Verktyg för social hållbarhet i byggskedet Presentation

Relevanta dokument
ID: VERKTYG FÖR SOCIAL HÅLLBARHET I BYGGSKEDET. Metodskrift. Karl de Fine Licht, Anna Folland, Alice Hedén och Stefan Molnar

RENEWS HANDBOK RENEW SERVICE AB

Kriterier för trygghetsboende. Antagna av kommunfullmäktige 24 februari 2014, 19

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Storken 2012

UTEMILJÖNS PÅVERKAN PÅ BRUKAREN- SÅ SKAPAR DU EN MILJÖ SOM BIDRAR TILL HÖGRE LEVNADSVILLKOR

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät

Hållbar utveckling för barn & unga

900 sätt att göra Husby ännu bättre!

Dagsljus i byggnader. Miljöbyggnadsdagen Gunilla Fagerström Arkitekt SAR/MSA Master of Architecture

Fristående skyltar, varuexponering. regler och vägledning

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

Vår insats höjer er lönsamhet och trivsel

PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

HUR INTEGRERAR VI SOCIAL HÅLLBARHET I MKB? SARAH ISAKSSON

Handbok. För entreprenörer

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Hållbar utveckling för barn & unga

Överenskommelsen Värmland

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum

Allmänna lokala ordningsföreskrifter. Fastställd av kommunfullmäktige KSF 2016/164

Handbok. För entreprenörer

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Kontor Helsingborg Egnahemsvägen Mörarp. Kontor Halmstad Lilla Böslid Eldsberga

INTRESSENTER I BYGGSKEDET

Flexibel tillslutning av byggarbetsplatsen. Innovativ systemlösning med fokus på ekonomi och miljö

TRYGGHETSVANDRINGAR 1

Information till dig som har hund eller katt

Personalpolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Tillgänglig arbetsmiljö

Gröna ytor på ett annorlunda sätt

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Daniel Lindh Tf Enhetschef Gata/Natur

Tillgänglig arbetsmiljö

Mer människor, mindre trafik

EVENTFASTIGHETER KUNDUNDERSÖKNING 2013

Trivselreglerna har styrelsen tagit fram och beslutat om. Trivselreglerna kan komma att revideras allt efter behov och medlemmarnas inflytande.

Projektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt Stockholm

Avgiften får tas ut enligt de grunder som har beslutats av kommunfullmäktige.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Vi gör inte som alla andra

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Allmänna lokala ordningsföreskrifter

Byggnadsfirman Otto Magnussons hållbarhetspolicy

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Projekt: Operation Kemikaliesmart Åland

Du gör skillnad för människan i vardagen!

Lokalvård. Riktlinjer

Aktivitetsbaserat kontor Vad säger forskningen, Annemarie Hultberg, ISM

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen

LÅT DIG INSPIRERAS AV INREDNING FRÅN LAND OCH HAV

Trygghetsvandring i Piteå Område: Norrmalmiasporthall, Christinaskolan, Biblioteket

Tillfällig uthyrning av lokaler

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Personalpolicy för Växjö kommun

Farkostens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

FITNESS FLOORS. Solutions for every activity

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Att tänka på vid vården av personer med demenssjukdom

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Säkerhet FÖR FASTIGHETER

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 32 LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR ESLÖVS KOMMUN

Stockholms läns författningssamling

Checklista för trädgårdsdesign

Bygga och plantera i tomtgränsen

Säkerhet FÖR FASTIGHETER

Sociala och ekonomiska konsekvenser som berör projekt och planer inom Stadsmiljöavdelningens ansvarsområden

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Den passionerade snickaren som vågade

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel

En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet

Konstprogram för Eastmaninstitutet

Projektbeskrivning Effektivare granskningsprocess SBUF-projekt Stockholm

Replik AB. Skyddsrondsprotokoll Avdelning: Kontor/administration År VAR NYFIKNA OCH KREATIVA NÄR NI ANVÄNDER FRÅGORNA.

Underlag till investeringsprojekt

Exempel på extra frågor i samtalet med medarbetaren HPI Arbetsplatsprofil

Personalpolicy. Laholms kommun

Socialt konsekvensanalysverktyg (SKA) i Uppsala kommun. Stadsbyggnadsförvaltningen

LIDINGÖ STADS FÖRFATTNINGSSAMLING F 53 / 1996 ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER

TL BYGG SÅ BYGGER VI STOLTHET TL BYGG - FÖRETAGET SOM BYGGER STOLTHET

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Brf Räven Belysningsförslag - Gårdar

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 -

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen


Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor

Västlänken. Erik Lööv Josefin Larking Lennart Dage

Transkript:

Verktyg för social hållbarhet i byggskedet Presentation Ett verktyg som vägleder entreprenörer i arbetet med social hållbarhet, genom att utveckla förmågan att främja sociala värden under byggskedet.

Verktyg för social hållbarhet i byggskedet är framtaget av forskare vid det statliga forskningsinstitutet RISE i samarbete med representanter från Veidekke, Skanska, Wästbygg och Sveriges Byggindustrier. Projektet finansierades av Sveriges Byggindustriers Utvecklingsfond och har skett inom ramen för Mistra Urban Futures.

DEL 1 DEL 2 Presentation Diskussion Ett bildspel som visualiserar det komplexa arbetet med social hållbarhet i byggprojekt. Ett frågebatteri som belyser frågor och åtgärder som främjar arbetet med social hållbarhet. Verktyget består av dessa två delar. Det används med fördel tidigt i byggskedet. Diskussionsdelen kan även tas fram under senare delar av processen för att påminna om diskussionen och vad som beslutats.

Vad är social hållbarhet i byggskedet? Social hållbarhet handlar om i vilken mån olika aspekter av människors livskvalitet (så som hälsa, trygghet, säkerhet och välmående) uppnås och är uthålliga över tid. I byggskedet berör därför social hållbarhet alla de olika sätt på vilka människors livskvalitet påverkas. Detta vid olika platser och tidspunkter.

1. Förberedelser 2. Planskede (2-6 år) 3. Byggskede (1-2 år) Verktyg för social hållbarhet i byggskedet Presentation Verktyg för social hållbarhet i byggskedet Diskussion Verktyget behandlar byggets samspel med omgivningen, alltså frågor utanför byggstängslet. Det betyder att frågor innanför byggstängslet, så som arbetsmiljöfrågor, inte tas upp. 4. Inflyttning 5. Förvaltning

Vad kan verktyget göra för dig? Ge stöd i dialog med medborgare, underentreprenörer och kunder Underlätta i arbetet med sociala frågor Hjälpa till att öppet motivera och underbygga beslut

Kommunikation Inköp av tjänster Inköp av material Inventering Tillgänglighet Information Byggnadsställningar & andra anordningar Vardagsfunktioner & sociala aktiviteter Levnadsmiljö Trygghet Skydd av värden Ordning & reda Trivsel & visad hänsyn Återställning Uppföljning

Informationsinsatser är viktiga för att berörda parter ska få en möjlighet att påverka. Här bör ni ta reda på vilka som påverkas av bygget. Informera dem om byggets påverkan och skapa en kanal där rädslor, åsikter och behov kan fångas upp. Komplettera med riktlinjer för återkoppling samt hur åsikter dokumenteras och används i planeringsskedet.

Som byggföretag kan ni göra samhällsnytta genom hur ni köper in tjänster. Social upphandling kan ge personer i samhället som står utanför arbetslivet en chans att få arbeta. Det är också viktigt att det ställs krav på vettiga arbetsvillkor som skälig lön, rimliga arbetstider och säkerhetsaspekter. Det är såklart viktigt genom alla led av entreprenaden. För ökad kontroll kan ni exempelvis begränsa antalet led i underentreprenaden. Andra sätt är att använda samma underentreprenörer i era olika projekt eller kräva att det finns en arbetsledare som enbart ansvarar för säkerheten i arbetsgruppen.

Valet av material har påverkan på människor på olika sätt. I vissa fall har ni som byggbolag möjlighet att välja vilka material som köps in. Inredning, byggmaterial och utsmyckning kan skilja sig åt i termer av estetiskt värde, funktion, säkerhet, flexibilitet och tillgänglighet. Till exempel behöver sittplatser ha ryggstöd och armstöd som går att greppa. Det bör säkerställas att det är sunda arbetsvillkor i fabriker där produkterna producerats. Materialet bör även vara giftfritt, hållbart och av god kvalitet.

Hur ser området ut före byggnationen? Att dokumentera och fotografera material och utformning på platsen möjliggör att miljön kan återställas efter byggnationen.

Fysiska åtgärder i utemiljön kan ha stor påverkan på hur vardagslivet fungerar. Gång- och cykelbanor och vägar bör inte blockeras av snöhögar, vattensamlingar, skräp eller byggmaterial. Framkomlighet ökar känslan av trivsel och säkerhet! För att det ska vara lätt att ta sig fram kan det behöva införas spänger eller andra tillfälliga åtgärder. För orienterbarheten bör det finnas tydliga markeringar, skyltningar och bra belysning. Tillfälliga utryckningsvägar för räddningsfordon och personal kan också behöva upprättas.

Skyltar bör informera om risker, avstängda funktioner såväl som byggets utveckling. Placera dem så att både stående och sittande i rullstol kan se och komma nära för att läsa. Kom ihåg att skyltarna behöver vara väl belysta! Använd också datummarkering för att hålla informationen aktuell. Att skapa förståelse för bygget genom informationsinsatser kan öka den allmänna acceptansen och engagemanget. Det är även viktigt att berörda personer kan rapportera om störningar. Upprätta rutiner för hur dessa samlas in och åtgärdas.

Byggnadsställningar, stängsel och andra anordningar är ofta problematiska ur säkerhetssynpunkt. Beroende på om byggnadsställningar är öppna eller låsta påverkas säkerheten både för boende och för personer som riskerar ta sig upp i ställningarna. Kameraövervakning kan upplevas som tryggt men övervakning och insyn i bostäder kan å andra sidan upplevas som integritetkränkande. Designade vepor kan ha estetiskt värde och titthål i stängsel kan öka trivsel och engagemang hos förbipasserande.

Funktioner som lekplatser, gröna ytor och sittplatser bör hållas i bruk eller flyttas om det är möjligt. Det är viktigt för att upprätthålla ett fungerande vardagsliv för boende och andra som använder platsen! Aktiviteter under projektets gång kan främja tillit och social sammanhållning. Bjud exempelvis in de boende till gemensam plantering av växter, grillning eller firande av byggets delmål.

Buller, damm och bristande belysning kan vara skadligt för personer som bor eller vistas på platsen. Åtgärder inomhus och utomhus som skapar god ljud-, ljus- och luftmiljö är viktiga eftersom dessa påverkar både trygghet och hälsa.

Områdets struktur påverkar om platsen upplevs som trygg. Känslan av trygghet ökar om det är överskådligt, enhetligt, lätt att läsa av och upplevs ha goda flyktmöjligheter. Gångvägar bör därför inte omringas av stängsel, hindrande vegetation så som täta häckar eller liknande. De uppfattas som säkrare om strukturen runt dem är öppen. Oanvända kantområden eller andra platser som inte är i bruk är också problematiska - öde platser kan nämligen attrahera och möjliggöra brottslighet.

Det bör göras åtgärder för att skydda värden på platsen. Det görs exempelvis genom att förebygga slitage av trapphus, golv och annat i innemiljön. Samt genom att undvika förstörelse av stensättning, träd och gräsmattor i utemiljön. På dessa sätt kan ni undvika att bygget orsakar skada.

Stökig byggmiljö kan ha negativ effekt på acceptans, trivsel, estetik och säkerhet. Därför är det bra med riktlinjer som säkerställer att det är iordningställt kring byggplatsen och att inte skräp ligger framme. (Tunga och vassa föremål får givetvis inte heller lämnas utanför arbetsplatsområdet).

Rutiner som främjar att personal på byggplatsen visar hänsyn och är hjälpsamma skapar acceptans och trivsel. Det kan göras genom att upprätta riktlinjer för beteende som uttrycker företagets gemensamma värderingar. Ett annat sätt är att skapa en god arbetsmiljö med goda relationer mellan personal och arbetsledare.

Efter byggandet bör det finnas rutiner för att ersätta och återställa förstörda och flyttade saker till hur det såg ut tidigare. (Här är den tidigare utförda inventeringen till stor hjälp!) Inne- och utemiljöer bör också städas från byggmaterial och damm. Ni kan också passa på att göra förbättringar, när utrustning ändå finns tillgänglig. Det kan till exempel handla om att fylla på ny sand i sandlådor eller plantera växter.

Arbetet med social hållbarhet är en lärandeprocess därför bör resultatet utvärderas utifrån hur berörda personer upplever konsekvenserna av bygget. Detta kan till exempel göras genom enkäter eller dialogprocesser med berörda parter (boende, näringsidkare osv).

DEL 1 Presentation DEL 2 Diskussion Ni har sett presentationsdelen. Nu är det dags för verktygets diskussionsdel! För att få stöd i diskussionen kan ni behålla presentationsdokumentet öppet för att titta i. Frågorna i verktygets diskussionsdel är kopplade till de tre faserna: inför, under och efter byggandet. Varje fråga som diskuteras kan checkas av. Anteckna också kommentarer, synpunkter och åtgärder. Lycka till!