Med horisonten i blick... 1. På väg mot något större... 2. Nordisk InnovationsCenter:... 3 Nordiskt näringsliv - först och främst

Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 0 3

Innehåll Med horisonten i blick...... 1 På väg mot något större...... 2 Nordisk InnovationsCenter:... 3 Nordiskt näringsliv - först och främst Innovationsboken:... 4 - nödvändig för tillväxt Politiskt mål:... 5 Kostbara handelshinder skall bort Räkenskap 2003... 6 Noter till räkenskap... 7 Sekretariat / Styrelse... 8 Bilaga: 30 år med nordisk innovation Bildtema 2003: Nordiska horisonter I år har vi valt att visa fram natursköna horisonter. Bilder som kommer från hela Norden. Horisonten kan ses som en symbol på den långsiktiga och hållbara tillväxt i nordiskt näringsliv som Nordisk Industrifond har bidragit med under sina 30 år. Samtidigt representerar horisonten vår önskan att fortsätta detta långsiktiga arbete genom Nordisk InnovationsCenter.

Med horisonten i blick... Detta är en speciell årsberättelse. Den både uppsummerar 30 år med nordisk näringsutveckling i Nordisk Industrifonds regi, samtidigt som den lägger grunden för något nytt och spännande Nordisk InnovationsCenter. Vi har därför i denna årsberättelse valt att både se bakåt i tid, genom att visa fram exempel från tre decennier med innovationssamarbete. Samtidigt som vi vänder blicken mot horisonten och försöker se in i framtiden. Av och till är det nyttigt att se tillbaka, reflektera och konkludera innan man tar ett nytt steg framöver. Det har vi gjort. Det är speciellt två ting som slår mig när jag går igenom årsberättelser, rapporter och evalueringar från 30 års verksamhet och som kan vara värda att dela med sig av: Det första är att vi av och till bör ha ett lite längre tidsperspektiv innan vi drar slutsatser om våra insatser har varit lyckade eller ej. Vi lever i en tidsanda där långsiktighet står i stark kontrast till både till näringslivets kvartalsrapporter och politikens behov för omedelbara och mätbara resultat. Forskning kan ge snabba resultat och innovationer kan komma på marknaden relativt snabbt. Men dessa första resultat är ganska ofta bara början på något större. En snöboll som börjat rulla. De riktig stora resultaten kan ta lång tid att se. Alla exempel från Nordisk Industrifond som lyfts fram i denna årsberättelse Nordsat, Datahandlingsprogrammet och NordFood kan bekräfta detta. Idag 10, 20 och till och med 30 år senare vet vi hur det egentligen gick med de pengar vi investerat genom årens lopp. Vi ser stolt tillbaka. Nordisk Industrifond har fått till mycket under sin livstid. Det andra är att det inte alltid är forskningsresultaten som är det viktigaste i ett forskningssamarbete. Lika viktiga är de nätverk, kontakter och samarbetsstrukturer som växer fram. I de branscher och områden där Nordisk Industrifond har drivit program och projekt finner vi i dag nätverk och kontakter, som få andra regionala samarbeten i världen kan visa till. Nätverk som lever vidare långt efter att vår finansiering avslutats. Nätverk som jag är säker på kommer att fortsätta bidra till nordisk tillväxt och nyskapande framöver. En stor del av 2003 har gått åt till att förbereda bildandet av Nordisk InnovationsCenter. Parallellt har vi satt igång arbetet med Innovationsboken och en kartläggning av handelshinder i Norden och Baltikum. Två strategiskt viktiga insatser som kommer att ha betydelse för Nordisk InnovationsCenters verksamhet de närmaste åren, och som ni kan läsa mera om i denna årsberättelse. Vi går med andra ord in i vår nya roll med fast mark under fötterna och blicken riktad långt fram mot horisonten. Många viktiga insatser för det nordiska näringslivet står på tur. Kjetil Storvik Verkställande direktör 1

På väg mot något större... 2003 har varit ett spännande år för nordiskt näringspolitiskt samarbete. Viktiga beslut har tagits för att bygga en modern näringssektor som skall bidra till att skapa tillväxt i Norden. Nordisk Industrifond och Nordtest har ersatts med Nordisk InnovationsCenter. En organisation som har fått i mandat att arbeta med hela innovationskedjan. Den nya organisationen behöver inte börja från noll. Med sig i bagaget har den ett stort nätverk av kontakter, kunskaper om att driva nordiska projekt och en stor projektportfölj. Både Nordisk Industrifond och Nordtest har varit vällyckade satsningar. Efter 30 års verksamhet är det dags att tänka nytt och att skapa en organisation som bygger på de nya strukturer som växt fram både nationellt och inom EU. Min uppfattning är att nu måste vi tänka större än någonsin tidigare i det nordiska samarbetet. Det sker så mycket spännande inom innovationspolitiken i våra nordiska länder förtillfället, med omstruktureringar och bred samverkan mellan olika politikområden som gemensam nämnare. Speciellt är det i spänningsfältet närings-, forsknings- och utbildningspolitik som vi ser de stora reformerna nationellt. Detta öppnar för ett bredare samarbete även på nordisk nivå. Jag hoppas därför på ett nordiskt samarbete där ministrarna för flera sektorer koordinerar sina insatser och lägger gemensamma strategier. Det handlar inte om att ta för sig av andras politikområden, men att inse att samarbete och koordinering mellan flera sektorer kan ge Norden ett lyft. På det nordiska planet har både näringssektorn (MR-N) och utbildningssektorn (MR-U) påbörjat en reform av sina respektive politikområden. Detta är bra och öppnar upp för ett behövligt samarbete. Jag ser dock för mig att vi från näringssektorn bör samarbeta med åtskilligt flera av ministerråden, exempelvis jordbruk, fiskeri och lantbruk. Vi kan inte fortsätta att styra och ställa på var sin tuva vi måste samarbeta för att skapa ett modernt och fungerande nordiskt välfärdssamhälle. Jag ser fram mot att vara ordförande för det nystartade Nordisk InnovationsCenter under 2004. Ett år där mycket skall falla på plats. Nordisk InnovationsCenters verksamhet skall famna många insatsområden helt naturligt eftersom innovation är ett brett fält. Detta kräver strategiskt tänkande och handlingskraft. Låt oss genomföra detta med stor nordisk samarbetsvilja! Sveinn Thorgrimsson Ordförande Nordisk InnovationsCenter 2

Ingolf Berg Nordisk InnovationsCenter: Nordiskt näringsliv - först och främst Under hela 2003 pågick ett omstruktureringsarbete av näringssamarbetet inom Nordiska ministerrådets ram. Det beslutades att Nordisk Industrifond och Nordtest skulle sammanföras och ges utökade uppgifter, under det nya namnet Nordisk InnovationsCenter. Den nya organisationen är de nordiska näringsministrarnas viktigaste instrument för att genomföra en nordisk näringspolitik och skall arbeta med sikte på att utveckla det nordiska näringslivets tillväxt och konkurrenskraft. Berg förklarar vidare att det andra området en väl fungerande inre marknad innebär att allt från varor och tjänster till människor och kompetens skall flyta fritt över gränserna. Arbetet med en fungerande inre marknad innebär till stor del att avskaffa tekniska och kommersiella gränshinder och öka samarbetet mellan de nordiska myndigheterna genom gemensamma marknadskontrollinsatser. Ökad konkurrens på lika villkor skapar på sikt tillväxt. Ingolf Berg på Näringsdepartementet i Sverige var ordförande för den arbetsgrupp som arbetat fram strategi och styrdokument för den nya organisationen. Han förklarar att den nya organisationen framför allt skall arbeta med två områden; ökad tillväxt och Norden som en väl fungerade inre marknad. Innovation och marknadskontroll - Ökad tillväxt i Norden, som är det första området, skall skapas genom olika insatser på innovationsområdet. Vi som arbetat med att ta fram strategin för Nordisk InnovationsCenter är medvetna om att innovation är ett brett arbetsfält. Detta i kombination med en begränsad budget ställer krav på prioritering av områden där insatsbehoven är som störst. De nordiska näringsministrarna har därför beställt en Innovationsbok, som skall ligga till grund för de insatser som skall göras på området. Kommer att lyckas Den gamla strukturen för det nordiska näringssamarbetet med Nordisk Industrifond och Nordtest var 30 år. Berg förklarar att det under senare år skett stora förändringar på näringspolitikområdet, både nationellt i de nordiska länderna och i EU. Det var därför hög tid att anpassa det nordiska samarbetet till dessa nya strukturer. Ingolf Berg menar att den nya organisationen borde ha alla möjligeter för att lyckas. Runt sig har Nordisk InnovationsCenter de nordiska näringsministrarna, deras ämbetsmannakommitté, en engagerad styrelse, ledning och personal samt ett kontaktnät som byggts upp under 30 år med nordiskt näringssamarbete. fakta Satsning på tilläxt Innovation En innovation är en ny produkt, process eller tjänst som lanserats på marknaden för att skapa ekonomiska värden. För att öka företagens innovationsförmåga är det nödvändigt att utveckla verksamheten inom flera områden. Traditionell forskning och utveckling (FoU) har fram till idag ansetts som de viktigaste innovationsfaktorerna, men för små och medelstora företag är exempelvis tillgång på tillgång på riskkapital och entreprenörer, design och marknadsföring lika viktiga innovationsmoment. 3

Bjarne Lindstöm Innovationsboken - nödvändig för tillväxt 4 Under 2003 fick Nordisk Industrifond i uppdrag av de nordiska näringsministrarna att skriva en innovationsbok. Innovationsboken är dels en kartläggning av innovationsstrukturen i de nordiska länderna, dels en handlingsplan för det nordiska innovationssamarbetet i Nordisk InnovationsCenters regi. Ålänningen Bjarne Lindstöm från Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB är ansvarig för att skriva boken, som skall vara klar senast i slutet av maj 2004. Bjarne Lindström har stor tro på att man kan få till ett väl fungerande nordiskt innovationssamarbete. Han understryker att näringssidan inom Nordiska ministerrådet har en enkel och slagkraftig struktur. Ministerrådet för näring (MR-N) har från och med 1 januari bara en operativ aktör under sig Nordisk InnovationsCenter. En viktig uppgift för Nordisk InnovationsCenter, som Lindström ser det, är bidra till att öppna upp de nationella innovationssystemen. Han förklarar sin tankegång: - Det som jag redan nu ser är att de nationella innovationssystemen runt om i Norden ser olika ut. Detta är naturligt, inte bara på grund av att länderna har olika institutionell bakgrund, utan för att det är olika profil på ländernas näringsliv och därmed dess politik. Det som är intressant i ett nordiskt sammanhang är inte att försöka utplåna dessa skillnader, utan tvärtom låta de nordiska länderna specialisera sig ännu mera där de har starka sidor. Ny form av grannskap Öppna innovationssystem har den fördelen att aktörer i ett land som kanske inte passar helt in i den nationella innovationspolitiken kan utnyttja grannlandets resurser istället. Han ger följande exempel: - Om vi tar Sverige som exempel och de väljer att specialisera sig på det som man är bra på i Sverige stora industriella systeminnovationer kring fordon, flygplan, telesystem och liknande, så innebär det att en betydande del av det svenska näringslivet, som exempelvis konsument-, marknad- och tjänsteorienterade företag, faller utanför den typ av politik som man prioriterar i Sverige. Dessa företag skulle då kunna ha nytta av det danska systemet som är mer orienterat mot marknadsnära småföretag. Flera böcker Näringssektorn är inte den enda sektor inom Nordiska ministerrådet som har en bok att arbeta efter. Nyligen lade Ministerrådet för utbildning (MR-U) fram sin så kallade Vitbok. Lindström kommenterar den på följande sätt: - Utbildningssidan har en mycket mer komplicerad struktur än näringssidan med många olika aktörer, allt från rena forskningsinstitutioner till samarbete kring doktorandutbildning. Det innebär att Vitboken och Innovationsboken har olika utgångspunkter. Detta gör dem svåra att jämföra eller att använda parallellt. Vitboken handlar mycket om organisation, beslutstrukturer, finansiering och så vidare. Innovationsboken är mera inriktad på vilken typ av samarbete vi skall ha i Norden. Lindström anser att trots det faktum att Innovationsboken och Vitboken har olika utgångspunkter, så finns det vissa överlappande och gemensamma angelägenheter mellan innovationssektorn och utbildningssektorn. Det är tal om två olika politikområden som delvis överlappar varandra. Det är därför viktigt att ha ett gott samarbete mellan sektorerna. Han understryker dock att forskning och innovation inte är samma sak, inte ens tillämpad forskning och innovation är samma sak. En innovation blir aldrig en innovation annat än när det är en produkt, process eller tjänst som kommersialiserats. Dessutom är det en stor del av innovationsfrågorna som överhuvudtaget inte har med naturvetenskaplig forskning att göra, exempelvis marknadsföring, design, branding och tillgång på riskkapital.

30 ÅR MED NORDISK INNOVATION

Varför lyckas vi i Norden? Efter 30 år med näringsinriktat forsknings- och utvecklingssamarbete kan vi sträcka på oss och säga vi har fått det till. Men att få det till tar tid och kräver långsiktighet. Att bygga upp en struktur där näringsliv, forskningsinstitutioner och universitet kan samarbeta på tvärs över landsgränser är ett mödosamt arbete. Det är faktiskt 30 års samlad erfarenhet och nordisk samarbetsvilja som gjort oss lyckosamma. Följ med på en tillbakablick och se hur vi samlat på oss erfarenheter under årens gång. Nordisk Industrifond etablerades 1973. Ett spännande projekt från fondens första år är Nordsat-utredningen. Norden skulle få sin egen satellit med direktsänd TV! Aldrig tidigare hade man i det nordiska samarbetet satt igång ett så stort samarbetsprojekt. Det lyckades inte helt, men har satt viktiga så spår i näringslivet och gav alla involverade viktiga politiska erfarenheter att det så bör uppmärksammas i en tillbakablick av detta slag. På 80-talet skrev Nordisk Industrifond forskningspolitisk historia med Datahandlingsplanen. Förutom forskningsresultat som näringslivet fortfarande höstar, lades grunden för initiering och finansiering av stora nordiska ramprogram. Idag intar de nordiska länderna en särställning vad gäller regionalt innovationssamarbete. EU, till exempel, har fått upp ögonen för hur vi i Norden driver tvärnationella projekt och program. 90-talets NordFood-program är förebild när det nya nätverket för matvarutrygghet Proforsafe skall planläggas. Erfarenheter som vi gärna delar med oss av! Idag 30 år senare har vi ett helt annat nordiskt näringsliv och näringssamarbete än när Nordisk Industrifond såg sin dag 1973. För att anpassa det nordiska samarbetet till dessa nya strukturer har en ny organisation bildats Nordisk InnovationsCenter. Vi hoppas på 30 nya framgångsrika år!

1970 Sirius Nordsat-utredningen: Startskott för nordisk satellitindustri Det har nu gått mer än 30 år sedan Nordiska rådet lanserade tanken på Nordsat, som via direktsändande satelliter skulle förmedla de nationella nordiska tvprogrammen till alla invånarna i Norden. Syftet var att stärka den nordiska identiteten och minska programimporten från icke-nordiska länder. Tanken blev aldrig verklighet, mest på grund av kulturpolitiska oenigheter. Nordsat-utredningarna har dock betytt mycket för Nordiskt näringsliv. De var starten på ett nytt sätt att samarbeta och den involverade industrin fick ett lyft. En stor utredningsapparat sattes igång kanske det största i det nordiska samarbetets historia. Totalt gjordes det tre utredningar. Den första startade 1975 och den sista 1982. Nordsat-projektet belystes i dessa ur olika synvinklar: kultur/programpolitiska, teknisk/ekonomiska, rättsliga och finansiella. I samband med den första utredningen 1975 fick Nordisk Industrifond i uppdrag av Nordiska ministerrådet att genomföra den tekniska/ekonomiska utredningen. Svenska Rymdbolaget bistod fonden i utredningsarbetet. En satellitindustri växer fram Kring denna första industriella utredning började det växa fram en nordisk satellitindustri. Den involverade industrin kallade sig Nordiska industrigruppen för Nordsat NIG. Här fanns ett 20-tal företag, exempelvis SAAB, Ericsson, Nokia, Kongsbergs Våpenfabrikk och Christian Rovsving. Dessa hade som mål att bidra med ca 40% av det kontrakt som en eventuell Nordsat-satsning skulle innebära. Många av dessa nordiska företag har haft och har fortfarande stor nytta av den satellitutveckling Nordsat-utredningen öppnade för, både när det gäller rymdsegmentteknik och användarutrustning på marken. Saab Ericsson Space som bildades 1992 genom en sammanslagning av Saab Space och Ericsson Microwave System är ett exempel på detta. VD Bengt Mörtberg i Saab Ericsson Space säger detta om effekterna av Nordsat-utredningarna: - Utan det lyft som Nordsat skapade för nordisk industri, hade vi inte varit så stora som vi är idag. Det har gett oss möjlighet att jobba med de stora aktörerna i Europa. Vårt företag är världsledande på tillverkning av en särskild komponent i satelliter. Det mesta av vad vi tillverkar går på export, bl. a. till USA, Japan och Ryssland. Vi ger också uppdrag till ett stort antal underleverantörer här hemma. Dessutom har vi ett närt samarbete med forskare på universitet och högskolor. Han får medhåll från Hans Fjøsne i Telenor Broadcast, som var projektledare i den andra Nordsat-utredningens tekniskt/ekonomiska delprojekt under 1979-80. En utredning i regi av de nordiska televerken: - Nordsat-utredningarna ledde till en framgångsrik teknisk utveckling på satellitområdet i Norden. Nordsat bidrog till att vi idag har de två satellitfamiljerna Sirius och Thor. Norden kom tidigt igång med satellit-tv, både till kabelnät och direkt till slutanvändare. Det är helt unikt på satellitområdet att Norden, som har mindre än hälften så många invånare som England, har tagit fram två satellitsystem. Nordsat får konkurrens Nordsat-projektet utsattes inte bara för kritik, utan också för konkurrens. Sverige satte igång en egen industripolitisk satsning, som fick namnet Tele-X. Även Norge och Finland kom med i detta arbete. Tele-X togs i bruk 1989 med de svenska och norska televerken som ansvariga för driftsbolaget (Notelsat) och Rymdbolaget för satellitoperationen (NSAB). Nordsat blev aldrig en realitet. Danmark drog sig ur samarbetet i 1982. Ett sista försök gjordes att använda Tele-X som distributör, men de nordiska länderna kom aldrig till enighet. Nordsat-projektet väckte en rad rättsliga och juridiska frågeställningar, och bidrog till att avklara och lösa flera av dessa. Men det är fortfarande många juridiska frågor som ännu inte är lösta, eller bara delvis lösta. Det rör sig framförallt om hur man ska klarera rättigheter utanför landets gränser. En fråga som upptar Nordiska rådets politiker än idag.

1980 Datahandlingprogrammet: Från projekt till företag Datahandlingsprogrammet som Nordisk Industrifond genomförde på mitten av 1980-talet var en satsning utan motstycke i nordisk forskningspolitisk historia. Förutom en rad lysande forskningsresultat som bland annat resulterade i flera företagsetableringar och nya produkter banade programmet väg för en ny typ av nordiskt industriellt forskningssamarbete. Det var genom datahandlingsprogrammet som Nordisk Industrifond arbetade fram en metod för att driva stora forskningsprogram, från initiering till genomföring. En metod som ligger till grund för det nordiska innovationssamarbetet än idag. Programmet som pågick mellan 1985 och 1989 var ett initiativ från Nordiska ministerrådet och hade flera inriktningar. Nordisk Industrifond drev den industriella delen som syftade till at höja kompetensnivån och konkurrenskraften i den nordiska IT-industrin. Totalt initierade och finansierade Nordisk Industrifond 41 projekt. Programbudgeten var 300 miljoner norska kronor, varav fonden finansierade en tredjedel. Resten kom i ungefär lika delar från industrin och nationella finansiärer. Samarbete ger synergieffekter Ett av projekten i datahandlingsprogrammet fick namnet Mjølner och hade som mål att ta fram ett integrerat system av programmeringsverktyg baserade på kraftiga arbetsstationer med grafiska skärmar. Deltagarna i projektet kom från industrin och högskolevärlden i Danmark, Sverige och Norge. En av deltagarna var dansken Jørgen Lindskov Knudsen. Han är idag VD på dataföretaget Mjølner Informatics, som han tillsammans med kollegor bildade 1988. Företaget är ett direkt resultat av forskningsprojektet Mjølner. - Det har varit en fantastisk utveckling, säger Jørgen Lindskov Knudsen. Inte trodde jag att detta projekt skulle leda till bildandet av Mjølner Informatics. Det vi då sysslade med kan närmast liknas vid grundforskning. Men när man också får med representanter för industrin, så kan det uppstå goda synergieffekter och det gjorde det i detta fall. Ericsson gör en upptäckt Mjølner Informatics sysslar med avancerad teknisk ITutveckling för industrin. En av kunderna är Ericsson i Sverige. Hur detta samarbete utvecklades berättar Jørgen Lindskov Knudsen här: - Vid ett industriseminarium 1992 i Kista utanför Stockholm strålade flera av projektdeltagarna från Mjølner samman och lade fram sina resultat. Efteråt blev vi kontaktade av Ericsson-representanter, som menade att vår teknik kunde användas i deras telefoncentraler. - Först förstod vi inte alls vad de menade. Vi hade inte tillräcklig kunskap i telefoncentraler för att kunna inse att vår teknik kunde användas där. Men Ericssons tekniker överbevisade oss och idag används Mjølners datatekniksystem i Ericssons telefoncentraler över hela världen. Detta blev en stor succé för oss, säger Jörgen Lindskov Knudsen. Ett annat företag som Mjølner samarbetar med är Danfoss i Danmark. Här har Mjølner skapat software för frekvensomfångare, som styr pumpmotorns hastighet. Mjølner har 15 anställda och omsatte i fjol 10 miljoner danska kronor. Överskottet blev 1,5 miljoner kronor. Mjølner-projektet skapade också ett särskilt dataspråk, OSDL (object oriented extension of SDL). SDL är ett internationellt standardiserat språk för beskrivning och specifikation. Detta språk är idag känt över hela världen. Liten insats, långsiktiga resultat Nordisk Industrifond satsade 7,6 miljoner i Mjølner-projektet. Detta är pengar som gjorde det möjligt att lyfta upp projekten på nordisk nivå samt dela på kunskap och insats. En slutsats man kan dra av fondens insatser är att resultat från forskning och utveckling inte alltid visar sig omedelbart, utan växer fram med tiden.

1990 NordFood 1 & 2: Ett lyft för livsmedelsindustrin NordFood 1 och NordFood 2 var forsknings- och utvecklingsprogram riktade mot den nordiska livsmedelsindustrin i perioden mellan 1993-2001. Målet var att säkra den nordiska livsmedelsindustrins konkurrenskraft. Dessa program har påverkat vår vardag mer än vad de flesta av oss kanske är medvetna om. Varje gång vi handlar i en livsmedelsbutik möts vi av direkta resultat från NordFood-programmen. På hyllorna finner vi nya former av förpackningar som ökat både säkerhet och hållbarhet hos livsmedel, probiotiska produkter som stärker vårt immunförsvar, margarin och leverpastej som sänker vårt kolesterol, näringsriktiga ceraliaprodukter. Listan kan göras lång. NordFood 1, som var den största satsningen av de två, hade en programbudget på 265 miljoner norska kronor, varav Nordisk Industrifond finansierade 26 %. Hela 205 företag, 30 forskningsinstitut och 14 universitet deltog i samarbetet. Forskningsarbetet bedrevs i fyra olika delprogram: livsmedelsförpackningar, matkvalitet, livsmedelshygien och nya metoder/processer. NordFood 2, var en mindre satsning, och hade en något annorlunda inriktning. Förutom att arbeta med matvarusäkerhet ägnades resurserna åt att se på nya utmaningar bland annat i form av nya konsumenttrender och att överföra kunskap från NordFood 1 till industrin. Trygghet och personkemi viktigt När NordFood 1 startade blev nordmannen Ola Eide dess programordförande. Han var då forskningschef på Mills i Oslo. En producent av bland annat margarin, majonnäs och ketchup. Idag är Ola Eide konsult och arbetar bl a för Nordisk InnovationsCenter med matsäkerhetsfrågor. Han berättar så här om arbetet med NordFood: arbeta tillsammans i nätverk, de var trygga på varandra och därmed utvecklade gruppen goda synergieffekter. Utan den fina personkemin mellan deltagarna hade NordFood aldrig blivit den stora framgång den blev. Nordisk Industrifond har genom NordFood-programmen fungerat som ett förbindelseled mellan de nationella konsumentstyrda forskningsinstitutionerna. Härigenom har fonden bidragit till att skapa en gemensam nordisk kunskapsbank inom livsmedelsindustrin. Matvarusäkerhet vidareförs När sista NordFood-programmet avslutats bildades strax en ad hoc-grupp för matvarusäkerhet. Den etablerades efter diskussioner med de nordiska forskningsinstitutionerna. Det var naturligt att vidareföra den kunskap och de nätverk som de båda NordFood-programmen byggt upp. Ad hoc-gruppen har en tvådelad strategi för att lösa de gemensamma nordiska utmaningarna inom matvarusäkerhet. Genom programmet Processing for Food Safety ska det byggas upp en nordisk forskningsgrupp inom områden som har stor betydelse för nordiska konsumenter och nordisk livsmedelsindustri. Dessutom ska nordiska forskare genom EU-nätverket Proforsafe skapa en gemensam plattform för att främja nordiska värderingar och deltagande i EU: s forskningsprogram på matsäkerhetsområdet. - Projektgruppen bestod av människor som lärde sig att Probiotiska livsmedel bra för kroppens immunförsvar.

2000 Säkrare tider till mötes: Nordiskt matnätverk till EU Nordisk InnovationsCenter vill använda NordFood-programmens kunskap och nätverk kring matvarusäkerhet som en plattform för att nå ut på den europeiska marknaden. Detta arbete underlättas av EU: s positiva syn på NordFood-programmens framgångar. EU menar att Norden har fått till något som man aldrig lyckats med på europeiskt plan. Översättningsarbetet från nordiska till europeiska förhållanden styrs av seniorrådgivare Oddur Már Gunnarsson från Nordisk InnovationsCenter och den tidigare NordFood-programordföranden Ola Eide som konsult. När Nordisk Industrifond etablerade det första NordFood-programmet 1993 var målet att trygga den nordiska livsmedelsindustrins konkurrenskraft. Under den period som NordFood-programmen var verksamma, 1993 till 2001, gick både Sverige och Finland med i EU och Danmark var redan medlem. Därmed ändrades villkoren till en stor del för livsmedelsindustrin i Norden; idag är det EU som har stort inflytande på detta område. Nordiska värderingar viktiga I arbetet med att etablera ett europeiskt nätverk som Proforsafe är det ett överordnat mål att framhålla de nordiska värderingarna kring matsäkerhet och sätta konsumenterna i högsätet. Genom NordFood utvecklade Nordisk Industrifond en livsmedelsforskning som styrdes av konsumentintressen, med fokus på matvarusäkerhet. Samarbetet lever än idag och är själva grundlaget för den nordiska satsningen på matvarusäkerhet som nu förhoppningsvis skall vidareföras i EU. Fyra forskningsteman har valts ut; dessa har möjlighet att komma med i EU: s ramprogram. Det handlar om: - Riskanalyser utmaningar inom matsäkerhet som kan hota de nordiska konsumenterna - Risker från livsmedelsproduktion kemiska föroreningar som bildas under produktion av livsmedel - Spårbarhet dokumenterade rutiner försäger tillbakakallelse av riskmat som är ute i livsmedelshanteringen - Campylobacter aktiva åtgärder som kan leda till campylobacterfri mat - När det gäller riskanalyser så ska vi se i kristallkulan, fånga upp förändringar i världen och se om dessa kan få betydelse för matsäkerheten. I detta sammanhang är det också viktigt att framhålla att alla forskningsresultat ska vara öppna och forskarna ska kunna dela resultaten mellan sig. Detta är vi vana vid i Norden och det ska också gälla inom EU, framhåller Ola Eide. Oddur Már Gunnarsson är stolt över att ett nordiskt projekt nu lyfts upp på EU-nivå. - Detta betyder ett erkännande av de verktyg vi har använt oss av i NordFood-projektet. Det har varit ganska svårt att översätta våra resultat till EU. Ola och jag har rest runt till 18 EU-länder och haft kontakt med olika forskningsenheter där. Det har inte alltid varit så lätt att finna fram till den rätta kontakten. Vi har hela tiden strävat efter att nå fram till programskaparna hos myndigheterna i de olika länderna, berättar Oddur Mar Gunnarsson. I oktober 2004 väntas det nordisk-baserade nätverket inom livsmedelssäkerhet vara översatt och etablerat inom EU.

Vad kännetecknar ett nordiskt innovationsprojekt? Nordisk Industrifond har under sina 30 år arbetat med utveckling av specifika tekniker, hela branscher och områden som har bidragit till näringsutveckling och tillväxt i Norden. Detta innebär att vi kan stoltsera med en bred projektportfölj som inkluderar allt från materialteknik, bioteknik, nanoteknik till ledarskap, miljö och design. Gemensamt för de tekniker, branscher och områden som Nordisk Industrifond har investerat i är att de har varit nyttiga både för näringlivet speciellt och samhället generellt. Gemensamt för alla Nordisk Industrifonds projekt är att de har varit: tidskrävande att bygga upp, har så komplexa strukturer att enkelaktörer ej kan mäkta med att driva utvecklingsarbetet på egen hand, är så kostnadskrävande att det krävs finansering från flera länder och flera aktörer, och att man kan se klara nordiska synergieffekter med att driva utveckling på ett nordiskt plan, sk nordisk nytta. Näringslivet och dess organisationer, forskningsinstitutioner, universitet/högskolor och offentliga myndigheter runt om i Norden har sett fördelarna med nordiskt samarbete och gärna varit med och delat på kunskap och utvecklingsoch utredningsarbete. Konkurrenter har kunnat mötas, eftersom man har sett att samarbete ger konkurrensfördelar som är svåra att uppnå på egen hand och att de nordiska länderna har olika spetskompetenser som är viktiga att dela.

Bjørn H. Eriksen Politiskt mål: Kostbara handelshinder skall bort Ambitionen bör vara att inom en överskådlig framtid ta bort gränshindren för näringsliv samt privatpersoner i Norden och Baltikum. Men det krävs krafttag och politisk vilja för att nå detta mål. Detta menar chefen för den Norsk-Svenska Handelskammaren i Oslo, Bjørn H. Eriksen, som i slutet av 2003 fick i uppdrag av Nordisk Industrifond (idag Nordisk InnovationsCenter) att gå igenom handelshindren för nordiska och baltiska företag. Sedan tidigare arbetar de nordiska länderna med att avveckla gränshindren för privatpersoner. Nordisk Industrifond såg det därför som sin uppgift att bidra till att ta bort motsvarande barriärer för näringslivet i de nordiska och baltiska länderna. Arbetet som Bjørn H. Eriksen gjort bygger än så länge på en genomgång av befintligt material, ett 30-tal rapporter. Trots att många rapporter redan har sammanställts om barriärerna och de problem de skapar, har hittills lite gjorts för att ta bort hindren. Överraskande få åtgärder - Det överraskar mig faktiskt, att det finns så många barriärer kvar, säger Bjørn H. Eriksen. Det visar att man inte gjort tillräckligt på detta område. Det krävs politisk vilja och stora krafttag för att få bort hindren. Jag tror det är viktigt att man får en markant politiker, som är villig att driva dessa frågor. En man som Poul Schlüter har gjort mycket för att få bort hindren för privatpersoner i Norden. En sådan central aktör, med god administrativ förankring, skulle också behövas på näringslivets område. - Om alla krafter sätts till nu, så tror jag att barriärerna för de nordiska och baltiska företagen kan försvinna inom en överskådlig framtid. Jag tror att man bör köra på två spår i detta arbete: ett av spåren bör vara det bilaterala, ett annat det nordiska, menar Bjørn H. Eriksen. Flera spår parallellt De hittills gjorda erfarenheterna visar, enligt rapporten, att det är lättast att komma fram till lösningar på bilateral/regional nivå, där de direkt berörda aktörerna och myndigheterna har klarat att bli eniga om lösningar inom existerade lagstiftning. Ambitionen måste dock vara att detta utvidgas till mer omfattande nordiska lösningar. Det betyder att det måste satsas på parallella bilaterala och nordiska/baltiska processer, menar Bjørn H. Eriksen. Exempel på ljuspunkter när det gäller borttagande av bilaterala gränshinder är Sverige och Finland som kommit fram till lösningar rörande typgodkännande för snöscooter samt lika tolkningar av EU-reglerna för hållfasthet för material i lyftslingor. Sverige och Norge har bl.a. enats om att avskaffa tullhanteringsavgifter efter kontorstid när detta kan göras elektroniskt. Danmark och Sverige har nyligen kommit överens om ett nytt skatteavtal för pendlare i Öresundsområdet. Detta gäller i första hand privatpersoner, men har också inverkan på näringslivet i regionen. Undersökningar som gjorts bland nordiska företag visar att problemen i den nordiska samhandeln främst handlar om svårigheterna med att sätta sig in i andra länders regler. Det kan vara godkännande/märkning av produkter, tullprocedurer, momsfrågor, särskilda skillnader i punktavgifter, olika skatte- och bolagslagstiftning. Här gäller det att ställa upp med tillgänglig och aktuell information. Avsaknaden av information eller svårigheter med att få fatt på den, uppfattas som gränshinder och försämrade marknadsmöjligheter. Informationstjänsten Hallå Norden och de mer regionala informationstjänsterna, beskrivs i rapporten som exempel på positiva åtgärder i detta sammanhang. 5

Räkenskap 2003 RESULTAT 01.01.-31.12. (NOK) Noter 2003 2002 NMR ordinarie budget 61 236 000 61 456 000 Andra finansiärer interna projekt 427 560 Andra finansiärer externa projekt 1 222 168 342 091 Summa bevillningar 62 885 728 61 798 091 Återbetalade bidrag 170 872 20 705 Valutakursvinster 1 310 178 180 958 Summa projektintäkter 1 481 050 201 663 Ränteintäkter bank 2 493 417 5 664 288 SUMMA INTÄKTER 66 860 197 67 664 043 Interna projekt intern finansiering 6 134 349 7 137 031 Externa projekt intern finansiering 84 757 160 69 031 736 Interna projekt extern finansiering 427 560 Externa projekt extern finansiering 1 222 168 160 115 Summa utbetalningar projekt 1 92 541 238 76 328 883 Valutaförluster - 201 983 Informationskostnader 2 2 263 196 Summa andra projektkostnader 2 263 196 201 983 Styrelsehonorarer, lön och arbetsgivaravgifter 6 156 785 5 761 435 Andra administrativa kostnader 3 572 050 4 075 415 Summa administrationskostnader 9 728 835 9 836 850 SUMMA KOSTNADER 104 533 271 86 367 717 ÅRETS RESULTAT (37 673 074) (18 703 674) BALANSRÄKNING 31 DECEMBER (NOK) 2003 2002 Banktillgodohavanden 3 36 925 339 73 268 144 Reseräkningsförskott till personal 33 216 43 699 Fordringar till NMR - 160 115 Fordringar till andra finansiärer 249 055 100 498 SUMMA TILLGÅNGAR 37 207 611 73 572 457 Skuld till skattemyndigheten i Olso och Akershus 522 886 654 022 Leverantörskulder 12 278 - Interna projekt extern finansiering 850 279 - Externa projekt extern finansiering 816 806 240 000 Kortsiktiga skulder 2 202 250 894 022 Kapitalkonto 72 678 435 91 382 109 Årets resultat (37 673 074) (18 703 674) Bundet eget kapital 35 005 360 72 678 435 Fritt eget kapital - - Summa eget kapital 4 35 005 360 72 678 435 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 37 207 611 73 572 457 Avdelningschef Sveinn Thorgrimsson (Stryelsens ordförande) Direktör Stina Margareta Gestrelius 6 Kontorchef Merete Reuss Programchef Tom Warras Direktör Hilde Rolandsen Verkställande direktör Kjetil Storvik (Nordisk InnovationsCenter)

Noter till räkenskap Ekonomi Mål- och resultatstyrning 2003 var det tredje och sista året med nuvarande treårskontrakt för mål- och reslutatstryrning som skrivits med Nordiska ministerrådets sekretariat. Rapportering av resultat sker till Nordiska ministerrådets sekretariat i februari varje år. Räkenskapsprincip Räkenskapsprincipen är från och med 01.01.02 ändrad i förhållande till de riktlinjer som Nordiska ministerrådets sektretariat givit. Bevillningar till projekt blir kostnadsförda först i förbindelse med utbetalning, tidigare blev de kostnadsförda vid bevillning. NOT 1 Summa utbetalningar projekt Bevillningar till projekt kostnadsförs när utbetalning sker. Nordisk Industrifond har 2003 utbetalat NOK 92 541 238 till aktiva projekt. Nordisk Industrifond har dessutom förpliktelser att utbetala NOK 35 005 360 till projekt som är avslutade under 2003. Utbetalning vill ske under första halvår 2004 och belastas räkenskap för 2004. Bidrag på NOK 62 549 417 som är beviljat under 2002 och 2003 på tilsagnsfullmakt för 2004 och 2005 är inte inkluderat. Nordisk Industrifond har möjlighet att totalt bevilja NOK 70 miljoner genom fullmakt för 2004 och 2005. NOT 2 Informationskostnader Informationskostnaderna består av web, projektledarkurser, årsberättelse, nyhetsbrev, konferenser i regi av Nordisk Industrifond, mediakontakter etc.. Dessa kostnader var tidigare fördelade mellan administrationskostnader och interna projekt. NOT 3 Kassa och bank Beloppet omfattar Nordisk Industrifonds banktillgodohavanden på banker i Norden den 31 december 2003. Tillgodohavanden i valuta är bokfört till valutakurs på balansdagen. Kurserna denna dag var: SEK 0,93, DKK 1,12, EUR 8,40. Nordisk Industrifonds tillgodohavanden 31.12.03 är bundet i framtidiga utbetalningar för beviljade projekt. NOT 4 Egenkapital Egenkapitalet på NOK 35 005 360 är bundet i beviljade projekt som kommer utbetalas under första halvår 2004 (se not 1). 7

Sekretariat / Styrelse SEKRETARIAT Verkställande direktör Kjetil Storvik Seniorrådgivare Oddur Már Gunnarsson Seniorrådgivare Lise V Sund Seniorrådgivare Karin Leksell Seniorrådgivare Thomas Winther Seniorrådgivare Markku Lehtinen Seniorrådgivare Martin Wilisoo Kommunikationschef Sven Øvergaard Kommunikationsrådgivare Espen Ruud Administrationschef Anne Ullmann Administrationsrådgivare Skule Storheil STYRELSE Avdelningschef Sveinn Thorgrimsson (Styrelseordförande) Industri- och handelsministeriet, Island Kontorschef Merete Reuss Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling, Danmark Programchef Tom Warras Teknologiska Utvecklingscentralen, Tekes, Finland Direktör Hilde Rolandsen Elkem asa, Norge Direktör Stina Margareta Gestrelius Medicon Valley Academy, Sverige Seniorrådgivare Karin Leksell (personalrepresentant) Nordisk InnovationsCenter Seniorrådgivare Stefan Kovacs (observatör) Nordiska ministerrådets sekretariat Sekreterare Jorun Eide Sekreterare Ulla Elisabeth Herheim 8

Höjdpunkter 2003 Januari 15-16 Projektledarkurs, Oslo, Norge 21 Kick off för projektet Nordic Interactive, Århus, Danmark Februari 12 Kick off för Ad hoc-gruppen i Nanoteknik NanoNord, Helsingfors, Finland Mars 05 Presskonferens för projektet LCC i bygg, Oslo, Norge 11 Konferensen Arbetsmiljö, hälsa och konkurrenskraft en Nordisk utmaning!, Stockholm, Sverige 12 Seminariet Trä som byggelement i stora hus, Växjö, Sverige 20 Seminariet Spårbarhet i livsmedelskedjan, Göteborg, Sverige 20 Seminariet Nanotech for Investors and Industry, Köpenhamn, Danmark 27 Workshop i projektet BioFibreNet, Stockholm, Sverige 26-27 Nordic Magnesium Cluster 2nd International Magnesium Conference Creating a Sustainable Competitive Edge for Magnesium, Köpenhamn, Danmark April 02 Expertmöte VC for SME: s in the Baltic Rim, Helsingfors, Finland 03 Workshop i projektet Repair and Maintenance of Concrete Strutures NORECON, Lund, Sverige 09-10 Seminariet Management Tools and Learning Processes in Intellectual Capital Nordic Network- FRAME, Helsingfors, Finland 10 Kick off för projektet Health technology Network, Köpenhamn, Danmark 11 Kick off för projektet Kunskapsarbetsplatsen, Oslo, Norge 28-29 Workshop i projektet Novel food technologies, Göteborg, Sverige Maj 05-06 Konferensen Entreprenörskap och regelförenkling för en ökad nordisk konkurrenskraft Karlstad, Sverige 08 Avslutningskonferens för projektet Nordsandwich, Stockholm, Sverige 12 Seminariet Metabolic Engineering in Different Production Organisms, Snekkersten, Danmark 14-15 Seminariet Nordic Seminar on Geosynthetics, Göteborg, Sverige 14-15 Avslutningskonferens i projektet Nordisk Geosyntet Grupp, Göteborg, Sverige 20 Konferensen Företags erfarenheter från samarbete över de nordiska gränserna, Stockholm, Sverige 27-29 Den internationella design- och innovationskonferensen Innotown 2003, Ålesund, Norge Juni 04 Möte ad hoc-gruppen för turism, Stockholm, Sverige 11-13 Taft-konferens, Reykjavik, Island 12 Seminariet Nordic Research and Innovation Cooperation with Lithuania, Vilnius, Litauen 12 Workshop i projektet BioFibreNet, Lund, Sweden 12-14 Projektet The Challenge deltar på Hultsfred-festivalen, Hultsfred, Sweden 16-17 Konferensen Hydrogen and fuel cells, arrangeras av projektet Nordic H2 Energy Foresight, Bryssel, Belgien 26-29 Projektet The Challenge deltar på Roskilde-festivalen, Roskilde, Danmark Juli 01-03 Projektet The Challenge deltar på Quart-festivalen, Kristiansand, Norge 05-06 Projektet The Challenge deltar på Ruis Rock-festivalen, Åbo, Finland Augusti 19 Awareness seminarium för System-on-Chip Technology, Köpenhamn, Danmark 22 Seminariet Benchmarking the graphic industri, Köpenhamn, Danmark September 02-05 Konferensen European Hydrogen Energy arrangerat av projektet Nordic H2 Energy Foresight, Grenoble, Frankrike 04-05 Slutseminarium for projektet Network Evolution for Sustainable Tourism NEST, Helsingfors, Finland 08 Seminarium i projektet Good Nordic Innovation Policies GoodNIP Oslo, Norge 23 Konferensen Nordisk Byggedag med bland annat presentation av projekten Weather Protection Systems och LCC for bygg, Lillestrøm, Norge 25 Workshop i projektet BioFibreNet, Sarpsborg, Norge Oktober 05-07 Konferensen Baltic Development Summit, Riga, Lettland 14-15 Projektet Nordic Network on Bioprocess Technology arrangerar workshopen What you need to know to develop cultivation for your new molecular products, Stockholm, Sverige 15-16 Seminariet In line hygienic testing, Esbo, Finland 16-17 Workshop NanoNord, Stockholm, Sverige 27-28 Nordiska rådets session, Oslo, Norge 08 Awareness seminarium System-on-Chip Technology, Oslo, Norge 09 Awareness seminarium System-on-Chip Technology, Tammerfors, Finland 09 Projektet ConsuPack arrangerar workshop i Köpenhamn, Danmark 13 Awareness seminarium System-on-Chip Technology, Tallinn, Estland 14 Awareness seminarium System-on-Chip Technology, Riga, Lettland 15 Awareness seminarium System-on-Chip Technology, Kaunas, Litauen 22 Projektet ConsuPack arrangerar workshop i Göteborg, Sverige November 03-04 Kick off för projektet Jenka, Roskilde, Danmark 06-07 Projektledarkurs, Oslo, Norge 10-11 Konferensen Nordic Innovation Policies for the Future, Malmö, Sverige 11-12 Seminariet Concrete the sustainable construction material. Technical opportunities for the future, Oslo, Norge 12 Projektet BioFibreNet arrangerar seminariet Nordic Biofibre, Köpenhamn, Danmark 13 Workshop om Nordisk e-handelsstrategi, Stockholm, Sverige 18-21 Projektet Nordic H2 Energy Foresight arrangerar International Partnership for the Hydrogen Economy, Ministerial meeting, Washington D. C., USA 20 Avslutningskonferens i projektet ConsuPack, Stockholm, Sverige 25 Seminariet New Innovations and Applications in Ink-Jet Printing, Köpenhamn, Danmark 27 Projektet Nordic H2 Energy Foresight arrangerar HyNor The Hydrogen Highway in Norway, Stavanger, Norge December 09-11 Projektet Nordic H2 Energy Foresight arrangerar 1st Professional Meeting on Hydrogen and Fuel Cells in Spain Madrid, Spanien

Nordisk InnovationsCenter Holbergsgate 1 NO-0166 OSLO telefon: +47-23 35 45 40 fax: +47-23 35 45 45 info@nordicinnovation.net www.nordicinnovation.net Design: Blanke Ark, Foto: Scanpix, Sverre Jarild och Sebba Södergård, Text: Blanke Ark och Christer Kjëllström, Tryck: Prinfo Grefslie AS