RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt

Relevanta dokument
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljörapport

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla

Studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö. Genomförd mars-april Rapport från Lärarnas Riksförbund

Kompis, kurator eller kunskapsförmedlare Om lärarnas syn på föräldraengagemang och på sin egen roll som vuxen förebild

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Umeå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

Arbetsmiljöenkät 2011

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Skyddsombudsundersökning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning en sammanfattning

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Rätt utbildad fel använd. Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

Vi vill veta vad du tycker om skolan

SAMMANSTÄLLNING AV ARBETSMILJÖENKÄT SAMT FYSISK ARBETSMILJÖROND 2017

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Använd verktygen för ett mänskligt arbetsliv

Medarbetarenkäten 2012 Kalmar kommun Södermöreskolan

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Falun: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Östersund: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Resultat från Skolenkäten hösten 2018

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Uppsala: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Hälsa och balans i arbetslivet

Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län. Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016

Årlig psykosocial skyddsrond

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Kartläggning Skolkuratorer Västra Götaland. Kontakt: Margareta Bosved Novus: Viktor Wemminger/Gun Pettersson Datum:

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Låt kvalitet gå före pris på vuxenutbildningen. En rapport om vuxenutbildningens utmaningar

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Kartläggning Socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Viktor Wemminger Datum:

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Arbetsmiljöenkät ht 2018

Dialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Frisk under risk. - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö


Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga. Rapport från Lärarnas Riksförbund

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Om sexuell orientering och identitet i skolan

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation

Nacka kommun MU Resultatrapport Totalt. Skala: 1 till 5. Grupper och svarsstatistik. % Positiva 4-5. % Neutrala 3.

KARTLÄGGNING REKTORERS SYN PÅ SKOLKURATOR- FUNKTIONEN

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018

Lärares attityd till skolan. En undersökning genomförd bland lärare i grundskolan. Oktober 2010

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

1a. Har du ett stressigt arbete? 1b. Kan du påverka din arbetssituation? 1f. Har du en rimlig arbetsbelastning?

Enkätstudie om lärarnas syn på makthavare och skolpolitik Socialdemokraterna i Stockholms stad

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Vägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Arbetsorganisation och krav i arbetet Resurser och stöd i arbetet (12-24)

Beslut för förskoleklass och grundskola

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2017

Skolans insatser för en hälsosam yrkesdebut - en kartläggning

Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Ge oss lärare mer tid. En undersökning om yrkeslärarnas syn på APL i gymnasieskolan

Kränkande särbehandling (13 och 14 )

Medarbetarenkät 2004

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN

Lärarnas Riksförbund. Arbetsmiljöundersökning. Genomförd mars-april En rapport från Lärarnas Riksförbund

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Årlig uppföljning av 2018 års systematiska arbetsmiljöarbete Arbetsställe: Gymnasiet, VUX, SFI, Modersmål och SYV Datum:

RAPPORT Attityder till skolan

Arbetsmiljöenkät, Akademiska Sjukhuset. Vårdförbundet Avdelning Uppsala

Individuella löner kollektivt bakslag

Medarbetarundersökning MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Information. Västerviks kommunkoncern Beställda: 3306 Antal svarande: 2653 Svarsfrekvens: 80,2% Skala 1-10 där 1-4 är lågt, 5-7 mellan och 8-10 högt.

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

2017:2. Jobbhälsobarometern

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Transkript:

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt En rapport om lärarnas arbetsmiljö 2015

Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt En rapport om lärarnas arbetsmiljö 2015 Lärarnas Riksförbund i samarbete med Skolvärlden december 2015

Innehåll Sammanfattning och slutsatser... 3 Undersökning... 5 Lärarnas arbetssituation... 6 Lärarnas arbetsbörda... 9 Arbetssituationens påverkan på lärarna... 13 Sjukskrivning... 15 Vilka är de största arbetsmiljöproblemen?... 16 2 Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt

Sammanfattning och slutsatser Lärarnas Riksförbund har tillsammans med Skolvärlden genomfört en kortare enkät om lärarnas arbetssituation och arbetsbelastning. De som svarat på enkäten är i stor utsträckning erfarna lärare, 75 % av de svarande lärarna har varit yrkesverksamma i 11 år eller mer. Det handlar också i störst utsträckning om lärare i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Undersökningen visar att: Lärarna arbetar hårt, är positivt inställda till sitt arbete och många lärare har friheten att styra över sina arbetsuppgifter. Samtidigt finns det stora hinder i skolan för att lärarna ska klara av sitt arbete, må bra och för att lärarnas positiva inställning och professionella frihet ska kunna bidra till ökade elevresultat. Det är många lärare som upplever att de kan påverka sitt arbetsinnehåll och att de i stor utsträckning har professionell frihet att avgöra hur de ska arbeta för att eleverna ska nå målen. Däremot är det få lärare som upplever att det finns tillräckligt med resurser eller att de får den ro och avskildhet som krävs för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Nästan sex av tio lärare är missnöjda med sin arbetssituation, vilket är alarmerande. Endast 2 % av lärarna instämmer inte alls i att deras arbete är meningsfullt och mer än hälften har en positiv känsla när de går till jobbet. Sju av tio lärare upplever ofta eller ibland att deras arbete är så roligt att det gör dem glada och ger dem energi. Det är endast en av tio som svarar att de helt instämmer i att deras arbetsbörda är rimlig. Fyra av fem lärare upplever även sin arbetsbörda den senaste månaden som tung eller mycket tung. Av lärarna är det 68 % som upplever att deras arbetsbelastning har negativ påverkan på elevresultaten. Den tunga arbetsbelastningen verkar även leda till att många lärare funderar på att lämna yrket. Nio av tio lärare instämmer helt eller delvis med påståendet att de ofta känner sig stressade, vilket bör kunna kopplas samman med att hela 71 % av lärarna anger att de inte kan ta tillräckligt med pauser för återhämtning under arbetsdagen. Arbetssituationen påverkar även lärarna och deras fritid. Sju av tio lärare uppger att deras arbetssituation ofta eller ibland påverkar deras sömn. Åtta av tio uppger även att de är så trötta efter arbetet att deras sociala liv blir lidande. Lärarna påverkas även fysiskt av sin arbetssituation och hälften av respondenterna uppger att de har magont eller huvudvärk kopplat till deras arbetssituation ofta eller ibland. När lärarna får frågan om de under de senaste 12 månaderna har gått till arbetet trots att de på grund av deras hälsotillstånd borde ha sjukskrivit sig svarar endast 6 % att det aldrig har skett. För 63 % av lärarna har det dessutom hänt mer än en gång de senaste året. När frågan ställs om varför de har arbetat när de borde varit sjukskrivna svarar 76 % att en av anledningarna är att arbetsbördan blir för tung när de återvänder till arbetet. Hög administrativ belastning är det som flest lärare anger är det största arbetsmiljöproblemet. Andra arbetsmiljöproblem som många lärare anger är bristande stöd från skolledning, dåliga lokaler, dålig schemaläggning och höga ljudnivåer. Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt 3

Lärarnas Riksförbund anser att: Arbetsbelastningen för lärarna måste minska! För att kunna förbättra elevresultaten och göra svenska skolan till en skola i världsklass krävs det att de lärare som arbetar i skolan ges rätt förutsättningar för att inte bli utbrända, vill stanna i yrket och att det finns tid för lärarna att utföra sina arbetsuppgifter på ett långsiktigt hållbart vis. Lärarnas Riksförbund har konkreta förslag för hur det ska gå till. Lärarnas Riksförbunds arbetstidsmodell bör användas för att få ökad kontroll över lärarnas arbetsuppgifter, belastning och prioriteringar. Som lärare bör du analysera din egen situation och komma med konstruktiva förslag för hur din arbetsbelastning kan bli mer hanterbar. Begär hjälp av rektorn med prioritering av arbetsuppgifter när arbetsbelastningen blir för hög. Självklart ska även ombud och skyddsombud verka för att hjälpa lärarna att uppnå rimliga belastningsnivåer. Skolledning, huvudmän och politiker måste ta ansvar för att minska lärarnas administrativa börda. Vissa arbetsuppgifter som idag ligger på lärare bör kunna utföras av andra på skolan för att läraren ska kunna fokusera på undervisning och undervisningsanknutet arbete. Förbättra den fysiska arbetsmiljön i skolorna, främst beträffande lokaler och ljudnivåer. Prioritera god tjänstefördelning och god schemaläggning. Lärarnas scheman måste ge förutsättningar till återhämtning och pauser under arbetsdagen, samt till en god sömn och sociala aktiviteter. Lärarna måste ges tillräckligt med tid till för- och efterarbete. Avsätt tid för samverkan av detta för gott resultat. Rutiner för hur lärare ska agera i vålds- och trakasserisituationer ska finnas. Rektors roll ska vara tydlig och stark. Ingen lärare ska behöva bli utsatt för våld eller trakasserier. Inte heller ska lärarna behöva vara rädda för att bli anmälda om de ingriper i situationer när elever utsätter andra elever eller personal för våld eller andra kränkningar. Elever får inte ställas mot lärare, utan elever och lärare måsta arbeta mot samma mål. Det vill säga en trygg och säker skolmiljö. Alla lärare måste kunna sjukskriva sig när de är sjuka. Det är inte rimligt att en så stor andel av lärarna går till jobbet när de borde stanna hemma. Detta är även relevant i ett smittspridningsperspektiv. Därför måste det finnas möjligheten att snabbt ta in en vikarie samt att det ska finnas möjlighet till hjälp med och tid till att jobba ikapp när läraren kommer tillbaka efter sjukdomen. Sätt tydliga, verksamhetsanknutna mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Lärarna ska ges möjlighet att delta i arbetet med att ta fram dessa mål och medverka till att de uppfylls. Alla rektorer ska ha erforderliga kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras på arbetsplatsen. Rutiner för snabba åtgärder skapar goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar arbetsmiljö. 4 Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt

Undersökning Lärarnas Riksförbund genomför med jämna mellanrum arbetsmiljöenkäter för att utreda hur lärarna uppfattar sin arbetssituation. Denna höst genomförde Skolvärlden en arbetsmiljöenkät i samarbete med Lärarnas Riksförbund. En del av resultaten från enkäten presenteras i Skolvärlden nr 10/2015. I samband med detta har förbundet genomfört sin egen analys av resultaten från undersökningen med avsikten att lägga fram ett antal förslag för en förbättring av lärarnas arbetsvillkor och förutsättningar med en förbättrad svensk skola som resultat. Arbetsmiljöenkäten skickades ut till 2 000 av Lärarnas Riksförbunds medlemmar. Av dessa svarade 1 153 på alla eller några frågor. Detta innebär en svarsfrekvens på 58 %. Av de svarande var majoriteten erfarna lärare som arbetade i högstadiet eller i gymnasiet. Diagram 1: Hur många år har du sammanlagt varit yrkesverksam som lärare? Mer än trettio år 14% Tjugo till trettio 17% Elva till tjugo 44% Sex till tio 16% Ett till fem 9% Mindre än ett år 0% 0% 5% 10% 15% 25% 30% 35% 40% 45% Av de svarande lärarna har 75 % varit yrkesverksamma i elva år eller mer. Diagram 2: Inom vilken skolform arbetar du huvudsakligen? Annan Särskola SFI 2% 2% 2% Vuxenutbildning Gymnasieskola introduktionsprogram 4% 6% Gymnasiskola yrkesprogram 13% Gymnasieskola högskoleförberedande program 28% Grundskola 7 9 40% Grundskola 4 6 Grundskola F 3 13% 0% 5% 10% 15% 25% 30% 35% 40% 45% De lärare som har deltagit i undersökningen arbetar främst i grundskolan årskurserna 7 till 9 eller i gymnasieskolan. De arbetsmiljöproblem som beskrivs i denna rapport är därför främst de problem som yrkeserfarna lärare i högstadiet eller i gymnasiet upplever. Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt 5

Lärarnas arbetssituation Lärarna har fått besvara om de instämmer eller inte på sju påståenden om deras arbetssituation. Diagram 3: Instämmer du på följande påståenden om din arbetssituation? Jag har professionell frihet 83% 16% Jag kan påverka mitt arbetsinnehåll 71% 28% Jag kan påverka mina arbetstider 45% 54% Jag är nöjd med min arbetssituation 38% 59% Jag får den ro och avskildhet som krävs 35% 64% Jag har tillräckligt med pauser för återhämtning 27% 71% Resurserna är tillräkliga på min skola 21% 76% 0% 10% 30% 40% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer Instämmer inte Vet ej Utifrån svaren på dessa påståenden framgår det tydligt att lärarna i stor utsträckning har professionell frihet att avgöra hur de ska arbeta för att eleverna ska nå målen och att förhållandevis många lärare upplever att de kan påverka sitt arbetsinnehåll. Däremot är det få lärare som upplever att det finns tillräckligt med resurser, endast en av fem instämmer att resurserna är tillräckliga. Det är även få lärare som känner att de har tillräckligt med pauser för återhämtning under dagen eller att de får den ro och avskildhet som krävs för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det är illa att nästan sex av tio lärare inte är nöjda med sin arbetssituation. Det är dessutom över hälften av respondenterna som anger att de inte kan påverka sina arbetstider. Många lärare uppfattar att de har för många arbetsuppgifter som ska utföras under allt för lite tid. Därför har lärarna fått svara på om de har tillräckligt med tid inom deras arbetstid för att ta hand om sina arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt. 6 Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt

Diagram 4: Har du tillräckligt med tid inom din arbetstid för att kunna ta hand om följande arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt. Förberedelser och efterarbetet 25% 75% Administrativa uppgifter 26% 73% Elevsociala kontakter 35% 62% Undervisning 68% 31% 0% 10% 30% 40% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Vet ej Endast en fjärdedel av lärarna anser att de har tillräcklig med tid för förberedelser och efterarbete och för administrativa uppgifter. En tredjedel anser att de har tillräckligt med tid för de elevsociala kontakterna. Sju av tio anger däremot att de har tillräckligt med tid för undervisningen. Lärarnas Riksförbund har från tidigare undersökningar märkt att många lärare uppfattar att undervisningstiden har ökat. Många lärare upplever att de idag måste undervisa fler timmar än för några år sedan. Därför har lärarna i denna undersökning fått svara på om de tycker att deras undervisningstid har förändrats de senaste två åren. Diagram 5: Hur uppskattar du att undervisningstiden har förändrats de två senaste åren? 60% 51% 40% 38% 30% 10% 0% Jag har mer undervisningstid i dagsläget 7% Jag har mindre undervisningstid i dagsläget Jag har lika mycket undervisningstid i dagsläget 1% Jag arbetade inte som lärare för två år sedan 3% Vet ej/vill ej svara Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt 7

Ungefär hälften av lärarna uppfattar att de har mer undervisningstid i dagsläget, vilket är fler än de som känner att de har lika mycket undervisningstid. Endast 7 % har angett att de har mindre undervisningstid idag jämfört med för två år sedan. Lärarna har i enkäten även fått svara på påståenden om deras arbetssituation. Diagram 6: I vilken grad anser du att var och ett av följande påståenden stämmer in på din arbetssituation? Mitt arbete är meningsfullt 70% 28% 2% Jag känner mig ofta stressad 46% 43% 11% Den fysiska arbetsmiljön på min arbetsplats är god 17% 54% 28% Min arbetsbörda är rimlig 11% 49% 39% 0% 10% 30% 40% 60% 70% 80% 90%100% Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet ej/vill ej ange Endast 2 % av lärarna instämmer inte alls i att deras arbete är meningsfullt och hela 70 % instämmer helt. Många lärare känner sig ofta stressade, nio av tio instämmer helt eller delvis på påståendet Jag känner mig ofta stressad. Två av fem lärare instämmer inte alls i att deras arbetsbörda är rimlig medan endast en av tio instämmer helt i detta påstående. 8 Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt

Lärarnas arbetsbörda En tung arbetsbörda kan bidra till höga stressnivåer. En person som är stressad under en lång tid kan få olika typer av problem, såsom huvudvärk, sömnsvårigheter och problem med magen. I värsta fall kan långvarig stress leda till utbrändhet och sjukskrivning. Arbetsbördan måste ligga på en sådan nivå att arbetet fortfarande känns genomförbart och roligt då det annars finns en risk att skolan dräneras på kompetens genom att lärare väljer att lämna yrket eller att personen helt enkelt inte kan genomföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt. Diagram 7: Hur upplever du din arbetsbörda den senaste månaden? 60% 40% 30% 27% 21% 10% 0% 1% 0% 1% Mycket tung Oftast tung Lagom Oftast lätt Mycket lätt Vet ej Lärarna har fått ange hur de upplevt sin arbetsbörda den senaste månaden. Cirka en fjärdedel av lärarna uppfattar att arbetsbördan den senaste månaden mestadels har varit mycket tung och hälften av lärarna upplever arbetsbördan som tung. Endast 22 % av lärarna upplever arbetsbördan som lagom eller lätt. En tung arbetsbelastning kan påverka arbetsprestationen. Om läraren är för stressad eller inte har tid till att genomföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt kan detta komma att påverka elevresultaten. Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt 9

Diagram 8: Påverkar din arbetsbelastning elevernas resultat? 60% 56% 40% 30% 19% 13% 10% 4% 8% 0% Positiv påverkan Ingen påverkan Viss negativ påverkan Klar negativ påverkan Vet ej En majoritet av lärarna anser att deras arbetsbelastning har en viss eller klart negativ påverkan på elevresultaten. Delas svaren på frågan upp i de som tycker att deras arbetsbörda den senaste månaden oftast varit tung eller mycket tung och de som tycker att deras arbetsbelastning är lagom eller lätt, så är det tydligt att de som tycker att deras arbetsbörda är tung i större utsträckning uppfattar att arbetsbelastningen påverkar elevresultaten negativt. Hela 75 % av lärarna med tung arbetsbelastning svarar att arbetsbelastningen har viss eller klar negativ påverkan på elevresultaten till skillnad från de som tycker att de har en lätt eller lagom arbetsbelastning där 47 % svarar att deras arbetsbelastning påverkar elevresultaten negativt. Lärarna har även fått svara på frågor om de anser att de har tillräckligt med tid och resurser för att kunna ge sina elever tillräckligt med stöd. Det är till att börja med tydligt utifrån svaren som presenteras i Diagram 3 att de flesta lärarna inte instämmer i påståendet Resurserna på min skola är tillräckliga för att jag ska kunna uppnå den kvalitet jag vill i mitt arbete, med hela 76 % av lärarna som inte instämmer i det påståendet. 10 Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt

Diagram 9: Känner du att du har tillräckligt med tid och resurser för att kunna ge dina elever tillräckligt med stöd? 60% 54% 40% 39% 30% 10% 6% 0% Ja Ja, men endast en del av eleverna Nej 1% Vet ej/vill ej svara Hela 54 % av lärarna svarar sedan att de inte har tillräckligt med tid och resurser för att kunna ge alla elever tillräckligt med stöd. Det är endast 6 % som svarar ja på denna fråga. En hög arbetsbelastning, som leder till att lärarna inte känner att de kan genomföra sitt arbete på ett tillfredställande viss, kan få läraren att överväga att lämna yrket. Därför har respondenterna fått svara på frågor om, och i sådana fall varför, de övervägt att lämna yrket. Diagram 10: Har du övervägt att sluta som lärare? 60% 52% 40% 30% 26% 10% 3% 0% Funderar ofta på att sluta Funderar ibland på att sluta Har aldrig funderat på att sluta Vet ej Alarmerande nog så funderar nästan åtta av tio på att sluta ibland eller ofta. Även här är det skillnader beroende på hur läraren uppfattar sin arbetsbelastning. Av de lärare som upplever sin arbetsbelastning som mycket tung eller oftast tung har cirka en tredjedel svarat att de ofta funderar på att sluta som lärare och 54 % att de ibland funderar på att sluta som lärare, vilket innebär att åtta av tio av dessa lärare funderar på att lämna yrket. Av de lärare som uppfattar sin arbetsbelastning som lätt eller lagom så överväger 12 % ofta att lämna yrket och 46 % ibland på att lämna yrket. Det är alltså 43 % fler lärare som överväger att lämna yrket som har en tung arbetsbelastning jämfört med dem som uppfattar sin arbetsbelastning som lätt eller lagom. Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt 11

De lärare som har svarat att de övervägt att sluta som lärare har fått svara på om arbetsbelastningen varit en anledning. Diagram 11: De gånger du funderat på att sluta som lärare har arbetsbelastningen varit en anledning? Nej, det är inte varför jag funderat på att lämna yrket 8% Ja, det är en av anledningarna men inte den mest betydelsefulla 36% Ja, det är den viktigaste anledningen 56% 0% 10% 30% 40% 60% Mer än hälften av lärarna har följaktligen svarat att arbetsbelastningen är den viktigaste anledningen till att de funderat på att lämna yrket. 12 Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt

Arbetssituationens påverkan på lärarna Arbetet är en stor del av en persons liv. En dålig arbetssituation kan påverka en persons hälsa och sociala liv. Därför har vi i undersökningen ställt frågor om hur lärarnas arbetssituation påverkar dem. Diagram 12: Vilka känslor har du oftast när du går till arbetet? 45% 40% 35% 30% 25% 15% 10% 5% 0% 8% Har en stark positiv känsla 46% Har en positiv känsla 25% Har en neutral känsla som är vare sig positiv eller negativ 17% Känner viss olust 4% Känner stor olust 1% Vet ej/vill ej ange De flesta lärare har alltså en positiv eller neutral känsla när de går till jobbet. Ungefär en fjärdedel känner viss eller stor olust inför arbetet. Diagram 13: Händer det att din arbetssituation påverkar dig och din fritid? Jag har fysiska besvär såsom magont eller huvudvärk som är kopplade till min arbetssituation 15% 34% 26% 22% Mitt arbete är så roligt och givande att det gör mig glad och ger min energi 18% 26% 6% Min arbetssituation påverkar min sömn 27% 46% 21% 6% Jag är så trött efter arbetet att mitt sociala liv blir lidande 37% 43% 16% 4% 0% 10% 30% 40% 60% 70% 80% 90%100% Ofta Ibland Sällan Aldrig Vet ej Nästan sju av tio tycker att deras arbete är så roligt och givande att det ofta eller ibland gör dem glad och ger energi. Däremot uppger en så hög andel som 73 % att deras arbetssituation påverkar deras sömn och nästan hälften av lärarna har fysiska besvär såsom magont eller huvudvärk som är kopplade till deras arbetssituation. Hela åtta av tio lärare har vidare angett att de är så trötta efter deras arbete att deras sociala liv blir lidande. Delas svar upp på de som svarat att deras arbetsbelastning är tung och de som anser att deras arbetsbelastning är lätt eller lagom blir det tydligt att en tung arbetsbelastning påverkar lärarna negativt. Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt 13

Diagram 14a: Händer det att din arbetssituation påverkar dig och din fritid? Lätt eller lagom arbetsbelastning. Lätt och lagom arbetsbelastning Jag har fysiska besvär såsom magont eller huvudvärk som är kopplade till min arbetssituation 1% 23% 33% 40% Min arbetssituation påverkar min sömn 5% 48% 36% 11% Jag är så trött efter arbetet att mitt sociala liv blir lidande 13% 37% 38% 13% Mitt arbete är så roligt och givande att det gör mig glad och ger mig energi 34% 48% 14% 4% 0% 10% 30% 40% 60% 70% 80% 90% 100% Ofta Ibland Sällan Aldrig Vet ej Diagram 14b: Händer det att din arbetssituation påverkar dig och din fritid? Tung arbetsbelastning. Tung arbetsbelastning Jag har fysiska besvär såsom magont eller huvudvärk som är kopplade till min arbetssituation 19% 37% 25% 17% Min arbetssituation påverkar min sömn 33% 46% 17% 4% Jag är så trött efter arbetet att mitt sociala liv blir lidande 43% 45% 10% 2% Mitt arbete är så roligt och givande att det gör mig glad och ger mig energi 13% 30% 6% 0% 10% 30% 40% 60% 70% 80% 90%100% Ofta Ibland Sällan Aldrig Vet ej Av de lärare som har en tung arbetsbelastning är det hela 56 % som har fysiska besvär såsom huvudvärk eller magont, av de lärare som har lagom eller lätt arbetsbelastning är det endast 1 % som ofta upplever huvudvärk eller magont och 23 % ibland. Av de som har en tung arbetsbelastning upplever 88 %, alltså nästan nio av tio att deras sociala liv ofta eller ibland blir lidande, medan det i gruppen med lätt eller lagom arbetsbelastning ligger på 50 %. De med en lättare arbetsbelastning upplever även arbetet roligare och mer givande, där hela 82 % har svarat att de ofta eller ibland blir så glada av arbetet och att det ger dem energi. Av de lärare med tung arbetsbelastning är det 63 % som ofta eller ibland får energi eller blir glada av deras arbete. Från enkätsvaren är det tydligt att lärarna påverkas, både i skolan och på fritiden, av en tung arbetsbelastning. 14 Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt

Sjukskrivning Att kunna sjukskriva sig och stanna hemma när man är sjuk är något som borde vara en självklarhet för alla på svensk arbetsmarknad. Att arbeta sjuk är negativt för hälsan, höjer sannolikheten för långtidssjukskrivning och bidrar till en ökad smittorisk för annan personal och elever. Diagram 15: Har det någon gång under de senaste 12 månaderna (sedan oktober 2014) hänt att du gått till arbetet trots att du på grund av ditt hälsotillstånd egentligen borde ha sjukskrivit dig? 45% 40% 35% 30% 25% 15% 10% 5% 0% 16% Ja, det har hänt en gång 45% Ja, det har hänt 2 till 5 gånger 18% Ja, det har hänt fler än 5 gånger 6% Nej, jag sjukskriver mig alltid när jag är sjuk 13% Nej, det har inte varit aktuellt de senaste 12 månaderna 1% Vet ej/vill ej ange Det är endast 6 % av lärarna som har svarat att de alltid sjukskriver sig när de är sjuka. Hela 63 % av lärarna har svarat att det har hänt 2 gånger eller fler att de har arbetat trots att de borde ha sjukskrivit sig. Som följdfråga har lärarna fått svara på vad som är anledningen till att de inte har sjukskrivit sig trots att de borde ha stannat hemma. Diagram 16: Varför har du arbetat trots att du borde ha sjukskrivit dig? 80% 76% 70% 60% 48% 51% 40% 30% 33% 10% 6% 0% Problem att skaffa fram en vikarie Arbetsbördan blir för tung när jag återvänder till arbetet Jag känner att jag sviker mina elever Ekonomiska orsaker, det är för dyrt att vara sjuk Jag vill inte belasta redan tyngda kollegor Annat Lärarna har fått markera flera alternativ. De flesta har markerat att arbetsbördan blir för tung när de återvänder till arbetet som ett av alternativen. I minst utsträckning har lärarna markerat ekonomiska orsaker som anledning till att inte stanna hemma. Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt 15

Vilka är de största arbetsmiljöproblemen? Slutligen har lärarna blivit ombedda att ange vilka arbetsmiljöproblem som de anser är de största. Diagram 17: Vilka är de största arbetsmiljöproblemen på din arbetsplats? Du kan markera flera alternativ. Annat Det finns inga nämnvärda arbetsmiljöproblem på min skola Höga ljudnivåer Elever som mobbar och/eller kränker lärare Kollegor som mobbar och/eller kränker andra kollegor Orimliga krav från föräldrar 6% 8% 8% 17% 38% Stökiga elever/klasser 30% Hög administrativ arbetsbelastning 65% Dålig schemaläggning Dåliga lokaler 35% 36% Bristande stöd från mina kollegor 6% Bristande stöd från skolledning 42% 0% 10% 30% 40% 60% 70% Det alternativ som flest lärare har markerat som det största arbetsmiljöproblemet är hög administrativ arbetsbelastning, följt av bristande stöd från skolledningen. Höga ljudnivåer, dåliga lokaler och dålig schemaläggning är andra problem som många har markerat. Däremot är de färre som har valt bristande stöd från kollegor, eller elever/kollegor som mobbar eller kränker lärare/kollegor. Av lärarna är det endast 6 % som angett att det inte finns några nämnvärda arbetsmiljöproblem på deras arbetsplats. Alla problem som lyfts i denna undersökning går att åtgärda, men det krävs en nationell samling för att lösa det som negativt inverkar på lärares förutsättningar. Politiker, huvudmän, skolledare, lärare och arbetsmarknadens parter i övrigt måste alla agera för förbättrade förutsättningar där belastningen minskar. Lärarnas Riksförbund tror att en ökad tillämpning av förbundets arbetstidsmodell skulle kunna utgöra ett bra verktyg för att komma tillrätta med många av de problemområden som lyfts, tillsammans med en tillskärpning vad gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet, inte minst i skenet av de nya föreskrifter som börjar gälla från den sista mars 2016, Organisatorisk och social arbetsmiljö. Tillsammans med en fortsatt uppvärdering av lärarlönerna kommer ett framgångsrikt arbete inom dessa områden att kunna bidra till en fortsatt höjning av lärares status för att öka söktrycket till utbildningarna och att yrkesverksamma lärare både vill och orkar jobba kvar och att skolresultaten förbättras. 16 Betydelsefullt och roligt men alldeles för tungt

OMSLAGSFOTO: ULRIKA ZWENGER Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Sveavägen 50 Box 3529 se-103 69 Stockholm Telefon 08-613 27 00 lr@lr.se www.lr.se 2015-12