1. Sammanfattning. Rapport PG G 4055 II



Relevanta dokument
Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014

PIRLS 2011 & TIMSS 2011


Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. December 2015

Regeringens MoU-samarbeten på försvarsområdet. Ministry of Defence Sweden Government Offices of Sweden


Matematiken i PISA

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Inspirationsmöte FMV Upphandlingsutredningen. 18 november Lena Jupiter Larsson, FMV. Datum, Bild 1, Författare

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Wholesaleprislista - IQ Telecom

Finländska dotterbolag utomlands 2016

International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS)

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Information om ansökan per land

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Finländska dotterbolag utomlands 2012

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Utlandstraktamenten för 2016

1(13) FMV6474-1: Designregel. Sven Tholin, Håkan Seipel, Teknisk Direktör. Designregel Förnödenhetsdataregistrering.

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Södermanlands län år 2018

DFDS Fraktarna fusioneras med DFDS Nordisk Transport. DFDS Transport Group delas in i 3 divisioner. DSV köper tillbaka 50% av aktiekapitalet

"Allting ska göras så enkelt som möjligt men inte enklare." (A. Einstein)

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

Svensk författningssamling

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle

Globala Arbetskraftskostnader

14 Internationella uppgifter om jordbruk

dedicated 2015 Välj språk English dedicated 2015 EFTERLEVNADSUNDERSÖKNING GÄLLANDE SUPPLY CHAIN INITIATIVE

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

Svensk författningssamling

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Förlängning av Sveriges deltagande i IMF:s nya lånearrangemang (NAB)

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Svensk författningssamling

YRKESKOMPETENS FÖR LASTBILS- OCH BUSSFÖRARE

Byggbara kapslingar i aluminium och polyester. Produktöversikt

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

Presentation ISO 10667

Skatteverkets meddelanden

Rapport om myndigheters informationsförfrågningar

1995 IIHF World Championship

Det livslånga lärandet

Internationell prisjämförelse 2012

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad?

Standardprislista Tele2 Business

Standardisering. LLLLjgvjlll. Lars Erlandson, SP, TK 226

SKOLORNAS SAMARBETSPROJEKT

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Transkript:

Rapport PG G 4055 II 1. Sammanfattning Datum FMV beteckning 2006-11-29 VO Logistik 14 851:63 426/2006 Bilaga 3 till VO Logistik 23 321:61 229/2006 Sida 1(14) Huvudsyftet med denna studie är att hantera avgränsningarna (se avsnitt 4.1) från den konsekvensanalys av PARP-mål G 4055 som genomfördes hösten 2003 (se UO DU 14 851:62 986/03). I den analys som nu gjorts av dessa avgränsningar har inget framkommit som föranleder en ändring av den rekommendation som blev resultatet av konsekvensanalysen. Således står denna rekommendation fast, d v s: För att tillmötesgå Försvarsmaktens primära krav på materiell interoperabilitet rekommenderas att ett införande av NATO Codification System primärt endast sker för materiel i internationell tjänst och då som komplement till F- och M-nummer. Med komplement avses i detta fall att NATO Stock Number, NSN presenteras i form av alternativ referensbeteckning. En långsiktig målsättning bör dock vara att så mycket materiel som möjligt ska ha NSN som komplement till F- och M-nummer, bland annat all ny materiel. Detta alternativ tillfredsställer Försvarsmaktens framtida behov av interoperabilitet, stödjer återanskaffningen av reservmateriel samt skapar möjlighet till exportstöd för svensk försvarsindustri. För att kunna nå den målsättningen måste Sverige etablera en National Codification Bureau, NCB, med egen kodifieringskapacitet enligt NCS. Redan nu bör samtliga av Försvarsmaktens IT-system som är föremål för ersättning (t ex DIDAS) eller genomgår större modifieringar (t ex LIFT) säkerställa att de tar höjd för att kunna hantera både parallella identifierare och en primär identifierare med annat antal tecken än dagens F- och M-nr. Ytterliggare ett antal uppgifter ingår i studien, se avsnitt 4.2. Av dessa uppgifter var vissa beroende av djupanalys för att kvalitetssäkrad referenskomplettering med NSN i FREJ88 ska kunna påbörjas, andra berörde kompetensuppbyggnad och informationsspridning. Samtliga uppgifter har genomförts och avrapportering återfinns på respektive avsnitt enligt innehållsförteckning samt på bilagor. Service / Upprättad handling / Ver 9.2 Försvarets materielverk, Arboga Postadress Besöksadress Telefon Telefax Internet Box 1002 G:a Kungsörsvägen 0589-160 00 0589-130 44 www.fmv.se 732 26 Arboga e-mail: registrator@fmv.se

Rapport PG G 4055 II 2006-11-29 VO Logistik 14 851:63 426/2006 Bilaga 3 till VO Logistik 23 321:61 229/2006 Sida 2(14) 2. Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING...1 2. INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 3. BAKGRUND...3 3.1 KONSEKVENSANALYS PG G 4055, UO DU 14 851:62 986/03...3 4. UPPDRAGET...3 4.1 AVGRÄNSNINGAR FRÅN KONSEKVENSANALYS UO DU 14 851:62 986/03...3 4.2 ÖVRIGA UPPGIFTER...3 4.3 RAPPORTERING...4 5. RESULTAT...5 5.1 ALLIED COMMITTEE 135, AC/135...5 5.2 SAMARBETE MED ANDRA NCB...7 5.3 KONSEKVENSER FÖR RML...7 5.4 KONSEKVENSER FÖR NÄTVERKS BASERAT FÖRSVAR, NBF...8 5.5 KONSEKVENSER FÖR SUPPLY CHAIN MANAGEMENT, SCM...8 5.6 REFERENSGRUPP FÖRSVARSINDUSTRIFÖRENINGEN, FIF...9 5.7 PRIORITERINGSORDNING...10 5.8 KVALITETSSÄKRING...11 5.9 FREJ88:S INTRESSENTSYSTEM...11 5.10 NCS FRAMTIDA UTVECKLINGSPOTENTIAL...13 Service / Upprättad handling / Ver 9.1

Rapport PG G 4055 II 2006-11-29 VO Logistik 14 851:63 426/2006 Bilaga 3 till VO Logistik 23 321:61 229/2006 Sida 3(14) 3. Bakgrund 3.1 Konsekvensanalys PG G 4055, UO DU 14 851:62 986/03 Hösten 2003 genomförde FMV en konsekvensanalys avseende en implementering av NATO Codification System, NCS, i ett antal olika ambitionsnivåer (se UO DU 14 851:62 986/03). Resultatet blev en rekommendation att, åtminstone inledningsvis, enbart fokusera på de förnödenheter som används vid internationell tjänst. Implementering bör ske i form av att NATO Stock Number, NSN, anges som komplement till berörda Förrådsbeteckningar. Konsekvensanalysens rekommendation har förankrats inom FM, och ligger nu som fastställd implementeringsnivå avseende NCS (se avsnitt 3.2 i bilaga 1 till HKV 23 250:78837). 4. Uppdraget Våren 2005 fick FMV en tilläggsbeställning på en fördjupad studie, som skulle ta vid där konsekvensanalysen slutade. 4.1 Avgränsningar från Konsekvensanalys UO DU 14 851:62 986/03 Syftet med den fördjupade studien var främst att hantera de avgränsningar som av tidsskäl gjordes i den föregående analysen. Dessa var: Fördjupning i den problematik som Regler för Militär Luftfart, RML innebär. Påverkan på Nätverksbaserat Försvar, NBF, som endast belystes i ringa omfattning i förgående analys. Belysa konsekvenserna för FREJ88:s intressentsystem. Endast de fem största omfattades av föregående analys. 4.2 Övriga uppgifter I uppdraget ingick dessutom ytterliggare ett antal uppgifter. Dessa var: Service / Upprättad handling / Ver 9.1 Deltaga i AC/135 Main Group och AC/135 Panel A Etablera ett nära samarbete med både ett erfaret National Codification Bureau, NCB, förslagsvis Norge, och ett NCB i uppbyggnadsfas, förslagsvis Finland Deltaga i AC/135 Codification Symposium Utöka kunskapsbasen genom att belysa konsekvenserna för fler företag inom den svenska försvarsindustrin samt representativa civila företag. Utarbeta regler & rutiner för referenskomplettering av Försvarsmaktens förnödenheter avs: o Prioritetsordning en kvalitetssäkrad referenskomplettering kommer att ta lång tid att genomföra, därför måste en prioriteringsordning

Rapport PG G 4055 II 2006-11-29 VO Logistik 14 851:63 426/2006 Bilaga 3 till VO Logistik 23 321:61 229/2006 Sida 4(14) fastställas. Slutprodukten måste vara på förnödenhetsnivå, och skall utgöra underlag för upphandling av referenskompletteringen. Syftet med prioriteringsordningen är att så fort som möjligt ge Försvarsmaktens operativa insatsförband materiell interoperabilitet. o Kvalitetssäkring frågor som måste besvaras är exempelvis: hur hanterar man de fall där en Förrådsbeteckning motsvaras av flera NSN, eller tvärtom? Vilka av de referensparametrar som finns på alla NSN ska vara godkända för att referenskomplettering ska få ske? Utarbeta ansökan om sponsorship avtal på Tier-1 nivå med AC/135. 4.3 Rapportering Delrapport 1 2005-06-13 Delrapport 2 2005-11-08 Slutrapport 2006-11-29 Service / Upprättad handling / Ver 9.1

Rapport PG G 4055 II 2006-11-29 VO Logistik 14 851:63 426/2006 Bilaga 3 till VO Logistik 23 321:61 229/2006 Sida 5(14) 5. Resultat 5.1 Allied Committee 135, AC/135 AC/135, the Group of National Directors on Codification, ansvarar för vidmakthållande och utveckling av NATO Codification System. 5.1.1 AC/135 Main Group (Bilaga 1 och 2) Main Group är det beslutande organet inom AC/135, och består av de nationella direktörerna från respektive lands NCB. Forumet har två möten per år, ett där enbart NATO-länder har tillträde och ett som är öppet även för Sponsorship- och Partnerskap För Fred, PFF-nationer. 2005 avhölls det öppna mötet på Ministry of Defence i Bonn i Tyskland 31 maj - 2 juni. Göran Bostedt och Sven Tholin deltog i mötet, som var nr 87 i ordningen. Se bilaga 1 för reserapport. 2006 avhölls det öppna mötet på NAMSA i Capellen i Luxemburg 16 18 maj. Göran Bostedt och Sven Tholin deltog i mötet, som var nr 89 i ordningen. Se bilaga 2 för reserapport. 5.1.2 AC/135 Panel A (Bilaga 3) Panel A är det operativa organet i AC/135, och består av de tekniska experterna på NCS från respektive lands NCB. Även detta forum har två möten per år, ett där enbart NATO-länder har tillträde och ett som är öppet även för Sponsorship- och PFFnationer. 2005 avhölls det öppna mötet på NAMSA i Capellen i Luxemburg 6 8 september. Sven Tholin deltog i mötet, som var nr 106 i ordningen. Se bilaga 3 för reserapport. 2006 avhölls det öppna mötet på NAMSA i Capellen i Luxemburg 26 28 september. Göran Bostedt fanns på plats fysiskt på NAMSA för genomgång av NICOLOG programmet. Han deltog därför i delar av mötet, som var nr 108 i ordningen. Någon reserapport framställdes ej, eftersom Göran inte hade möjlighet att bevaka hela mötet. 5.1.3 AC/135 Codification Symposium Service / Upprättad handling / Ver 9.1 (Bilaga 4)

Rapport PG G 4055 II 2006-11-29 VO Logistik 14 851:63 426/2006 Bilaga 3 till VO Logistik 23 321:61 229/2006 Sida 6(14) Mats Elgh (Produktområdesledare Logistik), Sven Tholin och Reidar Wittsell deltog i 10 th International Symposium on Codification, Edinburgh Storbritannien den 10 13 oktober 2005. AC/135 Codification Symposium arrangeras vart fjärde år, och syftet är att samla personer från samtliga länder som i någon form kommer i kontakt med kodifiering enligt NATO-standard. Förutom samtliga NATO-länder (26 st) inbjuds även Sponsorshipnationer (27 st) och PFF-nationer att deltaga. Förutom kodifieringsansvariga från respektive land så deltar även personer från de olika ländernas försvarsindustri, försvarsdepartement, försvarsmakter, logistikorganisationer mm. Givetvis finns även deltagare från NATO med. En sammanfattning av resultatet av konferensen är följande: Standardisering är en förutsättning för ett internationellt samarbete. NATOs standarder kommer på sikt att övergå till ISO standarder. Vikten av att ha kontroll av informationen/data kring produkterna och att den ska vara entydig. Partnerskap mellan försvar och leverantörer är mer eller mindre ett måste i den krympande försvarssektorn. Se bilaga 4 för utförlig reserapport. 5.1.4 Sponsorshipavtal på Tier-1 nivå (Bilaga 5, 6 och 7) Ansökan om Sponsorshipavtal på Tier 1 nivå har utarbetats och inlämnats till ordföranden i AC/135 Main Group, se bilaga 5. Ansökan behandlades på AC/135 Main Group #87 mötet, men på grund av att den Svenska ansökan inkom efter det att Main Group Agenda fastställts saknas punkten i agendan. Fortsatt handläggning från AC/135 kollektivets sida stipuleras i MG List of Actions. Under sommaren 2005 utarbetades och inskickades svar på det frågeformulär, se bilaga 6, som på uppdrag av AC/135 tillställts oss av sponsorship ansvarig inom NATO Maintenance and Supply Agency, NAMSA. Service / Upprättad handling / Ver 9.1 Sedermera fick projektet tilläggsdirektiv från Verksamhetsområdesledare Logistik att utreda huruvida ett beslut från Regeringen krävdes i frågan samt i förekommande fall bereda och handlägga ett Regeringsbeslut avseende Tier-1 sponsorship. Samtliga bakgrundsdokument samt en framställan avsedd för Regeringens bord utarbetades och skickades på remiss. Vid en senare tidpunkt gjordes en förnyad bedömning och därvid framkom att sponsorshipavtalet enbart behandlade tekniska och kommersiella frågor varvid Sveriges regering ej behöver besväras med denna relativt triviala fråga. Detta är huvudorsaken till att den ursprungliga tidplanen inte kunde innehållas.

Rapport PG G 4055 II 2006-11-29 VO Logistik 14 851:63 426/2006 Bilaga 3 till VO Logistik 23 321:61 229/2006 Sida 7(14) Sveriges ansökan beviljades den 18 maj 2006 på AC/135 Main Group #89 i Capellen i Luxemburg. Sverige är således numera officiella medlemmar i AC/135. Se bilaga 7 för avtalet. De omedelbara effekter som detta resulterat i är: Sverige har fått en officiell NCB-kod, 64 Sverige har fått en officiell landskod, s k MOE-code, VK. Sveriges framtida CAGE-struktur är fastställd, AxxxN. Den absolut viktigaste effekten är dock att vi efter åtta år som observatörer numera har ett formellt avtal med AC/135. Tonläget mot Sverige från både NAMSA och övriga medlemsländer i AC/135 har förändrats till det bättre. Medlemskapet innebär dessutom helt andra möjligheter att erhålla råd, stöd, dokumentation och utbildning. 5.2 Samarbete med andra NCB 5.2.1 Estland Under tiden 3-4 maj 2005 besökte personal från Log Command i Estland FMV och FMLOG Resmat. Besökarna bestod av tre personer och en svensk-estnisk tolk. Delegationen leddes och sammanhölls av Mj Peter Holmqvist, som är stationerad i Estland. Syftet med besöket var att informera om FMV och Försvarsmakten i allmänhet och vårt sätt att arbeta med kodifiering i synnerhet. Anledningen till Estländarnas intresse var främst att försöka underlätta arbetet med kodifiering av den materiel som Försvarsmakten donerat till dem. Besöket avlöpte mycket väl, och Lettlands NCB har nu uttryckt önskemål om att komma hit för motsvarande föredragning. 5.2.2 Norge 14 juni 2006 besökte Göran Bostedt och Sven Tholin Norges NCB. Syftet med besöket var att diskutera ett framtida samarbete avseende kodifiering. På grund av att Nordic Battle Group ska vara operativ redan 2008 har Sverige behov av att få stöd med kodifiering av de förnödenheter som ska ingå i denna. Ett svenskt NCB ska i nuvarande plan inte vara operativt förrän 2011. 5.3 Konsekvenser för RML (Bilaga 8) Service / Upprättad handling / Ver 9.1 En av de avgränsningar som gjordes i föregående analys var att det inte fanns tid att belysa konsekvenserna avseende Regler för Militär Luftfart, RML. I den fördjupade studien tillsattes därför en arbetsgrupp som utredde dessa konsekvenser. Arbetsgruppen, som döptes till AG RML, bestod av ordförande och sekreterare från Projektgruppen,

Tekniksamordnare Luft från FMLOG ResmatK samt en representant från materielhandläggarna från Resmat Luft. Rapport PG G 4055 II 2006-11-29 VO Logistik 14 851:63 426/2006 Bilaga 3 till VO Logistik 23 321:61 229/2006 Sida 8(14) AG RML:s åsikt är att den av FM beslutade implementeringsnivån avseende NCS inte är tillämplig på förnödenheter som omfattas av RML:s regelverk. Arbetsgruppens anser därför att berörda förnödenheter inte bör ingå i underlaget för den planerade referenskompletteringen med NSN fr.o.m. 2008. I stället föreslås att man avvaktar tills ett svenskt NCB är etablerat, i nuvarande Materielplan år 2011. Då kommer Sverige att kunna ta ut egna NSN, där vi själva styr vilka referensbeteckningar som anges. I samverkan med typcertifikatinnehavaren kan vi då säkerställa att RML:s regelverk uppfylls. Undantag från ovanstående kan endast ske efter att godkännande inhämtats från respektive typcertifikatinnehavare. En sådan begäran kan inte komma från AG RML:s nivå, utan måste komma från betydligt högre instans inom FM eller FMV. 5.4 Konsekvenser för Nätverks baserat försvar, NBF Sammanfattningsvis kan sägas att FM NBF projekt fortfarande befinner sig på en sådan hög abstraktionsnivå att eventuella konsekvenser av en implementering av NCS i form av alternativ referensbeteckning i det svenska systemet i dagsläget är väldigt svåra att bedöma. Kontakt har tagits med FMV:s Projektledare för LedsystT, Lars Ahlm, som hittills inte har kunnat identifiera några sådana indikationer En del av den teknik som kommer att möjliggöra NBF är inte tillgänglig idag och dessa lösningar bortom teknikens framkant måste vägas in i beslutet att övergå till det nätverksbaserade försvaret. Detta innebär att en förnyad analys måste göras när projektet i högre grad konkretiserats och den tekniska plattformen fastslagits. Kraven på nätverks baserade försvar vad gäller samverkan är hårda. Samverkan skall kunna ske mellan olika aktörer såväl på nationellt som internationell nivå samt där NATO standarder gäller. En inte alltför vågad slutsats är att denna interoperabillitet underlättas av att NSN tillförs förnödenheter avsedda för utlandsmission samtidigt som vi behåller de Sverigeunika F- och M-numren för arvet. 5.5 Konsekvenser för Supply Chain Management, SCM (Bilaga 9) Service / Upprättad handling / Ver 9.1 Konsekvenser för SCM belystes redan i konsekvensanalys UO DU 14 851:69 /03. På grund av den extremt korta ledtiden för projektet hann dock konsekvenserna endast belysas på konceptuell nivå. I samband med att den fördjupade studien genomförts har projektgruppen därför analyserat frågan tillsammans med de handläggare på FMV som arbetat med pilotprojektet inom SCM, Bandvagn 206. I detta pilotprojekt har man istället för det vida begreppet SCM, som översatt till svenska betyder ungefär Styrning av försörjningskedja, använt sig av begreppet

Rapport PG G 4055 II 2006-11-29 VO Logistik 14 851:63 426/2006 Bilaga 3 till VO Logistik 23 321:61 229/2006 Sida 9(14) Vendor Managed Inventory, VMI. Detta kan översättas som leverantörsstyrt lager, vilket innebär att leverantören ansvarar för lagerhållning och distribution av ett antal utvalda förnödenheter. I nuläget kan inga negativa konsekvenser för SCM-konceptet vid den av FM beslutade implementeringsnivån av NCS spåras. Vid utökat samarbete med NAMSA eller andra utländska företag/myndigheter är det dock en klar fördel att ha tillgång till uppgift om NSN i våra system. Det bör dock poängteras att SCM är ett mycket vitt begrepp, och att det i dagsläget är mycket svårt att förutsäga hur försörjningskedjan kommer att förändras i framtiden. Se bilaga 9 för utförlig rapport. 5.6 Referensgrupp Försvarsindustriföreningen, FIF (Bilaga 10 Sammanfattning Bilaga 11 BAE Systems Hägglunds Bilaga 12 Saab Bilaga 13 BAE Systems Bofors Bilaga 14 Ericsson Microwave Systems Bilaga 15 Scania) I den konsekvensanalys av PG G 4055, som genomfördes hösten 2003, ingick en referensgrupp från försvarsindustrin. Denna referensgrupp skapades genom att kontakt togs med FIF, dels med anmodan att lämna förslag på företag som var intresserade att delta i projektet, dels utgjorde ett representativt urval ur den försvarsindustriella basen i Sverige. De företag som FIF föreslog var Saab, Kockums samt dåvarande Alvis- Hägglunds (numera BAE Systems Hägglunds). Efter det första mötet valde Kockums dessvärre att hoppa av det fortsatta deltagandet. I den fördjupade studie som nu genomförts ingick att inhämta synpunkter från fler företag inom den svenska försvarsindustrin. Kontakt togs därför återigen med FIF för hjälp att lämna förslag på lämpliga företag och kontaktpersoner. Resultatet av detta blev en ny, större referensgrupp bestående av representanter från: Saab AB BAE Systems Hägglunds AB Ericsson Microwave Systems AB (numera Saab Microwave Systems) BAE Systems Bofors AB Volvo Aero Corporation Scania CV AB AerotechTelub AB (numera Saab Aerotech) Service / Upprättad handling / Ver 9.1 Kockums AB fick även denna gång inbjudan att delta, med valde dessvärre även denna gång att utebli.

Rapport PG G 4055 II 2006-11-29 VO Logistik 14 851:63 426/2006 Bilaga 3 till VO Logistik 23 321:61 229/2006 Sida 10(14) Den nya referensgruppen hade trots Kockums frånvaro ett betydligt bredare perspektiv än den förra från 2003. Då var det ju endast företag verksamma inom mark-, sjö- och luftområdet som deltog. Den nya referensgruppen utökades med företag som är verksamma inom områdena ledning (Ericsson Microwave Systems), vapen (BAE Systems Bofors), framdrivning (Volvo Aero Corp), underhåll (Saab Aerotech) samt även från den civila marknaden (Scania). Samtliga företag är överrens om att ett svenskt NCB överlag är positivt för dem. De är dock oroliga för att den period som åtgår innan ett svenskt NCB är etablerat kommer att innebära administrativt merarbete för dem. Detta eftersom Försvarsmakten under denna period tvingas att hantera både F/M-nr och NSN. Samtliga har dock förståelse för detta angreppssätt, eftersom en Big Bang-lösning av flera skäl inte är önskvärd. Se konsekvensanalysen från 2003 för detaljerad information om anledningen till Försvarsmaktens val av angreppssätt. Samtliga deltagande företag har även anmält att de har behov av utbildning. De är därför villiga att delta i de eventuella kurser, seminarier och workshops som kommer att hållas i ämnet. Den marknadsföring av 10 th International Symposium on Codification som FMV gjorde i RG FIF resulterade även i att Saab var representerade på plats. Se bilagor för en mer detaljerad sammanfattning samt de olika företagens separata rapporter. Volvo Aero Corp lämnade endast muntliga synpunkter och AerotechTelub deltog endast i arbetsgruppen ur bevakningssynpunkt, därav saknas rapporter från dessa båda företag. 5.7 Prioriteringsordning 5.7.1 Prioriteringsordning för referenskomplettering med NSN (Bilaga 16) Enligt uppdragsplanen för Projekt NCS ska storskalig referenskomplettering med NSN i FREJ88 påbörjas år 2008. Detta arbete kommer att pågå i många år innan Försvarsmakten uppnått total interoperabilitet. Därför måste en prioriteringslista tas fram där det fastställs i vilken ordning Försvarsmaktens förnödenheter ska referenskompletteras. Denna lista måste vara på förrådsbeteckningsnivå, eftersom det är på den nivån som referenskompletteringen sker. Service / Upprättad handling / Ver 9.1 Enligt den konsekvensanalys som FMV genomförde hösten 2003 (UO DU 14 851:62 986/03) bör fokus inledningsvis läggas på de förnödenheter som används för internationell tjänst. Detta har även förankrats med Försvarsmakten, se avsnitt 3.2 i bilaga 1 till HKV 23 250:78837. Se bilaga för projektgruppens förslag till prioriteringsordning samt motivering till denna. 5.7.2 Prioriteringsordning om en Förrådsbeteckning motsvaras av flera NSN (Bilaga 17)

Rapport PG G 4055 II 2006-11-29 VO Logistik 14 851:63 426/2006 Bilaga 3 till VO Logistik 23 321:61 229/2006 Sida 11(14) Den grundläggande förutsättningen för referenskomplettering med NSN i FREJ88 är att en referens på berört NSN ska vara identisk med en referens på berörd förrådsbeteckning. Dessutom skall de referensparametrar som finns på detta NSN uppfylla kvalitetskraven i bilaga 19, Tolkning av referensparametrar på NSN. En försvårande omständighet är att det förekommer att samma förnödenhet har flera olika NSN. Detta innebär att det kommer att förekomma fall där en förrådsbeteckning motsvaras av flera olika NSN, och därför måste det en prioriteringsordning fastställas. Se bilaga 17 för projektgruppens förslag till prioriteringsordning samt motivering till denna. 5.7.3 Arbetsgång om ett NSN motsvaras av flera förrådsbeteckningar (Bilaga 18) Precis som NCS-kollektivet har vi i Sverige vissa problem med dubbletter i vårt kodifieringssystem. Detta beror främst på otillräcklig eller felaktig deskriptiv data i samband med att förnödenheten nummersatts med en förrådsbeteckning. Av den anledningen är det mycket troligt att det även kommer att uppstå situationer där ett NSN motsvaras av flera förrådsbeteckningar. Eftersom FREJ88 inte tillåter samma referensbeteckning på flera olika förrådsbeteckningar så innebär det att en arbetsgång för att hantera en sådan situation måste fastställas. Se bilaga 18 för projektgruppens förslag till arbetsgång. 5.8 Kvalitetssäkring (Bilaga 19) För att kunna genomföra kvalitetssäkrad komplettering av NSN som alternativ referensbeteckning i FREJ88 krävs att FMV har kompetens att förstå de referenskoder som varje NSN har, så kallade RN Codes. Dessa framgår i Allied Codification Publication-1, ACodP-1 samt i utdataprodukten NATO Master Catalogue of References for Logistics, NMCRL. Projektgruppen har därför tagit fram ett dokument som har till syfte att utgöra underlag för tolkning av dessa referenskoder. Detta har skett genom att en tidigare inofficiell tolkning som togs fram år 2001 har moderniserats. Denna inofficiella tolkning har tidigare endast använts för att underlätta det ordinarie kodifieringsarbetet med F- och M-nummer. Se bilaga 19, Tolkning av referensparametrar, för projektgruppens förslag till tolkning. Service / Upprättad handling / Ver 9.1 5.9 FREJ88:s intressentsystem FREJ88 fungerar som mastersystem för all Grund- och Förvaltningsdata, GoF. Det finns i dagsläget 14 intressentsystem, som alla hämtar uppgifter från FREJ88. Flera av

Rapport PG G 4055 II 2006-11-29 VO Logistik 14 851:63 426/2006 Bilaga 3 till VO Logistik 23 321:61 229/2006 Sida 12(14) dessa intressentsystem exporterar dessutom uppgifter till ett antal egna kringsystem. Det sammanlagda antalet system som direkt eller indirekt hämtar uppgifter från FREJ88 uppgår till ca. 80 stycken. I samtliga dessa är F- och M-nummer det sökbegrepp som används för information om förnödenheterna. I föregående analys saknades, på grund av uppdragets korta löptid, möjlighet att utreda konsekvenserna för samtliga system. Projektgruppen valde därför att fokusera på de största och viktigaste systemen. Dessa bedömdes, förutom FREJ88, vara DELTA, DIDAS med kringsystem, LIFT, KRO-systemen (KRA, KRM och KRF) och VDLIV. KRO-systemen har sedan dess ersatts av IOR-FM. Övriga system har genomgåtts i denna studie, dock inte lika grundligt som i föregående analys. Anledningen till detta var att föregående analys inbegrep fem potentiella implementeringsnivåer. I denna studie är implementeringsnivån fastställd. Den fastställda nivån innebär dessutom betydligt lindrigare konsekvenser för systemen, eftersom NSN då endast ska presenteras i form av alternativ referensbeteckning. 5.9.1 SJV Systemet är enligt uppgift från ansvariga ej längre i drift. 5.9.2 AMP Systemet hanterar idag term110, referensbeteckning. Detta innebär att systemet redan nu hanterar NATO Item Identification Number, NIIN, vilket för närvarande är tillräcklig information. 5.9.3 Boris Systemet abonnerar inte på referensbeteckningar från system FREJ88. För övergång till NSN som primärnyckel krävs inga större insatser då endast fältlängden behöver utökas. 5.9.4 MDB Systemet hanterar idag term110, referensbeteckning. Detta innebär att systemet redan nu hanterar NIIN, vilket för närvarande är tillräcklig information. Systemet innehåller förnödenheter som finns i fasta installationer inom Sverige. Dessa omfattas med andra ord inte av interoperabilitetskravet. 5.9.5 EMB Systemet hanterar idag term110, referensbeteckning. Detta innebär att systemet redan nu hanterar NIIN, vilket för närvarande är tillräcklig information. Service / Upprättad handling / Ver 9.1 5.9.6 UEF Konsekvenserna för systemet belystes i föregående studie. I rapporten från DIDAS togs även höjd för kringsystemen, däribland UEF

Rapport PG G 4055 II 2006-11-29 VO Logistik 14 851:63 426/2006 Bilaga 3 till VO Logistik 23 321:61 229/2006 Sida 13(14) 5.9.7 PDS Konsekvenserna för systemet belystes i föregående studie. I rapporten från DIDAS togs även höjd för kringsystemen, däribland PDS 5.10 NCS framtida utvecklingspotential 5.10.1 N-TIR I respektive land som använder NCS finns en databas som kallas Total Item Record, TIR. Denna innehåller information om deskriptiv data på de NSN som respektive land har producerat. Denna information sprids i dagsläget dock inte till övriga länder, vilket försvårar dubblettsökning vid kodifiering av förnödenheter. I projekt NATO Total Item Record (NTIR) pågår dock utvecklingen av en produkt som ska innehålla samtliga medlemsländers TIR-data. Produkten kommer att innebära stora möjligheter till kvalitetsförbättringar för NCS, eftersom den kraftigt kommer att förbättra möjligheterna för screening av befintligt sortiment. Det har nyligen beslutats att produkten på sikt ska integreras med NMCRL (NATO Master Catalogue of References for Logistics), vilket innebär att endast en databas behöver vidmakthållas. 5.10.2 ECCMA Open Technical Dictionary, eotd The Electronic Commerce Code Management Association (ECCMA) bildades i februari 1999 och är en standardorganisation som arbetar för att förenkla internationell e-handel. Detta sker på så vis att medlemmarna själva producerar sina kataloger online på webben i ett standardiserat format. Förnödenheterna har då en unik identifierare som är globalt vedertagen. ECCMA OTD är det kodsystem för entydig klassificering av individer, organisationer, lokaler, varor och tjänster som organisationen använder sig av. ECCMA:s koder är tillgängliga för allmänheten utan upphovsrättsrestriktioner. Koderna vidmakthålls och distribueras exklusivt via Internet. Målsättningen är att alla leverantörer som så önskar ska kunna tillgängliggöra sina produkter via eotd. Av de medlemsföretag som är drivande i projektet att sprida eotd kan nämnas Boeing, General Motors, General Electric m fl. Medlemsantalet ökar i mycket hög takt, under hösten 2006 har eotd bl a beslutats gälla som standardformat av den kinesiska industrin. Service / Upprättad handling / Ver 9.1 De första kontakterna mellan ECCMA och AC/135 skedde på ett ISO-möte i San Francisco 2002. Sedan hösten 2004 har de båda organisationerna ett avtal som säkerställer ömsesidigt samarbete och erfarenhetsutbyte. Utvecklingen går raskt framåt, och eotd är numera i sin grund baserad på NCS. Med stöd av Defense Logistics Information Service, DLIS, och AC/135 arbetar ECCMA dessutom för att konvertera

Rapport PG G 4055 II 2006-11-29 VO Logistik 14 851:63 426/2006 Bilaga 3 till VO Logistik 23 321:61 229/2006 Sida 14(14) eotd till en ISO-standard. Standarden kommer att heta ISO 22745 och beräknas publiceras i slutet av 2006. När ISO 22745 är fastställd har alltså NATO Codification System ett gränssnitt till en civil internationellt vedertagen standard, vilket är ett stort steg in i framtiden. Det innebär bl a en kraftigt förbättrad tillgänglighet och en eliminering av den eventuella politiska känslighet som fortfarande kan finnas för svensk del när det gäller närmanden till NATO. 5.10.3 Smart STEP Codification, SSC Smart STEP Codification är från början ett brittiskt initiativ som syftar till att förbättra kvalitén och minska kostnaderna för kodifiering. Kodifiering är traditionellt sätt ett manuellt arbete, där en klassifikatör med hjälp av en ritning, standard eller ett tekniskt datablad åsätter en förnödenhet ett NATO Stock Number enligt de kodifieringsnycklar som finns. På samma vis har tidigare både ritning, standardblad och tekniskt datablad skapats manuellt genom att en sakkunnig granskat konstruktionsunderlaget. Smart STEP Codification, SSC, innebär att kodifieringen i hög utsträckning automatiseras. Detta sker genom att man använder sig av data direkt från källan, d v s konstruktören av förnödenheten ifråga. De data som produceras i konstruktionsunderlaget lagras och distribueras enligt ISO 10303, den så kallade STEPstandarden (Standard for Exchange of Product Data Model), som är en internationell standard för presentation och utbyte av data. I SSC-konceptet ingår även en mjukvara som automatiserar vissa delar av det manuella arbetet med själva nummersättningen, Smart Codification Tool. Mjukvaran bygger på en produkt från huvudkontraktören LSC Group som heter LOCAM. LOCAM:s användarmiljö stödjer regelbaserad process av data. Data skall alltså vara användbara redan från födseln, oavsett om det är en ritning, ett tekniskt datablad eller kodifiering som man vill åstadkomma. Data ska även vara tillgängliga genom förnödenhetens hela livscykel, oberoende av vilka hård- och mjukvara som används. Ett pilotprojekt för användande av SSC pågår i detta nu i samband med Polens köp av finsktillverkade fordonet Patria Armored Modular Vehicle från finska Patria Vehicles OY. Service / Upprättad handling / Ver 9.1

Bilaga 1 till VO Logistik 14 851:63426/2006 Reserapport från AC/135 Main Group #87 Tid: 31 maj 2 juni 2005 Plats: Deltagare från FMV: Moltkesaal, Ministry of Defence, Bonn, Tyskland Göran Bostedt Sven Tholin Deltagare var representanter från: Albanien, Österrike, Belgien, Brasilien, Bulgarien, Chile, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Israel, Italien, Sydkorea, Lettland, Litauen, Malaysia, Holland, Norge, Polen, Rumänien, Ryssland, Singapore, Slovakien, Slovenien, Sydafrika, Spanien, Sverige, Makedonien, Turkiet, Ukraina, Storbritannien och USA. Följande punkter sammanfattar de ur svensk synvinkel de viktigaste frågorna som diskuterades: Tysklands NCB har tagit fram ett förslag till ny kvalitetspolicy inom NCS-kollektivet. Denna har följande utseende: 1. All NCBs recognise the authority of AC/135 Main Group to define and provide guidance on implementation of quality principles. 2. NCBs are committed to support AC/135 by providing available technical expertise. 3. Quality principles and procedures are stipulated in ACodP-1. 4. All NCBs to ensure the inclusion of the Codification Contract Clause in every national contract. 5. Descriptive method of codification is the preferred identification type. 6. NCBs additional quality requirements shall be a matter for national discretion. 7. Codification tasks will be performed by qualified and trained personnel. 8. Any new national codification tool will be qualified in accordance with AC135 systems compliance tests. Om ovanstående kvalitetspolicy implementeras kommer detta att innebära ett rejält kvalitetslyft för NCS. Var femte år anordnar AC/135 ett symposium om kodifiering. Nästa symposium anordnas i Edinburgh 11-14 oktober i år. Omfattningen av det svenska deltagandet är ännu inte beslutad, men projekt NCS s inriktning är att Sverige bör delta med 4-5 representanter. Marknadsföring av symposiet för Sveriges försvarsindustri kommer att ske inom ramen för AG FIF (Försvarsindustriföreningen) inom projekt NCS. LSA Task Group: Dagens krav på ledtider säger att codification requests ska åtgärdas inom 90 dagar, vilket uppfylls till 96 %. En framtida inriktning är att minska ledtiden till 60 dagar, vilket 78 % uppfyller idag. Trenden är dock positiv, fler och fler ärenden klarar ledtiden 60 dagar. AcodP2 och AcodP3 finns numera åtkomliga via Internet. Webbadressen är www.acodp2-3.com. På AC/135 Main Group #85 beslutades om projektstart för att utveckla NTIR (NATO Total Item Record). NTIR är en produkt som till skillnad från NMCRL (NATO Master Catalogue of References for Logistics) även kommer att innehålla segment M

Bilaga 1 till VO Logistik 14 851:63426/2006 och segment V, där information om deskriptiv data på NSN lagras. En arbetsgrupp bestående av Belgien, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, USA och NAMSA har bildats. Utveckling pågår för fullt, och den plattform som kommer att användas är den webbaserade UK ISIS. Produkten är webbaserad och körs via Internet. För de länder som likt Sverige har LAN som är spärrade för extern kommunikation krävs CD/DVD för att kunna använda produkten. Beslut om eventuellt införande, inklusive vilket/vilka media som ska användas, kommer att tas på AC/135 Main Group #88 i november 2005. Denna produkt skulle kraftigt förbättra screeningen, och därmed kraftigt minska antalet dubbletter av NSN. Detta skulle i sin tur innebära ett rejält kvalitetslyft för NCS. Det råder ingen tvekan om att Sverige skulle ha stor nytta av NTIR, inte minst när/om vi ska påbörja storskalig referenskomplettering med NSN. Även i vårt dagliga kodifieringsarbete (F- och M-nr) skulle den dock göra mycket nytta. Den skulle både underlätta typminskningen och minska andelen F-nr till förmån för M-nr. Det troliga är dock att endast Tier-2 medlemmar kommer att få tillgång till produkten. UK NCB höll en presentation om kopplingen mellan NSN och UID (Unique Identification). Presentationen har vidarebefordrats till FMV:s ansvarige handläggare för UID, Andreas Viberg, LogUtv. I övrigt när det gäller UID kan nämnas att Tysklands NCB är utsedda att bevaka Asset Tracking för AC/135. Dessutom är ordföranden i Panel A utsedd kontaktman för ISO-standarder, och via detta har han kommit i kontakt med UID. Tydligen är UID på väg att implementeras i en ISOstandard. UID drivs av Dan Kimble, DLIS (Defense Logistics Information Service) i USA. Österrike och Sydkorea har ansökt om Tier-2 medlemskap, medan Sverige har ansökt om Tier-1 medlemskap. Enligt Sponsorshipansvarige på NAMSA är dessutom en Tier-1 ansökan från Israel att vänta i närtid.

Bilaga 2 till VO Logistik 14 851:63426/2006 Reserapport från AC/135 Main Group #89 Tid: 16-18 maj 2006 Plats: Deltagare från FMV: Conference Hall, NAMSA, Capellen, Luxemburg Göran Bostedt Sven Tholin Deltagare var representanter från: Belgien, Brasilien, Bulgarien, Kanada, Tjeckien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Georgien, Grekland, Ungern, Italien, Lettland, Litauen, Holland, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Turkiet, Ryssland, Saudiarabien, Sydafrika, Sverige, Ukraina, Schweiz, Makedonien, USA, Storbritannien, Albanien, Österrike, Chile, Kroatien, Finland, Israel, Sydkorea, Malaysia, Marocko, Oman och Qatar Inledning För oss i Sverige var detta möte mycket speciellt, eftersom vi tecknade sponsorshipavtal på Tier-1 nivå med AC/135. Detta innebär att Sverige inte längre enbart innehar observatörsstatus i AC/135, numera är vi faktiskt officiellt medlemmar! Ett sponsorshipavtal på Tier-1 nivå innebär ett envägs datautbyte med AC/135. Sverige har numera således ett formellt avtal med tillhörande rättigheter. Några skyldigheter finns dock inte, sånär som på medlemsavgiften på 1 300 Euro/år. Detta möte hade en lite annorlunda utformning än normalt. Hela första dagen ägnades åt ett seminarium om ECCMA Open Technical Dictionary (eotd) och Smart Step Codification (SSC). Själva mötet genomfördes därefter på två dagar istället för tre som i vanliga fall. eotd/ssc Seminarium Seminariet var mycket givande. Nedan följer en sammanfattning av de ur svensk synvinkel mest intressanta punkterna som togs upp: eotd Samarbetet mellan AC/135 och standardorganisationen ECCMA (Electronic Commerce Code Management Association) startade 2003. Sedan dess har mycket hänt, eotd är numera i sin grund helt baserad på NCS. Utvecklingen går framåt i rasande takt, och arbetet med att få eotd accepterad som en ISO-standard har nästan gått i mål. Standarden kommer att heta ISO 22745 och den förväntas bli publicerad under 2006. När detta skett är det förmodligen bara en tidsfråga innan även NCS byter namn till ISO 22745 I övrigt kan nämnas att Boeing just nu trycker på mycket hårt för att eotd ska implementeras som den gällande katalogstandarden inom flygindustrin.

Bilaga 2 till VO Logistik 14 851:63426/2006 SSC Fas 1 av projekt Smart Step Codification (SSC) avslutades i december 2005. Konceptet innebär att stora delar av kodifieringsarbetet automatiseras. Detta möjliggörs i och med att data redan vid källan produceras enligt STEP-standarden (ISO 10303). Dessa data används sedan för att genomföra kodifieringen. För att ytterliggare automatisera processen har dessutom en mjukvara som möjliggör regelbaserade åtgärder konstruerats. I fas 2 kommer ett pilotprojekt att genomföras, nämligen Polens köp av det finsktillverkade fordonet Patria Armored Modular Vehicle. Ordinarie möte Det ordinarie mötet i AC/135 Main Group genomfördes som tidigare nämnts under två dagar mot de tre som är brukligt i normala fall. Följande punkter sammanfattar de ur svensk synvinkel viktigaste frågorna som diskuterades. Kvalitetsplan Vid vårmötet 2005 i Bonn presenterade Tyskland ett utkast till kvalitetsplan för NCS. Denna har efter vissa smärre modifieringar nu antagits i och med att silent procedure inte brutits. Denna kommer helt klart att innebära ett kvalitetslyft för NCS. NTIR Utvecklingen av en produkt för tillgängliggörande av NATO Total Item Record (NTIR), som innehåller deskriptiv data på NSN, fortgår enligt plan. Produkten kommer att innebära stora möjligheter till kvalitetsförbättringar, eftersom den kraftigt kommer att förbättra möjligheterna till screening. Det har nyligen beslutats att produkten på sikt ska integreras med NMCRL (NATO Master Catalogue of References for Logistics), vilket innebär att endast en databas behöver vidmakthållas. Sponsorshipfrågor Förutom de 26 länder som är medlemmar i NATO så har AC/135 även ett trettiotal så kallade Sponsorshipmedlemmar. Det totala antalet länder som använder NCS uppgår i dagsläget till 51. Som tidigare nämnts så signerade alltså Sverige ett sponsorshipavtal på Tier-1 nivå vid detta möte, så gjorde även Israel. Det totala antalet användarländer har nu således ökat till 53. Dessutom har Nya Guinea och Marocko ansökt om sponsorshipavtal, men där är beredningen inte klar ännu. Av de tidigare Tier-1 länderna har Österrike och Sydkorea nyligen ansökt om att övergå till Tier-2 medlemskap. Alla tester är numera klara och båda har därmed godkänts som Tier-2 medlemmar.

Bilaga 2 till VO Logistik 14 851:63426/2006 Värt att notera i övrigt är att Schweiz för första gången deltog i ett AC/135-möte, vilket troligtvis innebär att även de planerar för ett framtida medlemskap. Dessutom framkom på senaste mötet i PACS (Pacific Area Cataloging Seminar) att Kina är mycket intresserade av ett närmande till NCS. Detta försvåras dock av att Kina inte är medlemmar i något av de forum (t ex PfP) som krävs för att erhålla observatörsstatus i AC/135. NAMSA har fått uppgiften att hitta en lösning på detta problem. ASD AECMA, den europeiska standardorganisationen för flyg- och försvarsindustrin, har numera blivit global och därmed bytt namn till ASD (Aerospace and Defence Standard). Sverige är sedan lång tid medlemmar, och till och med drivande, när det gäller publikationsstandarden ASD 1000D. ASD är numera dock betydligt mer än 1000D. En mycket intressant presentation hölls, där fokus låg på Material Management standarden ASD 2000 M och de projekt där denna används. Det informerades dock även om den pågående utvecklingen av ASD S 4000M (Scheduled Maintenance Analysis), ASD S 3000L (Logistics Support Analysis) och ASD STE 100 (Simplified Technical English). Sverige bör omedelbart påbörja studier av dessa standarder. Försvarskonferenser 20-22 juni genomförs Defence Logistics 2006 Conference i Bryssel, Belgien. Sverige bör överväga att skicka deltagare dit.

Bilaga 3 till VO Logistik 14 851:63 426/2006 Reserapport från AC/135 Panel A #106 Tid: 6-8 sept 2005 Plats: Deltagare från FMV: Conference Center, NAMSA, Capellen, Luxemburg Sven Tholin Deltagare var representanter från: Österrike, Belgien, Brasilien, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Jordan Lettland, Litauen, Holland, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Makedonien, Ukraina, Storbritannien, USA samt NAMSA. Följande punkter sammanfattar de ur svensk synvinkel de viktigaste frågorna som diskuterades: 350 betalande deltagare har nu anmält sig till Symposiet i Edinburgh 10-13 oktober i år. Utöver dessa tillkommer ca 100 gäster, sponsorer, talare, utställare etc. Sammanlagt alltså ca 450 deltagare, dessa kommer från 40 olika länder. Av samtliga NATO- och PFF-länder är det nu endast Sverige, Rumänien, Turkiet och Ukraina som ännu inte anmält någon deltagare. Flera av de Workshops som kommer att avhållas på nämnda Symposium är av stort intresse för Sverige. Exempelvis uppmanades samtliga NATO-länder att ha åtminstone en representant närvarande på den Workshop som behandlar UID (Unique Identification). Med tanke på den pågående studien av UID i Sverige borde även en svensk representant närvara på denna Workshop. Genom samarbetet med ECCMA är NCS på god väg att bli accepterad som en ISOstandard. Projektnamnet är ISO 22745. Även i detta ämne kommer en Workshop att avhållas på Symposiet. De länder som ännu inte övergått från CD till DVD i sin prenumeration på CD- NMCRL ombads att på nytt överväga om detta är möjligt. Förutom att det är kostnadskrävande för NAMSA att producera produkten i två olika media så är faktiskt DVD-versionen billigare för prenumeranten. Sverige har i dagsläget CD-versionen, och frågan om att eventuellt övergå till DVD kommer därför att tas upp med Systemansvariga. Utvecklingen av NTIR (NATO Total Item Record) fortsätter enligt plan. En prototyp visades, och produkten skulle helt klart innebära ett stort kvalitetslyft för hela NCS. Även NTIR kommer givetvis att behandlas i en Workshop på Symposiet.