Årlig jämställdhetsredovisning 2014 Stadskontoret

Transkript

1 Årlig jämställdhetsredovisning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Anders Eriksson Stadskontoret Välfärdsavdelningen

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inriktningsmål Verksamhetsperspektivet Utbildningar Medel till förvaltningar Jämställdhetsintegrering i styr- och ledningssystem Kommunikation Nordiskt forum Revision av Tekniska nämnden/gatukontoret och stadsbyggnadsnämnden Arbetsgivarperspektivet Indikatorer Antal förvaltningar och verksamheter som könsuppdelar statistik kontinuerligt Antal förvaltningar och verksamheter som gör jämställdhetsanalyser kontinuerligt i det ordinarie arbetet Följeforskning Utgifter jämställdhetsintegrering Insatser Årlig jämställdhetsredovisning 2014 Stadskontoret

3 Å rlig jä mstä lldhetsredovisning Sammanfattning Enligt Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering ska kommunstyrelsen årligen offentliggöra en jämställdhetsredovisning utifrån målen i utvecklingsplanen. Redovisningen ska innehålla en redovisning av Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering. Föreliggande redovisning avser Fokus för arbetet under 2014 var könsuppdelad statistik, jämställdhetsanalyser och spridning. Statistik och analys är grunden för vilka åtgärder som behöver genomföras för att öka jämställdheten i Malmö stads verksamheter och kunskapen om lärande exempel behöver spridas mellan stadens förvaltningar. Under 2014 anordnades ett stort antal riktade utbildningar och event. Exempel är: - utbildning i att göra jämställdhetsanalys med inriktning på specifika verksamhetsområden, - utbildning för chefer, - Hur jämställt är Malmö?, en heldag med kunskapshöjning, inspiration och internt erfarenhetsutbyte, - presentation av SOU 2014:6 Män och jämställdhet. Förvaltningarnas arbete med jämställdhetsintegrering har också resulterat i flera förbättringsåtgärder, t ex: - Inom Kulturförvaltningen har 9 analyser genomförts i 9 olika verksamheter. Samtliga kommer att påverka verksamheternas utformning. - I SOF Söder har nämndsmål jämställdhetsintegrerats efter genomförd analys. Årsredovisningen består, i korthet, av redovisningar kring arbetet med verksamhetsperspektiv och arbetsgivarperspektiv avseende jämställdhet, en redovisning av de indikatorer som använts i samband med kommunfullmäktiges budgetmål 11, status avseende följeforskning, ekonomiskt resultat samt kort om arbetet Årsredovisningen har haft samma struktur sedan Med anledning av att Malmö stads organisation för styrning och ledning av mål har förändrats samt de av kommunfullmäktige antagna budgetmålen i Budget 2015 med plan är 2014 sista året denna struktur för redovisning används. 2. Inriktningsmål 2.1 Verksamhetsperspektivet Senast år 2013 ska Malmö stad ha säkerställt att alla verksamheter arbetar för: likvärdig verksamhet, service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig fördelning av resurser, jämställd fördelning av makt och inflytande, till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. 3 Årlig jämställdhetsredovisning 2014 Stadskontoret

4 2.1.1 Utbildningar Under 2014 anordnade stadskontoret ett antal strategiskt riktade utbildningar: - Att göra jämställdhetsanalys med inriktning Individ och familjeomsorg samt vård och omsorg. Anordnades vår och höst. - Att göra jämställdhetsanalys med inriktning mot kultur och fritid. Anordnades vår och höst. - Att göra jämställdhetsanalys med inriktning mot barn och ungdom. Anordnades under våren. - Att göra jämställdhetsanalys med inriktning mot samhällsplanering och fysisk planering. Anordnades under hösten. - Utbildning i att handleda kollegor i att göra jämställdhetsanalys. Anordnades under hösten. - En jämställd organisation kräver en jämställd chef utbildning för chefer. Anordnades under hösten. Dokumentation av utbildningen finns som bilaga. - Hur jämställt är Malmö?, en heldag med interna och externa föreläsare. Anordnades den 5 maj. Dokumentation av dagen finns som bilaga. - Utbildning i att jämställdhetsintegrera dokument. Anordnades under våren. - En presentation av SOU 2014:6, Män och jämställdhet. Anordnades under hösten. - Utbildning för uppdragsledare inom arbetet med Malmökommissionen kring jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektivet. Anordnades under hösten och fortsätter under våren Utbildning för förvaltningarnas kontaktpersoner. Anordnades under hösten. Till detta kommer följande utbildningar som anordnades av andra förvaltningar med stöd av medel från kommunstyrelsens anslag för jämställdhetsintegrering: - Utbildning för JobbMalmös ledningsgrupp samt personal som arbetar med jämställdhet. - Utbildning för näringslivkontoret med syfte att skapa en gemensam kunskapsbas. - Utbildning sociala resursförvaltningen. Antalet deltagare i utbildningarna var 662 kvinnor, 240 män, sammanlagt 902 personer. Detta är 80 personer fler jämfört med Medel till förvaltningar Under 2014 har medel från kommunstyrelsens anslag för jämställdhetsintegrering beviljats till följande insatser: - Gymnasie- och vuxentutbildningsförvaltningen. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, JobbMalmö. Beviljades medel för två utbildningsinsatser: Utbildning för samtlig personal Syftet med dagen var att nå det lokala verksamhetsmålet att implementera jämställdhetsanalys som metod i hela verksamheten. För att nå målet anlitades externa föreläsare med expertis inom jämställdhet och kommunikation. Utbildningen skulle även generera en checklista som skulle kunna användas i framtida arbete. Målet uppnåddes inte främst p.g.a. bristande kompetens hos föreläsarna. 4 Årlig jämställdhetsredovisning 2014 Stadskontoret

5 JobbMalmö kommer att arbetar vidare för att ta fram checklistan internt. Utbildning för ledningsgrupp En föreläsning om jämställdhetsintegrering som en strategi för verksamhetsutveckling och ökad kvalité anordnades för chefer och övriga medarbetare som arbetar med jämställdhetsfrågor. Resultatet är att JobbMalmö ska arbeta med jämställdhetsintegrering bland annat i delårsrapporter, årsanalys samt ha ett jämställdhetsperspektiv vid start av nya projekt. Till detta kommer att de under 2015 planerar att analysera varje enhet ur ett jämställdhetsperspektiv för att därefter föreslå åtgärder. - Stadskontoret Stadskontoret beviljades medel för att genomföra en utbildning för näringslivsenheten med syfte att skapa en gemensam kunskapsbas. Utbildningen följdes upp med en workshop där flera förslag togs fram. I enhetens verksamhetsplan finns nu ett aktivitetsmål som innebär att enheten under 2015 ska se över bidragsgivningen utifrån tidsperspektiv, redovisningskrav, effekter och jämställdhet. - Sociala resursförvaltningen Sociala resursförvaltningen har beviljats medel till en utbildning i normkritik och genus. I utbildningen deltog 173 kvinnor, 43 män, 3 hen och 2 personer som valde att ej ange kön. Syftet med utbildningen var att säkerställa en jämnare kunskapsnivå. Den grundläggande kunskapen är en förutsättning för att kunna arbeta vidare med jämställdhetsintegrering inom förvaltningen. I nämndsbudget för 2015 finns det även förslag till åtaganden som syftar till att sprida jämställdhetsintegrerings- och antidiskrimineringsarbetet mer inom förvaltningen beslut om detta är dock inte fattade vid tidpunkten för denna rapport. - SOF Öster SOF Öster har beviljats medel till projektet #100 workshops. Projektet är en satsning för att göra begreppet jämställdhet till något varje medborgare i stadsområde Öster ska kunna ta del av och arbeta med utifrån sina egna vardagserfarenheter kring begreppet jämställdhet. Projektet pågår även under SOF Väster SOF Väster har beviljats medel till att ta fram s.k. fikakort samt utbildning i jämställdhet och jämställdhetsanalys. Projektet pågår även under Kulturförvaltningen Kulturförvaltningen har beviljats medel för att arbeta vidare med gender budget analys för förvaltningen. Projektet pågår även under Jämställdhetsintegrering i styr- och ledningssystem Arbetet med förankring av och information om utvecklingsplanen fortsatte under Det nätverk som startades 2011, i enlighet med utvecklingsplanen, fyller en viktig funktion i arbetet. Nätverket har varit en grogrund för andra former av erfarenhetsutbyte mellan förvaltningar. Under hösten genomgick 5 Årlig jämställdhetsredovisning 2014 Stadskontoret

6 nätverket en utbildning och behovet av ett gemensamt uppdrag diskuterades med förvaltningschefer och resulterade i att ett sådant togs fram under januari Under hösten antogs nya kommunfullmäktigemål för Malmö stad. Jämställdhet har en framträdande plats i dessa. Hur målen ska följas upp är ännu inte klart. Under 2013 tog stadskontoret fram ett ramverk för hur jämställdhetsintegrering ska följas upp. Detta inkluderar tre olika uppföljningsområden. För 2014 är resultatet följande: 1. Jämställdhet i Malmö Genom att följa ett urval av de indikatorer som SCB har tagit fram på kommunnivå, kan Malmö stad få en bild av jämställdhetsläget i Malmö som helhet. Dessa indikatorer är intressanta att följa, ger möjlighet till jämförelser med riket och andra kommuner och är ett sätt att väcka intresse för jämställdhet i samhället. Det är viktigt att påpeka att det är svårt att se ett orsakssamband mellan staden arbete med jämställdhetsintegrering och dessa indikatorer. Detta då de insatser som görs påverkar på lång sikt. De ger dock en översiktsbild över var Malmö befinner sig i förhållande till de nationella jämställdhetspolitiska målen. Nedan följer exempel från rapporten: - Makt och inflytande Andelen kvinnor på ordförandeposter i kommunen är 44 % i Malmö jämfört med 32,2 % i genomsnitt för samtliga kommuner i Sverige (2014). - Ekonomisk jämställdhet Förvärvsfrekvensen för kvinnor i åldrarna är marginellt lägre än den för män. I åldrarna år förvärvsfrekvensen för kvinnor däremot högre än den för män (2013). - Obetalt hem- och omsorgsarbete Andelen dagar som kvinnor tar ut föräldrapenning är lägre i Malmö jämfört med samtliga andra kommuner i Sverige (2012). - Mäns våld mot kvinnor. Anmälda brott om grov kvinnofridskränkning, antal/ invånare är marginellt högre för Malmö jämfört med samtliga andra kommuner i Sverige. Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor, inomhus i nära relation med offret är betydligt högre jämfört med samtliga andra kommuner i Sverige (2012). Rapporten i sin helhet finns som bilaga till årsredovisningen. I rapporten saknas dock uppgifter avseende makt och inflytande. Detta beror på ett internt fel hos Kommun- och landstingsdatabasen. Uppgifterna ovan är därför hämtade från en annan presentation i databasen. 2. Systematiskt jämställdhetsarbete inom Malmö stad (verksamhets och arbetsgivarperspektiv) 6 Årlig jämställdhetsredovisning 2014 Stadskontoret

7 En viktig del av uppföljningen är att mäta i vilken utsträckning som jämställdhetsperspektivet har integrerats i Malmö stad som organisation. För detta ändamål används två olika mätinstrument; MakEquality och Jämix. MakEquality är ett verktyg som tagit fram av SKL. Det ger en bild av hur systematiskt en organisation har implementerat jämställdhetsintegrering. Verktyget är upplagt som en enkät som går igenom delar av den kommunala verksamheten. För 2014 har Malmös resultat minskat från 4,7 (2013) till 4,6 (2014). Detta beror på att en av frågorna inte besvarats då den enligt instruktionerna nu skulle kräva en genomgång av samtliga verksamhetsplaner vilket inte är praktiskt genomförbart. Rapporten finns som bilaga till årsredovisningen. JÄMIX, är ett index som ger en bild av hur jämställt Malmö stad är som arbetsgivare. Detta index har Malmö stad använt under ett flertal år redan. JÄMIX finns inte tillgängligt för Malmö stad förrän i april 2015 och kan då erhållas via stadskontorets HR-strategiska avdelning. 3. Jämställdhet inom Malmö stads verksamheter Detta område följs upp via årsbokslut i enlighet med kommunfullmäktiges budgetmål. Se vidare under punkt 3. Indikatorer Kommunikation Under 2014 fortsatte stadskontoret arbetet med intern kommunikation kring utvecklingsplanen men började också med viss kommunikation riktad utåt. Flera filmer om jämställdhetsarbete i Malmö producerades och även ett e- lärande togs fram. På grund av omorganisation och brist på personalresurser genomfördes spridningen av dessa inte som planerat men är inplanerade inför Nordiskt forum Stadskontoret medverkade i arbete inför och under Nordiskt forum. Dels genom att delta i planering samt presentationer men också genom att finansiera hela eller delar av olika insatser. Stadskontoret tog även initiativ till och genomförde en workshop kring hur Malmö stad kan ta tillvara på erfarenheterna från Nordiskt forum. Resultatet har tagits tillvara i detaljplaneringen under 2015 och dokumentationen har presenterats för folkhälso- och jämställdhetsberedningen samt finns som bilaga till årsredovisningen Revision av Tekniska nämnden/gatukontoret och stadsbyggnadsnämnden Revisionskontoret i Malmö stad har granskat hur Tekniska nämnden/gatukontoret och Stadsbyggnadsnämnden arbetar för att införliva ett jämställdhetsperspektiv mellan kvinnor och män i den externa verksamheten, d.v.s. den som riktas till Malmöborna. Utgångspunkten är den utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering som Malmö kommunfullmäktige antog i september Jämställdhetsintegrering hos de två nämnderna som arbetsplatser, t.ex. lönenivåer, omfattas inte av granskningen. Revisionskontorets slutsats är att både Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret i princip uppfyller de s.k. effektmål som framgår av utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering, men att ett antal utvecklingsområden finns: 7 Årlig jämställdhetsredovisning 2014 Stadskontoret

8 Både Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret bör öka utbildningsinsatser och liknande i syfte att möjliggöra att målen för jämställdhetsintegrering av verksamheten nås. Stadsbyggnadskontorets jämställdhetsanalyser bör initieras på respektive avdelning och genomföras mer kontinuerligt än hittills. För närvarande ligger ansvaret för genomförandet av utvecklingsplanen till stor del på HR-enheten. Stadsbyggnadsnämndens mål för jämställdhet i den externa verksamheten bör specificeras. Gatukontoret bör komplettera jämställdhets- och mångfaldsplanen med mål för jämställdhetsintegrering i den externa verksamheten. Både Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret bör genomföra jämställdhetsanalyser baserade på könsuppdelad statistik som resulterar i åtgärder för bättre jämställdhet i den externa verksamheten. Stadsbyggnadsnämnden har anlitat en extern konsult för att genomföra ett arbete som ska åtgärda de utvecklingsområden som anges i revisionens rapport. Tekniska nämnden ska genomföra utbildningsinsatser. Granskningsrapporten i sin helhet finns som bilaga till årsredovisningen. 2.2 Arbetsgivarperspektivet Senast år 2013 ska Malmö stad ha säkerställt att kommunen som arbetsgivare arbetar för: likvärdiga anställningsvillkor, likvärdiga arbetsförhållanden, jämn fördelning av kvinnor och män inom olika yrkesgrupper, förhindra osakliga skillnader i lön, till alla kvinnor och män oavsett bakgrund och tillhörighet. Implementering av Plan för jämställd personalpolitik som antogs av kommunfullmäktige i december 2013 har påbörjats under året. Syftet med planen är att skapa en gemensam plattform för det personalpolitiska jämställdhetsarbetet. I planen finns uppsatta mål kring likvärdiga anställningsvillkor och arbetsförhållanden, föräldraledighet, arbetsplatser fria från trakasserier, repressalier och sexuella trakasserier samt osakliga skillnader i lön. Inom ramen för Personalredovisning 2014 följs effektmålen i planen upp för första gången. Med hjälp av angivna målindikatorer mäts hur långt Malmö stad har kommit i arbetet i relation till målen. Förvaltningarna ska utifrån effektmålen upprätta förvaltningsspecifika operativa mål i sina jämställdhetsplaner eller verksamhetsplaner. Exempel på genomförda åtgärder under 2014: Stadskontoret har under året genomfört jämställdhetsgranskning av tre av Malmö stads kommungemensamma HR-processer: rehabiliterings-, arbetstids- samt löneöversynsprocessen. Stadskontoret har tillsammans med andra förvaltningar tagit fram förslag till kommungemensamma riktlinjer mot kränkande särbehandling och trakasserier på arbetsplatsen, som arbetsgivarutskottet beslutade att anta. 8 Årlig jämställdhetsredovisning 2014 Stadskontoret

9 Chefer och HR-medarbetare har under 2014 deltagit i utbildningar i normkritiskt förhållningssätt samt antidiskrimineringsutbildningar. Statistik redovisas könsuppdelad så långt det är möjligt. 3. Indikatorer Under 2014 följde Stadskontoret, i samband med budgetuppföljningen, upp två av indikatorerna i Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. 3.1 Antal förvaltningar och verksamheter som könsuppdelar statistik kontinuerligt Nämnderna rapporterar att de använder sig av könsuppdelad statistik inom sina respektive verksamhetsområden. 3.2 Antal förvaltningar och verksamheter som gör jämställdhetsanalyser kontinuerligt i det ordinarie arbetet För helåret 2014 anges 56 slutförda och 13 pågående jämställdhetsanalyser i förvaltningarnas verksamheter. Antalet analyser är 15 färre än under 2013 men fler konkreta åtgärder har genomförts. Exempel på detta är: - Inom Kulturförvaltningen har 9 analyser genomförts i 9 olika verksamheter. Samtliga kommer att påverka verksamheternas utformning. - I SOF Söder har nämndsmål jämställdhetsintegrerats efter genomförd analys. - En genomförd analys ska utgöra grunden för en fritidsgårds verksamhetsplanering. - Jämställdhetsanalyser inom området missbruksvård har gjort att ett utvecklingsarbete planeras under En analys pågår inom ekonomiskt bistånd för att se om det ställs olika krav på och används olika resurser avseende kvinnor och mäns självförsörjning. - Undersökning av biblioteksservicen utifrån ett barn och ungdomsperspektiv på Garaget har bl. a resulterat i läsfrämjande aktiviteter samt att lyfta pappors betydelse som läsande förebilder. - På Gnistan, inom områdesprogram SOF Söder, har en analys påverkat bl. a möblering och inköp. Värt att notera är att i samband med de utbildningar som anordnas genom stadskontoret så har ytterligare jämställdhetsanalyser genomförts/påbörjats. Vissa av dem anges dock inte i nämndernas redovisning. 4. Följeforskning Under våren 2014 gjordes en ny upphandling av följeforskning. Den första delrapporten presenteras under våren Utgifter jämställdhetsintegrering 2014 Under 2014 har kronor av budgeterat använts till ovanstående insatser. Överskottet beror på att den omorganisering som gjordes av stadskontoret vilket innebar att personalresurser inte fanns tillgängliga i full utsträckning. 9 Årlig jämställdhetsredovisning 2014 Stadskontoret

10 6. Insatser 2015 Under 2015 finns följande fokusområden planerade: informationsinsatser riktade mot kvinnor och män, flickor och pojkar som bor i Malmö och som brukar den kommunala servicen, spridning av generaliserbara exempel, praktiska åtgärder, strategiskt riktade utbildningsinsatser. 10 Årlig jämställdhetsredovisning 2014 Stadskontoret