Rekryteringenkäten 2016 Högskolan i Halmstad

Relevanta dokument
Rekryteringenkäten 2013 Högskolan i Halmstad

Rekryteringenkäten 2014 Högskolan i Halmstad

Rekryteringenkäten 2018 Högskolan i Halmstad

Studentuppföljning 2018 Högskolan i Halmstad

Studentuppföljning 2017 Högskolan i Halmstad

Utvärderingscykel för utvärdering av Högskolan i Halmstads utbildningar på grundnivå och avancerad nivå

Svaren på programnivå är mycket ojämnt fördelade vilket gör det svårt att göra jämförelser bland programmen.

Sammanställning av svar från Early Alert-enkäten En jämförelse avseende åren med en diagrampresentation avseende åren

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2017

Student_NatfakGU_2011

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2016

Student_NatfakGU_2012

Behöriga förstahandssökande och antagna

Enkät, ht Ålder. f % år år år år år

Studentrekrytering vid höstterminsstarten 2018

Student_NatfakGU_2013

Student på Malmö högskola Ht 2005

Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar VT2012, urval 1 Sorterat efter lärosäte

Lunds Tekniska Högskola

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje /2012

Lunds Tekniska Högskola

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

Lunds Tekniska Högskola

Lunds Tekniska Högskola

Rapport till Göteborgs universitet september 2016

Lunds Tekniska Högskola

Rapport till Göteborgs universitet september 2017

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med första urvalet ht 2018

Nybörjarenkät hösten 2011

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Södra sjukvårdsregionen

Nybörjarenkät hösten 2011

Sammanfattning

Nybörjarstudenterna vid Medicinska fakulteten H2003

Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar VT2010, urval 1 Sorterat efter lärosäte

Rapport till Göteborgs universitet oktober 2014

Rapport till Göteborgs universitet september 2015

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med första urvalet ht 2019

ANNORLUNDA. En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 2006 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER.

Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2017

Enkät, hösten Ålder. f % år år år år år

Statistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå

Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar VT2011, urval 2 Sorterat efter lärosäte

ÖPPET HUS. HÖGSKOLAN I HALMSTAD För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Välkommen till

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Försöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan

EWS2017_Civilingenjörprogrammen (-risk)

Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2016

Informationsbehov vid ansökan till högskola/universitet

Umu s nybörjarenkät ht 2013 resultatsammanställning för samhällsvetenskapliga fakulteten

Jan Nyström Subgroup 1 from Nyborjarenkat larare () No. of responses = 119

Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen. - Studenter anser att praktik är viktigt

Student vid Linnéuniversitetet 2010

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola

APRIL När föräldrarna själva får välja. Attityder och åsikter om barnens gymnasieval

Nybörjarenkät ht En studentundersökning bland nybörjare vid Umeå universitet. Utbildningsstrategiska rådet

Antagning till högre utbildning vårterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag vt 2018

LiTHs Nybörjarenkät år 2009

Kartläggning. Författare. Elias Aretorn, Astrid Kuylenstjerna, Elias Fyhr, Julia Dahlberg, Sofia Strandell, Elin Ring, Johanna Ring, Albin Hellström

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet

Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Nybörjarenkät År En enkätstudie om nybörjarstudenterna vid LiTH, deras bakgrund, val av utbildning, behov och förväntningar inför studiestarten

Entreprenörskapsbarometern 2016

Ungas attityder till företagande

Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2017/18

Alumnstudie: Civilingenjörsutbildningen i molekylär bioteknik och bioinformatik (X)

LiTHs Nybörjarenkät år 2006

Utbildningsenheten menar att det i Nacka fungerar väl med obligatoriskt skolval. Nästa alla inbjudna till skolvalet gjorde ett aktivt skolval.

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

ANMÄLNINGSSTATISTIK. En lägesrapport för Göteborgs universitet inför våren Katarina Borne/ Analys och utvärdering,

Rättelse. Beslutsdatum: Dnr: :169 0 (1)

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

NYBÖRJARENKÄT 2017 EN UNDERSÖKNING BLAND NYBÖRJARSTUDENTER VID UMEÅ UNIVERSITET

ANMÄLNINGSSTATISTIK FÖR

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med första urvalet ht 2017

Forskande och undervisande personal

Nybörjarenkät Naturvetenskapliga fakulteten analys av resultatet

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar VT2010, urval 2 Sorterat efter lärosäte

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar VT2009, urval 2 Sorterat efter lärosäte

Antagning till högre utbildning höstterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag ht 2017

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Medlemsenkät i Svensk Seniorgolf, hösten 2018

Antagning till högre utbildning vårterminen Statistik i samband med sista anmälningsdag till vt 2019

Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar HT2009, urval 2 Sorterat efter lärosäte

Övergång mellan utbildningar

Studie- och yrkesvägledarenkät 2013

Socialhögskolan Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Målgruppsundersökning Tekniksprånget 2016

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar HT2009, urval 1 Sorterat efter lärosäte

Rapport till Stockholms universitet

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Transkript:

Rekryteringenkäten 2016 Högskolan i Halmstad sammanställning och kommentarer Johannes Sandén 2016-11-25

Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Förändringar i årets enkät jämfört med föregående år... 3 Svarsfrekvens och svarsfördelning... 4 En relativt jämn övergripande könsfördelning men ibland ojämn beroende på utbildning... 5 Hälften av studenterna är 21 år eller yngre... 5 Allt fler studenter från Skåne län... 6 Studieerfarenhet i den närmaste omgivningen ofta förekommande... 10 Ungefär var tionde student född utomlands... 10 Tre av fem studenter kommer från arbete till studiestart... 11 Fler bestämmer sig tidigt vad de ska söka för utbildning... 13 Unika utbildningar & utbildningar med gott rykte lockar studenter men även praktiska argument är viktiga... 14 Högskolan i Halmstad förstaalternativet bland majoriteten av studenterna... 18 Webben viktigaste informationskällan om Högskolan... 19 Förhoppning att utbildningen leder till ett intressant arbete... 23 Ord som förknippas med Högskolan i Halmstad... 24 2

Bakgrund Resultatet i rekryteringsenkäten ger Högskolan möjlighet att få bakgrundsinformation om studenter vid Högskolan, information om varför de har valt att läsa vid just Högskolan i Halmstad, om Högskolan var förstahandsvalet, ta reda på hur studenterna har fått information om lärosätet och få reda på vilka förväntningar studenterna har kopplat till den utbildning de har valt. Undersökningen görs på initiativ av forsknings- och utbildningsnämnden (FUN). Rekryteringsenkäten har genomförts under en lång period vid Högskolan i Halmstad (HH), ända sedan år 2002 (med endast ett undantag år 2006), vilket ger en god möjlighet för jämförelser av resultatet mellan åren. Enkäten har under de senaste höstterminerna delats ut som pappersenkät till studenter på första terminen på nybörjarprogram, det vill säga program som inte har behörighetskrav i form av tidigare högskoleutbildning. Att urvalet till enkätundersökningen är studenter på program beror bland annat på att den största volymen av studenter finns inom program. 1 Rekryteringsenkäten finns enbart på svenska i nuläget då Högskolan bara har något enstaka nybörjarprogram på engelska. Nytt för årets enkätundersökning är att enkäten (i de flesta fall) har delats ut till studenterna under uppropet till respektive program. Detta med en förhoppning på ökad svarsfrekvens och för att förenkla hanteringen av enkäterna. Ett tack riktas till de studenter som svarat på enkäten samt till de personer som har delat ut och samlat ihop enkäterna. Rapporten ger en presentation av resultatet av rekryteringsenkäten i stora drag, oftast på en övergripande nivå, i enstaka fall på akademi och programnivå. Resultatet finns även att tillgå på programnivå och kommer göras tillgängligt för studierektorer/programansvariga. Rapporten är tänkt att ge en övergripande bild av resultatet och resultatet är tänkt att kunna utgöra underlag till vidare analyser och eventuella åtgärder som kan behöva göras utifrån resultatet. Rapporten inleds med bakgrund, därefter redovisas förändringar i årets enkät jämfört med föregående år (hela enkäten finns som bilaga 2). Nästkommande kapitel behandlar svarsfrekvensen (detaljerad uppgift om svarsfrekvens finns i bilaga 1). Efter denna del av rapporten presenteras resultatet av enkätundersökningen med bakgrundsfrågorna först. Siffror inom parentes anger värde för rekryteringsenkäten 2015. Förändringar i årets enkät jämfört med föregående år - En fotnot med ett förtydligande har lagts till avseende frågan om kön. - Avseende frågan Är du född utomlands eller är dina föräldrar födda utomlands? har svarsalternativen justerats för att bli mer tydliga. 1 Enligt Högskolans årsredovisning 2015 finns ca 81 % av helårsstudenterna inom program 3

- Avseende frågan Hur har du fått information om Högskolan i Halmstad? har svarsalternativet HHs inspirationsmagasin tagits bort och svarsalternativet "Högskolans kampanjwebbplatser 'Här börjar framtiden' och/eller 'Framtidstestet" har lagts till. - Avseende frågan Vilka är de främsta anledningarna till att du sökte till Högskolan i Halmstad? har svarsalternativet Högskolans kontakter med näringslivet/offentliga organisationer omformulerats till Högskolans kontakter och samverkan med arbetslivet - Avseende frågan Vad är din främsta förväntan att utbildningen kommer leda till? har det lagts till två svarsalternativ: "Förutsättningar för att kunna bidra till samhällsutveckling" och "Ett arbete med hög status". Enkäten för år 2016 återfinns i bilaga 2 till rapporten. Svarsfrekvens och svarsfördelning Sammanlagt har 1199 (1128) studenter svarat på enkäten, det vill säga lämnat fullständiga svar. Det är alltså en liten ökning i antalet svarande från föregående år. Antalet svar och svarsfrekvens de senaste åtta åren, redovisas i tabell 1 nedan. I årets undersökning har 81 % (77 %) av studenterna på nybörjarprogrammen svarat på enkäten. Bland svaren finns alla nybörjarprogram vid Högskolan representerade. Svarsfrekvensen är tillfredställande på majoriteten av programmen, och inga större skillnader finns om man jämför mellan akademierna. För att se hur många som besvarat enkäten, antalet registrerade och svarsfrekvens per program och akademi, se bilaga 1 till rapporten. År Antal svar Svarsfrekvens 2016 1199 81 % 2015 1128 77 % 2014 1245 85 % 2013 1214 84 % 2012 1200 78 % 2011 1240 77 % 2010 1153 76 % 2009 1340 79 % Tabell 1, Svarsfördelningen totalt över tid 2009-2016 4

En relativt jämn övergripande könsfördelning men ibland ojämn beroende på utbildning I diagram 1 framgår könsfördelning bland respondenterna. Andelen kvinnor är 55 % (53 %) och andelen män 45 % (47 %). Detta stämmer relativt väl överens med könsfördelningen bland samtliga av Högskolans registrerade studenter på program där könsfördelningen är cirka 60 % kvinnor och 40 % män. Könsfördelning 55% 45% Man Kvinna Diagram 1 Könsfördelning Akademin för hälsa och välfärd (HOV) är den akademi med störst andel kvinnliga respondenter med andelen 72 % och där nästan alla programmen har en stor majoritet kvinnliga studenter. Störst är andelen på sjuksköterskeprogrammet där 80 % av studenterna är kvinnor. Störst andel med manliga respondenter har Akademin för informationsteknologi (ITE) med andelen 71 % och där är det bara programmen inom informatik som har en jämn könsfördelning. Den akademi som har jämnast könsfördelning är Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap (ETN) med 48 % män och 52 % kvinnor. Där är könsfördelningen inte jämn sett till de flesta av akademins program utan det är den sammantagna studentvolymen som gör att könsfördelningen blir jämn. Det program som har högst andel kvinnliga studenter är förskolelärarutbildningen på Akademin för lärande, humaniora och samhälle (LHS) där samtliga som svarat på enkäten är kvinnliga studenter, även Grundlärarutbildning åk F-3 (LHS) har en hög andel, över 90 % kvinnliga studenter. Energiingenjör - förnybar energi (ETN) har den högsta andelen män med 91 %. Även Nätverksdesign och datordrift (ITE) samt Civilingenjör datateknik (ITE) har en andel män över 90 %. Hälften av studenterna är 21 år eller yngre Åldersfördelningen bland respondenterna presenteras i diagram 2. 48 % (51 %) av respondenterna är 21 år eller yngre. 30 % (28 %) av respondenterna finns i åldern 22-24 år. 19 % (17 %) finns i åldern 25-34 år. 3 % (4 %) har angett att de är 35 år eller äldre. Sett till de senaste åren som enkäten genomförts har det varit marginella förändringar mellan åldersgrupperna. 5

Något som vi ser i årets resultat, och något som vi brukar se, är att könsfördelningen är mer ojämn ju äldre studenterna är. I åldersgruppen 35 år eller äldre är 67 % (65 %) av respondenterna kvinnor och 33 % är män. 48% Åldersfördelning 30% 19% 3% 21 år eller yngre 22-24 år 25-34 år 35 år eller äldre Diagram 2, Åldersfördelning Om vi ser på åldersfördelning bland akademierna har ITE och ETN den högsta andelen av yngre respondenter där 54 % respektive 52 % är 21 år eller yngre. Andelen upp till 24 år uppgår till 77 % respektive 82 %. HOV och LHS har högst andel respondenter som är 25 år eller äldre, där är en fjärdedel av studenterna i denna ålder. Sett till de specifika programmen är det Civilingenjör i datateknik (ITE) och Professionell idrottskarriär och arbetsliv (HOV) som har störst andel i spannet upp till 21 år, med andelen 86 %. Nätverksdesign och datordrift (ITE) är det program med störst andel studenter som är 35 år eller äldre med 16 % inom denna ålder. Andra program där över 10 % är 35 år eller äldre: Mekatronikingenjör (ITE) med 15 %, Sjuksköterskeprogrammet med Halmstad som studieort 2 (HOV) 12 %, samt Organisering och ledning av arbete och välfärd inriktning socialt arbete, (HOV) 10 %. Allt fler studenter från Skåne län Kartan nedan presenterar resultatet på frågan Vilken var din hemkommun våren 2016? De kommuner som visas med olika nyanser av blått är de kommuner som minst tio personer uppgett som hemkommun. 2 Programmet har två studieorter; Halmstad och Varberg 6

Antal studenter från respektive kommun (med över tio studenter) redovisas i tabellen bredvid kartan. I tre procent av enkätsvaren framgår inte hemkommun. Befolkningsmängden i kommunerna är väldigt varierande så man kan inte använda dessa uppgifter för att dra några slutsatser om Högskolans marknadsandel i kommunerna. Däremot säger uppgiften något om var flertalet av studenterna kommer ifrån. 70 % av respondenterna kommer från kommuner som finns utmärkta på kartan. De blåmarkerade kommuner på kartan är belägna runtom Halmstad kommun, Halland och sträcker sig över till västra Skåne, Göteborg, västra Småland och Stockholm. I tabell 2 redovisas resultatet på samma fråga men med en gruppering av kommunerna. Kommunerna är indelade i områden (förutom Halmstad kommun) för att få en bättre överblick och för jämförbarhetens skull. 7

Område Antal Andel Skåne län 287 24 % (21 %) Halmstad kommun 278 23 % (23 %) Halland (ej Halmstad) 188 16 % (17 %) Västra Götalands län 188 16 % (15 %) Norra och mellersta Sverige 83 7 % (8 %) Jönköpings län 62 5 % (6 %) Ej svar 37 3 % (2 %) Övriga södra Sverige 37 3 % (4 %) Kronobergs län 29 2 % (3 %) Utomlands 10 1 % (1 %) Totalsumma 1199 Tabell 2, geografisk hemvist per område Sett tillbaka till 2007 har vi inte tidigare i rekryteringsenkäten sett att den största andelen kommer från Skåne län, vilket vi kan göra i årets undersökning. Det är något fler från Skåne län 24 %, än Halmstad kommun 23 %. Från Övriga Halland kommer 16 %, lika stor andel kommer från Västra Götalands län. Kommuner i västra Småland (Kronobergs och Jönköpings län) står för 7 % tillsammans, lika stor andel som kommer från det stora geografiska området Norra och mellersta Sverige. Slår man ihop alla Hallands kommuner blir andelen studenter från hela Halland nästan 40 % (40 %). Ökningen av andelen från Skåne län sker inte på bekostnad av Halmstad kommun, där andelen är densamma som förra året. Årets resultat, liksom de senaste årens resultat förstärker bilden av att Högskolan i Halmstad är allra starkast i rekryteringen av studenter i dess närmaste omgivning och där sticker Skåne län ut som ett område där allt fler studenter verkar komma ifrån. I tabell 3 redovisas studenternas geografiska spridning per akademi. I tabellen kan vi se att ITE har den största andelen från Halmstad kommun, 28 % (21 %), och medräknat hela Halland, 43 % (34 %). Detta är en större skillnad jämfört med förra årets resultat då vi kunde konstatera att ITE hade högst andel av respondenter utanför Halland. I årets undersökning är det istället ETN som har den högsta andelen studenter utanför Halland med 63 % (58 %). 8

Område ETN HOV ITE LHS Halmstad kommun 18 % 24 % 28 % 24 % Halland 16 % 16 % 15 % 15 % Skåne län 26 % 20 % 22 % 28 % Västra Götaland 15 % 17 % 15 % 14 % Jönköpings län 7% 5 % 4% 4% Kronobergs län 3 % 0 % 4 % 2 % Övriga södra Sverige 4 % 3 % 1 % 3 % Norra och mellersta Sverige 8% 8 % 6% 6% Utomlands 0% 1 % 1% 1% Ej svar 3% 4 % 3% 3% Tabell 3, geografisk bakgrund per akademi Om man ser på hemvist på programmen, så finns det några program som sticker ut. Störst andel som kommer från Halland (inklusive Halmstad) är programmen: Sjuksköterskeprogrammet med Varberg som studieort (HOV) 69 % från Halland Nätverksdesign och datordrift (ITE) 65 % från Halland Sjuksköterskeprogrammet med Halmstad som studieort (HOV) 64 % från Halland Sett till andelen studenter utanför Halland är det en hel del program som får en andel över 70 procent: Professionell idrottskarriär och arbetsliv (HOV) 93 % Miljövetenskapligt program (ETN) 77 % Idrottsvetenskap - idrotts- och motionspsykologi (HOV) 75 % Samhällsanalys och kommunikation inriktning statsvetenskap (LHS) 73 % Energiingenjör - förnybar energi (ETN) 73 % Naturvård och artmångfald (ETN) 71 % Högst andel studenter som kommer längst ifrån Halmstad (norra och mellersta Sverige) har programmet Idrottsvetenskap - idrotts- och motionspsykologi (HOV) med 25 % av studenterna som kommer därifrån. 9

Studieerfarenhet i den närmaste omgivningen ofta förekommande Andelen respondenter som har någon i närmaste omgivningen som studerat på universitet/högskola framgår av tabell 4. Har någon i din närmaste omgivning studerat vid universitet eller högskola? Förälder 37 % Syskon 38 % Vänner 68 % Make/maka/sambo/partner 12 % Nej 14 % Ej svar 0 % Tabell 4, Studieerfarenhet i den närmaste omgivningen Generellt sett så är det en hög andel, 86 %, som anger att man har någon i sin närmaste omgivning som studerat vid universitet eller högskola. Sett tillbaka till 2010 har vi haft ungefär samma resultat på denna fråga med mindre fluktuationer mellan åren. Andelen som inte har haft studievana i den närmaste omgivningen har legat mellan 11 och 15 %. Andelen som haft förälder som studerat vid universitet eller högskola har legat mellan 34 % och 41 %. Några program har en något högre andel studenter som säger sig inte har haft någon i den närmsta omgivningen som studerat på universitet/högskolan. Det är programmen Byggingenjör (ETN) och Civilingenjör i datateknik (ITE), där cirka 20 % anger detta. Ungefär var tionde student född utomlands Av respondenterna är det cirka 10 % som anger att de är födda utomlands, vid förra årets undersökning var det 6 % som angav detta. En jämförelse över längre tid är inte möjlig då detta är andra gången frågan är med i undersökningen. Är du född utomlands? Ja, jag är född utomlands 10 % Nej, men båda mina föräldrar är födda utomlands Nej, men en av mina föräldrar är född utomlands Tabell 5, Utländsk bakgrund 10 9% 7% Nej 74 %

Tre av fem studenter kommer från arbete till studiestart I diagram 3 presenteras resultatet från frågan Vilken var din huvudsakliga sysselsättning våren 2016? Studier på annan högskola /univ; 4% Komvuxstudier; 4% Utlandsvistelse (resa, jobb studier); 5% Sysselsättning innan studiestart Arbetssökande; 3% Övrigt; 8% Studier på HH; 5% Gymnasiestudier ; 18% Arbete; 59% Diagram 3, Sysselsättning innan studiestart Den klart vanligaste sysselsättningen innan studiestart är arbete, nästan 60 % av respondenterna har angivit detta, samma andel som föregående år. Den näst vanligaste sysselsättningen är gymnasiestudier, som 18 % (18 %) har angett. 5 % har angett att de kommer från studier på Högskolan i Halmstad, lika stor andel säger sig komma från en längre utlandsvistelse (resa, jobb eller studier). Sett ur ett akademiperspektiv på resultatet så kan vi se att ITE tillsammas med ETN har en högre andel som kommer direkt från gymnasiestudier med andelen 22 % respektive 19 %, vilket överensstämmer med att vi konstaterat att dessa akademier har en yngre studentgrupp jämfört med de andra akademierna. ITE är den enda akademin där mindre än hälften kommer från arbete. På ETN och ITE finns det basterminer som ger studenter behörighet till lärosätets ingenjörsprogram, i år är det 2 % bland ETN:s studenter som angett detta, bland ITE:s studenter är det 4 % som angett detta. Några program sticker ut jämfört med andra: Civilingenjör datateknik (ITE) har den högsta andelen som kommer direkt från gymnasiestudier, där nästan hälften kommer från gymnasiet. Programmen Samhällsanalys och kommunikation (inriktning 11

MKV) (LHS), Grundlärarutbildning (åk 4-6) (LHS) samt Hälsopedagogiskt program (HOV) har en andel över 70 % som kommer från arbete innan studiestart. 60% Sysselsättning över tid 50% 40% 30% 20% Arbete Studier på HH Gymnasiestudier Komvuxstudier Utlandsvistelse Studier på annan högskola/univ. Arbetssökande 10% 0% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Diagram 4, Sysselsättning 2010-2016 I diagram 4 redovisas utvecklingen över tid (sedan 2010) avseende studenters sysselsättning innan påbörjade studier. 3 En tydlig trend som hållit i sig en längre period är andelen studenter som kommer direkt från gymnasiestudier, den andelen har legat konstant kring 20 % de senaste åren. Vi kan också konstatera att andelen som kommer från arbete också legat på en andel mellan 50 % och 60 % de senaste åren (förutom en oförklarlig dipp 2011). Andelen som varit arbetssökande har legat på 3 % de senaste två åren vilket är en stor skillnad jämfört med 2010 då andelen arbetssökande var 9 %. En annan trend som noterats över en lång period är att andelen som kommer från komvuxstudier konstant har minskat och är nu nere i 4 %, vilket är den lägsta noteringen som vi kan se sedan undersökningen började 2002. Sett tillbaka till 2010 har andelen från komvuxstudier halverats. 3 Observera att det är de sju mest valda alternativen som redovisas i detta diagram 12

Fler bestämmer sig tidigt vad de ska söka för utbildning Tidpunkt för beslut att söka utbildning 13% 5% 14% Mer än 12 månader före 6-12 månader före 25% 18% 3-6 månader före Mindre än 3 månader före Dagarna innan 24% Jag bestämde mig efteråt Diagram 5, Tidpunkt för beslut att söka I diagram 5 presenteras resultatet på frågan Sista ansökningsdatum för att börja studera på hösten är 15 april. När bestämde du dig för vilken utbildning du skulle söka? Det är mer än 60 % av studenterna som bestämmer sig för vilken utbildning man ska söka i tidsintervallet mindre än 6 månader före sista ansökningsdatum. Andelen som bestämmer sig mer än 6 månader före hamnar på lite mer än 30 %. Cirka 5 % bestämde sig efter sista ansökningsdatum. Om vi ser på resultatet över tid på denna fråga fluktuerar resultatet något, men värt att notera är att det i årets undersökning är en något högre andel som bestämmer sig i god tid vad de ska söka. Om vi går tillbaka till 2010 så har vi inte haft en lika hög andel som nu, sett till de som bestämmer sig mer än 6 månader innan sista ansökningsdag. De program med högst andel av studenterna som bestämde sig mer än 12 månader innan: Civilingenjörsprogrammet datateknik (ITE) 33 % Sjuksköterskeprogrammet (Varberg 29 %, Halmstad 26 %) (HOV) 13

Unika utbildningar & utbildningar med gott rykte lockar studenter men även praktiska argument är viktiga I diagrammet nedan presenteras resultatet frågan Vilka är de främsta anledningarna till att du sökte till Högskolan i Halmstad? (flervalsfråga). Svarsalternativen är i diagrammet indelade enligt följande kategorier: faktorer som Högskolan direkt kan påverka (mörkblå färg), faktorer som Högskolan till viss mån kan påverka (turkos färg) och faktorer som Högskolan inte kan påverka i högre grad (grå färg). 40% Anledningar att söka till Högskolan 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Den mest valda anledningen att söka sig till Högskolan är enligt årets undersökning (liksom förra året)att man kan bo kvar på hemorten, med andelen 38 % (36 %). Den faktor som får näst högst notering (så även förra året) är alternativet att utbildningen är unik, 30 % (30 %). Den tredje mest valda faktorn var Utbildningen har gott rykte som en fjärdedel valde i år, lite större andel jämfört med förra året. 14 Diagram 6, Anledningar till att söka till Högskolan i Halmstad 2016

Halmstad som stad kommer strax efter med noteringen 24 % (27 %). Lagom stor högskola valde ungefär en femtedel, eller 21 % (21 %). Vi kan konstatera att av de fem vanligaste anledningarna finns det två som Högskolan kan påverka direkt och en till viss del. Utifrån resultatet framstår det som att Högskolan erbjuder utbildningar som uppfattas vara unika, att Högskolan har utbildningarna som har ett gott rykte samt att en lagom stor Högskola verkar tilltala många studenter. Med detta sagt är det också väldigt vanligt att studenter lyfter fram praktiska argument varför man väljer att studera vid Högskolan, såsom att man kan bo kvar på hemorten, att det finns goda pendlingsmöjligheter och att man knyts till platsen på grund av sin familjesituation. Staden Halmstad och dess geografiska placering bidrar också i hög grad till att personer väljer just Högskolan i Halmstad. För att se resultatet över tid på denna fråga se diagrammet nedan. Observera att diagrammet visar enbart de faktorer som Högskolan i Halmstad direkt och till viss del kan påverka. 35% Anledningar att söka till Högskolan - över tid Lagom stor högskola 30% Unik utbildning 25% Utbildningen har gott rykte Stor valfrihet 20% Brett utbildingsutbud Möjlighet att studera utomlands 15% Studentlivet vid HH 10% 5% Goda praktikmöjligheter Högskolans kontakter och samverkan med arbetslivet Fräsch studiemiljö 0% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Möjligheten att läsa vidare på magister/master/forskarnivå 15 Diagram 7, Anledningar till att söka till Högskolan i Halmstad över tid (faktorer som Högskolan direkt eller indirekt kan påverka)

Några saker att notera när man ser på resultatet över tid: Faktorn att utbildningen anses var unik har under en längre period legat på en jämn nivå runt 30 %. Faktorn att utbildningen har gott rykte har också legat på en relativ jämn nivå de senaste åren med en andel på runt 25 %. Något som sticker ut i året undersökning är att ovanligt många har valt alternativet Brett utbildningsutbud, denna andel hamnade på 15 % i år, vilket oftast brukar hamna på cirka 10 %. En annan sak är att alternativet Högskolans kontakter och samverkan med arbetslivet (tidigare benämnt Högskolans kontakter med näringslivet/offentliga organisationer ) får en toppnotering i antal svar då 8 % har angett detta alternativ. Detta är en fördubbling sedan 2009 då alternativet kom med i undersökningen. Om man ser på resultatet på frågan utifrån kön är det på många håll likt vad män respektive kvinnor lyfter fram som anledningar att söka till Högskolan. Det finns dock några skillnader; att kunna bo kvar på hemorten är viktigare bland de kvinnliga respondenterna, andelen bland kvinnorna är 40 % och bland männen 35 %. Stor valfrihet i utbildningen är också det viktigare bland kvinnorna där 11 % anger detta jämfört med männen där andelen är 6 %. Bland alternativen så är det speciellt ett som är mer viktigt bland de manliga respondenterna och det är Studentlivet som 15 % av männen valt jämfört med 11 % bland kvinnorna. Bland dem som angav annat som alternativ nämns bland annat; att det beror på intresset för ämnet/programmet, familjesituationen, att det finns goda möjligheter till fritidsaktiviteter. I tabell 6 presenteras de program där störst andel av respondenterna inom respektive program har valt alternativen Utbildningen är unik, Utbildningen har gott rykte och Högskolans kontakter och samverkan med arbetslivet. Utbildningen är unik Utbildningen har gott rykte Högskolans kontakter och samverkan med arbetslivet Naturvård och artmångfald (ETN) 76 % IT-forensik och informationssäkerhet (ITE) 72 % Professionell idrottskarriär och arbetsliv (HOV) 71 % Idrottsvetenskap - idrotts- och motionspsykologi (HOV) 60 % Utvecklingsingenjör (ETN) & Byggoch fastighetsekonom (ETN) 58 % Tabell 6, Anledningar att söka, program i fokus Grundlärarutbildning (åk 4-6) (LHS) 56 % Utvecklingsingenjör (ETN) 54 % Grundlärarutbildning (åk F-3) (LHS) 44 % Förskollärarutbildning (LHS) & Sjuksköterskeprogrammet (Halmstad) (HOV) 43 % Affärssystemprogrammet (ITE) 41 % Utvecklingsingenjör (ETN) 33 % Energiingenjör - förnybar energi (ETN) 18 % Digital design och innovation (ITE) 17 % Internationella marknadsföringsprogrammet (ETN) 15 % Organisering & ledning av arbete & välfärd (inr. arbetsvetenskap) (HOV) & Dataingenjör (ITE) 14 % 16

I tabell 7 presenteras resultatet på frågan om främsta anledningar att söka till Högskolan fördelat per akademi. Alltså hur många procent av respondenter inom respektive akademi som har angett de olika alternativen. Bland respondenter från akademin ETN är den vanligaste anledningen att man anser att den utbildning man sökte till var unik med andelen 34 %. Bland respondenter från akademierna ITE, HOV och LHS är alternativet Kan bo kvar på hemorten mest valt. Om man ser till alternativet Utbildningen har gott rykte finns den högsta andelen inom LHS där 34 % av respondenterna anger detta. Ur ett akademiperspektiv så är det högst andel inom ITE som angett alternativet Högskolans kontakter och samverkan med arbetslivet, där 10 % av respondenterna anger detta. Anledningarna till att söka till Högskolan i Halmstad ETN HOV ITE LHS Brett utbildningsutbud 14 % 17 % 15 % 14 % Utbildningen är unik 34 % 33 % 28 % 20 % Goda praktikmöjligheter 11 % 13 % 10 % 10 % Möjlighet att studera utomlands 17 % 10 % 10 % 10 % Lagom stor högskola 20 % 21 % 14 % 28 % Studentlivet 15 % 10 % 10 % 14 % Halmstad som stad 23 % 24 % 23 % 25 % Möjligheten att läsa vidare på magister/master/forskarnivå 8 % 7 % 6 % 5 % Kan bo kvar på hemorten 29 % 39 % 38 % 48 % Högskolans kontakter och samverkan med arbetslivet 8 % 8 % 10 % 4 % Utbildningen har gott rykte 20 % 24 % 23 % 34 % Stor valfrihet i utbildningen 10 % 15 % 4 % 4 % Fräsch studiemiljö 7 % 8 % 9 % 9 % Familj och vänner bor och/eller studerar här 16 % 16 % 20 % 18 % Goda pendlingsmöjligheter till hemorten 16 % 17 % 17 % 21 % Annat 4 % 5 % 5 % 4 % Ej svar 1 % 0 % 0 % 0 % Tabell 7, Anledningar att söka till Högskolan i Halmstad per akademi 17

Högskolan i Halmstad förstaalternativet bland majoriteten av studenterna Resultatet från frågan Var Högskolan i Halmstad ditt förstaalternativ när du sökte utbildning HT 2016? visas i diagrammet nedan. Förstaalternativ vid ansökan? 6% 27% 66% Ja, jag sökte denna utbildning jag läser nu i förstahand Ja, jag sökte till Högskolan i Halmstad som förstaalternativ men inte till den utbildning jag nu läser Nej, jag sökte inte till Högskolan i Halmstad som förstaalternativ Diagram 8, Förstaalternativ vid ansökan? 66 % (62 %) av respondenterna angav att de har sökt den utbildning de nu läser vid Högskolan i förstahand. 6 % (6 %) av respondenterna hade utbildning vid Högskolan som förstaalternativ men läser en annan utbildning vid Högskolan. 27 % (30 %) av respondenterna hade sitt förstaalternativ utanför Högskolan i Halmstad. Vi kan då konstatera att 72 % (68 %) av respondenterna i undersökningen har valt en utbildning vid Högskolan i Halmstad som förstaalternativ. Sett över tid (sedan 2012 då frågan tillkom) har det i stort sett inte skett någon större förändring av resultatet. Andelen som angett att de har sökt den utbildning de nu läser vid Högskolan i förstahand har dock aldrig varit högre än i årets undersökning. Ur ett akademiperspektiv är det LHS som har högst andel respondenter som har svarat att de sökt den utbildning de nu läser vid Högskolan i förstahand, där har 72 % angett detta. Några program som har en hög andel förstahandssökande enligt undersökningen; Förskollärarutbildningen (LHS) 94 %, Professionell idrottskarriär och arbetsliv (HOV) 93 %, Grundlärarutbildning åk 4-6 (LHS) 89 % samt Biomedicin inriktning fysisk träning (ETN) 89 %. 18

Om vi tittar på resultatet utifrån de som svarat att de sökt till någon utbildning vid Högskolan, men inte till den specifika utbildning de sedan började på får vi fram att 23 % av respondenterna på programmen Affärssystemprogrammet (ITE) och Nätverksdesign och datordrift (ITE) har valt detta alternativ, som alltså innebär att dessa personer valt en annan utbildning vid Högskolan i Halmstad i första hand. Om vi tittar på resultatet utifrån de som svarade att de inte sökt till utbildning vid Högskolan i första hand, får vi fram att det största antalet finns på programmen Civilekonomprogrammet (ETN) samt Civilingenjör datateknik (ITE). Dessa hade alltså ett förstahandsval till utbildning på ett annat lärosäte. Webben viktigaste informationskällan om Högskolan I diagram 9 4 presenteras resultatet från frågan Hur har du fått information om Högskolan i Halmstad? (flervalsfråga). Information om Högskolan 60% 50% 40% 52% 49% 37% 30% 20% 24% 17% 10% 9% 9% 9% 5% 5% 5% 4% 4% 3% 2% 2% 1% 1% 1% 0% Diagram 9, Hur information har hämtats om Högskolan 2016 4 Svarsalternativet UK-ämbetets webbsida Resultatsök finns ej med då detta alternativ fick 0 % 19

Svarsalternativen är indelade på följande sätt: Informationskanaler som ägs helt av Högskolan har en mörkblå färg, Informationskanaler som Högskolan till viss del kan påverka har en turkos färg. Det är främst fem informationskanaler som flest respondenter har valt som under en lång period har varit de vanligaste informationskanalerna. Det mest valda alternativet är antagning.se som 52 % (54 %) har valt. Tätt därefter kommer Högskolans webbplats som 49 % (52 %) har valt. Det tredje mest valda alternativet är Personer som studerar/studerat vid Högskolan i Halmstad som 37 % (39 %) valt. Studera.nu kommer näst därefter som 24 % (24 %) har valt. Den femte mest valda informationskällan är Högskolans utbildningskatalog som 17 % (20 %) har valt. Runt 10 % av respondenterna har angett öppet hus på HH, studievägledare och sociala medier. Runt 5 % av respondenterna har angett alternativen utbildningsmässor, välkomstsamtal från student och annat. De respondenter som angett annat i fritext har bland annat lyft fram; vänner, familj, att man bor i staden, att man tidigare studerat vid Högskolan, information från gymnasium. Om man ser på resultatet på frågan ur ett könsperspektiv kan vi se några större skillnader mellan könen. Det är fler bland kvinnorna som har angett Högskolans webbplats än männen, 53 % bland kvinnorna och 43 % bland männen. Bland kvinnorna är hh.se viktigare än antagning.se. Männen väljer i högre grad webbplatserna antagning.se och studera.nu. Alternativet Personer som studerar/studerat vid HH är i högre grad valt av kvinnor, 41 % bland kvinnor och 32 % bland männen. Om man ser på resultatet utifrån ett åldersperspektiv så kan vi se att den åldersgrupp som nyttjar Högskolans webb mest är 34 år eller äldre där 56 % använder sig av webbsidan, det är också denna kategori som i högst grad använder sig av antagning.se, där noteringen är 64 %. Den åldersgrupp som har den lägsta andelen som utnyttjar utbildningskatalogen är den mellan 22-24 år och 34 år eller äldre. Den åldersgrupp som i högst grad angett utbildningskatalogen är i kategorin 21 år eller yngre där 20 % angett katalogen som informationskälla. Den högsta andelen som angett Personer som studerar/studerat vid HH som informationskälla är i åldern 22-24 år där 42 % angett detta som informationskälla. För att visa på utvecklingen av de vanligaste informationskanalerna över tid presenteras detta i diagram 10. Notera att det finns fler informationskällor nu än för bara några år sedan vilket såklart konkurrerar med de som funnits sedan tidigare. Jämfört med de första åren som undersökningen genomförts (början av 2000-talet) har externa eller delvis externa aktörer numera mer inflytande när det gäller informationsspridning om Högskolan, något som tidigare, i stort sett, var en uppgift för respektive lärosäte. De digitala informationskanalerna har också blivit fler och mer betydande. 20

En effekt av att digitala informationskällor blir allt fler och mer använda är att allt färre säger sig använda utbildningskatalogen som en av de främsta informationskanalerna. I år är det 17 % som säger sig använda katalogen. Högskolans webbplats gick i 2007 års undersökning förbi utbildningskatalogen. En annan trend som pågått under en längre tid är hur viktig den närmsta omgivningen är när personer tar in information om Högskolan. Nu är det nästan dubbelt så många som anger detta jämfört med när undersökningen började. Några av informationskällorna såsom utbildningsmässor, sommaröppet, öppet hus etc, når ut till en mindre grupp människor, men kan ha minst lika stor effekt på presumtiva studenter. Noteras bör också att det är färre i år som anger flera informationskällor än tidigare, därav en liten nedgång bland många av alternativen. 80% 70% Vanligaste informationskällor - över tid 60% 50% 40% 30% 20% 10% Antagning.se HH:s webbplats Genom personer som läser/har läst vid HH Studera.nu HH:s utbildningskatalog 0% Diagram 10, De fem vanligaste informationskanalerna över tid 2002-2016 21

Informationskanaler med avgörande betydelse Sökträffar Personer som studerar/studerat på Högskolan 82 Högskolan i Halmstads webbplats 81 Öppet hus/sommaröppet på Högskolan 28 Antagning.se 27 Högskolan i Halmstads utbildningskatalog 24 Vänner 20 Studera.nu 18 Studievägledare 9 Utbildningsmässor 9 Besök av Högskolan på gymnasieskolan 4 Tabell 8, Sökträffar i fritextfrågan Har någon/några av informationskällorna (se fråga 11) varit avgörande för dig att tacka ja till din plats? Cirka 30 % av respondenterna valde att svara på följdfrågan, Har någon/några av informationskällorna (se fråga 11) varit avgörande för dig att tacka ja till din plats? Att det är så pass många som inte besvarat frågan kan bero på att dessa personer ansåg att ingen informationskälla varit avgörande eller att man tyckte att alla var lika viktiga. Vid en sökning efter ord kom följande resultat fram som redovisas i tabell 8. För de som angivit att någon informationskanal varit avgörande, kommer både alternativen personer som studerar/studerat vid Högskolan, Högskolans webbplats och öppet hus/sommaröppet före antagning.se, som tidigare konstaterats var webbsidan antagning.se den vanligaste informationskanalen. Utbildningskatalogen och vänner får i detta sammanhang mer betydelse än webbplatsen studera.nu som fick högre siffra än katalogen sett till vilka informationskanaler som använts. I många fall verkar det som att det oftast inte är enbart en informationskanal som är avgörande utan att flera behövs för att kunna vara vägledande i valet av utbildning. Utifrån det stora antalet som inte besvarat frågan kan det också tilläggas att för många studenter verkar informationskällorna vara ett komplement inför beslutet att tacka ja till utbildning snarare än att vara det som avgör. 22

Förhoppning att utbildningen leder till ett intressant arbete Förväntan vad utbildningen leder till 2% 2% 1% Ett intressant arbete 6% 6% 5% Ett arbete där jag får arbeta med mitt intresse Ett välbetalt arbete Bred kunskap 26% 53% Förutsättningar för att kunna bidra till samhällsutveckling Specialistkunskaper Ett arbete med hög status Annat (ange vad) Diagram 11, Förväntan med utbildningen I diagram 11 redovisas resultatet på frågan Vad är din främsta förväntan att utbildningen kommer leda till? Utifrån resultatet kan det konstateras att det helt klart mest valda alternativet är att utbildningen resulterar i ett intressant arbete eller att man får arbeta med sitt intresse, tillsammans får dessa alternativ 79 %. Därefter kommer alternativen Ett välbetalt arbete och Bred kunskap som vardera får en notering på 6 %. Strax därefter på 5 % kommer alternativet Förutsättningar för att kunna bidra till samhällsutveckling (nytt alternativ för årets undersökning). 2 % vardera får alternativen Specialistkunskaper och Ett arbete med hög status. 23

Ord som förknippas med Högskolan i Halmstad Sist i enkäten har studenterna uppmanats skriva ett ord som de förknippar med Högskolan i Halmstad. Detta formulerades Skriv det första ordet du tänker på när du tänker på Högskolan i Halmstad. I år var det 80 % av respondenterna som skrev något ord. Resultatet från detta presenteras nedan i ett word cloud. Här syns alltså de vanligaste orden som förknippas med Högskolan i Halmstad. 24

Bilaga 1 Nedanstående program har ingått i urvalet till rekryteringsenkäten 2016. Nedan visas hur många som har svarat på enkäten och hur många som var registrerade på utbildningen, termin 1 höstterminen 2016 5. Programmen är sorterade per akademi. Program som ingår i urvalet till enkäten Biomedicin - inriktning fysisk träning Bygg- och fastighetsekonomprogrammet Antal reg. HT16* Antal svar Svarsfrekvens Akademi 16 9 56% ETN 65 57 88% ETN Byggingenjör 73 52 71% ETN Civilekonomprogrammet 74 64 86% ETN Ekonomprogrammet 42 34 81% ETN Energiingenjör - förnybar energi 14 11 79% ETN Internationella marknadsföringsprogrammet 54 52 96% ETN Maskiningenjör 46 38 83% ETN Miljövetenskapligt program 28 22 79% ETN Naturvård och artmångfald 28 21 75% ETN Utvecklingsingenjörsprogrammet 45 24 53% ETN Totalt ETN 485 384 79% Hälsopedagogiskt program 56 49 88% HOV Idrottsvetenskap - idrotts- och motionspsykologi Organisering och ledning av arbete och välfärd (inriktning arbetsvetenskap) 64 55 86% HOV 37 29 78% HOV Organisering och ledning av arbete och välfärd (inriktning socialt arbete) 39 30 77% HOV 5 *OBS innehåller i år även de som gjort tidigt avbrott, detta påverkar jämförelser av svarsfrekvens i tidigare undersökningar 25

Professionell idrottskarriär och arbetsliv Sjuksköterskeprogrammet (Halmstad) Sjuksköterskeprogrammet (Varberg) Samhällsförändring och social hållbarhet 26 18 14 78% 49 42 86% HOV 45 35 78% HOV 64 44 69% HOV Totalt HOV 372 298 80% Affärssystemprogrammet 60 44 73% ITE Civilingenjör i datateknik 56 49 88% ITE Dataingenjör 37 35 95% ITE Digital design och innovation 47 41 87% ITE Elektroingenjör 18 15 83% ITE IT-forensik och informationssäkerhet 62 50 81% ITE Mekatronikingenjör 14 13 93% ITE Nätverksdesign och datordrift 33 svensktalande & 5 engelsktalande vid utdelning 31 94% ITE Totalt ITE 327 278 85% Förskollärarutbildning 41 35 85% LHS Grundlärarutbildning (åk 4-6) 32 27 84% LHS Grundlärarutbildning (åk F-3) 43 36 84% LHS Samhällsanalys och kommunikation (inriktning statsvetenskap) Samhällsanalys och kommunikation (inriktning medie- och kommunikationsvetenskap) Språkvetarprogram - inriktning textbearbetning Ämneslärarutbildning (gymnasieskolan) 41 37 90% 42 33 79% 20 16 80% LHS 75 55 73% LHS

Totalt LHS 294 239 81% Totalt HH 1478 1199 81% 27

Högskolan i Halmstad Rekryteringsenkät 2016 Rekryteringsenkät 2016 Vad gjorde du innan du började studera och varför sökte du till Högskolan i Halmstad? Hjälp oss att förbättra vårt rekryteringsarbete genom att besvara frågorna nedan. 1. Kön* Man Kvinna *Sverige har i dagsläget två juridiska kön, men det utesluter inte att individen identifierar sig på annat sätt. Här avses juridiskt kön som är det kön som står registrerat i folkbokföringen. 2. Ålder 21 år eller yngre 22-24 år 25-34 år 35 år eller äldre 3. Vilken var din hemkommun våren 2016? 4. Har någon i din närmaste omgivning studerat vid universitet eller högskola? OBS! Du kan ange FLERA alternativ. Förälder Syskon Vänner Make, maka, sambo, partner Nej 5. Är du född utomlands? Ja, jag är född utomlands Nej, men båda mina föräldrar är födda utomlands Nej, men en av mina föräldrar är född utomlands Nej 6. Vad läser du i höst? Utbildningsprogram 7. Vilken var din huvudsakliga sysselsättning våren 2016? OBS! Ange endast ETT alternativ. Gymnasiestudier Komvuxstudier Studier på Högskolan i Halmstad Studier på annan högskola eller universitet Högskoleförberedande studier, exempelvis Bastermin på Högskolan i Halmstad Högskoleförberedande studier, exempelvis Bastermin eller Basår, på annan högskola eller universitet Studier vid annan utbildningsinstitution exempelvis folkhögskola Utlandsvistelse (längre resa, jobb eller studier) Föräldraledig Arbete Arbetssökande Sjukskriven Annat (ange vad) Fortsättning på baksidan! >>

Högskolan i Halmstad Rekryteringsenkät 2016 8. Sista ansökningsdatum för att börja studera på hösten är 15 april. När bestämde du dig för vilken utbildning du skulle söka? Mer än 12 månader före 15 april 6-12 månader före 15 april 3-6 månader före 15 april Mindre än 3 månader före 15 april Dagarna innan 15 april Jag bestämde mig efter sista ansökningsdatum 9. Vilka är de främsta anledningarna till att du sökte till Högskolan i Halmstad? OBS! Du kan ange högst TRE alternativ. Högskolans breda utbildningsutbud Utbildningen är unik Utbildningen ger goda praktikmöjligheter Möjlighet att studera utomlands Lagom stor högskola Studentlivet Halmstad som stad Möjlighet att läsa vidare på magister/master/forskarnivå Kan bo kvar på hemorten Högskolans kontakter och samverkan med arbetslivet Utbildningen har gott rykte Stor valfrihet i utbildningen Fräsch studiemiljö (lokaler, campus o.s.v.) Familj och vänner bor och/eller studerar här Goda pendlingsmöjligheter till hemorten Annat (ange vad) 10. Var Högskolan i Halmstad ditt förstaalternativ när du sökte utbildning HT 2016? Ja, jag sökte denna utbildning jag läser nu i förstahand Ja, jag sökte till Högskolan i Halmstad som förstaalternativ men inte till den utbildning jag nu läser Nej, jag sökte inte till Högskolan i Halmstad som förstaalternativ 11. Hur har du fått information om Högskolan i Halmstad? OBS! Du kan ange FLERA alternativ. Högskolan i Halmstads utbildningskatalog Högskolan i Halmstads webbplats Studera.nu Antagning.se Öppet hus på Högskolan i Halmstad UKÄs webbsida "Resultatsök" Utbildningsmässor Studievägledare Välkomstsamtal från student Sommaröppet på Högskolan Högskolans kampanjwebbplatser 'Här börjar framtiden' och/eller 'Framtidstestet Annat informationsmaterial från Högskolan i Halmstad Personer som studerar/studerat vid Högskolan i Halmstad Besök av Högskolan i Halmstad på gymnasieskola Information utskickat från det program jag nu läser Andra webbplatser Media (TV, tidningar) Sociala medier (exempelvis Facebook, Instagram) Annat (ange vad) 12. Har någon/några av informationskällorna (se fråga 11) varit avgörande för dig att tacka ja till din plats? Ange vilken/vilka: 13. Vad är din främsta förväntan att utbildningen kommer leda till? OBS! Du kan ange ETT alternativ. Ett intressant arbete Ett välbetalt arbete Ett arbete där jag får arbeta med mitt intresse Ett arbete med hög status Specialistkunskaper Bred kunskap Förutsättningar för att kunna bidra till samhällsutveckling Annat (ange vad) 14. Skriv det första ordet du tänker på när du tänker på Högskolan i Halmstad: Stort tack för din medverkan!