Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition Underlätta handel En effektiv inre marknad En öppen handelspolitik i EU Ett förstärkt multilateralt handelssystem inom WTO Varför frihandel? WTO EU:s handelspolitik Inre marknaden Svensk utrikeshandel Nya tendenser => Mer komplext Regeringen om. Betydelsen av frihandel Handelspolitik Verksamheten syftar till att skapa tillväxt och sysselsättning i Sverige genom att främja frihandel och avveckla handelshinder Handel ökar välståndet Sverige är ett handelsberoende land
Sverige ett handelsberoende land WTO Vad är WTO? Export/BNP = 5 % Import/BNP = nästan 5 % Vad förhandlar man om i Doharundan? Så kan WTO främja utveckling WTO Undantag från icke-diskriminering m.m. Förutsägbarhet, icke-diskriminering och öppenhet Mest-gynnad-nationsbehandling (MGN) Människors, djurs eller växters liv eller hälsa Bevarandet av uttömliga naturtillgångar Nationell säkerhet Förpliktelser enligt FN-stadgan Tullunioner och frihandelsområden Vad förhandlar man om i Doharundan? GTAP - Doharundan Jordbruk Industrivaror Tjänstehandel Välfärdsvinst på,3 procent En mer fullständig liberalisering ger 1 procent Utvecklingsländer har mest att vinna Den egna liberaliseringen
Genomsnittlig tullnivå för industrivaror i i-länder Aktuella frågor Hur främja utveckling? Historiskt har WTO-arbetet handlat om åtgärder vid gränsen. Nu berörs interna regleringar Maktförskjutning: U-länder allt viktigare Regionala avtal växer i antal WTO:s betydelse minskar? 45 4 35 3 25 2 15 1 5 4 4 195-talet 23 Tullnivåer i i-länder och u-länder 14 12 procent 1 8 6 4 2 Genomsnittlig tullnivå i Genomsnittlig tullnivå i I-länders tullar på varor i-länderna u-länderna från u-länder U-länders tullar på varor från andra uländer National income changes Main Inkomstökningarna beror på, % More bn USD % bn USD % IC 6.25 1.4 DC 6.9 14 2.1 Total 12.4 23.7 Developing countries are the major winners, and their share of the gains increases with the level of ambition Globalt Handelsprocedurer Industrivaror, NAMA Jordbruk Tjänster 46 34 16 5 Utvecklingsländerna 65 2 1 6
EU:s handelspolitik Antal regionala handelsavtal Gemensam politik EU en part i WTO Tullunion Importkvoter Skyddsåtgärder Bilaterala och regionala handelsavtal (Gemensam jordbrukspolitik) 25 2 15 1 5 1948 1951 1955 1959 1963 1967 1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 23 27 Notifierade Regionala handelsavtal Frihandelsavtal Syften: ökad handel, regionalt samarbete, ekonomisk utveckling Innehåll: tullsänkningar, tjänstehandel, investeringar, immaterialrätt, standarder etc. Ekonomiska Partnerskapsavtal (EPA) Regionala handelsavtal med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavet (AVS) Främja hållbar utveckling genom att integrera AVS-länderna i världsekonomin Bredare samarbete. Kopplingar till utvecklingssamarbete Läget i EPA-förhandlingarna Utvecklingssamarbete 1 avtal färdigförhandlat Västindien Interimsavtal med länder i Afrika och Stillahavet EPA ger tull- och kvotfritt tillträde till EU Öka utvecklingsländernas möjligheter till internationell handel Uppdrag att möta en ökad efterfrågan Fortsatta förhandlingar under 28
Handelsrelaterat utvecklingssamarbete Sveriges handel med andra EU-länder Område Ursprungsregler TBT/SPS Handelsprocedurer Ekonomiska partnerskapsavtal (EPA) Frihandelsavtal Land Afrika, Asien Afrika, Ukraina Östra och Södra Afrikan Afrika, Västindien, Stilla havet Afrika, Östeuropa Export 61 % Import 72 % Företagens bedömning av kunskaper om rättigheter på den inre marknaden Vad betraktar företagen som sin hemmamarknad? 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Mycket goda Ganska goda Har vissa brister Har stora brister 5% 45% 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Världen EU Norden Sverige Närområdet Vad hindrar att företagen ser EU som sin hemmamarknad? Ser företagen den inre marknaden som ett hot eller möjlighet? Byråkrati 6% Inget intresse Språk Koncern/licens Resurser Vill inte växa Produktanpassning % 5% 1% 15% 2% 25% 3% 5% 4% 3% 2% 1% % Främst ett hot Främst en möjlighet Varken eller
SOLVIT Världshandel och produktion Hjälper företag och privatpersoner 35 3 Utveckling i världshandel och BNP 195-26, volym (Index 195=1) Export BNP handelshinder och problem med fri rörlighet inom EU/EES kostnadsfritt 25 2 15 1 5 195 1952 1954 1956 1958 196 1962 1964 1966 1968 197 1972 1974 1976 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 Källa: WTO, International Trade Statistics 27 Sveriges handel med varor och tjänster 195-27 I relation till BNP i %. Löpande priser Direktinvesteringar ökar kraftigt 55 5 Export av varor och tjänster Import av varor och tjänster 45 4 35 3 25 2 195 1955 196 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 Källa: SCB Data t.o.m 27 Källa: Jan Edling, Vinnova Sveriges varuexport och världsmarknadsandel Sveriges direktinvesteringar och världsmarknadsandel 14 3.% 25 3.% Sveriges varuexport, miljoner USD 12 1 8 6 4 2 2.5% 2.% 1.5% 1.%.5% Sveriges andel av den totala varuexporten i världen Sveriges utländska direktinvesteringar, miljoner USD 2 15 1 5 2.5% 2.% 1.5% 1.%.5% Sveriges andel av de totala direktinvesteringarna i världen.% 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 År Sveriges varuexport Sveriges andel av den totala varuexporten i världen.% 198 1985 199 1995 2 25 År Sveriges utländska direktinvesteringar Sveriges andel av de totala direktinvesteringarna i världen
Handelströmmar 26 Avstånd är ett hinder för handel Varuhandeln mellan Nordamerika-Asien-Europa utgör bara 23 % av världshandeln Handeln inom de 3 regionerna svarar för 53 % av varuhandeln Europa 31 % (inre marknaden 25 %) Asien 14 % Nordamerika 8 % Källa: WTO, World Trade Developments, augusti 27 Kina, Indien och Brasiliens andel av den totala världs-marknadsexporten mellan 196-25. Källa:WDI Handeln och.. 1.% 9.% År 26 = 1,2 % miljö 8.% 7.% 6.% 5.% 4.% 3.% 2.% klimatförändringar energi råvaror 1.%.% 196 1965 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 arbetsvillkor Andel av världsmarknadsexporten säkerhetskrav Handel innebär transporter Produktionen ger de största utsläppen Transporter ger växthusgaser Transporter orsakar 14 % av den globala uppvärmningen (inkl. privata resor) Men.... båttransporter orsakar < 2 % av global uppvärmning.. och.... 9 % av all varutransport sker till sjöss Handel bidrar till effektivare resursanvändning => minimerar utsläppen från produktionen => sprida klimatfrämjande teknologi
Prenumerera på www.kommers.se Här kan du prenumerera på nyheter från Kommerskollegiu m