Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Relevanta dokument
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Resultat från övervakningen av kustfisk

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013

Kustbeståndens utveckling

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:5

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:3

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand

Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:4

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?

Faktablad. Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

Faktablad. Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön

Beskrivning av använda metoder

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

Kustens rovfiskar behöver integrerad förvaltning

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2016:3

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014

Resultat i fickformat från forskningsprogrammet WATERS. Forskning om ekologiska bedömningsgrunder för vattenkvalitet

Vad styr kustfisksamhällens utveckling i Östersjön?

Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras

Vad gör Länsstyrelsen?

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:3

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2019:4

Faktablad. Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Vattendirektivet i Sverige

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:5

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Fisk i vattendrag och sjöar Kerstin Holmgren, SLU.

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2016:4

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Bilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Vattendragsorganisationer. vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör. Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2016:1

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2014

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2017:1

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2018:2

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Statusklassning inom MSFD i Östersjön kustfiskexemplet

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

Övervakning av kustfisk i Östersjön. Forsmark

(Ert Dnr HaV )

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

YTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.

Beskrivning av delprogram Kustfisk bestånd

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet

Anteckningar från Mistra EviEM:s möte med intressenter: fokus på behovet av utvärderingar om akvatisk miljö

Mer koldioxid i atmosfären gör haven surare

Faktablad Resultat från övervakningen av kustfisk 2015:1

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Planering för va-enbruk

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Standardiserat nätprovfiske i Långsjön, Trekanten och Flaten 2011

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Provfiske i Långsjön. Resultat från ett standardiserat nätprovfiske 2010

Transkript:

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik Kraufvelin, SLU

Vad är en bra indikator? Mätbar Förmedlar ett budskap!

Modifierad från Degerman m fl 2016 Fisk som miljöindikator (Aqua Reports) Hur kan man mäta fiskens status? Kondition och hälsa Rekrytering Tillväxt Storleksstruktur Antal fiskar inom olika bestånd Artsammansättning Fiskens status

Modifierad från Degerman m fl 2016 Fisk som miljöindikator (Aqua Reports) Vilka faktorer påverkar kustfiskens status? Övergödning! Livsmiljöns kvalitet Fysisk miljöpåverkan! Klimatförändringar! Temperatur Salthalt Födotillgång Försurning Miljögifter! Kondition och hälsa Predation Rekrytering Konkurrens Fiskeridödlighet! Främmande arter Tillväxt Storleksstruktur Antal fiskar inom olika bestånd Artsammansättning Fiskens status

Överenskomna och potentiella indikatorer för kustfiskstatus Östersjön - gemensam metod att bedöma status*: Alt. 1: I förhållande till ett gränsvärde ( referensvärde ) Alt 2. Trendbaserad (i de fall man inte kan identifiera ett gränsvärde) Inom WATERS: Utvärdera indikatorer från Helcom och från nationella rapporter i relation till Havsmiljödirektivet *) HELCOM 2015. http://helcom.fi/baltic-sea-trends/indicators

Frågor för WATERS Hur reagerar indikatorerna på miljöförändringar? Identifiera lämpliga indikatorer för olika delar av Sveriges kust

Olika fisksamhällen i olika delar av kusten Västerhavet kust och utsjö Östersjöns kustområden Östersjöns utsjöområden Karlsson m fl in manus

Utvärdering av övervakningsmetod för indikator-baserad bedömning Översiktsnät Småryssjor Photo: Matias Andersson Photo: Matias Andersson Bergström, Karlsson & Pihl, 2013, WATERS Report no. 2013:7.

Stöd för metodförbättringar

Indikator-baserad bedömning: - Hur stor roll spelar naturlig geografisk variation? Bergström & Olsson 2015. WATERS Report no. 2015:1

Områdesspecifika medelvärden Alla värden omräknade för att motsvara T=15.9 o C, djup =7.4m och samma vågexponering Bergström m fl. (Accept). Est. Coastal. Shelf. Sci.

Karpfisk ökar vid lågt siktdjup 40 Cyprinidae Abundance 30 20 10 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Water transparency (Secchi depth, m) Bergström m fl. (Accepted) Est. Coastal. Shelf. Sci.

Indikator-respons i gradientstudierna Indikator Skagerrak Östersjön Sikt P N Chl Sal Sikt P N Chl Sal Totalt antal fisk + - - ns ns - ns ns + - Artrikedom + - - ns ns ns ns ns ns ns Antal rovfisk ns ns ns ns ns ns ns ns ns ns Mesopredatorer + - - - ns Antal karpfisk - ns ns + - Antal stor rovfisk ns ns ns ns ns ns + + ns - Proportion rovfisk ns ns ns ns ns + ns ns - + Medeltrofiivå ns ns ns ns ns + ns ns - + Pihl m fl. in manus

40 Cyprinidae 30 Mesopredatorer good or bad guys? 20 10 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Smådjur Mesopreda torer Rovfisk Alger Photo: Ulf Bergström

Mesopredatorer i gradientstudien Positiv korrelation med rovfisk Positiv korrelation med till exempel siktdjup och habitatkomplexitet Bergström m fl. 2016. Marine Biology Photo: Ulf Bergström

Slutsatser Resultaten stöder nuvarande metoder och urval av indikatorer för bedömning - möjligen lägga till relativ artrikedom Karpfisk användbar indikator för övergödning i Östersjön Mesopredatorer korrelerade med god miljöstatus i Skagerrak (och enkel att mäta!) Olika definitioner av god miljöstatus i Östersjön och Västerhavet

Närmaste frågor efter detta Analys i förhållande till fisketryck (frånvaro av fisketryck) Se över möjligheten att förtäta övervakningen Bild hämtad från: Leonardsson m fl. 2016. Havs- och vattenmyndigheten

Tack! : Tack även till alla provfiske-utförare vid SLU Aqua och till de som medvekart till att Mätkampanjen för kustfisk 2011 kunde genomföras

Utvärderade indikatorer Indikator Beräkning Specificering Nyckelart Antal (CPUE) Abborre/flundra/torsk Funktionella grupper Antal (CPUE) Rovfiskar Karpfiskar (Östersjön) Mesopredatorer (Västerhavet) Totalt antal fisk Antal (CPUE) Diversitet Shannon index Index baserat på relativt antal Storleksstruktur Species richness Antal stor rovfisk (CPUE) Proportion stor rovfisk Antal arter Större än 20 cm/ 30 cm Större än 20 cm/ 30 cm Trofisk nivå Medeltrofinivå Trofisk nivå från 0-5 Andel rovfisk Prop. med trofisk nivå >4