Räddningstjänstens riskanalys Metodik Jönköpingsmodellen Riskanalysen syftar till att kartlägga och värdera de risker som kan föranleda räddningsinsats med akut skadeverkan på människor, egendom och miljö i en kommun. Syftet är att dels skapa en datorapplikation som kan användas i arbetet på räddningstjänsten och dels en lättförståelig rapport där exempel på resultat från analysen redovisas. Datorapplikationen är flexibel och enkel att uppdatera. Den kan även utvidgas att omfatta andra händelser. Riskanalysen är en modell och har vissa begränsningar i sin konstruktion och sitt användningsområde. Men med kunskap om ovanstående kan den utgöra ett bra beslutsunderlag i olika frågeställningar. Datorapplikationen består av en databas utförd i Excel. Nedan följer en kortfattad beskrivning av hur databasen är uppbyggd och arbetsgången med in- och utdata, faktorer och sannolikhetsfördelningar som justerar vissa värden mm. Metod och utförande av själva risknalysarbetet finns utförligare beskrivet i Räddningstjänstens riskanalys över Jönköpings kommun, dat 2003-10-24. För att lättare förstå begrepp och arbetsmetodik har en övningskommun konstruerats. Till kommunen finns en databas kopplad med in- och utdata. INNEHÅLL 1 Databas... 2 2 Inventering... 2 3 Frekvens... 2 4 Konsekvens... 3 4.1 Egendom... 3 4.2 Liv/hälsa... 4 5 Risk... 5 6 Resultat... 5 7 Övningskommun... 6 7.1 Frekvenser till övningskommunen... 6 1(7)
1 Databas Databasen görs i Excel och består av ca 50 kolumner med olika uppgifter och beräkningar. För att underlätta arbetet med att föra in uppgifter arbetar man enklast med de autofilter som finns i datorprogrammet. Med hjälp av att kombinera filter kan man enkelt få fram listor med objekt och händelser och så småningom olika resultat. Ingångsvärden skrivs in manuellt och med hjälp av formler och villkor beräknas/uppdateras resultaten automatiskt. 2 Inventering Inledningsvis görs en inventering av objekt och händelser som omfattas av analysen. Syftet är att få en så fullständig riskbild som möjligt. Risk är en sammanvägning av hur ofta en olycka inträffar och konsekvensen av olyckan. Objekten som listas är brandsyneobjekt, bostäder, vägnät, järnväg, lantbruk, fordon, vattentäkter, vattendrag, sjöar, skog och mark m fl. Inventeringen kräver samverkan med andra kommunala förvaltningar och organisationer. På varje objekt kan minst en händelse inträffa. Händelserna kan vara brand, trafikolycka, FG-olycka på väg och järnväg, gasol, utsläpp av kemikalie eller brandfarlig vätska samt drunkning. Varje händelse får en egen rad i databasen. Alla risker redovisas för ett geografiskt område. Lämpligen väljs statistikområden (nyckelkodsområden) på en viss siffernivå, men val och indelningar av områden bör göras utifrån ändamålet med riskanalysen. Ska den sammanlagda risken för en tätort presenteras eller ska olika bostads- och industriområden i tätorten studeras och jämföras? 3 Frekvens Räddningstjänstens insatsrapportering under ett vist tidsintervall utgör huvudunderlaget i statistiken. Härifrån plockas frekvenser för olika händelser. För att kunna utnyttja statistiken delas objekten in i verksamheter enligt Räddningsverkets objektskoder. För händelser som inträffar sällan används riksstatistik om sådan finns att tillgå och i övriga fall görs uppskattningar. Frekvenser över trafikolyckor kan även fås från Vägverket. Frekvensen för trafikolyckor kan viktas med vägsträckans längd och antal kritiska trafikpunkter i aktuellt statistikområde. Objekt Händelse Stat.omr. SRV-kod Frekvens [/år] Nilssons snickerafabrik brand 111 362 0,085 Folkets hus brand 112 130 0,007 Mekano AB brand 112 311 0,085 Mekano AB gasol 112 311 0,01 Landsväg trafikolycka 121 611 0,5 Landsväg FG 121 611 0,01 Frekvenserna är hämtade från Gislaveds kommun Sannolikheten för att en brand eller annan händelse ska uppkomma på en anläggning antas bero på anläggningens storlek, mätt i antal anställda för en industri, antal gäster i en samlingslokal, antal patientbäddar på ett sjukhus osv. Antalet styr en sk antalsfaktor som justerar frekvensen för händelsen. Antalsfaktor 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 Allmän byggnad -19 20 till 49 50 till 99 100 till 199 200 till 299 300- Industri, annan byggnad -14 15 till 39 40 till 99 100- (För bostäder kan kolumnen för antalsfaktorn användas till att ange antalet villor eller lägenheter i ett statistikområde.) 2(7)
Vidare påverkas sannolikheten av hur verksamheten sköts vad gäller kontroll och underhåll samt om särskild brandfarlig verksamhet bedrivs. Värderingen görs av objektets brandsyneförrättare efter en tregradig skala och resulterar i en faktor som justerar frekvensen: Liten sannolikhet för uppkomst 0,5 Normal sannolikhet för uppkomst 1 Stor sannolikhet för uppkomst 1,5 Vid värderingen jämförs objekt inom samma verksamhet, eftersom faktorn justerar frekvensen för just den typen av verksamhet. T ex arbetar Nilssons snickerifabrik med SBA på ett effektivt sätt 0,5 medan Trädörrar AB har gamla elinstallationer och lagrar spån överallt i produktionslokalerna 1,5. 4 Konsekvens Egendomsskador och personskador analyseras. Vissa typer av händelser listas i databasen, men värderas inte. Sådana händelser är djurlivräddning, ras och skred, bränder som kan påverka kulturhistoriska värden samt bränder eller utsläpp som kan ge miljöpåverkan. System för värdering av miljöskador bör tas fram för att komplettera riskanalysen. Konsekvenserna för en händelse delas in i fem klasser för egendom och liv/hälsa. 4.1 Egendom Konsekvensklasserna E1-E5 används för att ange skadekostnaden för en händelse. Klassindelningen är hämtad från Handbok i kommunal riskanalys, Räddningsverket 1989. Klass Skadekostnad (kr) Medelvärde (kr) E1 <100 000 50 000 E2 100 000-1 miljon 550 000 E3 1-5 miljoner 3 miljoner E4 5-20 miljoner 12,5 miljoner E5 >20 miljoner definierat värde Om skadebeloppet överstiger 20 miljoner anges objektets värde. Genom studier av statistik från SRV, SBF och försäkringsbolag har sk konsekvenskurvor konstruerats. Varje konsekvensklass, E1-E5, har ett förväntat utfall som betecknas P(E1)-P(E5). Konsekvenskurvan anger det förväntade utfallet av en särskild händelse på en viss objektstyp. Brand i industri, konsekvens egendomsskada 90 80 70 Sannolikhet % 60 50 40 30 20 10 0 E1 E2 E3 E4 E5 Konsekvensklass 3(7)
Diagrammet visar att vid 81% av inträffade bränder i industrier stannar skadebeloppet under 100 000 kr. 16,85% av bränderna medför skador upp till en miljon osv. Medelvärdet eller det förväntade skadebeloppet för en industri värderad till 20 miljoner blir drygt 340 000 kr vid en brand. (0,81 50000 + 0,1685 550000 + 0,013 3000000 + 0,006 12500000 + 0,0048 20000000 = 343175) Konsekvenskurvor för egendomsskador redovisas i tabellen. Alla egendomsskador orsakas av händelsen brand. Objekt P(E1) P(E2) P(E3) P(E4) P(E5) Villa 0,83 0,12 0,05 0 0 Lgh i flerbostadshus 0,865 0,1 0,02 0,01 0,005 Industri 0,81 0,166 0,013 0,006 0,0048 Allmän byggnad 0,819 0,168 0,0088 0,0034 0,0006 Lantbruk 0,35 0,3 0,25 0,1 0 Fordon 0,5 0,5 0 0 0 Tåg 0,5 0,4 0,1 0 0 Skog och mark 0,96 0,035 0,005 0 0 4.2 Liv/hälsa För liv/hälsa har ett poängsystem konstruerats utifrån Priset för vår säkerhet, Bengt Matsson 1990.. Lindrigt skadad innebär 1 poäng, allvarligt skadad 41,5 poäng och dödsfall innebär 250. För övergående lindriga obehag sätts 0,1 poäng. Klass Beskrivning Skadepoäng L1 Övergående lindriga obehag 0,2 L2 Enstaka skadade, lindrigt 2 L3 Enstaka skadade, svårt 50 L4 Enstaka dödsfall, flera skadade 400 L5 Flera dödsfall, medicinsk katastrof 2000 Trafikolyckor, konsekvens för liv/hälsa 60 50 Sannolikhet % 40 30 20 10 0 L1 L2 L3 L4 L5 Konsekvensklass Vid ungefär hälften av alla inträffade trafikolyckor får drabbade personer övergående lindriga obehag. Vid en tredjedel blir enstaka personer lindrigt skadade osv. Medelvärdet eller den förväntade skadepoängen vid en trafikolycka på väg (ej i tätort) blir drygt 33, vilket ungefär motsvarar en allvarligt skadad person. (0,47 0,2 + 0,335 2 + 0,13 50 + 0,064 400 + 0,000125 2000=33,11) 4(7)
Händelse P(L1) P(L2) P(L3) P(L4) P(L5) Brand i byggnad 0,97 0,015 0,01 0,004 0,000013 Tågbrand 0,97 0,015 0,01 0,004 0,000013 Trafikolycka i tätort 0,52 0,35 0,135 0,025 0,004 Trafikolycka övrig väg 0,47 0,335 0,13 0,064 0,000125 Trafikolycka järnväg 0,47 0,335 0,13 0,064 0,000125 Kem, gasol, bfv, FG 0,3 0,1 0,001 0,0005 0,000008 Drunkning 0,55 0,03 0,13 0,29 0 Vid brand i byggnad orsakar 0,4% av bränderna dödsfall, medan 97% medför övergående lindriga obehag. 5 Risk Risken för varje objekt och händelse kan nu beräknas genom att multiplicera den justerade frekvensen med konsekvensen (där fördelningen för varje konsekvensklass beaktas). Exempel: Hur stor är den förväntade egendomsrisken för brand på Trädörrar AB (värde 12,5 milj, antal anställda 15, stor sannolikhet för uppkomst av brand)? sannolikhet för uppkomst E1 E-risk 0,8 1,5 0,085(0,81 50000+0,166 550000+0,013 3000000+0,006 12500000) = 28206 kr/år antalsfaktor frekvens P(E1) Risken för liv och hälsa beräknas på samma sätt L-risk 0,9 1,5 0,085(0,97 0,2+0,015 2+0,01 50+0,004 400+0,000013 2000) = 0,27 poäng/år vilket kan motsvara att någon skadas lindrigt till följd av brand vart sjunde år. 6 Resultat L-risker och E-risker summeras för de olika händelserna och objektstyperna och vidare för resp statistikområde. Jämförelser kan t ex göras mellan olika händelser (brand och trafikolycka), områden (landsbygd/tätort/kvarter beroende på indelning av statistikområden), objektstyper (skola och hotell), objekt (industri A och industri B). Inlagda formler och villkor beräknar och uppdaterar automatiskt resultaten när ingångsvärden fylls i eller ändras. Resultaten är placerade på en egen flik Sammanställning bakom databasen. För att åskådliggöra olika resultat används med fördel geografiska informationssystem, GIS. För händelserna djurlivräddning, ras och skred, miljöpåverkan och brand i kulturhistoriskt värdefulla byggnader har storleken på risken inte kunnat beräknas, däremot har de listats specifikt för att lätt kunna identifieras (och eventuellt framöver även kunna värderas). Valmöjligheterna är många. Med hjälp av filterfunktionen kan flera olika resultat listas t ex samlingslokaler med begränsade utrymningsmöjligheter, vattendrag som korsas av vägled eller järnväg med FG, industrier med risk för storskador över 20 milj och hög sannolikhet för uppkomst av brand osv. 5(7)
7 Övningskommun För att lättare förstå begrepp och arbetsmetodik i databasarbetet har en övningskommun konstruerats. Övningskommunen är indelad i fyra statistikområden. Det finns ett antal objekt där en eller flera händelser kan inträffa. Objekten har förts in i databasen och tilldelats olika händelser med tillhörande värden (antal, frekvens, konsekvenskurvor osv). Databasen är inte komplett. Testa gärna att själv lägga in fler objekt eller händelser. Fyll i de uppgifter som behövs och jämför resultaten! 7.1 Frekvenser till övningskommunen HÄNDELSE Antal händelser/år och objekt (insatsstatistik) BRAND Objektstyp Vård Bostäder, Villor Daghem Bostäder, flerbostad Butiker Samlingslokaler Jordbruk Restaurang 0,015 0,007 0,04 0,05 Bensinstation Skolor Hotell Lager Industri 0,02 0,026 0,025 0,085 0,085 0,1 0,002 0,025 0,005 HÄNDELSE forts Energi Kontor Fordon Skog och mark Antal händelser/år och objekt (insatsstatistik) 0,07 0,03 0,2 0,72 DRUNKNING 0,01 KEM, BFV, FG, GAS 0,01 (uppskattning) TRAFIKOLYCKA Antal händelser/år och statistikområde (Vägverket/insatsstatistik) 0,5 (121) 0,5 (111) 0,4 (112) 0,3 (113) 0,3 (121) Landsväg Väg i tätort 6(7)