Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Förord Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering vilar på CEMR, de nationella jämställdhetspolitiska målen, Malmö stads utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering och arbetet med Hållbar jämställdhet inom SKL. Arbetet sträcker sig från de av kommunfullmäktige antagna budgetmålen till jämställdhetsanalyser som utförs i verksamheter. Huvudsyftet med Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering är att kvalitetssäkra våra verksamheter så att resurser fördelas likvärdigt och att våra arbetsplatser är jämställda och icke diskriminerande. Våra verksamheter ska arbeta för: likvärdig verksamhet, service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig fördelning av resurser jämställd fördelning av makt och inflytande till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Som arbetsgivare ska vi arbeta för: likvärdiga anställningsvillkor och arbetsförhållanden, jämn fördelning av kvinnor och män inom olika yrkesgrupper, förhindra osakliga skillnader i lön för alla kvinnor och män oavsett bakgrund och tillhörighet. Här nedan följer Malmö stads samlade redovisning av arbetet med Hållbar jämställdhet. Erfarenheterna av arbetet implementeras nu i Malmö stads övriga arbete med jämställdhetsintegrering. Jan-Inge Ahlfridh, Stadsdirektör, Malmö stad Malmö stad 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Resultat... 5 Programmål och utfall... 5 Stadskontoret... 6 Utfall stadskontoret... 8 Stadsdelsförvaltning Rosengård... 8 Utfall stadsdelsförvaltning Rosengård... 10 Gatukontoret... 10 Utfall Gatukontoret... 11 Budget... 11 Hållbarhet... 11 Utbildning och kommunikation... 12 Utvärdering och lärdomar... 12 Bilagor... 13 Malmö stad 3

Sammanfattning Malmö stads arbete inom hållbar jämställdhet (HÅJ) har varit genomförts i tre förvaltningar; stadskontoret, gatukontoret och stadsdelsförvaltning Rosengård. Stadskontorets mål för utvecklingsarbetet berörde könsuppdelad statistik och kompetenshöjning. I Gatukontorets mål för utvecklingsarbetet ingick att utveckla en arbetsmodell för prioritering av projekt och investeringar som ska bidra till att Malmös offentliga rum och transportsystem är utformat så att det är tryggt och attraktivt för alla oavsett kön. Stadsdelsförvaltning Rosengårds arbete berörde jämställdhetsintegrerade styrdokument, framtagande av indikatorer, utbildning och jämställdhetsarbete inom individ och familjeomsorg. Det finns flera exempel på resultat som beror direkt eller indirekt på arbetet med HÅJ: - Kunskapen om varför könsuppdelad statistik ska användas är hög. - Måluppfyllelsen av de kommunfullmäktigemål som berör individer ska redovisas könsuppdelad i delårs- och årsredovisning. - Inom fritid och förebyggande i stadsområde Öster (f.d. stadsdelsförvaltning Rosengård) har ett förändringsarbete med bakgrund i gjorda jämställdhetsanalyser gjort att andelen flickor som besöker fritidsverksamheten har ökat. - På grundval av en jämställdhetsanalys förändrades planeringen av stadsområde Östers (f.d. stadsdelsförvaltning Rosengård) bibliotekslokaler. Därefter har antalet kvinnor som vistas längre stunder i lokalerna ökat. Malmö stad 4

Bakgrund Initiativet till Malmö stads förvaltningars medverkan togs av respektive förvaltning. Stadskontoret samordnade sedan ansökningarna till en gemensam ansökan. Stadskontoret, Gatukontoret och stadsdelsförvaltning Rosengård omfattades av arbetet under såväl första som andra programperioden. Malmö stads beviljades sammanlagt 1 997 080 kronor. Resultat Malmö stads arbete med jämställdhet innan HÅJ var främst inriktat mot HRarbetet. I skrivande stund pågår ett stort, förvaltningsövergripande arbete med att jämställdhetsintegrera Malmö stads verksamheter. Exempel på detta är: - Kommunfullmäktig antog 2011 Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. - Kommunfullmäktige har antagit strategiska budgetmål avseende jämställdhet. - De av kommunfullmäktiges budgetmål som berör individer redovisas med könsuppdelad statistik. - Det finns en planering för jämställd verksamhetsstyrning. - På verksamhetsnivå har man bl. a arbetat med jämställdhetsanalyser, utbildning och jämställdhetsintegrering av styrdokument. - Åtgärder har genomförts på några förvaltningar Exempel på detta är: o Inom en av Malmö stads arbetsmarknadsinsatser infördes flextider på praktikplatser efter det att en jämställdhetsanalys bl. a visat att ensamstående föräldrar inte kunde delta i verksamheten. o Inom fritid och förebyggande i stadsdelsförvaltning Rosengård har ett förändringsarbete med bakgrund i gjorda jämställdhetsanalyser gjort att andelen flickor som besöker fritidsverksamheten har ökat Inom stadsdelsförvaltning Rosengård ökad antalet flickor. Programmål och utfall Stadskontorets mål för utvecklingsarbetet berörde könsuppdelad statistik och kompetenshöjning. Gatukontorets mål för utvecklingsarbetet berörde att utveckla en arbetsmodell för prioritering av projekt och investeringar som ska bidra till att Malmös offentliga rum och transportsystem är utformat så att det är tryggt och attraktivt för alla oavsett kön. Stadsdelsförvaltning Rosengårds arbete berörde jämställdhetsintegrerade styrdokument, framtagande av indikatorer, utbildning och jämställdhetsarbete inom individ och familjeomsorg. Malmö stad 5

Stadskontoret Nedan följer stadskontorets mål samt en redogörelse för måluppfyllelsen. Mål 1: Att bilda en arbetsgrupp med mål att titta på nuläget och identifiera styrkor och brister. Utifrån arbetsgruppens analys ta fram ett fungerande stödsystem för arbetet med jämställdhetsintegrering samt kommunicera detta system. - Bilda en arbetsgrupp som inkluderar alla 22 förvaltningar samt sakkunniga inom statistikområdet Ett nätverk med en kontaktperson från varje förvaltnings bildades för arbetet med jämställdhetsintegrering i Malmö stad. Nätverket har fungerat som stöd i arbetet med könsuppdelad statistik. - Analysera tillgången på könsuppdelad statistik En genomgång kring vilken könsuppdelad statistik som fanns 2011 gjordes. Under genomgången undersöktes även om det fanns några tekniska hinder för att ta fram könsuppdelad statistik. - Utveckla befintliga verktyg för att möjliggöra löpande könsuppdelad statistik Vid den ovan nämnda genomgången framkom att det, med vissa undantag som t ex ekonomiskt bistånd (beviljas till hushåll), inte fanns några tekniska hinder för att ta fram könsuppdelad statistik. Däremot saknades kunskap om varför samt hur man kan arbeta med uppställningen av redovisningen. Därför genomfördes utbildningar kring detta. - Kommunicera den könsuppdelade statistiken. I samband med de kommunfullmäktigemål som berör individer ska målredovisningen ske uppdelat på kvinnor och män, flickor och pojkar. En handbok avseende könsuppdelad statistik har tagits fram och kommer att distribueras. Mål 2: Att ta fram en statistisk mätpunkt för jämställdhetsarbetet, för att driva arbetet, möjliggöra jämställdhetsanalyser och mäta utvecklingen. - Få in löpande könsuppdelad statistik på individnivå från verksamheterna, - Ta fram statistisk mätpunkt och - Kommunicera jämställdhetsläget i Malmö (internt och externt) utifrån mätpunkten. Ett PM skrevs våren 2012 och i årsrapport 2014 kommer Malmö stad att ha med indikatorer för jämställdhet. MakEquality har redovisats internt via Malmö stads jämställdhetsberedning. Någon extern redovisning har inte skett. Detta då en stor del av arbetet de senaste åren har varit inriktat på styrsystem, statistik och jämställdhetsanalyser vilkas påverkan på verksamheterna inte kommer att synas förrän 2014. - Samla in information om medborgarnas upplevelser rörande jämställdhet när de använder stadens olika verksamheter. Representativ enkätundersökning 2012 Malmö stad 6

En enkätundersökning gjorders våren 2011. Då resultatet inte gav någon vägledning för hur informationsarbetet skulle kunna bedrivas beslutade stadskontoret att avvakta med flera enkätundersökningar till efter 2014. Mål 3: Att stödja förvaltningarna i deras arbete med den könsuppdelade statistiken. - Ge service i form av könsuppdelad statistik Diskussioner har förts med statistikansvariga på stadskontoret så att den individbaserade statistik som förmedlas till verksamheterna ska var könsuppdelad. Mål 4: Att bilda ett nätverk med representanter från respektive förvalting/verksamhet. Aktiviteter som var kopplade till målet och utfallet av dessa var: - Bilda ett nätverk som inkluderar förvaltningschef och en person som förvaltningen väljer som sin representant från alla 22 förvaltningar. Utifrån förvaltningarnas önskemål bildades två nätverk: a) Ett nätverk som inkluderar förvaltningschef och som sedan 2011 träffas i november varje år. b) Ett nätverk med en kontaktperson från varje förvaltnings. Nätverket träffas 4-6 ggr per år. Mål 5: Att tillsammans med nätverket analysera behovet av utbildning och kompetenshöjning inom respektive förvaltning. - Nätverksmöten Under nätverksmöten har behov av utbildning diskuterats. Stadskontoret har sedan arrangerat utbildningsinsatser för att i så stor utsträckning som möjligt tillgodose behovet. Mål 6: Att som ett första steg tillgodose förvaltningarnas behov av kompetenshöjning i jämställdhetsintegrering. - Kickoff föreläsning En kickoff föreläsning med Gertrud Åström genomfördes i september 2011. Föreläsningen riktade sig till förvaltningschefer i Malmö stad - Informationsmöten med förvaltningarna Personal från stadskontoret besökte under 2011 i stort sett samtliga förvaltningars ledningsgrupper för att informera om Malmö stads utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Under 2012 besöktes ett flertal av Malmö stads nämndsmöten för att informera om det pågående arbetet. Mål 7: Att skräddarsy utbildning efter behovsanalysen - Skräddarsydda utbildningar t ex föreläsningar, workshops (större delen av 2012 och hela 2013 är egeninsats). Malmö stad 7

Exempel på utbildningar som genomförts är: jämställd kommunikation, att göra jämställdhetsanalys, att jämställdhetsintegrera dokument, könsuppdelad statistik och utbildning för politiska sekreterare, utbildning för personal inom HR, utbildning för chefer i Malmö stad, ett omvänt studiebesök där andra kommuner kom till Malmö för att berätta om sitt arbete. Utfall stadskontoret För stadskontoret har smärre revideringar avseende de ursprungliga målen gjorts, se ovan. Stadskontorets ambitioner var realistiska i förhållande till den avgränsade tidsperioden. Insatserna inom HÅJ är en del av Malmö stads övergripande arbete med jämställdhetsintegrering. Den av kommunfullmäktige antagna Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering löper till 2020. Därefter måste ett löpande arbete utföras för att säkerställa att de resultat som uppnåtts fortsätter. Stadskontoret har tilldelats medel i kommunfullmäktiges budget och två heltidstjänster finns avsatta för att driva arbetet med implementering av utvecklingsplanen. Att Malmö stad har haft medel från SKL har gjort att arbetet med jämställdhetsintegrering i Malmö stad har fått ytterligare tyngd samt gett möjlighet till kunskapsutbyte och ett nationellt nätverk för de tjänstemän som arbetat inom området. I dagsläget är det tveksamt om medborgare och brukare märker av effekterna av det arbetet som drivits inom stadskontorets HÅJ-arbete. Effekterna kan bli tydligare först 2014 och framåt då den könsuppdelade statistiken har analyserats och faktiska förändringar har genomförts. Jämställdhet är dock bl. a genom gjorda utbildningar och de nätverk som bildats en fråga som är levande och aktuell. Stadsdelsförvaltning Rosengård Nedan följer stadsdelsförvaltning Rosengårds mål samt en redogörelse för måluppfyllelsen. Mål 1: Alla verksamhetsplaner ska visa att utvecklingsplanenen för jämställdhetsintegrering har beaktats. - Utbildning av ledare och nyckelpersoner Alla chefer i stadsdelen har genomgått en tvådagarsutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Resultatet det fortarande finns utrymme för förbättringar. Flera verksamhetsplaner är fortfarande könsblinda och saknar tydliga jämställdhetsmål. Mål 2: Individ och familjeomsorgens fortsatta arbete med att implementera policydokument och nya involvera medarbetare, ca 30 st., i den pågående lärandeprocessen kring jämställdhet och genus. Malmö stad 8

- Fokusgrupper - Halvdagar med workshops - Könsuppdelad statistik - Verksamhetsplaner Inom individ och familjeomsorgen har ett policydokument; Tänk jämt tagits fram. Policydokumentet ska fungera som arbetsmaterial/underlag för det fortsatta arbetet. Andra exempel på utfallet är: o Månadens fråga som tas upp vid APT och som behandlar genus, jämställdhet och likabehandling. o En jämställdhetsgrupp med uppdrag att stötta sektionschef och enhetschef i arbetet har bildats. o Vid en undersökning om hemlöshet bland barnfamiljer lades kön till som indelningsgrund. Det visade sig då att kvinnor och barn blev hemlösa p.g.a. mäns våld. Efter det har en utbildningsserie genomförts för att öka kunskap och ta fram metoder. Mål 3: Öka antalet aktiviteter som riktar sig till flickor liksom andelen flickor som besöker fritidsgårdar och mötesplatser samt öka antalet flickor genom verksamhet i skolorna utanför schemalagd skoltid. - Aktiviteter som riktar sig till flickor, verksamhet utanför schemalagd skoltid i skolorna, genusgranskning av aktiviteter. Insatserna har bidragit till att andelen flickor i fritidsverksamheten har ökat. Mål 4: IoF ska sprida erfarenhet och kunskap till andra IoF och fungera som stöd. - Anordnande och deltagande i konferenser, möten, APT-träffar Projektledaren i stadsdelsförvaltning Rosengård har besökt flera individ- och familjeomsorger och materialet finns tillgängligt på Malmö stads intranät. Mål 5: Möten med medborgare. - Bjuda in medborgare för att kommunicera policydokument. Detta mål uppnåddes inte. Inga aktiviteter genomfördes. Mål 6: Granskning av IOF:s egna insatser. - Workshops Inom individ- och familjeomsorgen planerar att genomföra jämställdhetsanalyser avseende ekonomiskt bistånd. Mål 7: Verka för samsyn inom stadsdelen när det gäller hedersrelaterat våld. Malmö stad 9

- Gemensamma utbildningar, workshops Alla chefer i stadsdelen har deltagit i utbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Utfall stadsdelsförvaltning Rosengård Malmö stads stadsdelar har omorganiserats. 10 stadsdelar har blivit 5 stadsområden. Inom stadsdelsförvaltning Rosengård leddes arbetet av en styrgrupp bestående av förvaltningschef, avdelningschefer för ekonomi, individ och familjeomsorg samt fritid och förebyggande. På så sätt har arbetet varit väl förankrat i stadsdelen och det är rimligt att anta att det fortsätter bedrivas i den nya organisationen. Då det nya stadsområdet även det omfattas av kommunfullmäktigemål samt Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering finns ytterligare indikatorer på hållbarhet. Inom stadsdelsförvaltning Rosengård har utvecklingsarbete bl. a utmynnat i följande effekter i verksamheten: - Efter att en undersökning om orsaker till hemlöshet även fått kön som indelningsgrund framkom att kvinnor och barn oftare blir hemlösa p.g.a. mäns våld. Därför anordnades en utbildningsserie för att ta fram förbättrade metoder att i arbetet med våldsutsatta kvinnor - Inom fritid och förebyggande har ett förändringsarbete med bakgrund i gjorda jämställdhetsanalyser gjort att andelen flickor som besöker fritidsverksamheten har ökat - På grundval av en jämställdhetsanalys förändrades planeringen av stadsdelens bibliotekslokaler. Därefter har antalet kvinnor som vistas längre stunder i lokalerna ökat. Exempel på förändringar är: - Inom individ och familjeomsorg ingår en Månadens fråga vid varje APT. Frågan behandlar genus, jämställdhet eller likabehandling. - Inom skolan planeras en nöjdhetsenkät för att undersöka om flickor och pojkar är lika nöjda. - Inom förebyggande och fritid är jämställdhetsanalyser en ordinarie del av utvecklingsarbetet. Gatukontoret Nedan följer Gatukontorets mål samt en redogörelse för måluppfyllelsen. Mål 1: Utveckla modell för prioritering utifrån jämställdhetspolitiska målen. Arbetet för att uppnå målet är ej klart utan pågår fortfarande och kommer att bedrivas även efter att medel från SKL upphör. Mål 2: Håll utbildning för anställda. En seminarieserie har genomförts i syfte att öka de anställdas kompetens inom området. Malmö stad 10

Utfall Gatukontoret Gatukontoret har inte reviderat målen. Däremot tvekar man kring vilken modell som ska användas då projektstyrnings- och investeringsmodell ändrats under projekttiden. Det finns få möjligheter att ta fram individbaserad statistik avseende hur stadsrummet utnyttjas. Däremot har arbetet initierat en diskussion om huruvida Gatukontoret kan göra ytterligare ansträngningar för att få med variabeln kön i stadsrumsanalyser. Budget Konstnadsslag Projektledning (löneutbetalningar) Processledning (konsultarvoden) Litteratur Resor Övrigt Total kostnad: Kronor 1 195 232kr 748 534 kr 1 867 kr 19 296kr 13 411 kr 1 978 340 kr Hållbarhet De faktorer som främst bidrar till ett långsiktigt arbete med jämställdhetsintegrering i Malmö stad är: - Kommunfullmäktige antog 2011 Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering som löper till 2012. - Sedan 2011 finns ett särkskilt kommunfullmäktige mål avseende jämställdhetsintegrering - Måluppfyllelsen av de kommunfullmäktigemål som berör individer ska redovisas könsuppdelad Personalen som arbetat med HÅJ är tillsvidareanställd. Detta borgar för att kompetensen kan behållas inom organisationen. Utbildningarna som genomförts har nått stora grupper av personal från olika delar av Malmö stads verksamheter vilket även det bidrar till att kompetensen är väl förankrad i organisationen. För att säkerställa framtida behov av kompetensutveckling finns de nätverk som beskrivs under punkt Programmål och utfall, stadskontoret. Vidare har Gatukontoret valt att finansiera en doktorand i landskapsarkitektur som ska studera jämställdhet och jämlikhet i stadsrummet. Malmö stad 11

Utbildning och kommunikation Exempel på utbildningar som genomförts inom ramen för Malmö stads HÅJarbete är: - Kickoff med Gertrud Åström. Kickoffen gav en grundläggande kunskap om jämställdhet och jämställdhetsintegrering. - Genusvetenskap Föreläsningen gav en grundläggande kunskap om genusvetenskap - Jämställdhetsintegrering i budgetarbete Under två föreläsningar fick deltagarna kunskap om hur budgetarbetet kan jämställdhetsintegreras. - Könsuppdelad statistik Deltagarna fick kunskap om varför och hur könsuppdelad statistik ska och kan användas. - Jämställdhetsintegrering av dokument Deltagarna fick använda egna tjänsteskrivelser för att få ökad kunskap om hur de kan arbeta med jämställdhetsintegrerade dokument. - Jämställdhet och jämställdhetsintegrering i praktiken Arbetsledare i stadsdelsförvaltning Rosengård erbjöds en två-dagars utbildning. - Utbildning för chefer i jämställdhetsintegrering Samtliga chefer i Malmö stad erbjöds utbildning. Drygt hälften av Malmö stads chefer deltog Det är svårt att dra slutsatser om att enskilda utbildningar lett till direkta förändringar i verksamheterna. Sammantaget kan dock arbetet med jämställdhetsintegrering sägas bl. a ha lett till att - jämställdhet är väl förankrat i kommunens övergripande mål - det finns stöd för och krav på att verksamheterna ska genomföra jämställdhetsanalyser, under 2012 hade 18 av 22 förvaltningar gjort en jämställdhetsanalys inom något verksamhetsområde. För utvecklingsarbete har det funnits en övergripande hemsida för stadskontorets arbete. Till det kommer att vissa förvaltningar gjort egna hemsidor. Även på Malmö stads publika hemsida finns arbetet med jämställdhetsintegrering tillgängligt. För det kommuncentrala arbetet finns en kommunikationsplan framtagen. Det externa kommunikationsarbetet har hittills varit begränsat. Detta då den övervägande delen av Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering än så länge främst berör saker som utbildning, könsuppdelad statistik, jämställdhetsanalyser och styrsystem. Detta gör att kvinnor och män, flickor och pojkar i Malmö troligen ännu inte har märkt mycket av det arbete som genomförts. Utvärdering och lärdomar Utvecklingsarbetet har främst följts upp via SKL forumträffar, egen uppföljning samt rapportering till SKL. Vidare har Malmö högskola varit kontrakterad för Malmö stad 12

att följeforskning avseende arbetet med Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Utvecklingsarbete har fått draghjälp av Malmö stads övergripande arbete. Att detta långsiktigt och förankrat i Malmö stads system har gjort att man i verksamheterna kunna förlita sig på att arbetet inte avstannar efter 2013. Bilagor Bilaga 1: slutrapport följeforskning Malmö högskola Bilaga 2; sammanfattning jämställdhetsanalyser Malmö stad 13

Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Ange organisationens namn Rapporten avser Malmö stad arbete inom Hållbar jämställdhet (HåJ) 2011-2013. Arbetet har bedrivits av tre förvaltningar; Stadskontoret, Gatukontoret och Rosengårds stadsdelsförvaltning. Malmö stads bedriver ett aktivt arbete med jämställdhetsintegrering även utanför HåJ vilket borgar för att de erfarenheter som dragits kommer att användas inom Malmö stad. Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet Upplysningar om innehållet Anders Eriksson, anders.p.eriksson@malmo.se Malmö stad, 2013 Malmö stad