LAKO Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. Bakgrund Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och avsatt särskilda medel för strategiska insatser som stimulerar kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. SKL vill nu träffa en överenskommelse med Regionförbundet i Västerbotten och Västerbottens läns landsting om implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården. Syftet är bl.a. att stödja kommunerna i länet och Landstinget att utveckla ett kvalificerat stöd i viktiga utvecklingsfrågor. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Inom missbruks- och beroendevården finns goda möjligheter att uppnå en vetenskapligt förankrad verksamhet genom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården, som publicerades 2007. Efter det att riktlinjerna publicerades har ett särskilt implementerings- och utbildningsstöd utarbetats. Den bärande idén är att kommunerna och landstingen behöver ta ett gemensamt ansvar för implementeringen och att riktlinjerna ska ses i förhållande till den egna verksamheten, t.ex. när det gäller målgruppen med dubbeldiagnoser. Planen skall innehålla följande rubriker: 1. Uppföljningsbara mål 2. Hur målen ska uppnås, 3. Ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård, 4. Hur politiker kontinuerligt skall göras delaktiga, 5. Vilka kommuner som kommer att ingå i ett närmare samarbete, 6. Tidplan för genomförandet, 7. Budget, 8. Hur utvärdering och kvalitetssäkring skall ske 9. Hur erfarenheter från projektet ska tas tillvara för att främja utvecklingen av en mer långsiktig struktur för kunskapsförsörjning. Aktuella aktiviteter i länet Länsstyrelsen har beviljat länets kommuner statsbidrag de senaste åren i syfte att förstärka dels det förebyggande arbetet, dels stöd till missbrukares barn och dels till satsningar för de med tungt missbruk. Medlen har använts till satsningar på drogsamordnare för att förstärka det förebyggande arbetet, vårdkedjestödjande projekt 1
men också till metodutveckling. Anslag för utbildning i och tillämpning av ASI addiction serverity index har genomförts i flera kommuner och som ett samordningsprojekt i länet vilket har inneburit att samtliga kommuner i länet fått utbildning i ASI. Umeå och Skellefteå kommuner har också gemensamt initierat och påbörjat basutbildning för yrkesgrupper som berörs såväl från socialtjänsten, landstinget som kriminalvården. Basutbildningen kommer att fortsätta med flera berörda arbetsgrupper. Västerbottens läns landsting har sedan många år aktivt bedrivit ett alkoholförebyggande arbete. Med hänsyn till primärvårdens strategiska position för tidiga insatser har den verksamheten varit i särskilt fokus. Västerbottens läns landsting har i detta arbete stöd från det nationella Riskbruksprojektet. Inom ramen för det nationella Riskbruksprojektet har personal inom primärvården utbildats för att uppmärksamma riskbruk av alkohol bland sina patienter. Särskilda satsningar har gjorts gentemot mödra- och barnhälsovården samt STläkargruppen. Ett motsvarande arbete med kartläggningar och efterföljande utbildningar pågår inom den psykiatriska och somatiska öppenvården. Att arbetet hittills varit framgångsrikt visas sig bl.a. av att Västerbottens distriktssköterskor i högre grad än riket diskuterar alkoholbruk med patienter, mera regelbundet använder formulär och anser sig ganska mycket/mycket kunniga i ämnet. Länssamordnare för drogfrågor är sedan 2008 en del av länsstyrelsens ansvarsområde. Tjänsten är på heltid efter att tidigare varit en deltidsbefattning. Tjänsten ingår i länsstyrelsens sociala enhet. Länssamordnarens roll är att implementera de nationella handlingsplanerna på alkohol- och narkotikaområdet samt arbeta för att nå målet för samhällets insatser inom tobaks och dopningsområdet Vidare skall samordnaren vara länken mellan nationell, regional och lokal nivå, fånga upp lokala och regionala behov av stöd och förmedla dem till regional respektive nationell nivå och bidra till uppbyggnaden av en hållbar och effektiv struktur och fungera som motor i utvecklings- och förändringsarbetet genom kunskapsförmedling och handledning inom ANTD- alkohol-, narkotika-, tobaks- och dopningsförebyggande området. Det är viktigt att den det arbete som görs inom ramen för genomförandeplanen på lämpligt sätt samordnas mellan de olika insatser som görs av länssamordnare och i riskbruksprojektet för att minimera dubbelarbete och optimera missbruksarbetet. 1. Uppföljningsbara mål De övergripande målen för det gemensamma arbetet är att missbruks- och beroendevården skall ges som en sammanhållen vårdkedja och med användande av bästa tillgängliga kunskap utifrån beprövad erfarenhet i samråd med missbrukaren och i samverkan med hans sociala nätverk med resultatuppföljning såväl individuellt som på gruppnivå i syfte att skapa en lärande organisation. 2
Under 2009 formuleras delmål utifrån de övergripande målen enligt följande: alla kommuner skall ha fått del av information och utbildningssatsningar samt har kunskap om vad som är evidensbaserad praktik och metoder inom området samverkan skall ha etablerats med berörda brukarorganisationer det urval kommuner som särskilt utsetts har fått utbildning och arbetet med förändringsarbete i och implementering av missbruks- och beroendevården har inletts ansvarsfördelningen mellan huvudmännen har klargjorts i ett dokument som godkänts i LAKO beskrivning av hur den sammanhållna vårdkedjan skall fungera har redovisats samt kommunicerats hos båda huvudmännen en genomgång av samtliga metoder som använts samt vilka metoder som skall användas hos respektive huvudman har genomförts en plan för vilken utvärdering som skall göras inom ramen för projektet har redovisats och påbörjats. 2. Hur målen skall nås Målet skall nås genom en sammanvägning av insatser som avser organisation, strukturuppbyggnad, verksamhetsinnehåll, användande av evidensbaserade metoder, kunskapsuppbyggnad och -försörjning och i samverkan med berörda myndigheter, organisationer och brukarföreträdare. Inventering av behov av kompetensutveckling samt metodutveckling Metodutveckling och uppföljning Utse en nyckelperson från landstinget respektive Region Västerbotten som tillsammans med nyckelpersoner från andra medverkande län deltar i nationella samlingar med SKL bl.a. 3 träffar våren 2009. Utveckla handledningsstödet Utbildning av personal och utbildare basutbildning och fortbildning Samverkansgrupper mellan huvudmännen såväl regionalt som lokalt Förtydligad ansvarsfördelning mellan huvudmännen Samverkan för implementeringsstöd från personer med specialistkompetens Utveckling av dialog med särskild utvalda kommuner för framtagande av utvecklingsområden Stöd till kommuner/landstingsverksamheter som behöver uppgradera verksamheten Ta tillvara erfarenheter från det nationella arbetet med Kunskap för praktik Användande av befintlig teknik för kunskapsförsörjning ex. videokonferenser och distanskonsultationer. Landstinget har för sin del genomfört en utredning i syfte att kostnadseffektivisera kompetensutvecklingen genom att utveckla det nätbaserade lärandet. 3
Sprida goda exempel från det lokala utvecklingsarbetet bl.a. genom seminarier, nyhetsbrev och hemsidor Plan för uppföljning Utbildning av personal i olika metoder som t.ex. ASI, Audit Alcohol Use Disorders Identification Test för personer med riskabla alkoholvanor och Dudit Drug Use Disorders Identification för att identifiera narkotikamissbruk, MI motiverande samtal, KBT kognitiv beteendeterapi och lösningsfokuserade arbetsmetoder. I länet har satsats både på utbildning i ASI och en gemensam basutbildning pågår i länet med 100 deltagare. Det har varit stort intresse för utbildningen och behovet är mångdubbelt större varför satsningen borde fortsätta. Behovet av fortlöpande utbildningssatsningar är stort utifrån kommande nyanställningar. Hanledningsstödet avser såväl de kommuner som inte har sådant som handledningsstöd för implementerade metoder. Samverkansgrupper mellan huvudmännen och andra som är aktörer finns såväl lokalt i många kommuner som regionalt Länssamordningsgruppen som är en samverkansgrupp mellan närsjukvårdsledningen i landstinget och företrädare för länets socialchefer. Länssamordningsgruppen är styrgrupp för projektet förstärkt med företrädare med särskild kompetens inom missbruks- och beroendevården. Processledare och andra som aktivt arbetar inom landstinget och kommunerna skall stödja de kommuner och landstingsverksamheter som behöver metodstöd eller utvecklingsstöd. Projektet skall också nyttjas till att sprida de goda exempel som finns i länet eller andra ställen inom ramen för Kunskap för praktik. Metoder som används i länet, ASI, MI, Tolvstegsmetoden, ORS Outcome Rating Scale och SRS Session Rating Scale, lösningsfokuserade arbetsmetoder bör följas upp och värderas. Ett viktigt uppdrag i projektet är att följa upp effekten av verksamheten såväl på individ som på gruppnivå för att skapa en lärande organisation. 3. Ansvarsfördelning mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Huvudmännen har var för sig ett ansvar för missbruks- och beroendevården. Kommunens ansvar kan beskrivas enligt följande: ansvar för uppsökande verksamhet, motivationsarbete samt utredning, vård och behandling i form av öppen vård, familjevård och vård vid institution. Vidare har kommunen ansvar för samordning av stödinsatser för den enskilde, boende och boendestöd, sysselsättning, social och psykosocialt stöd. Även kontaktpersoner, anhörig och nätverksarbete som tvångsvård enligt LVM ingår i kommunens ansvar. Landstingets ansvar kan beskrivas enligt följande: ansvar för abstinensarbete, tillnyktring, läkarintyg för LVM, alkohol och drogkontroller inom ramen för medicinsk behandling. Landstinget har vidare ansvar för somatiska, psykologiska och psykiatriska 4
utredningar, utredning och behandling av beroendetillstånd, läkemedelsassisterad behandling av beroendetillstånd, psykoterapi, risk och suicidbedömningar samt medicinsk behandling av läkemedelsberoende. Av beskrivningen framgår att gränsdragningen mellan de båda huvudmännen inte är alldeles glasklar. Projektets uppdrag blir därför att ta fram en gemensam policy och en förtydligad ansvarsfördelning mellan huvudmännen som kan tillämpas i länet. Men även andra aktörer har ett ansvar. Dokumentet bör därför även innehålla det ansvar som kriminalvård, arbetsgivare, försäkringskassa, arbetsförmedling har samt vilken roll brukar- och frivilligorganisationer kan och bör ha i missbruksarbetet. Parallellt med föreslagen implementering pågår en statlig översyn av missbruks- och beroendevården - S2008:04. Utredaren Gerhard Larsson ska se över bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård när det gäller missbruks- och beroendevård samt lämna förslag till de förändringar som bedöms nödvändiga för att anpassa lagstiftningen till utvecklingen inom området. Målet ska vara en kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård utifrån den enskildes behov. I uppdraget ingår att ta ställning till hur kommunernas och landstingens ansvar för missbruks- och beroendevården kan tydliggöras. Utredaren ska även överväga eventuella behov av förändringar i lagstiftningen och ansvarsfördelningen mellan de båda huvudmännen för att säkerställa att personer med missbruk eller beroende får de insatser som de behöver. Utredaren ska även se över hur ansvaret för tillnyktringsverksamheter enligt lagen (1976:516) om omhändertagande av berusade personer m.m. bör organiseras för att säkerställa att den som omhändertagits får en adekvat tillsyn och omvårdnad. Uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2010. Det är därför en viktig uppgift att noga följa utredningens arbete och att arbetet bedrivs med utblick mot de ev. förslag som kan komma från nämnda statliga utredning. 4. Politisk förankring Utgångspunkten är att använda de politiska grupperingar som finns i länet såväl kommunala som via existerande samverkanssystem. Exempel på dessa är LAKO som är ett samverkansorgan mellan länets kommuner och landsting, politiska samrådsgrupper mellan HSU och socialnämnderna i länet, socialnämndsnätverket mellan länets 15 kommuner, samt regionstyrelse som består av 15 kommuner samt landstinget och primärkommunal delegation i Region Västerbotten. Dessutom kommer information att kunna lämnas inom det sedvanliga politiska systemet i kommuner och landsting vid behov. Genomförandeplanen kommer politiskt att förankras och följas upp i LAKO. 5. Deltagande kommuner Samliga kommuner erbjuds deltagande när det gäller utbildningssatsningar i projektet. 5-6 kommuner kommer att väljas ut i syfte att genom aktiv dialog processa fram 5
utvecklingsområden som politiskt förankras i respektive kommun samt genom utbildning av chefer och politiker inom fastslagna förbättringsområden säkerställer en bra implementering och utveckling av missbruks- och beroendevården. Tidplan för genomförandet Projektet skall genomföras under en tvåårsperiod i syfte att skapa ett samverkanssystem och en långsiktig struktur var gäller kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling som är självgående efter projektets slut 2010 Genomförandet sker i tre steg Steg 1 avser etablerande av organisation, information och avtalsskrivningar för deltagande kommuner, rekrytering av processledare, information till berörda såväl personal som beslutsfattare, utbildningssatsningar m.m. Steg 2 avser etablerande av en fungerande organisation, skapa fungerande former för samverkan med brukarorganisationer, inventering av kompetens och metodanvändning, fortsatt utbildning, arbete med FoU-frågor m.m. Steg 3 innebär att projektet skall konsolideras och inordnas i ordinär verksamhet och ske på ett sådant sätt att det inte märks att projektet är avslutat. 6. Budget 2009 Budget Lön inkl sociala avgifter Kostnader i samband med olika träffar i länet avseende resor, förtäring och lokaler Upptaktskonferenser Inventering Chefsutbildning Nätverksträffar, kompetensutveckling, SKL inklusive 3 träffar för nationella samlingar för nyckelpersoner Fortsatt basutbildning i länet Uppföljningsinsatser Summa 2009 544534 kr 44000 kr 41466 kr 75000 kr 20000 kr 50000 kr 75000 kr 50000 kr 900000 kr 7. Utvärdering och kvalitetssäkring IMS Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete har ansvaret för att projektet Kunskap för praktik utvärderas nationellt. Utvärderingen skall bl.a. ge kunskap om implementeringsprocessen, vad som underlättar/försvårar införande av nya metoder och effekter av överenskommelsen inför kommande satsningar. 6
Regionalt kommer Utvecklings och fältforskningsenheten i Umeå (Uffe) att få ett särskilt ansvar för den regionala kunskapsförsörjningen gentemot länets kommuner. Det handlar om att identifiera och sammanställa forskningsbaserad kunskap inom området och att göra denna tillgänglig för de olika aktörerna i länet. Det handlar också om att hålla sig ajour med och sprida kunskap som baseras på studier och utvärderingar av kommun- och landstingsbaserade projekt och utvecklingsarbeten inom missbruksområdet. Samverkan och utvecklade kontakter kommer att etableras dels mellan Umeå universitet, Uffe, landstingets FoUU-verksamhet och regionala FoU-enheter i angränsande län. Särskilt frågan om utvärdering av olika metoder som används regionalt och lokalt skall prioriteras. Uffe har fått i uppdrag från socialnämnden att skapa ett uppföljnings- och utvärderingssystem för Individ och familjeomsorgens egna verksamheter. Syftet med uppdraget är att generera underlag för planering, beslut och verksamhetsutveckling. Utgångspunkten för uppbyggnaden av uppföljningssystemet skulle vara det redan befintliga dokumentationssystemet för den ekonomiska redovisningen samt att länka samman uppföljningssystemet med den dokumentation som redan finns i form av t.ex. ASI, ADAD och BBIC. Arbetet påbörjades under 2008 och kommer att arbetas med fram till 2010 för att få ett funktionellt system. Under denna period kommer resultat att kunna återkopplas till regionen. 10. Långsiktig struktur för kunskapsutveckling En hålbar långsiktig struktur bygger på fem ben En fungerande gemensam politisk plattform Ett stabilt samverkanssystem på tjänstemannanivå såväl regional som lokalt. Förutom huvudmännen gäller det även andra aktörer som är verksamma inom missbruks- och beroendevården Samverkan med brukarorganisationer Långsiktig kunskapsuppbyggnad och kunskapsförsörjning Utvecklad utvärderingskapacitet och resultatåterföring. Under projektets gång pågår ett förberedelsearbete för en regionbildning för Västerbotten, Norrbotten och delar av Västernorrland. Eftersom projektet bygger på nuvarande organisation är det viktigt att noga följa händelseutveckling, utveckla kontakterna med angränsande län och i steg tre redovisa förslag till struktur för samverkan med huvudmännen om regionbildningen genomförs. Yngve Sundin, Region Västerbotten i samråd med Annika Nordström, Västerbottens läns landsting och Jan Brännström, Umeå kommun. 7