Riksskatteverket Bortfallsanalys - Gäldenärsenkäten 2002



Relevanta dokument
Riksskatteverket Gäldenärsenkäten

Teknisk rapport från NFO Infratest AB

Bilaga 1. Teknisk rapport från NFO Infratest AB

Riksskatteverket. Riksskatteverkets undersökningar bland allmänheten år 2000 Teknisk rapport. j.7260/j.7261/j.7262.

Skatteverket Skuldsanering

Bilaga 1. Teknisk rapport från NFO Infratest AB

Allmänhetens synpunkter på indrivningssystemet och kronofogdemyndigheten

Ingivarenkäten SKM Analys av vad som påverkar SKM-ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr Göteborg

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten Projekt nr Göteborg Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr Göteborg Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

P0718 MILJÖTRENDER LÄSARUNDERSÖKNING RAPPORT VINTERN 2006 P0718

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]

Allmänhetens synpunkter på skattemyndigheternas sätt att arbeta. Resultat från en riksomfattande undersökning hösten RSV Rapport 2003:1

J RIKSSKATTEVERKET - INGIVARE Sida 1

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009

Årsrapport för år 2007

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län

Kompletterande rapport 3 till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005

Gäldenärers, ingivares och allmänhetens inställning till kronofogdemyndigheten. RSV Rapport 2003:3

Politikers syn på säkerhetskameror

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

Villaägaren. MarkCheck ROT avdraget. December 2009

ENHETSRAPPORT - SOLHEMS GRUPPBOSTÄDER I O II

Hushållsbarometern våren 2007

1 Undersökningens syfte och genomförande

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom äldreomsorgen 2013

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BARNBOENDE HELA STADEN

Scenkonst i Västsverige Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15]

Rapport till Stoppakilometerskatten.se om kilometerskatt och höjd dieselskatt juni 2010

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti/september 2011

Undersökningens genomförande redovisas i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S16JUN11.

P1071 GULLSPÅNGS KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Riksskatteverket. Regionenkät Allmänheten Projekt nr Göteborg Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark

P1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

Allt farligare att jobba på vägen

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen

Brukarundersökning 2010 Särvux

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?

INTERNATIONELLA PROGRAMKONTORET. Undersökning bland universitets- och högskolelärare

Konsumenten på apoteksmarknaden

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 mars 2015

Skatteverket. Riksenkät Allmänheten Projekt nr Göteborg Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

Statens Folkhälsoinstitut

Urfjäll. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Skolplaneenkät 2015 Vårdnadshavare förskola

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk rapport Stockholmsenkäten

Våga Visa kultur- och musikskolor

Vart går skatteåterbäringen?

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

5 Homosexuellas syn på barn och familjebildning. Statistiska centralbyrån (SCB), Gunilla Davidsson

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Folkoperan: Svenskarnas tabun SE

Attitydundersökning invånare Dubbelspår Göteborg-Borås Projektnummer: TRV 2013/45076

Väljarnas syn på ökande klyftor

1. Resultat i delprov och sammanvägt provbetyg, svenska

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen åt Den Nya Välfärden är Örjan Hultåker.

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar

HYRESGÄSTFÖRENINGEN UNDERSÖKNING RÖRANDE ATTITYDERNA TILL OLIKA PRINCIPER FÖR HYRESSÄTTNING

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni Karna Larsson-Toll

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Marknadsundersökningar avseende reklam för havredryck

Regional resvaneundersökning för Stockholms län lägesrapportering

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Ingivarenkäten INGIVARE Analys av vad som påverkar ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service

Studerandes sysselsättning YH-studerande som examinerades 2014

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten Projekt nr Göteborg Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport

Samhälle Opinion MediA Skåne

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

BO BRA PÅ ÄLDRE DAR I SÖDERHAMN

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

BRUKARENKÄT VÅRDTAGARE ÄLDREBOENDE 2012 GÖTEBORGS STAD

Undersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

Linköpings kommun Linköpingsbussen hösten December 2010 Genomförd av CMA Research AB

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov Rapport. Dok.nr Stockholm Ingemar Boklund

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Konsumentvägledning. Nöjd kund-undersökning 2010

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Mäns prioritering av fabriksny bil sjunker

Utvärdering av kundtjänst

Bilaga 1. Metod och undersökningens tillförlitlighet

Ytterligare urvalsmetoder och skattningsmetoder

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011

Transkript:

Riksskatteverket Bortfallsanalys - Gäldenärsenkäten 2002 Projekt nr 13345 Göteborg 2003-01-10 Kundansvarig: Jonas Persson

Information om Gäldenärsenkäten Riksskatteverket genomförde under vintern 2001-2002 en undersökningen bland gäldenärer i samarbete med Kinnmark Information AB och NFO Infratest (Gäldenärsenkäten). Under hösten 2002 upprepades studien. Undersökningen har genomförts bland gäldenärer som fått en skuld registrerad hos Kronofogdemyndigheten under de senaste 12 månaderna. Syftet med undersökningen är att Riksskatteverket ska få en uppfattning av hur gäldenärer uppfattar kontakterna med kronofogdemyndigheterna totalt sett samt hur det ser ut i de 10 olika regionerna i Sverige. Urval och fältarbete Riksskatteverket har levererat ett utdrag ur Kronofogdemyndighetens register över gäldenärer till NFO Infratest. Filen innehöll gäldenärer som fått en skuld registrerad hos Kronofogdemyndigheten under de senaste 12 månaderna. Ur den filen har NFO Infratest dragit urval (OSU) stratifierat på ålder, typ av person och region. I vissa regioner har vi dessutom kompletterat med extraurval (för detaljer se teknisk rapport). Urvalet av juridiska personer gjordes i flera steg. Först drogs ett urval som kördes mot SCB:s företagsregister. Företag som då inte visade sig vara aktiva sållades bort. Bland resterande företag drogs sedan företagsurvalet. Fältarbetet har genomförts enligt plan med ett aviseringsbrev följt av ett första postalt utskick samt upp till två postala påminnelser (aviseringsbrevet användes inte i förra omgången av Gäldenärsenkäten). Normalt brukar en fältplan av den här omfattningen resultera i en svarsfrekvens på 50-60 procent. Redan i förra omgången av Gäldenärsenkäten visade det sig att gäldenärer är en mycket svår målgrupp att nå. Genomförda intervjuer Gäldenärenkäten 2002 Fysiska personer Juridiska Totalt 18-24 år 25 år eller mer personer Population 488 168 31 384 410 240 46 544 Bruttourval 17 617 3 984 12 435 1 198 Inskickade ifyllda enkäter 4 516 801 3 394 321 Inskickade ifyllda enkäter (vägt antal) 4 516 290 3 795 431 Svarsfrekvens (brutto) 26 % 20 % 27 % 27 % Övertäckning 443 128 247 68 Postreturer 956 361 575 20 Nettourval 16 218 3 495 11 613 1 110 Svarsfrekvens (netto) 28 % 23 % 29 % 29 % Inskickade tomma enkäter 171 28 131 12 Ej avhörda 11 531 2 666 8 088 777 Syftet med den här analysen är att identifiera faktorer som påverkar benägenheten att delta i undersökningen. Analysen ger ett underlag för att värdera insamlad data och kan sedan ligga till grund för design av kommande undersökningar. 2(4)

Allmänt om urvalet och Riksskatteverkets undersökningar Vid surveyundersökningar varierar så gott som alltid benägenheten att svara mellan olika grupper av människor. Vilka skillnader som finns samt hur de ser ut har stor betydelse för tolkningen av en undersöknings resultat. Syftet med Gäldenärsenkäten är att analysera gäldenärernas uppfattningar om KFM samt, vid eventuella kommande mätningar, hur den förändras över tid. Medvetenhet om eventuella variationer i svarsbenägenheten är av central betydelse vid tolkning av materialet. Om svarsbenägenheten i en grupp varierar påtagligt mellan olika mätningar kan det förklara variationer i svarsmönster för enskilda frågor. Det är också viktigt att förstå varför vissa intervjupersoner väljer att inte delta för att rätt kunna värdera insamlat material. En viktig förklaring till variationen i svarsbenägenhet mellan olika grupper är normalt att människor i olika livssituationer har olika möjligheter (eller intresse av) att delta. Ett vanligt förekommande mönster är att yngre personer, särskilt unga män, samt personer som bor i storstadsområden har en livssituation som i mindre utsträckning lämnar tid över för frågeformulär. Dessa mönster framträder även i Gäldenärsenkäten (i år liksom förra året), men är inte mer framträdande än i andra postala undersökningar och kan därför inte förklara det totalt sett låga deltagandet. I de stora surveyundersökningar som genomförts av Riksskatteverket under de senaste åren har benägenheten att delta varit förhållandevis låg med tanke på formuläromfång och fältplan. Den bortfallsanalys som tidigare genomförts för Regionenkäten till allmänheten visar också att allmänhetens vilja att delta i Riksskatteverkets undersökningar är låg generellt sett. I Gäldenärsenkäten är urvalet dessutom speciellt i den meningen att det inte utgör ett tvärsnitt av befolkningen eller företagen i Sverige. Gemensamt för hela populationen är att dess individer befinner sig i en livssituation som avviker från tvärsnittet av befolkningen just genom den skuld de har. Det finns dessutom egenskaper i individernas skuldsituation som har en negativ inverkan på deras benägenhet att delta egenskaper som alltså inte förekommer i samma utsträckning bland befolkningen totalt sett. Genom att analysera den data som finns tillgänglig i urvalsfilen samt kompletterande data sammanställd av Riksskatteverket söker vi därför svar på följande frågor: 1. På vilket sätt varierar svarsbenägenheten mellan olika grupper av gäldenärer? 2. Vilka förändringar ser vi i svarsbenägenheten i dessa grupper över tid? 3(4)

Huvudresultat En genomgång av data för 2001 och 2002 visar att skillnaderna i svarsbenägenhet mellan olika grupper av privatpersoner består. Gäldenärer under 35 år deltar i lägre grad än övriga. Förhållandena var likartade 2001, med den skillnaden att 18-24 åringarnas benägenhet att delta ökat något. Även de geografiska skillnaderna består: Gäldenärer i Stockholmsregionen deltar i lägre utsträckning än gäldenärer i övriga landet. Liksom 2001 har faktorer i skuldsituationen betydelse för benägenheten att svara. Gäldenärer som har en skuld, har en etablerad kontakt med KFM, har betalt av delar eller hela sin skuld samt gäldenärer som saknar nyregistrerad skuld deltar i högre grad än andra. Precis som bland privatpersoner varierar deltagandet även bland de företag som ingår i undersökningen. Företag med låg total skuld, som inte har någon nyregistrerad eller aktuell skuld samt företag som har skulder till det allmänna deltar i högre grad än övriga. Precis som 2001 (och i motsats till privatpersoner) är deltagandet bland företag som har etablerad kontakt med KFM lägre än bland företag som saknar den kontakten. De geografiska skillnader i företagens deltagande som fanns 2001 är 2002 inte lika tydliga. Sammantaget pekar resultaten ovan på att skuldsituationen skiljer sig något åt för de som deltagit i och de som inte deltagit i Gäldenärsenkäten. Skillnaderna kan (liksom 2001) grovt sammanfattas i att de som visat en vilja eller en förmåga att reda ut sin ekonomiska situation också i högre grad deltagit i Gäldenärsenkäten. Dessa faktorer förklarar dock inte det låga deltagandet totalt sett. Den förklaringen ligger sannolikt delvis i att det är just Riksskatteverket som ställer frågorna, men framför allt i att respondenterna är gäldenärer. 4(4)

Gäldenärsenkäten 2002 - Bortfallsredovisning Svarsbenägenhet i olika målgrupper 2001 och 2002 (procent) Fysiska personer 2002 Fysiska pers Företagare Företagare 18-24 år > 24 år 2001 2002 2001 Kön Man 20 27 26 - - Kvinna 28 32 31 - - Ålder 18-24 år 23-18 - - 25-34 år - 22 23 - - 35-44 år - 27 26 - - 45-54 år - 33 31 - - 55-64 år - 37 36 - - 65+ år - 32 36 - - Typ av person Privatperson 23 29 28 - - Enskild näringsidkare 20 28 28 - - Juridisk person - - - 29 36 Region Stockholm 19 21 23 19 26 Eskilstuna 23 30 28 26 21 Jönköping 25 31 28 30 27 Kalmar 24 28 30 23 31 Malmö 24 31 28 32 35 Göteborg 20 30 28 33 34 Karlstad 22 30 28 26 30 Gävle 26 31 31 31 33 Härnösand 22 30 29 36 40 Umeå 22 27 27 32 40 C/O-adress Har C/O-adress 20 24 22 - - Har inte C/O-adress 23 29 28 - - Har aktuell skuld Ja 21 29 27 22 31 Nej 26 31 31 33 34 Typ av mål A-mål 21 28 34 29 42 E-mål 25 31 27 23 34 Ny eller gamal skuld Nyregistrerad skuld 19 24 27 21 33 Har gammal skuld 24 30 31 32 33 Total skuld 0 kr 26 31 31 33 34 1-9 999 kr 22 28 26 27 30 10 000-99 999 20 28 26 21 32 100 000 + 20 32 31 21 29 Procentbas (antal) 3 495 11 613 12 929 1 110 852 NFO Infratest AB, JoP 1 (2)

Gäldenärsenkäten 2002 - Bortfallsredovisning Effekter på sannolikheten att delta bland fysiska och juridiska personer 2002 (procentenheter) Privatpersoner och enskilda näringsidkare Företagare Flyttat Ja -5 - Nej 2 - Betalat skulden Ja 3 1 Nej -8-3 Kontakt med KFM Ja 11-7 Nej -5 2 Antal skulder 0 skulder 1 1 1 skuld 32-6 2-5 skulder -21-7 >5 skulder -2 10 Förändring i antal skulder Färre skulder -3 - Ingen förändring i antal skulder 0 - Fler skulder 4 - Procentbas (antal) 100 100 Ur nettourvalet har vi slumpvis dragit ett urval om 100 fysiska personer (50 som deltagit och 50 som inte deltagit i undersökningen) och 100 juridiska personer (50 som deltagit och 50 som inte deltagit). För dessa individer har RSV kompletterat urvalsdatan med uppgifterna i tabellen ovan. I tabellen ovan visas olika faktorers effekt på sannolikheten att en individ deltar i undersökningen. NFO Infratest AB, JoP 2 (2)