsställes avvikelsehanteringssystem. AR är det huvudsakliga verktyget för att rapportera avvikelser som inte är flygsäkerhetspåverkande. 5.4.3.2 Handläggning av AR Processbeskrivning för handläggning av AR i SIS-tjänst: 5.4.2.2 5.4.3.2 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 69

5 Rapportering Bild 5:3 Avvikelserapport SIS (AR SIS). Processbeskrivningen är förenklad och syftet är att orientera om avvikelser inom SIS-tjänsten som kan vara av intresse för övriga verksamhetsställen. 5.5 Utredning: (formell) 5.5.1 Grunder Verksamhetsledaren genom L CSIS beslutar om utredning skall genomföras efter händelser med driftstörningsanmälan. Normalt genomförs en förenklad utredning inom SIS-tjänsten. En utredning skall syfta till att så långt som möjligt klarlägga såväl händelseförloppet och orsaken, som skador och effekter i övrigt. 19 Utredningen skall även ge underlag för beslut om eller förslag till åtgärder i syfte att förebygga att händelsen upprepas eller att begränsa effekten av liknande händelser. 20 5.5.2 Händelser som skall utredas Följande skall alltid utredas: 21 Haveri och allvarliga tillbud, händelser som kan medföra risker för militär luftfart, 19. RML-V.1.D.46.1 20. RML-V.1.D.46.3 21. RML-V.1.D.46.5 70 COM Gem (Version 4.06, Februari Maj 2016) 5.4.3.2 5.5.2