Bergvesenet Pw,;boks 3021, 7002 Trondheini Rapportarkivet Bergvesenet rapport nr BV 3905 Intern Journal nr Internt arkiv nr 1 Rapport lokalisering Gradering Trondbeim Kommer fra..arkiv Ekstern rapport nr Oversendt fra Fortrotig pga Fortrolig fra dato: BA 3087 Tittel Bindal. Traktens geologiska byggnad och malmførekomsternas karakter. Forlatter Tegengren, F. Dato 02.12 1936 Bednft Kommune Fylke Bergdistrikt Bindal Nordland Nordlandske 1: 50 000 kartblad 182:59 1: 250 000 kartblad Fagområde Dokument type Forekomster Geologi Råstoff type Emneord Malm/metall Sammendrag
ei/3903 NorgesGeologiske Ilaciersakelse Bergarkitt. Rapport nr.:jau: Eerryti.nden.Traktnkrin neeenfor'en Traktenes reoloiska b:cjnad ccb ra'mr,thekomstr -:.- :ccennalsonen a; den kaledoniska ncjaicn, och 5,ens -es dnr-- t'l st.:-p-sta mets="flse-. siluriska sedtment och ytenptv, 6jeno:"Isatta av be.telt r.ae:oreci".ranjor av De fzrstrridal som.rro D ddsta av: 1) er, _ vilker upptræder øver stora areair och av mycket ) en I den treliscenbildad av orr.vardlede lava- tuf-pbs3ddar. nisk kalksten, av -Prn flera tiotal metrs Irt2rsiv i eza seimentbsr:-arte rsrcn 11 biotitr'k och.rantt, et.tbaty::ande rrarilen er :,:e.cirintborjartern,:. t 31e=or av cnejsen sin=a oftc sc hnv -r sen--e kc=er i.kontakt rredkalk:tel har ' or.ran,1.13.5 4 uranat--..)::=jnskarn. inro av dalen sr becarten :,ftayo-itts17_elle- syer1tie::, rar jrn's;:rna mot L;ranscm,..?..dena i 73ter oc'n v.==sleir Ævensom i de nsrrr2 :.7t1c.:=a bli- c?'n :;t:r;;21 onh a;,drucer TO1nr 7.1,0111~
2 ær fri 2rån granitådror. 414/4.41 Efter granitmassivetsstolnandeframtrængdestallvisr.,4-rre lakkoliteroch sångar av en mørk, nmstan fæltspatfripyroxenit, vilken antræffasvæster om Kjellviksælvenoch i sydøstra sluttningen av Landsæterfjællet. Wæsta period av den eruptivaiferksamhetenutmærkes av pezmatitisering.i lagergår= och oregelbundnaådrar av vitgrå pegmatit genomvævasåvæl de suprakrustalabecarterna som graniten, och de antræffasæven i den næmnde gronstenen.genom fåltspatens tillbakatrådandekan pegmatitenstundom 8vergå i ren kvarts med slasartat eller sockerkornigtutsecnde,vilkenicke b8r f8rvaxlas med den nedan baskrivna guldfdrendegångkvartsen.enligt några av Kautsky tasna prov, som analyserats,år denna kvarts praktiskt taget fri från Guld. Som yngsta berzartslcdtillkomma slutligengånger av ljus aplit, vilka genomskårasamtliga dvan uppråknadeber:7arter.de bilda tamligen raka gångar av frpn nigra cm. till ett tictal meters tjocklek. Till sin strykningoch stupning åro de fullkomligt oberoende av de sunrakrusta ebergarternaslagerstållningoch 11 visa sis sålunda tydligt postkinematiskaeller postorogena. Kvantitativtmycket underordnadei berzgrunden,fdrekomma de talrikast i gnejsen nåra deas kontakt mot granitmassiven,de åro alltså sprickgångar. Tektonik. Inom den centrale bergskedjesonen,vilken området som nåmmt tilh8r, åro Eivetvis de tektdniskefrhåliaiisenasywerl:en komplicerade.att-uppg8ranp.-;en av fjnikedjan begrånsandeoråde, profti bjvcrdenna 2.e1 endast på 2.rundvalenav observationernainom det som r200:nd30=ats 1 semvas, år icke 2:4;j113t. Det år såsom kommer att gramr.:av det fdljande, ej heller bebåvligt fdr klarrtende av de guldfdrande ~ånernas upptrådandeoch f8r-
3 delinr, och.ja..zkan därfår inskrånkarni till nåsra obenterande huvuddrag. Såsom av karten synes, bilda de suorakrusale berartsleder i den allmånna strykninssriktninsen,1;ord-syd,utdrarna band, medan ranitenunptråder s'isomovala massiv med sanna lånsdaxel. Veckninssaxelnavviker i rerel fta från horisontalplanetoch kan stundom luta svest mot norr, str:acn mot s85er. T3etyd1ie.t st6rre våxlinzar och orezelbunden:leterf6retar stiapninren.vecken åro tyllisen får det mesta Uverstjålrta våster, varf8r stupninsen i båjsa veckskånklarnaår szora rranitmassiveti. onrflets Ustre del bildar troli:7c en antiklimallonsiven åster av snejsfjallenssynklinal,som bilcr vattendelaren nellan kustområdetoch Vefsendalen,i våster av Buadalens smala synklinal,som i sin tur i väst r f6ljes av.r flan-fiållets Renfjålletsoch Såberrsliensantiklinal.Brantert,ca. 70not 5, åro stupningernautmed 3ranitantiklinalensUstsida,ejfullt så brant, ca. 50-600, på dens våstsida i Finlifiliet och Puadal_en,flackere i re:ei i ånnu kvarvaranderesberna'avsraritnassivets tak på giddaestinaoch Kjelvistindåvensom lånare i såder. I våster, nå Skavvas-,aratflaur:-och &-ber-slierar 1a7erstål1ninsenmera flackt oreselbunden,men slår i det stora hela våsterut från nånnda stållen om:ttll våstlis. Snricksoneroch di, okationer.wter vackninjsrårelsernasavstannandehar en renom lnsa tidrymderpå.7åendesprickbildnins vidtasit. De tidisasteuppnade sprickornaha son nånt utfyllte av snlitådrar.senare snrickor Zd sl7.ofta lån:t hfll t'llkånna i toposrafieni becstup h5jande sis Svor fjållolatren,i trånsa klyftor samt i de dlupt nsdsånkta dalarnes sidebranter.i motsats till splite:ansarne,vilka ofta stuna flackt, avvika dessa ynsre sprickor får det a,eataf62e rn verti,[alplanet.de finnes
- 4 såval inom granitterrångarnason inom snejsområdene,men synes vara talrikastfåretråddautafter dev.stora granitantiklinalenssidor, der ombujningarnaoch.spånnircar:evarit kraltlast, eller med andra crd i nårheter av kortaktzonernamellan graniten och den omrtivandegnejsen,åvensom tra-:\;en av den smala västre antiklinalen De vanliste rixtninc-nrnagro: N-S (mod avvikelser intill 20 not ävensom i.nårheten av 0-7. I storlel:va de frrtnhirfina sprlekor sz:miok.e! stadkommitnåsra urir:till Vli1Va kly:ttdaar, av vilka n'ir, -4,--.4L;51- ut mest inslaset i landskapetsyt:estaltrins.i av observeras brecciebifl 't;.7.1el' j k17ftvactarna,men nri3rastärre fcrs,t:-'.:isc;- tll led, kunne icke obsrvcss; til) 00%:med vid dem 271:aToser.1"ordenfortsä4.te.soT a/ kartbildensyne:, r-n,rts- :rånsorna utan rubbnin;;frr ena Errsudeu snit &ver rj andra stranden.1) 1)årenotsyn s vartikalråreiserutme2 spricker ha äst rum och fertsat3 åra ttll s Gecke mycket ser tid. Ty an sådar :,tret:e son mar inom f:era umrtden lit-trc±-n iakttasa,fårstea-tie:tt 7'r:,:varr av klyftor oeh tvarbranta stup, med ytterst tvåra i vattendrajmnsp.radienter n i vara unt, och isperiodernas (exaration)synes icke erbjuda nror tillråcklic f8r doras -7-nkomst..ciandelincraliserinr...1eallra fleste av de otaliza snrickor,v_jka såsom Irte_ ovar cesksivitsr..enonkorn innehrna - trotr,-fta :linsen svnflg brecciering:- inza son heist nalmutneral,oc:,så åverluridsrenserntes._ at ha under soc'eren av jr. KeTtsk1r cch underterkraci drivna rekogrocerincarnaool uetal,j,:rade malletina-arna harnien,att ina so: helst med undauta: av som aktt-uffasi Skarnbildnintarruvia kalkstels-:rantt-ntazterna, stå rinna pj11lånre aystånd frt2nfjoruen n 7 km. m.a.). att - r1.1,1~~11111111~,
5 tyckas vara geologiskt bundna till Tosenf'ordens store spricklinje (jmf.kartbilaga :2T 1). Denna malmfurande zon, oarailell med fjordens brattlinje synes stråcka sig and. fst. 2etlorrt kriår enli c. ;t upp:ift sc:r neddelats Kautsky, fynd av detta blivit gjorde) i SV ute=rzer fjordens hela lårgd till trakten inrenfor Tosbotnet, en ;:istans av ca. 50 km., och fastän nordost hårom i fjordriktnin7es fortsåttninn ffljer ett ca. 30 cn. laict ofyrdigt avsnizt, upptråda dåretter på samma zon Svenninrdalens oeslåktade malmgångar. Ett annat drag i geotektoniken, som varit bestå=li: malmtrifarnas ova:! numr.da spricbildnin3en påtag1irren,zterter _I -?inej:--:antakterna utmed r.ranitartiklinnlens sider, sårs\t1p, inom den fsrre berartens gre, - sznner, meda_ gnejsen syner varit plastisk och dårfsr nirt,re an»na sidan syr lednineen till det malmtuz,- 2 ec nellan 2Jsb(fl-n DC lå1 vara den av içiejs o hest4m le bre, 32. som hår stryker frem. n genensamma tyckes vidare i smale synklinal samt på den 1,) snala,nre T st02: sett csi.icr!klen flark9rd de djupa3t nedsankta -nartierna vifla tillsrcans med en av orer, tåt, gulaktil-, :Nljande någlit av ovann:a:nnda spricy uzcrras utesi.,;tare av arsc-. 1n4_kkis I) och d.årjte flcradiz-cr: i22.1 underordnat, stållvis Koarkts, fly:yr, 1) Att døma av visc3 '312:H,n dol ôekonnia gven sum loslenjc
såsom en råttsynthet blyglans och fahlerts. Den synnerli:jen oregelbundat fardelaee Guldhalten omtalas i det 161jande. Silverhalten-år genomflende ohetydclig. Att dessa malmgångar rnste T:st fltivgångerna itljterra) vara betydliu,t ynzre fin de yn E fremr.5.r derav, att de 2T--,omsåtta :r.etaso;:ttiskt sistnåmnda, vilka fra.mbrutit e.fter vec1c1in;sr6re15ernas svstannande, :evonperioden. Mal:2-tr:trnal alltsa?, Tv søkerlictir typer av dessa fårevcoraster 1) Kvarusutskiljr:L. 2) Den forra t/pen, restajels dels uten ;:els sti;ndom anssnla.32 bunden s s2sis vi5arsen.k.y.*.1 s.urskilt i P,uadalen. be;ydandt vflka torde represntera d sli;tetnarlatonenna fr\r. fjålikedjans va rr3r. sa:(151rer,,1u:r p:st- rw:rnehåldcr, deveniska. långautstrå6p-4-_- 'ca-rloonatberart 11144-t. sårskiljasl j!".æ jar sa= s 'fl avsritt, av h31, partier. p: utmeis norra raltel v några få centinetvr r.u.':.hetarne sync2 ej ha ninjer aalen Fk ;t1ri nr, kallas (nest Pinlitypen, ';';1"3. sani*f.: cr:.it Gch gmejs) g r jis t a va.re'..st dock issa re.f»t'2 sc.1-:en) -0 t ia ax. k-arts - s olku:, Som :Jled er. T. t f,fritz. S'ITfidni.neralen fr stråcker i N7-30-1t3 "Akticheten I ut-,.; par met:r och on - r stcirre acrine =or v.rierar Cb s. n r" oftest..._cta riktrtntr: "1
- 7 renomskårande Gån-gars iiint,dutsråcknin ofte bensas av kontakten mot dor rdirl på r!, ""-; 3uadalens vattendelare, Grtendaler samt rra smårre f6rk=ster 1 T) ennenområdet, och Lanffj51iet. Den andra ovannk:=da viikst m. kallas :.Ejentyp,, ut:sres av kv3xisr:y:2.r "T i alksten, stuniw orn vid 2epperl e:r dell,1 71i2n lijga flack, Svartja en. "ra a1.en-2n- scr jer eildar betydanda tlas?.:cs, Kvartscfl ed: an, dr hu,n, Lut tju,>talmer och i.73a=":"ær ett Å sf'.5nr.e: rte t sa..-,s r!:1-, 01: 5e c-fts rtrca 8- gi uir h?1(. Li./ C2.7,11 r rt. c'ek br3'-: a- gt kvart.-- i.,1-. f(5:( :tr ':-,* aijet e ce..o,-,sc rlndfl- sw.t fint:5-,3e:: s, :c1--.,..:::. e::- :cs ji e 4. zinkh's_åwle, år 1C;a2:-: :. :.'.1-.-1tf'alen.els nrrist.an nel bl_ardrir: av sult. :-:t 1;r2:rordr:, ::: tiande ti17. --etkis mik is, bt-idari.e l'i:?:::l r.-wscr. I -`=tilerts. "-LIdLalt v13 areeise- 1-t 02?. ar firc trots :JjifrIi. JiJ.I aerr_ b'sra - frutem Eet - S :P.rcer ivaale -2, J. S::::.ekpmster 1! ne-s-
8 Pörutom inom Tosenområdetfinnes liknande arsenikgåns:ter åven annorstådesi nårheten av Norges våstkust, såsom vid Skomenporden i Ofoten. Postorogeneguld- och arsenikfårandegångar, fåljande långa spreksystem äro kånda bhde cch Våst:lnarre 1) Sammenfattninr,och Slutsatser. Av den fåregåendefrarställninjenav malmfsrckomsternas geoloelskaunpträdandef=,-.5z5 fåljande sluzsatserav praktisk betydelse: 1.-salmf6rekomsterna år.)jnre samti områdat fårekommande bergarter,vilka de såsom gångar gencmsätta.de ;:ro dårfor icke bundna vid sårskild berga.:t.2mellerut: vissa lagbundenhetcriirrsgaoc dflas lokaliserincsbåra3: Alla kånda ifia1m3?'..ncr,r lilca i nårhet0n av :osenfjoriens våldiga brott1in9. Gångarnaupbträda f6retråe:73visdels i grwit nåra ds mot cmgilande sedinettbecater, dels i kalksten. De malmfårandeområde_ fårata en bå.fa11andetopograli utrt...rkt av skarpd branter och Poliden des:2.december Te:wcren. (sign.) 1) Se Petroscheck,tomte Rord. bongr.geol.internxiv,esta:rne, s.1243-1853samt SchweizerischeMiner nd Petrosr. Mitt. XIII $1953) S.32-144