Bottenfauna i Dalarna april 2007

Bottenfauna i Dalarna april 2007 Detta är en studie av bottenfaunasamhället i sju vattendrag (nio lokaler) och fyra sjöar (åtta provtagningar) i Dalarnas län i april 2007. Studien beskriver naturvärden samt försurnings- och föroreningsstatus i fem vattendragslokaler och fyra sjölokaler som pekats ut som värdefulla med avseende på vattenanknutna naturvärden, samt fyra övriga vattendragslokaler där syftet var att öka den biologiska kunskapen genom en allmän inventering av den biologiska mångfalden. Totalt påträffades 161 skilda taxa varav 103 bestämdes till art. Försurnings- och föroreningskänsliga arter påträffades i alla lokaler. Ett fynd av en rödlistad art gjordes. Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i hotkategori VU (sårbar) påträffades i Tansån. Utöver detta fynd påträffades ett antal andra taxa som räknas som mycket ovanliga eller ganska ovanliga i Limnodata HB s databas. De taxa som är ovanliga i Limnodatas databas och som påträffades inom detta projekt, är skalbaggssläktet Berosus samt nattsländorna Holocentropus stagnalis (Albarda, 1874), Limnephilus marmoratus Curtis, 1834, Mystacides longicornis (Linnaeus, 1758) och Phacopteryx brevipennis (Curtis, 1834). Fynden av Berosus och Limnephilus marmoratus är de nordligaste i Limnodatas databas. Storuman 2008-03-25 Tina Hedlund Pär-Erik Lingdell Per Mossberg

Ansvarsförhållanden Tina Hedlund, Aquanord, är huvudansvarig för rapporten och ansvarig för provtagningarna. Tina Hedlund, Aquanord, är ansvarig för alla provtagningarna under april 2007. Tina ansvarar för alla lokalfotografier, lokalbeskrivningar och lokalskisser som återfinns i rapporten. Tina är ansvarig för artbestämning av innehållet i proverna, undantaget chironomider. Per Mossberg, Grönbo vattenkonsult är ansvarig för artbestämning av chironomider. Per är ansvarig för vägning av sållrester från samtliga surberprov samt vägning av chironomider. Tina är ansvarig för vägning av resterande taxa samt mätning av substratvolymer i ekmanprover. Pär-Erik Lingdell, LIMNODATA HB, är ansvarig för indexberäkningar och utvärderingar av resultatet i surber och M42-lokalerna samt framställande av likhetsanalyser. Per är ansvarig för indexberäkningar och utvärderingar av resultatet i ekmanlokalerna. Tina är huvudansvarig för rapportens innehåll och utformning. Utvärdering av bottenfauna har skett med programvara utvecklad av Lingdell. Lingdell utvecklar också index för vattenkvalitetsbedömningar samt utvärderar olika former av bottenfaunadata åt Naturvårdsverket. Lingdell är medlem i två av kommittéerna inom artdatabanken vid SLU där rödlistning av bl.a. bottenfauna sker. Hedlund är specialiserad på biologiska undersökningar i sötvatten. Hedlund startade Aquanord 2005 och har utfört ett antal undersökningar inom bland annat bottenfauna i stora delar av Sverige. Lingdell har tillsammans med Eva Engblom arbetat med bottenfauna i mer än 30 år och undersökt bottenfauna från tusentals vatten runt om i världen, i huvudsak med metod M42. Tillsammans har de författat mer än 200 rapporter inom ämnesområdet. De håller föreläsningar och kurser i limnisk taxonomi och limnisk ekologi vid universitet och för myndigheter. LIMNODATA HB startades år 1982. Mossberg har arbetat med bottenfauna i mer än 30 år och tagit prov i ett stort antal vatten, i huvudsak med Ekman-huggare och surber. Adresserna till oss som arbetat med detta är: Tina Hedlund Pär-Erik Lingdell Per Mossberg AQUANORD LIMNODATA HB Grönbo vattenkonsult Bondevägen 4 Gunnilbo 14 Postlåda 3362 B 923 32 Storuman 739 92 Skinnskatteberg 711 97 Storå tel. 0951-33160, 070-3542856 tel. 0222/28283 tel 0581/42275 tina@aquanord.se limnodata@telia.com www.aquanord.se 2

Dokumentation Dokumentation i form av urplockade och bestämda djur är konserverade i etanol och förvaras i Aquanords bottenfaunaarkiv. Dokumentation i form av lokalfotografier och lokalbeskrivningar finns som original hos Aquanord. Vid förfrågningar avseende material skall det anges vilken lokalkod, vilket undersökningsdatum och vilken metod förfrågan avser. Leverans till beställare 1.1. Ett ej hålslaget ohäftat original av denna rapport. 1.2. Ett hålslaget och häftat exemplar av denna rapport. 1.3. En CD innehållande; 2.1 Microsoft Word-filen BFDalarna2007.doc innehållande denna rapport. 2.2 Excel-filer med artlistor avseende samtliga surber, M42, ekman och sökprov prov från år 2007. 2.3 Excel-filer avseende samtliga lokalbeskrivningar som upprättades i samband med provtagningen. 2.4 Bildfiler (*.jpg filer) avseende samtliga lokalfotografier som upprättades i samband med provtagningen. Kartor Lantmäteriverket. De utklippta kartdelarna härrör från Lantmäteriverkets Röda och Gröna karta på CD-rom. Kontaktpersoner på Länsstyrelsen i Dalarnas län Jens Jonsson 3

Innehåll Sammanfattning...6 Allmänt om artförekomster...6 Biologiska index...6 Status avseende försurning, förorening, ekologi och naturvärde...7 Anmärkningar och frågeställningar...7 Inledning...8 Material...9 Jämförelsematerial...9 Metoder...11 Provtagning...11 Surberprovtagning...11 M42...11 Ekmanprovtagning...11 Utplockning och artbestämning...11 Surberprov...11 M42...11 Ekmanprov...11 Sökprov...11 Artbestämning...11 Utvärdering...12 Resultat...15 Lokalbeskrivning...15 Resultat från surberprover, M42-prover, ekmanprover och sökprover...15 Likhetsanalys baserad på alla påträffade taxa i surberprovet...15 Allmänna djurformer...15 Rödlistade och/eller sällsynta arter samt störningskänsliga djurformer...16 DR799. Alderängarna. Nedre...17 DR800. Alderängarna. Övre....19 DR794. Grängshammarsån. Forsbacka...21 DR798. Namnlös. Gärdsjöfältet...23 DR795. Noraån. Alderbäcken...25 DR793. Noraån. Nedströms riksväg....27 DR792. Sångån....29 DR797. Tansån....31 DR796. Tunaån...33 DR803. Lisselacksen...35 DR802. Skedtjärn...37 DR804. Tuvtjärn....39 DR801. Värmdalen....41 Diskussion...43 Likhetsanalys...43 Dendrogram...43 Försurningsstatus...43 Ekologisk status...43 Referenser...44 4

Bilagor Bilaga 1 Artlistor DR799. Alderängarna. Nedre...45 DR800. Alderängarna. Övre....46 DR794. Grängshammarsån. Forsbacka...47 DR798. Namnlös. Gärdsjöfältet...49 DR795. Noraån. Alderbäcken...50 DR793. Noraån. Nedströms riksväg....52 DR792. Sångån....54 DR797. Tansån....56 DR796. Tunaån...57 DR803. Lisselacksen M42...59 DR802. Skedtjärn M42....60 DR804. Tuvtjärn M42...61 DR801. Värmdalen M42...62 DR803. Lisselacksen Ekman....64 DR802. Skedtjärn Ekman....66 DR804. Tuvtjärn Ekman...67 DR801. Värmdalen Ekman...68 Bilaga 2 Lokalprotokoll DR799. Alderängarna. Nedre...69 DR800. Alderängarna. Övre....70 DR794. Grängshammarsån. Forsbacka...71 DR798. Namnlös. Gärdsjöfältet...72 DR795. Noraån. Alderbäcken...73 DR793. Noraån. Nedströms riksväg....74 DR792. Sångån....75 DR797. Tansån....76 DR796. Tunaån...77 DR803. Lisselacksen M42....78 DR802. Skedtjärn M42....79 DR804. Tuvtjärn M42...80 DR801. Värmdalen M42...81 DR803. Lisselacksen Ekman....82 DR802. Skedtjärn Ekman....83 DR804. Tuvtjärn Ekman...84 DR801. Värmdalen Ekman...85 Bilaga 3 Lokalfotografier 5

Sammanfattning Allmänt om artförekomster Totalt påträffades 161 skilda taxa varav 103 bestämdes till art. Rödlistad art som påträffades var flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) i hotkategori VU (sårbar). Taxa, som är ovanliga i Limnodatas databas, och som påträffades inom detta projekt, är skalbaggssläktet Berosus samt nattsländorna Holocentropus stagnalis (Albarda, 1874), Limnephilus marmoratus Curtis, 1834, Mystacides longicornis (Linnaeus, 1758) och Phacopteryx brevipennis (Curtis, 1834). Fynden av Berosus och Limnephilus marmoratus är de nordligaste i Limnodatas databas. Biologiska index Om det ackumulerade värdet av de normerade värdena på de index som redovisas i figur 1 understiger 4 finns det anledning att befara svåra skador på bottenfauna av svår försurning, mycket hög närsaltbelastning och och/eller andra störningar. Således uppvisas inga svåra skador på vattnen inom detta projekt. 6 5 4 3 2 ASPT BpHI-n POEPT Shannon individer taxa NAISUM 1 0 Lisselacksen Värmdalen Grängshammarsån Sångån Namnlös Noraån Nedströms RV Noraån Alderbäcken Tuvtjärn Tunaån Alderängarna 2 Skedtjärn Alderängarna 1 Tansån Figur 1. Det ackumulerade värdet av angivna parametrar och index vid de undersökta lokalerna. 6

Tabell 1. Värden på de parametrar och index som visas i figur 1. Lokal Naturvärdesindex taxa individer Shannon POEPT BpHI-n ASPT Alderängarna. DR799 0,2280 28 1770 1,64 87 2,62 5,71 Alderängarna. DR800 0,1551 38 2197 1,87 78 2,62 5,25 Grängshammarsån. DR794 0,0896 43 2043 2,81 58 4,31 5,95 Namnlös. DR798 0,0573 33 2116 2,14 89 3,28 6,63 Noraån. DR795 0,0787 41 1135 2,09 79 4,19 6,76 Noraån. DR793 0,0616 42 1174 2,72 62 4,16 6,57 Sångån. DR792 0,0410 45 1106 2,49 90 3,85 6,83 Tansån. DR797 0,0462 32 748 2,57 72 3,71 6,82 Tunaån. DR796 0,0976 41 615 2,70 68 4,70 6,42 Lisselacksen. DR803 0,3831 44 1936 1,85 82 3,54 5,48 Skedtjärn. DR802 0,7192 26 571 1,57 82 3,44 4,79 Tuvtjärn. DR804 0,2149 37 1831 2,30 78 2,77 5,30 Värmdalen. DR801 0,3654 43 2130 2,29 53 3,80 5,85 Status avseende försurning, förorening, ekologi och naturvärde Statusen enligt nya bedömningsgrunder för bottenfauna i sjöar och vattendrag (Johnson & Goedkoop (2007)) och enligt Limnodata (Lingdell, P-E. & E. Engblom. 2002, under tryckning samt opubl.) redovisas i tabell 2. Tabell 2. Bedömningar av status avseende försurning, förorening, ekologi och naturvärde. Ekologisk status: ASPT och DJ enligt utkastet till nya bedömningsgrunder för bottenfauna och fisk (NBG). Limnodata anger Limnodatas bedömning. Försurning: MILA och MISA enligt NBG. BpHI enligt Limnodata (Lingdell & Engblom 2002 samt under tryckning). Limniskt naturvärde enligt Limnodatas bedömning (Lingdell & Engblom. opubl.). Ekologisk status Naturvärde Försurning Lokal ASPT DJ Limnodata Limniskt naturvärde MILA MISA BpHI och BpHI-n Alderängarna 1. DR799 God Måttlig God Högt Nära neutralt Ingen eller obetydlig Alderängarna 2. DR800 God Måttlig God Högt Nära neutralt Ingen eller obetydlig Grängshammarsån. DR794 Hög Hög God eller Måttlig Ganska Högt eller Ordinärt Nära neutralt Ingen eller obetydlig Namnlös. DR798 Hög Hög God eller Hög Ganska Högt eller Ordinärt Svagt surt Ingen eller obetydlig Noraån. DR795 Hög Hög Måttlig Ganska Högt eller Ordinärt Nära neutralt Ingen eller obetydlig Noraån NRV. DR793 Hög Hög God eller Måttlig Ganska Högt eller Ordinärt Nära neutralt Ingen eller obetydlig Sångån. DR792 Hög Hög God Högt Nära neutralt Ingen eller obetydlig Tansån. DR797 Hög Hög God Ganska Högt Nära neutralt Ingen eller obetydlig Tunaån. DR796 Hög Hög God Högt Nära neutralt Ingen eller obetydlig Lisselacksen. DR803 Hög Hög Högt Nära neutralt Ingen eller obetydlig Skedtjärn. DR802 God God Ganska Högt eller Ordinärt Nära neutralt Ingen eller obetydlig Tuvtjärn. DR804 Hög God Ganska Högt eller Ordinärt Nära neutralt Ingen eller obetydlig Värmdalen. DR801 Hög God eller Måttlig Ganska Högt eller Ordinärt Nära neutralt Ingen eller obetydlig Anmärkningar och frågeställningar Sjöarna Lisselacksen, Värmdalen och Tuvtjärn innehöll en bottenfauna som avviker mycket kraftigt från den som påträffats i andra sjöar. Om det verkligen förhåller sig så måste sjöarna bedömas som synnerligen ovanliga ur ett limniskt perspektiv, f.f.a som de innehöll ett antal sällsynta arter, dock ej rödlistade arter. Den fråga man ställer sig är: Förefaller sjöarna unikare än vad de är på grund av att den sjötyp de representerar inte har undersökts tidigare eller är de verkligen så unika som de förefaller att vara? 7

Inledning Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Dalarnas län. Rapporten har följande syften; Att beskriva naturvärden samt försurnings- och föroreningsstatus i fyra vattendrag (fem lokaler) samt fyra sjöar som pekats ut som värdefulla med avseende på vattenanknutna naturvärden. Dessa värdefulla vatten" har pekats ut inom ramen för delmål 1 och 2 i miljökvalitetsmålet levande sjöar och vattendrag. Att beskriva naturvärden samt försurnings- och föroreningsstatus i tre vattendrag (fyra lokaler) för att öka den biologiska kunskapen om dessa objekt genom en allmän inventering av den biologiska mångfalden. 8

Material Lokaliseringen av samtliga lokaler som undersökts 2007 redovisas i figur 2 samt i tabell 3 och 4. Jämförelsematerial Artlistorna från de 13 prov som avhandlas i den här rapporten har jämförts mot 10 139 prov från Limnodatas databas och 11 242 prov från externa databaser. De externa databaserna utgörs av de data från riksinventeringarna 1995 och 2000 och de data från ett antal länsstyrelser och konsulter som tillställdes Naturvårdsverket i syfte att ingå i den dåvarande databasen DBN. Materialen ovan har endast använts vid likhetsanalyserna. Det mycket begränsade jämförelsematerialet till surberproven härrör för naturvårdsverkets IKEU- och intensivvattendrag samt från de data länsstyrelsen själv tagit fram inom Dalarna. Vid sidan av dessa material har ett smärre material från ett surstötsprojekt i Västmanlands och Gävleborgs län införlivats i jämförelsematerialet till surberproven. Alderängarna övre Alderängarna nedre Skedtjärn Tuvtjärn Lisselacksen Värmdalen Namnlös Sångån Tansån Noraån Alderb Tunaån Noraån nedstr RV Grängshammmarsån Figur 2. Karta över de provtagna lokalerna i Dalarnas län. Röda punkter är vattendrag och gröna punkter är sjöar. 9

Tabell 3. Undersökta vattendragslokaler i Dalarnas län 2007. Lokalkod Vattendrag X-Koor Y-Koor Provdatum Provtagnings-program Provtagningsmetod DR799 Alderängarna nedre 6770998 1425402 2007-04-19 Värdefulla vatten M42 DR800 Alderängarna övre 6770815 1425319 2007-04-19 Värdefulla vatten M42 DR794 Grängshammarsån Forsbacka 6702207 1480459 Inventering biologisk 2007-04-22 mångfald Surber DR798 Namnlös Gärdsjöfältet 6760195 1468988 2007-04-19 Värdefulla vatten Surber DR795 Noraån Alderbäcken 6703219 1478951 Inventering biologisk 2007-04-22 mångfald Surber DR793 Noraån nedströms riksvägen 6700528 1473478 Inventering biologisk 2007-04-22 mångfald Surber DR792 Sångån 6716579 1445515 2007-04-21 Värdefulla vatten Surber DR797 Tansån 6702897 1455988 2007-04-21 Värdefulla vatten Surber DR796 Tunaån 6702960 1480519 Inventering biologisk 2007-04-22 mångfald Surber Tabell 4. Undersökta sjölokaler i Dalarnas län 2007. Lokalkod Sjö X-Koor Y-Koor Provdatum Provtagnings-program Provtagningsmetod DR803 Lisselacksen 6759858 1468493 2007-04-20 Värdefulla vatten M42 DR803 Lisselacksen 6759670 1468300 2007-04-21 Värdefulla vatten Ekman DR802 Skedtjärn 6761040 1468962 2007-04-20 Värdefulla vatten M42 DR802 Skedtjärn 6761015 1468960 2007-04-20 Värdefulla vatten Ekman DR804 Tuvtjärn 6759975 1468209 2007-04-19 Värdefulla vatten M42 DR804 Tuvtjärn 6759900 1468235 2007-04-21 Värdefulla vatten Ekman DR801 Värmdalen 6760207 1468804 2007-04-19 Värdefulla vatten M42 DR801 Värmdalen 6760225 1468860 2007-04-20 Värdefulla vatten Ekman 10

Metoder Provtagning Surberprovtagning Vid varje lokal togs 10 prov med en modifierad surber med bottenytan 20x20 cm och 0,5 mm maskvidd i uppsamlingsburken (se Hellawell (1978) samt ISO 8265 (1988) och EN 28265 (1994)). Provtagningslokalen var normalt cirka 10 meter lång. I samband med surberprovtagningen genomfördes artsök i biotoper som inte omfattades av surberproven i varje lokal. Vid artsöket användes en M42-håv, d.v.s. en hushållssil med en maskvidd på ca 1,5 mm och 16 cm i diameter. Vid samtliga lokaler fotograferades lokalen och lokalskisser och lokalprotokoll upprättades. M42 Bottenfaunaproverna togs enligt metod M42 vilket innebär att trettio delprover om vardera 0,2 m 2 tas per lokal längs en sträcka av femtio meter. Varje delprovyta störs under fem sekunder och delproverna slås ihop till ett enhetligt prov. Vid samtliga lokaler fotograferades lokalen och lokalskisser och lokalprotokoll upprättades. Ekmanprovtagning I varje sjölokal togs prov med Ekmanhuggare med bottenytan 20x20 cm. Med hjälp av ekolod återfanns sjöarnas djupaste punkt från vilken prover togs i tre transekter med intervallet 1m, 2m, 4m, 6m, 8m och 10m i djupled (samt sjöns djupaste punkt). Materialet sållades därefter i ett såll med maskvidden 0,5 mm. Vid samtliga lokaler upprättades lokalskisser och lokalprotokoll. Utplockning och artbestämning Surberprov Allt material plockades ut under stereolopp vid åtta gångers förstoring. Sållrester vägdes som askfri torrvikt. M42 Allt material plockades ut under stereolopp vid åtta gångers förstoring. Ekmanprov Allt material plockades ut under stereolopp vid åtta gångers förstoring. Sållrester måttades som substratvolym efter att sållresterna fått sedimentera i ett mätglas. Sökprov Allt material i provet söktes igenom under stereolopp vid åtta gångers förstoring och ett antal individer av de taxa som inte tidigare påträffats i surber- eller ekmanproverna plockades ut. Artbestämning Artbestämningen drevs så långt möjligt till de nivåer som ges i Degerman & al. (1994), dvs mer detaljerat än i Bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets, 1999). Normalt kan juvenila stadier och äggstadier inte artbestämmas, det kan också vara omöjligt att artbestämma djur som skadats svårt vid provtagningen. Ett antal djurformer kan endast artbestämmas av ett fåtal experter runt om i världen, i detta arbete bestäms djur vi själva inte behärskar till släkte, familj eller högre enhet. Många djurformer kan inte alls artbestämmas då det saknas artbestämningslitteratur. 11

Utvärdering Utifrån påträffade djurformer vid de undersökta lokalerna beräknades bl.a. index/parametrar enligt tabell 5. Vid uträkning av index som kräver individantal har sökprovet exkluderats Tabell 5. Biologiska index och parametrar som beräknats med avseende på metod M42.30 och surber samt dessas referenser och användningsområden. Index/parameter Referens Ungefärlig betydelse/användning djurformer Degerman & al (1994) Allmän. Ju högre antal desto bättre/finare bottenfauna. individer totalt individer per djurform Allmän. Dock hög naturlig variation. Allmän. Dock hög naturlig variation. Shannon-index Shannon (1948) Ju högre värde desto jämnare fördelning av individantalen på olika djurformer. Ett lågt värde kan indikera en störd miljö. ASPT-index Naturvårdsverket (1999) Ju högre värde desto renare vatten. POEPT-index Lingdell & Engblom (1999) Ju högre värde desto renare vatten. MISA och MILA samt ASPT och DJ Johnson & Goedkoop (2007) Ju högre värden desto mindre surt vatten resp. desto högre/bättre ekologisk status. Danskt faunaindex Naturvårdsverket (1999) Ju högre värde desto renare vatten. Surhetsindex (SI) Naturvårdsverket (1999) Ju högre värde desto mindre försurat vatten. BpHI-index normerat Lingdell & Engblom (2006?) Ju högre värde desto mindre försurat vatten. BpHI-index (enstaka djurform) Lingdell & Engblom (2002) Ju högre värde desto mindre försurat vatten. Naturvärdesindex (NAI) Lingdell & Engblom opubl. Ju högre värde desto fler sällsynta arter. Se tabell 4. Rödlistade arter Gärdenfors (2005) Bedömning av faunavärde/naturvärde. Likhetsanalys Sorensen (1948) Ju högre likhet med faunan i lokaler som redan bedömts som skyddsvärda desto mer skyddsvärd bedöms den aktuella lokalen vara. En lokal med normal artrikedom och låg likhet med andra lokaler kan också anses ha ett högt naturvärde på grund av ett ovanligt bottenfaunasamhälle. Analysen kan också ge ett mått på förändringar i fauna med tiden. Likhetsanalysen är ett mycket enkelt men kraftfullt instrument som visar hur bottenfaunasamhället i en enskild lokal förhåller sig till den i alla andra lokaler inom landet. Det är lätt att direkt se om en funnen fauna är områdestypisk eller om dess innehåll av taxa avviker från det förväntade. Alla lokalerna i de enskilda lokalfaktabladen i resultatdelen innehåller en karta som anger hur lik den aktuella lokalen är andra lokaler. Tabell 6. Naturvärdesindex NAI för lokaler (vänster) och förekomstfaktor (FF) för enskilda taxa (höger). NAI utgörs av summan av FF för alla indexgivande taxa i ett prov. FF i sin tur utgörs av det inverterade värdet av förekomstfrekvensen för respektive indexgivande taxa inom landet. Indexgivande taxa är sådana vars förekomstfrekvens kunnat beräknas objektivt genom att endast data från prov av M42-typ ingår i beräkningen samt att endast taxa med rimligt enhetlig artbestämning ingår. Eftersom FF, p.g.a. brist på prov i många biotoptyper, kan vara gravt felaktigt kan också NAI bli gravt felaktigt. NAI Benämning Från Till FF Benämning Från Till 1 Mycket högt index 0,3529 1 Mycket sällsynt 0,7500 2 Högt index 0,0896 0,3529 2 Sällsynt 0,0833 0,7500 3 Måttligt högt index 0,0170 0,0896 3 Ordinär förekomst 0,0027 0,0833 4 Lågt index 0,0102 0,0170 4 Vanlig 0,0006 0,0027 5 Mycket lågt index <0,0102 5 Mycket vanlig <0,0006 OBS! NAI och FF uppdateras regelbundet varför siffervärdena bara är aktuella vid jämförelser mellan objekt inom det projekt som aktuell rapport avhandlar. 12

Figur 4. Den procentuella likheten i taxasammansättning mellan Alderängarna nedre (vänster karta) samt Tansån (höger karta) med cirka 20 000 bottenfaunaprov från resten av landet. Alderängarna och Tansån är markerade med stora vita punkter. Likhetsanalysen baseras på samtliga påträffade taxa och är beräknad utifrån förekomst respektive icke förekomst av dessa taxa. Analysen har utförts med Sorensens likhetsindex. Limnodata har i nästan 20 år använt sig av likhetskartor vid föreläsningar. I de kartorna har den procentuella likheten i varje punkt jämnats ut med närliggande punkter och resulterat i en karta med något som liknar höjdkurvor. Skikten mellan kurvorna färglades för att illustrera områden där faunan hade en viss genomsnittlig procentuell likhet med den lokal som analysen avsåg. Många åhörare tyckte att kartorna var vackra men frågade sig; Vad skall man ha dem till? Kartorna ovan är inte matematiskt manipulerade, de visar rådata som via kemiska data och andra data från var och en av lokalerna kan utgöra underlag för matematiska analyser. De som sett den här typen av råkartor har tyckt att de är betydligt enklare att förstå än de utjämnade kartorna. I resultatdelen redovisas likheter med faunan i varje undersökt lokal med faunan från alla andra lokaler i landet med en likhetskarta samt i textform. Textredovisningarna baseras på de visuella studierna av likhetskartorna. Syftet med kartorna ovan är att göra det enklare för läsaren att tolka innebörden av texterna. Själva tolkar vi kartorna ovan som följer; Av kartorna framgår direkt att faunasammansättningar av den typ som påträffades i Tansån inte är direkt ovanliga medan den faunasammansättning som noterades i Alderängarna indikeras vara direkt sällsynt. Om proven är korrekt tagna med identisk metod och om artbestämningarna korrekt utförda ger en så enkel analys som den här en hel del värdefull information. I det här fallet har provet i Alderängarna tagits enligt M42- metoden och provet i Tansån med Surberprovtagare I texterna anges naturvärdet avseende Dalavattendragen i verbal form efter en tillfällig och mer detaljerad skala än den som anges i tabell 6 som avser landet i sin helhet. I samband med likhetsanalyserna mot de cirka 20 000 svenska bottenfaunaproven utfördes motsvarande analyser även mot 27 prov från 15 vattendrag inom den jungfruliga delen av Kola-halvön. Med jungfruligt avses att området på grund av gynnsamma vindriktningar inte belastats av lika sur nederbörd som flertalet svenska vattendrag. Industrier, kraftverksdammar eller annan antropogen verksamhet som kan störa vattenmiljöerna finns inte heller och skogen är gammal och orörd. Frånsett viss påverkan av förorenad nederbörd, som ju knappast 13

något område på klotet förskonats från, torde Kola-vattendragen under tusentals år endast förändrats genom ett långsamt och naturligt åldrande. Sistnämnda syns bland annat på de i vissa vattendrag mycket höga färgtalen som ju endast möjliggörs av att det finns tjocka organiska lager ovanpå berggrunden. I Lingdell & Engblom (2004) skrivs att Kola-vattendragen borde vara lämpliga som referensvattendrag till svenska vattendrag då graden av naturlighet skall analyseras utifrån bottenfaunans artsammansättning. Rimligen borde ju bottenfaunan i svenska vattendrag vara minst så bra som den i Kola-vattendragen. Kola-vattendragen ligger ju i det karga arktiska tundraområdet som borde vara mindre lämpade för en rik och varierad bottenfauna än vad de svenska vattendragen är. Kanske, och troligen, var faunan i de svenska vattendragen före 1500-talet betydligt mera snarlik dagens fauna i Kola-vattendragen än vad dagens fauna i de svenska vattendragen är. Syftet med att analysera Dalavattendragen mot Kola-vattendragen är naturligtvis att erhålla en bas för att diskutera hur ursprungslik fauna Dalavattendragen kan antas hysa idag. Resultatet av en sådan diskussion kan sedan utgöra ett delinlägg vid upprättande av naturskyddsplaner och inrättandet av naturvårdsområden. 14

Resultat Tabell 7 redovisar minimum, maximum, medeltal och standardavvikelse avseende ett antal biologiska index och parametrar från de nio vattendrag och de fyra sjöar som den här undersökningen omfattar. Vattnen har provtagits dels med surber och dels med M42. För de olika utsnitten redovisas referenser/jämförelsematerial för att ge en bild av hur de vatten som den här rapporten avhandlar förhåller sig till andra svenska vatten. I lokalfaktabladen för respektive vatten som den här rapporten avhandlar återupprepas tillämpligt tabellutsnitt avseende referenser och under detta redovisas specifika data för det aktuella vattnet. Tabell 7. Statistiska data avseende ett antal biologiska index. Se tabell 3 avseende referenser och förklaring till olika index. Surber Vattendrag taxa individer Shannon NAISUM BpHI-n POEPT ASPT DFI Referenser Min-max 13-60 47-10736 0,2-3,2 0,0070-0,5446 1,8-5,0 2-98 3,3-7,8 3-7 n=252 Medeltal±StdAv 37±10 1120±1135 2,4±0,5 0,0472±0,0478 3,5±0,6 65±19 6,6±0,6 7±1 Dalarna 2007 Min-max 31-45 615-2116 2,1-2,8 0,0168-0,0976 3,3-4,7 58-90 6,0-6,8 7-7 n=7 Medeltal±StdAv 40±5 1277±587 2,5±0,3 0,0632±0,0283 4,0±0,5 74±12 6,6±0,3 7±0 M42 Vattendrag taxa individer Shannon NAISUM BpHI-n POEPT ASPT DFI Referenser Min-max 2-91 6-20793 0,5-3,8 0,0015-1,4053 0-5,4 0-99 2,0-7,6 1-7 n=1417 Medeltal±StdAv 42±14 1731±1724 2,4±0,5 0,1009±0,1220 3,5±0,6 58±25 6,1±0,7 7±1 DR799 Alderängarna 1 28 1770 1,6 0,2280 2,6 87 5,7 4 DR800 Alderängarna 2 38 2197 1,9 0,1551 2,6 78 5,3 5 M42 Sjö taxa individer Shannon NAISUM BpHI-n POEPT ASPT DFI Referenser Min-max 11-88 125-9114 0,6-3,5 0,0189-1,5963 1,8-5,6 0-97 4,1-6,9 3-7 n=368 Medeltal±StdAv 43±13 1652±1410 2,5±0,4 0,1980±0,1898 3,6±0,7 32±19 5,7±0,5 4±1 26-44 571-2130 1,6-2,3 0,2149-0,7192 2,8-3,8 53-82 4,8-5,9 3-5 n=4 38±9 1617±708 2,0±0,4 0,4207±0,2129 3,4±0,4 74±14 5,3±0,4 5±1 Lokalbeskrivning Mer utförliga lokalbeskrivningar har bilagts rapporten i form av Excel-filer. Resultat från surberprover, M42-prover, ekmanprover och sökprover Likhetsanalys baserad på alla påträffade taxa i surberprovet Normalt beräknas likhetsindex utifrån taxalistor som reducerats ner till en enhetlig taxonomisk nivå avseende det aktuella projektet. Inom IKEU-projektet har den fauna som erhållits i ett surberprov ofta varit mest lik den som erhållits i ett M42-prov samma dag vid samma lokal då analysen baserats på samtliga ingående taxa. Vi har därför valt att även nu låta alla taxa ingå i analyserna. et surberprov i databasen är lågt och merparten av de prov som surberproven jämförs med kan inte ge en helt rättvisande bild av likheten. Dock har det visat sig att skillnader i metoder är mindre viktiga än till exempel skillnader i provtagningsteknik och/eller artbestämning. Vår bedömning är att databasen innehåller nog många högklassiga data för att utfallet av analyserna, och därmed angivelserna i lokalfaktabladen, skall bli meningsfulla. Hur lokalerna clustrar sig med avseende på sitt innehåll av skilda taxa i de olika proven illustreras av figur 5. Allmänna djurformer Med allmänna djurformer avses de taxa som påträffades i högre numerär än andra taxa. Fullständiga artlistor med individantalsuppgifter har bifogats rapporten i form av Excel-filer. 15

Rödlistade och/eller sällsynta arter samt störningskänsliga djurformer Med rödlistade arter avses sådana som är upptagna i 2005 års rödlista (Gärdenfors, 2005). Med sällsynta arter avses sådana som har en låg förekomstfrekvens inom landet (se tabell 6). Med störningskänsliga djurformer avses sådana som anses kräva ph över 5,6 (BpHI>5) samt sådana som anses vara generellt känsliga för störningar (BMWP>7). För varje lokal räknas ett antal av dessa arter upp i respektive lokalfaktablad, som påträffats i antingen surber/m42/ekmanprovet eller i sökprovet. 16

DR799. Alderängarna. Nedre. 6770998/1425402. (M42) Provtagare Tina Hedlund. 2007-04-19. N Lokalbeskrivning Vattendraget var ca 10 meter brett och den 5 meter breda Björk och 50 meter långa provtagningslokalen hade ett maximalt provtagen sida djup på 0,8 meter och ett medeldjup på 0,5 meter. Vattenståndet var vid provtagningstillfället normalt och vattenhastigheten inom lokalen varierade mellan 0 och 0,1 m/s. Bottensubstratet bestod nästan uteslutande av finsediment med inslag av sand och fin sten. Vattenvegetationen bestod av långskottsväxter. Omgivningen runt lokalen bestod huvudsakligen av lövskog bestående av björk och asp men med inslag av gran. M42 Vattendrag taxa individer Shannon NAISUM BpHI-n POEPT ASPT Referenser Min-max 2-91 6-20793 0,5-3,8 0,0015-1,4053 0-5,4 0-99 2,0-7,6 n=1417 Medeltal±StdAv 42±14 1731±1724 2,4±0,5 0,1009±0,1220 3,5±0,6 58±25 6,1±0,7 DR799 Alderängarna 28 1770 1,6 0,2280 2,6 87 5,7 nedre Likhetsanalys baserad på alla påträffade taxa i surberprovet plus sökprovet Högsta likhet, endast 58%, erhölls med DR800 som också ligger inom Alderängarna (se nästa lokal). Likheten med lokal DR669 inom Alderängarna som undersöktes 2005-06-14 blev endast 31%. Allmänna djurformer och snäckor Faunan dominerades helt av dagsländor (främst Cloeon inscriptum och Leptophlebia vespertina). Det var gott om fjädermyggslarver. Beståndet av snäckor var ej obetydligt. Rödlistade och/eller sällsynta arter samt störningskänsliga djurformer Rödlistade arter påträffades inte. Naturvärdesindex blev likväl högt (0,2280), främst via förekomst av den sällsynta nattsländan Limnephilus marmoratus. Försurningskänsliga taxa som påträffades var dagsländan Siphlonurus aestivalis och snäckor (Gyraulus acronicus/albus/laevis). Ganska föroreningskänsliga taxa som påträffades var dagsländorna Siphlonurus aestivalis, Leptophlebia marginata och Leptophlebia vespertina samt nattsländorna Phryganea bipunctata och Molannodes tinctus. 17

Diskussion och slutsatser Förekomst av ganska renvattenkrävande dagsländor i kombination med fint snäckbestånd indikerar att såväl försurnings- som föroreningsstatus skall bedömas som Ingen eller Obetydlig. Den ekologiska statusen bör betecknas om God. Sammansättningen av olika taxa var mycket ovanlig. Faunatypen har dock vissa beröringspunkter med den som tidigare noterats i smärre vattendrag från kyliga källdammar. Detta i kombination med fynd av sällsynt art indikerar ett Högt limniskt naturvärde. 18

DR800. Alderängarna. Övre. 6770815/1425319. (M42) Provtagare Tina Hedlund. 2007-04-19. Björk "Traktorväg" provtaget område N Lokalbeskrivning Bäverdamm Halva lokalen placerades ovanför och halva lokalen Sälg placerades nedanför bäverdammen. Vattendraget var därför i medel ca 10 meter brett och den 2,5 meter breda och 50 meter långa provtagningslokalen hade ett maximalt djup på 0,5 meter och ett medeldjup på 0,25 meter. Vattenståndet var vid provtagningstillfället normalt och vattenhastigheten inom lokalen varierade mellan 0 och 0,1 m/s. Bottensubstratet bestod nästan uteslutande av finsediment med inslag av grus och fin sten. Vattenvegetationen bestod av långskottsväxter. Omgivningen runt lokalen bestod av en björkdominerad blandskog med inslag av gran. M42 Vattendrag taxa individer Shannon NAISUM BpHI-n POEPT ASPT Referenser Min-max 2-91 6-20793 0,5-3,8 0,0015-1,4053 0-5,4 0-99 2,0-7,6 N=1417 Medeltal±StdAv 42±14 1731±1724 2,4±0,5 0,1009±0,1220 3,5±0,6 58±25 6,1±0,7 DR800 Alderängarna övre 38 2197 1,9 0,1551 2,6 78 5,3 Likhetsanalys baserad på alla påträffade taxa i surberprovet plus sökprovet Högsta likhet, endast 58%, erhölls med DR799 som också ligger inom Alderängarna (se föregående lokal). Likheten med lokal DR669 inom Alderängarna som undersöktes 2005-06-14 blev endast 39%. Allmänna djurformer och snäckor Faunan dominerades av fjädermyggslarver. Dagsländor var allmänt förekommande (främst Cloeon inscriptum och Leptophlebia vespertina). Beståndet av bäcksländan Nemoura cinerea och snäckor var ej obetydligt. Rödlistade och/eller sällsynta arter samt störningskänsliga djurformer Rödlistade arter påträffades inte. Naturvärdesindex blev likväl högt (0,1551), främst via förekomst av den sällsynta nattsländan Phacopteryx brevipennis. Försurningskänsliga taxa som påträffades var igeln Glossiphonia complanata samt snäckorna Radix balthica coll. och Gyraulus acronicus/albus/laevis. Ganska föroreningskänsliga taxa som påträffades var dagsländorna Leptophlebia marginata och Leptophlebia vespertina, trollsländan Aeshna caerulea, bäcksländan Leuctra hippopus och nattsländan Phryganea bipunctata. 19

Diskussion och slutsatser Förekomst av ganska renvattenkrävande dagsländor i kombination med fint snäckbestånd indikerar att såväl försurnings- som föroreningsstatus skall bedömas som Ingen eller Obetydlig. Den ekologiska statusen bör betecknas om God. Sammansättningen av olika taxa var mycket ovanlig. Faunatypen har dock vissa beröringspunkter med den som tidigare noterats i smärre vattendrag från kyliga källdammar. Detta i kombination med fynd av sällsynt art indikerar ett Högt limniskt naturvärde. 20

DR794. Grängshammarsån. Forsbacka. 6702207/1480459. (Surber) Provtagare Tina Hedlund. 2007-04-22. vägbro N brofästen Lokalbeskrivning Vattendraget var ca 6 meter brett och den 4 meter breda och 10 meter långa provtagningslokalen hade ett maximalt djup provtagen sida brofästen på 0,5 meter och ett medeldjup på 0,15 meter. Vattenståndet var vid provtagningstillfället normalt och vattenhastigheten inom lokalen varierade mellan 0,2 och 1,5 m/s. Bottensubstratet bestod av en blandning av mindre block, stenar och grus. Vattenvegetationen bestod av Fontinalis. Omgivningen runt lokalen bestod av lövskog samt en väg med vägbro. Surber Vattendrag taxa individer Shannon NAISUM BpHI-n POEPT ASPT Referenser Min-max 13-60 47-10736 0,2-3,2 0,0070-0,5446 1,8-5,0 2-98 3,3-7,8 N=252 Medeltal±StdAv 37±10 1120±1135 2,4±0,5 0,0472±0,0478 3,5±0,6 65±19 6,6±0,6 DR794 Grängshammarsån 43 2043 2,8 0,0896 4,3 58 6,0 Likhetsanalys baserad på alla påträffade taxa i surberprovet plus sökprovet Högsta likhet (75%) erhölls med Tunaån (DR796) som avhandlas i den här rapporten. Likhet >60% erhölls med ett antal relativt fina vattendrag varav ett med flodpärlmussla. Allmänna djurformer och snäckor Faunan dominerades av bäckbaggarna Elmis aenea och Limnius volckmari. Allmänt förekommande var fjädermyggslarver, dagsländan Baetis rhodani, bäcksländan Amphinemura borealis och nattsländan Cheumatopsyche lepida. Snäckor påträffades. Rödlistade och/eller sällsynta arter samt störningskänsliga djurformer Rödlistade arter påträffades inte. Naturvärdesindex blev likväl Högt (0,1008). Försurningskänsliga taxa som påträffades var igeln Erpobdella octoculata, dagsländorna Alainites muticus, Baetis rhodani, Nigrobaetis niger, Ephemera danica och Ephemera vulgata, nattsländorna Cheumatopsyche lepida, Hydropsyche saxonica, Agapetus ochripes, Ithytrichia och Ceraclea annulicornis, fjärilsmyggor (Psychodidae) samt snäckorna Radix balthica coll., Bathyomphalus contortus, Gyraulus acronicus/albus/laevis och Ancylus fluviatilis. Ganska föroreningskänsliga taxa som påträffades var dagsländorna Alainites muticus, Heptagenia sulphurea, Leptophlebia vespertina, Ephemera danica och Ephemera vulgata, bäcksländan Isoperla grammatica samt nattsländorna Micrasema setiferum, Lepidostoma hirtum, Athripsodes cinereus, Athripsodes 21

commutatus, Ceraclea annulicornis och Oecetis testacea. Diskussion och slutsatser Rik förekomst av försurningskänsliga arter indikerar Ingen eller Obetydlig belastning av försurande ämnen. Rik förekomst av ganska renvattenkrävande arter indikerar vad som helst från Ingen till Påtaglig belastning av närsalter. Den ekologiska statusen bör betecknas om God alternativt Måttlig. Sammansättningen av olika taxa är inte särskilt vanlig. Den rika förekomsten av bäckbaggar i kombination med förekomst av dagsländorna Ephemera danica och Alainites muticus indikerar ett Ganska Högt limniskt naturvärde. Den funna faunan var av mycket högre kvalitet än vad som var väntat i det jordbrukspåverkade vattendraget. Många bottenfaunaarter gynnas dock, liksom öring och många andra fiskar, av näringsrika förhållanden. Vår bedömning är att den relativt fina faunan är ett resultat av relativt hög närsaltbelastning. Andelen renvattenkrävande bäcksländor var för låg för att den ekologiska statusen skall kunna klassas som Hög. 22

DR798. Namnlös. Gärdsjöfältet. 6760195/1468988. (Surber) Provtagare Tina Hedlund. 2007-04-19. väg trumma gammal väg Lokalbeskrivning Vattendraget var ca 1 meter brett och den 12 meter långa provtagningslokalen hade ett maximalt djup på 0,4 meter och ett medeldjup på 0,2 meter. Vattenståndet var vid provtagningstillfället normalt och vattenhastigheten inom lokalen varierade mellan 0,3 och 0,8 m/s. Bottensubstratet bestod huvudsakligen av fin sten med inslag av grövre stenar, mindre block sand och finsediment. Lokalen saknade vattenvegetation. Omgivningen runt lokalen bestod av blandskog. Surber Vattendrag taxa individer Shannon NAISUM BpHI-n POEPT ASPT Referenser Min-max 13-60 47-10736 0,2-3,2 0,0070-0,5446 1,8-5,0 2-98 3,3-7,8 N=252 Medeltal±StdAv 37±10 1120±1135 2,4±0,5 0,0472±0,0478 3,5±0,6 65±19 6,6±0,6 DR798 Namnlös 33 2116 2,1 0,0573 3,3 89 6,6 Likhetsanalys baserad på alla påträffade taxa i surberprovet plus sökprovet Högsta likhet (65%) erhölls med den jämtländska Biskopbäcken (JÄ434) som mynnar i Storsjön. Likhet >50% erhölls med ett antal smärre främst kalkrika och källflödespåverkade bäckar. Allmänna djurformer och snäckor Faunan dominerades av fjädermyggslarver och knottlarver. Allmänt förekommande var källbäcksländan Nemurella pictetii och bäcksländesläktet Leuctra. Snäckor påträffades. Rödlistade och/eller sällsynta arter samt störningskänsliga djurformer Rödlistade arter påträffades inte. Naturvärdesindex blev måttligt högt (0,0595). Försurningskänsliga taxa som påträffades var dagsländorna Baetis rhodani, Nigrobaetis niger och Siphlonurus aestivalis, bäcksländan Capnopsis schilleri, fjärilsmyggor (Psychodidae) och snäckan Galba truncatula. Ganska föroreningskänsliga taxa som påträffades var dagsländorna Siphlonurus aestivalis och Leptophlebia marginata, bäcksländorna Isoperla grammatica, Nemurella pictetii, Capnopsis schilleri, Leuctra fusca och Leuctra nigra samt nattsländan Sericostoma personatum. Diskussion och slutsatser Likhetsanalysen och rik förekomst av källbäcksländan Nemurella pictetii visar att DR798 är en typisk källbäck där såväl försurnings- som föroreningsstatus bör bedömas som Ingen eller N bro 23

Obetydlig. Det ovanligt rika beståndet av nattsländan Rhyacophila fasciata indikerar i kombination med fynd av bäcksländan Capnopsis schilleri att den ekologiska statusen bör bedömas som God alternativt Hög. Ganska Högt limniskt naturvärde. 24

DR795. Noraån. Alderbäcken. 6703219/1478951. (Surber) Provtagare Tina Hedlund. 2007-04-22. bro väg Lokalbeskrivning Vattendraget var ca 7 meter brett och den 3 meter breda och 10 meter långa provtagningslokalen hade ett maximalt djup på 0,4 meter och ett medeldjup på 0,15 meter. Vattenståndet var vid provtagningstillfället normalt och vattenhastigheten inom lokalen trästock gammal kvarn varierade mellan 0,2 och 1,4 m/s. Bottensubstratet bestod huvudsakligen av fina block och sten med inslag av grövre block, grus och sand. Vattenvegetationen bestod av Fontinalis. Omgivningen runt lokalen bestod av lövskog och åkermarker. Surber Vattendrag Taxa Individer Shannon NAISUM BpHI-n POEPT ASPT Referenser Min-max 13-60 47-10736 0,2-3,2 0,0070-0,5446 1,8-5,0 2-98 3,3-7,8 N=252 Medeltal±StdAv 37±10 1120±1135 2,4±0,5 0,0472±0,0478 3,5±0,6 65±19 6,6±0,6 DR795 Noraån 41 1135 2,1 0,0787 4,2 79 6,8 Likhetsanalys baserad på alla påträffade taxa i surberprovet plus sökprovet Högsta likhet (73%) erhölls med Tunaån (DR796) som avhandlas i den här rapporten. Likhet >60% erhölls främst med vattendrag som avhandlas i den här rapporten. Flera av vattendragen med likhet 50-60% var, med avseende på viktiga indikatorarter, påverkade av jordbruk och samhälle. Allmänna djurformer och snäckor Faunan dominerades av fjädermyggslarver. Dagsländan Baetis rhodani var allmänt förekommande. Förekomsten av knottlarver, bäcksländan Amphinemura borealis och bäckbaggen Elmis aenea var ej obetydlig. Snäckor påträffades. Rödlistade och/eller sällsynta arter samt störningskänsliga djurformer Rödlistade arter påträffades inte. Naturvärdesindex blev likväl Mycket Högt (0,4415). Värdet formas dock främst av skalbaggssläktet Berosus som förvisso är sällsynt i Limnodatas databas. Vi vet dock inte hur sällsynt släktet är i verkligheten. Nattsländan Micrasema setiferum bidrog till det höga värdet. Försurningskänsliga taxa som påträffades var igeln Erpobdella octoculata, dagsländorna Alainites muticus, Baetis rhodani, Nigrobaetis digitatus, Nigrobaetis niger, Ephemera vulgata och Ephemerella mucronata, nattsländorna Cheumatopsyche lepida, Hydropsyche saxonica, Chimarra marginata, Agapetus ochripes, Hydroptila och Ithytrichia, fjärilsmyggor (Psychodidae) samt snäckan Gyraulus acronicus/albus/laevis. Föroreningskänsliga taxa som påträffades var dagsländorna Alainites N 25

muticus, Arthroplea congener, Heptagenia, Heptagenia sulphurea, Leptophlebia, Ephemera vulgata och Ephemerella mucronata, bäcksländorna Isoperla grammatica, Nemurella pictetii och Leuctra samt nattsländorna Chimarra marginata, Micrasema setiferum, Lepidostoma hirtum och Athripsodes cinereus. Diskussion och slutsatser Förekomst av försurningskänsliga arter indikerar att försurningsstatusen skall bedömas som Ingen eller Obetydlig. Förekomst av ganska renvattenkrävande arter indikerar att föroreningsstatusen kan bedöms som vad som helst från Ingen till Påtaglig. Hög andel fjädermyggslarver i kombination med hög andel av dagsländan Baetis rhodani indikerar likväl näringsrika förhållanden. Faunan var tämligen dåligt balanserad vilket till en del framgår av det låga värdet på Shannon-indexet. Den ekologiska statusen bör betecknas som Måttlig. Förekomst av nattsländan Micrasema setiferum indikerar ett Ganska Högt limniskt naturvärde Den funna faunan var av högre kvalitet än vad som var väntat i det jordbrukspåverkade vattendraget. Många bottenfaunaarter gynnas dock, liksom öring och många andra fiskar, av näringsrika förhållanden. Vår bedömning är att den relativt fina faunan är ett resultat av relativt hög närsaltbelastning. Andelen renvattenkrävande bäcksländor var för låg för att den ekologiska statusen skall kunna klassas som Hög. 26

DR793. Noraån. Nedströms riksväg. 6700528/1473478. (Surber) Provtagare Tina Hedlund. 2007-04-22. RV 70 N sälg Lokalbeskrivning al Vattendraget var ca 9 meter brett och den 4 meter breda och 10 meter långa provtagningslokalen hade ett maximalt djup på 0,4 meter och ett medeldjup på 0,2 meter. Vattenståndet var vid provtagningstillfället normalt och vattenhastigheten inom lokalen varierade mellan 0,3 och 0,8 m/s. Bottensubstratet bestod huvudsakligen av sten och grus med inslag av block och sand. Vattenvegetationen bestod av Fontinalis. Omgivningen runt lokalen bestod av ängsmarker och lövskog. Surber Vattendrag taxa individer Shannon NAISUM BpHI-n POEPT ASPT Referenser Min-max 13-60 47-10736 0,2-3,2 0,0070-0,5446 1,8-5,0 2-98 3,3-7,8 N=252 Medeltal±StdAv 37±10 1120±1135 2,4±0,5 0,0472±0,0478 3,5±0,6 65±19 6,6±0,6 DR793 Noraån 42 1174 2,7 0,0616 4,2 62 6,6 Likhetsanalys baserad på alla påträffade taxa i surberprovet plus sökprovet Högsta likhet (73%) erhölls med Tunaån (DR796) som avhandlas i den här rapporten. Likhet >60% erhölls med ett antal relativt fina vattendrag varav ett med flodpärlmussla. Allmänna djurformer och snäckor Faunan dominerades av fjädermyggslarver. Dagsländan Baetis rhodani, bäckbaggen Limnius volckmari, nattsländan Lepidostoma hirtum och maskar var allmänt förekommande. Snäckor påträffades. Rödlistade och/eller sällsynta arter samt störningskänsliga djurformer Rödlistade arter påträffades inte. Naturvärdesindex blev likväl Högt (0,0993), bl. a. via förekomst av den tämligen ovanliga nattsländan Micrasema setiferum. Försurningskänsliga taxa som påträffades var dagsländorna Baetis rhodani, Nigrobaetis digitatus, Nigrobaetis niger och Ephemerella mucronata, bäcksländan Capnopsis schilleri, nattsländorna Cheumatopsyche lepida, Hydropsyche saxonica, Agapetus ochripes, Hydroptila och Ithytrichia, fjärilsmyggor (Psychodidae) samt snäckorna Radix balthica coll. och Gyraulus acronicus/albus/laevis. Ganska föroreningskänsliga taxa som påträffades var dagsländorna Kageronia fuscogrisea, Heptagenia sulphurea, Leptophlebia marginata, Leptophlebia vespertina och Ephemerella mucronata, trollsländan Cordulegaster boltonii, bäcksländorna Isoperla grammatica, Siphonoperla burmeisteri, Capnopsis schilleri och Leuctra digitata samt nattsländorna Micrasema 27

setiferum, Lepidostoma hirtum, Athripsodes cinereus, Mystacides azurea och Sericostoma personatum. Diskussion och slutsatser Ganska rik förekomst av försurningskänsliga arter indikerar att försurningsstatusen skall bedömas som Ingen eller Obetydlig. Ganska rik förekomst av ganska renvattenkrävande arter indikerar att föroreningsstatusen kan bedöms som vad som helst från Ingen till Påtaglig. Hög andel maskar och fjädermyggslarver i kombination med hög andel av dagsländan Baetis rhodani indikerar näringsrika förhållanden. Rik förekomst av bäcksländan Isoperla grammatica indikerar god syrgastillgång. Den ekologiska statusen bör betecknas som God alternativt Måttlig. Förekomst av dagsländan Nigrobaetis digitatus och nattsländan Micrasema setiferum indikerar ett Ganska Högt limniskt naturvärde. Den funna faunan var av högre kvalitet än vad som var väntat i det jordbrukspåverkade vattendraget. Många bottenfaunaarter gynnas dock, liksom öring och många andra fiskar, av näringsrika förhållanden. Vår bedömning är att den relativt fina faunan är ett resultat av relativt hög närsaltbelastning. Andelen renvattenkrävande bäcksländor var för låg för att den ekologiska statusen skall kunna klassas som Hög. 28

DR792. Sångån. 6716579/1445515. (Surber) Provtagare Tina Hedlund. 2007-04-21. murad flottleds kista upplagda block N Lokalbeskrivning Vattendraget var ca 10 meter brett och den 4 meter breda och 10 meter långa provtagningslokalen hade väg ett maximalt djup på 0,4 meter och ett medeldjup på 0,15 meter. Vattenståndet var vid provtagningstillfället normalt och vattenhastigheten inom lokalen varierade mellan 0,1 och 0,7 m/s. Bottensubstratet bestod av en blandning av sten och block med inslag av grus och sand. Vattenvegetationen bestod av långskottsväxter. Omgivningen runt lokalen bestod av en talldominerad blandskog med inslag av björk. Surber Vattendrag Taxa individer Shannon NAISUM BpHI-n POEPT ASPT Referenser Min-max 13-60 47-10736 0,2-3,2 0,0070-0,5446 1,8-5,0 2-98 3,3-7,8 N=252 Medeltal±StdAv 37±10 1120±1135 2,4±0,5 0,0472±0,0478 3,5±0,6 65±19 6,6±0,6 DR792 Sångån 45 1106 2,5 0,0410 3,9 90 6,8 Likhetsanalys baserad på alla påträffade taxa i surberprovet plus sökprovet Högsta likhet (67%) erhölls med flodpärlmusselvattendraget Sulån (YV7) i Västernorrlands län. Likhet >60% erhölls i övrigt med ett antal mycket fina vattendrag varav flera med flodpärlmussla. Allmänna djurformer och snäckor Faunan dominerades av fjädermyggslarver. Allmänt förekommande var ej artbestämda Baetis, arten Baetis rhodani var relativt vanlig. Ej obetydlig förekomst noterades av bäcksländan Amphinemura sulcicollis och dagsländesläktet Paraleptophlebia. Snäckor påträffades inte. Rödlistade och/eller sällsynta arter samt störningskänsliga djurformer Rödlistade arter påträffades inte. Naturvärdesindex blev Måttligt Högt (0,0603). Försurningskänsliga taxa som påträffades var dagsländorna Alainites muticus, Baetis rhodani, Nigrobaetis digitatus, Nigrobaetis niger, Centroptilum luteolum, Siphlonurus aestivalis och Caenis horaria samt nattsländorna Hydropsyche saxonica, Hydroptila och Ithytrichia. Ganska föroreningskänsliga taxa som påträffades var dagsländorna Alainites muticus, Siphlonurus aestivalis, Heptagenia sulphurea, Leptophlebia marginata, Leptophlebia vespertina och Paraleptophlebia, nattsländorna Calopteryx virgo och Cordulegaster boltonii, bäcksländorna Diura bicaudata, Isoperla grammatica, Siphonoperla burmeisteri och Leuctra digitata samt nattsländorna Lepidostoma hirtum, Mystacides azurea, 29

Oecetis testacea och Sericostoma personatum. Diskussion och slutsatser Förekomst av ganska renvattenkrävande och försurningskänsliga arter indikerar att såväl försurnings- som föroreningsstatus skall bedömas som Ingen eller Obetydlig. Den ekologiska statusen bör betecknas som God, bland annat på grund av dagsländorna Nigrobaetis digitatus och Paraleptophlebia. Nämnda arter, i kombination med ganska rikt bestånd av dagsländorna Heptagenia sulphurea och Alainites muticus, indikerar ett Högt limniskt naturvärde 30

DR797. Tansån. 6702897/1455988. (Surber) Provtagare Tina Hedlund. 2007-04-21. tall N Lokalbeskrivning gran Vattendraget var ca 2 meter brett och den 10 meter långa provtagningslokalen hade ett maximalt djup på 0,2 meter och ett medeldjup på 0,1 meter. Vattenståndet var vid provtagningstillfället lågt och vattenhastigheten inom lokalen varierade mellan 0,3 och 0,9 m/s. Bottensubstratet bestod huvudsakligen av fin sten med inslag av sand och grövre stenar men även till viss del av block och grus. Vattenvegetationen bestod endast av lite påväxtalger. Omgivningen runt lokalen bestod av en grandominerad blandskog med inslag av björk. Surber Vattendrag taxa individer Shannon NAISUM BpHI-n POEPT ASPT Referenser Min-max 13-60 47-10736 0,2-3,2 0,0070-0,5446 1,8-5,0 2-98 3,3-7,8 N=252 Medeltal±StdAv 37±10 1120±1135 2,4±0,5 0,0472±0,0478 3,5±0,6 65±19 6,6±0,6 DR797 Tansån 32 748 2,6 0,0462 3,7 73 6,8 Likhetsanalys baserad på alla påträffade taxa i surberprovet plus sökprovet Högsta likhet (75%) erhölls med flodpärlmusselvattendraget Sulån (YV7) i Västernorrlands län. Likhet >60% erhölls i övrigt med ett antal mycket fina vattendrag varav flera med flodpärlmussla. Allmänna djurformer och snäckor Faunan dominerades av fjädermyggslarver. Ganska vanliga var dagsländorna Baetis rhodani och Heptagenia sulphurea. Snäckor påträffades inte. Rödlistade och/eller sällsynta arter samt störningskänsliga djurformer Den rödlistade flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera i hotkategori VU (sårbar) påträffades. Naturvärdesindex blev likväl bara Måttligt Högt (0,0462). Försurningskänsliga taxa som påträffades var dagsländorna Alainites muticus, Baetis rhodani och Nigrobaetis niger, nattsländan Agapetus ochripes och flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera. Ganska föroreningskänsliga taxa som påträffades var dagsländorna Alainites muticus, Heptagenia sulphurea och Paraleptophlebia, bäcksländorna Isoperla grammatica, Siphonoperla burmeisteri och Leuctra samt nattsländorna Lepidostoma hirtum och Sericostoma personatum. 31