RAPPORT Jämställd resursfördelning inom kultur- och fritidsområdet Antagen av kultur- och fritidsnämnden 2013-09-25, 66. KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET
Jämställd resursfördelning inom kultur- och fritidsområdet 2(21) Inledning 3 Sammanfattning 3 Syfte 3 Avgränsningar 4 Metod 5 Idrott/fritid 7 Bidrag fritid & idrott (tkr) 8 Bakgrund 8 Aktivitetsmedlemsbidrag (generellt aktivitetsbaserat grundstöd) 10 Drift-, investerings-, utvecklings-, uppdragsstöd samt fri resurs (behovsprövat stöd) 11 Sammanfattning, bidrag till idrotts- och fritidsföreningar 12 Subvention av idrotts- och fritidsanläggningar (tkr) 12 Grundläggande antaganden om subvention 12 Badanläggningar 13 Större idrottshallar 13 Fotbolls- och friidrottsanläggningar (hyresobjekt) 14 Mindre idrottshallar och gymnastiksalar 14 Total anläggningssubvention till unga 15 Idrottande över tid 15 Bidrag kultur 15 Bakgrund 15 Stöd till studieförbund 17 Övriga kulturbidrag 18 Pojkar och flickor utanför det offentliga subventionssystemet 18 Möjliga åtgärder 20 Striktare regeltillämpning 20 Offentlig debatt 20 Omfördelning 21 Riktade satsningar 21 Bilagor Bil 1 Bil 2 Bil 3 Bil 4 Bil 5 Bil 6 Källförteckning Fördelning av bidrag till Idrott & fritid Subvention av idrotts- och fritidsanläggningar LOK i norrköping 2002 & 2012, könsfördelning inom olika idrotter LOK i norrköping 2012, könsfördelning i norrköpings ungdomsföreningar Fördelning av övriga kulturbidrag
3(21) Inledning Sammanfattning Nämnden delade ut bidrag till kulturverksamhet och idrotts-/ fritidsföreningar, och subventionerade idrottslokaler för 106 000 tkr år 2012. Av dessa skattemedel gick 45 679 tkr (43%) till pojkar och 32 200 (30%) till flickor. Resterande del 28 121 tkr ( 27%) var skattesubvention av vuxenverksamhet (från 21 års ålder) Kommunalt stöd till kultur- och fritid i Norrköping 2012 (ca 307 mkr) Studerat område (bidrag och hyressubvention av KFN) 36 % av totalt stöd Länsteatern SON Idrottsparken Övrig kultur- och fritidsverksamhet (KS) Nämndens institutionsverksam het Fritidsgårdverksam het Syfte Kultur- & fritidsnämnden har i sin uppdragsplan 2013 gett förvaltningen i uppdrag att genomföra en inventering med fokus på genus. Nämnden vill att skillnader baserade på ojämnställda förutsättningar för pojkar och flickor ska rättas till om det finns skäl för det. Om det är fallet, ska en åtgärdsplan tas fram.
Analysens syfte är att visa skillnader i fördelningen, mellan pojkar och flickor, av kommunalt ekonomiskt stöd, som kultur- och fritidsnämnden ansvarar för. 4(21) Syftet är också att ge underlag till åtgärder för att ta bort oönskade skillnader. Avgränsningar Inventeringen begränsar sig till delar av nämndens verksamhet som omfattar följande områden: Bidrag till fritids- och kulturverksamhet Subvention av anläggningar för föreningsdriven idrottsverksamhet samt organiserad kulturverksamhet De områden som inte analyseras är institutionsverksamheten inom kulturoch fritidsnämndens ansvarsområden: Folkbiblioteken Konstmuseet Stadsmuseet Kulturskolan Cnema När det gäller nämndens egna kulturinstitutioner; museerna, biblioteket, kulturskolan och Cnema diskuteras för närvarande ett arbete med att utforma särskilda uppdrag (d.v.s. styrdokument) från nämnden till vart och ett av institutionerna. Det är därför naturligt att ta med jämställdhetsfrågorna i det sammanhanget. Kulturrådet har producerat flera rapporter som berör genus på institutionernas område. SMOK (Sveriges musik- och kulturskoleråd) har ett aktuellt genusprojekt som pågår. Verksamheter som bedrivs eller stöds av kommunen inom kultur- och fritidspolitikens område, som inte kultur- och fritidsnämnden ansvarar för ingår heller inte i analysen: Östgötateatern (KS) SON (KS)
Idrottsparken (KS) 1 5(21) Stöd till länsmusiken (KS) Bidrag till Löfstad slott (KS) Fritidsgårdsverksamhet (BUN) Sponsring och annat stöd via kommunala bolag (inom Rådhus AB) I denna kartläggning och analys är en stor del av kulturfältet lämnat utanför. Att den delen inte belyses närmare beror inte på att den är mindre viktig, utan att det rent formellt till stora delar ligger utanför nämndens ansvarsområde. Nämnden har därför inte möjlighet att genom pengar och regler, som inom idrottens område, styra utvecklingen på ett mer direkt sätt. Studien avser pojkar och flickor i åldrarna 7-20 år. Att gränsen för vuxen i den här analysen har satts vid 20 år beror främst på att RFs statistik och regelverk för bidrag (och kommunen idrottsstöd) avser de åldrarna. Den gränsen kan givetvis diskuteras. Därför bör summan som anges som subvention av vuxenverksamhet till stor del anses avse yngre vuxna, sannolikt med samma fördelning mellan män och kvinnor som i de yngre åldrarna. Jämställdhet är ett politiskt begrepp definierat som jämlikhet mellan könen. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet är närbesläktat med jämlikhet. Medan jämlikhet rör alla människors lika värde är jämställdhet emellertid förbehållet förhållandet mellan könen. Det svenska ordet jämställdhet i den nu aktuella betydelsen etablerades i samband med att frågan om lagstiftning mot könsdiskriminering initierades politiskt i början av 1970-talet. 2 Metod Den metod som använts är analys av kvantitativa data, FoU-rapporter, olika slag av styrdokument samt kvalitativa uppgifter som tagits fram i dialog med kontorets handläggare som har nära kontakt med idrotten, fritidsverksamheten och kulturlivet i norrköping. Kvantitativa data har hämtats från Riksidrottsförbundet (RF), förvaltningens egna bidragssammanställningar och uppgifter från Kommunernas och Landstingens gemensamma databas Kolada. 1 I undersökningen ingår den statistik som hämtas från nämndens bokningsystem avseende Idrottsparken ( inklusive södra konstgräsplanen och Teknikhallen). Uthyrningen administreras av kultur- och fritidskontoret på uppdrag av internbanken (KS). 2 Wikipedia
Främsta källan avseende idrott är Riksidrottsförbundets årsvisa sammanställning av idrottens lokala verksamhet för pojkar och flickor (Statligt lokalt aktivitetsstöd, LOK) 3. Därifrån kan hämtas fördelning av aktiviteter i tre olika åldersgrupper per förening och idrott. Statistiken är också könsfördelad. 6(21) Den totala fördelningen inom respektive sport i norrköping, bildar underlag för hur kommunens övriga bidragsformer fördelas mellan pojkar och flickor där inte köns- och åldersfördelad statistik finns att tillgå. (investerings- och upprustningsstöd, uppdragsstöd, driftstöd mfl). Uthyrningen av hallar och planer för idrottsändamål har också LOKstatistiken som fördelningsnyckel. Det är en metod som inte är helt problemfri att använda. Det hade givetvis varit bättre om det hade funnits köns- och åldersfördelad besöksstatistik. Men i avsaknad av sådan så får LOK-statistikens föreningsbaserade aktivitetsstatistik användas istället för att uppskatta könsfördelningen mellan unga flickor och pojkar. Så en viss försiktighet i tolkningen, av hur det offentliga stödet fördelas, rekommenderas. Unga flickor och pojkars nyttjande av allmänna fritidsanläggningar som vandringsleder, motionsspår, badplatser, spontanidrottsplatser mfl är svåra att uppskatta och har därför inte berörts närmare i studien. Bedömningen är att dessa anläggningar nyttjas i lika utsträckning av pojkar och flickor. Inom kulturområdet finns inte samma breda underlag som grund för att fördela bidragen på pojkar och flickor, och mellan unga och vuxna, därför är underlaget mer osäkert. Bidrag ges till exempel till olika enskilda kulturaktörer som i sin tur vänder sig till olika målgrupper för sin verksamhet. Förvaltningen har inte hämtat in sifferredovisning från bidragstagarna om hur de stödda aktiviteterna har fördelats på pojkar respektive flickor. Fördelningen baseras därför, på en allmän bedömning av kontorets handläggare (se bil 6). Kommunens bidrag till barn- och ungdomsverksamhet inom studieförbund grundas på sammanställning från folkbildningsförbundet om registrerad verksamhet. Samtliga siffror avser utfall (avrundade till närmaste tusental) för budgetåret 2012. 3 Källa RF och www.kolada.se
7(21) Idrott/fritid 4 Riksidrottsförbundets (RF) jämställdhetsarbete är vägledande för föreningslivet. En röd tråd sedan mitten av 1970-talet, är att RF - och staten som huvudsponsor för idrotten - processat styrdokument med kontinuerligt ökat tryck kring frågan om lika villkor för män och kvinnor. Ett samlat intryck är att jämställdhetsarbetet gått framåt, men i ganska långsam takt. En hög ambition på högsta nivå har svårt att nå full effekt på gräsrotsnivån. Punktinsatser i form av extra medel från staten har under senare år framförallt i inledning av 2000-talet - erbjudits via projekt i föreningslivet för att åstadkomma utjämningseffekter. Ofta med begränsad effekt enligt de utvärderingar som gjorts. Man har i efterhand konstaterat att vissa projekt till och med har förstärkt könsskillnader. Dessutom har pengarna gått till projekt inom stora och redan populära idrotter och till redan välbeställda kommuner. På senare år har RF på central nivå i ökad utsträckning tonat ner jämställdhetsfokus för att i stället inrikta styrdokument på mer generella jämlikhetsaspekter. En skärpt tydlighet finns kring att idrotten ska omfatta alla. Möjligen är det förändrade synsätten en konsekvens av den oönskade effekt som kom ut av satsningarna under det s.k. Handslaget och dess efterföljare Idrottslyftet under perioden 2004-2011. Satsningarna utvärderades därefter och har sedan fortsatt inom ramen för Idrottslyftet, där staten hittills avsatt 500 000 tkr per år till olika projekt inom idrotten. Den fortsatta satsningen har mindre direkt jämställdhetsfokus än tidigare år. En kritik som förts fram från företrädare för genusaspekter är att idrotten i grunden är uppdelad i genusstrukturer. Eftersom grundstrukturen inom idrotten är könsuppdelad - dam & herridrott, dam- och herridrottsföreningar osv - så behövs ett särskilt grepp när det gäller styrning just kring frågor om jämställdhet. Det har uppenbarligen inte vunnit full gehör hos RFs högsta ledning. Jämställdhetsexperter är kritiska till könsblinda styrdokument och menar att de inte är tillräckligt styrande för ett aktivt och medvetet arbete med jämställdhet, och särskilt inom idrotten, med dess genomorganiserade genusuppdelade struktur. Det har också visat sig vara svårt att hantera jämställdhetsfrågor på basnivån när det väl kommer till skarpt läge. Ett talande exempel är när Umeå 4 RF FoU-rapport 2011.1 Utvärdering av Riksidrottsförbundets jämställdhetsarbete mellan åren 2005-2011. Gertrud Åström
kommun för några år sedan bestämde sig att ta tag i skevheter i fördelning av tider i anläggningar. 8(21) Och då blev det ett väldigt liv. Det var insändare som tog heder och ära av ledningen som fattat besluten. Okunskap, ilska, unken kvinnosyn, personangrepp och maktspråk kännetecknade debatten.erfarenheterna från Umeå visade att det kan bli upprörda känslor om en kommun följer sina prioriteringar och inte rättar sig efter vissa klubbar. Liknande händelser finns i andra kommuner med starka klubbar 5 Ett problem med RFs formulering om jämställdhetsintegrering, som går ut på att jämställdhet ska genomsyra allt man gör i idrottsföreningen från det lilla till det stora och svåra, är att det kan vara si och så med förförståelsen. Eller som Gertrud Åström 6 uttrycker det Man kan inte be folk att göra det de inte kan, är insikten inom arbetet med jämställdhetsintegrering Även om utbildning kan lösa problemet till viss del, så vilar ändå framgångar på att var och en personligen kommit till djupare insikter om värdet av ett samhälle som på alla plan ger verkligt jämlika förutsättningar för både män och kvinnor. En möjlig förklaring till att RF har flyttat fokus från jämställdhet till jämlikhetsaspekter är att man insett att det långsiktiga jämställdhetsarbetet, och lärdomarna från det, har öppnat möjlighet att tydligare närma sig andra stigmatiserande förhållanden som HBTQ, etnicitet, religionsfrågor, sociala förhållanden, sexualisering även på idrottens område. Bidrag fritid & idrott (tkr) 7 Bakgrund Nämnden avsätter direkta bidrag till föreningslivet dels som grundstimulans och en finansiell bas för verksamheten, dels efter behov, som prövas i enskild ordning. Behovsprövningen avser till största del ansökningar om bidrag till drift och underhåll av anläggning som ägs och drivs av en föreningen. Den behovsprövade delen dominerar med ca 2/3 av budgeten som helhet. LOK-stödet, som fördelas grundad på aktiviteten i föreningen oavsett om det rör sig om tjejer eller killar, är en förhållandevis liten del av en idrottsförenings totala intäkt. RF har bedömt att den är ca 14% för en 5 RF FoU-rapport 2011.1 sid 28 6 RF FoU-rapport 2011.1 sid 32 7 Vissa bidrag är till 100% riktade mot ungdomar, som tex aktivitetsmedlemsbidragen i andra fall som tex bidrag till konstnärer, vissa kulturföreningar, studieförbund, bygdegårdar, enskilt ägda ridanläggningar mm bedöms bidragen i varierande grad avse ungdomar. Bedömningen av dessa andelar har gjorts med kontorets samlade erfarenhet, och tillgänglig specialstatistik som bas.
genomsnittsförening. 8 Lägger man till den delen, som är nämndens aktivitetsmedlemsbidrag, så är bedömningen att knappt 20% av föreningens intäkter är offentligt kontant könsneutralt grundstöd. 9(21) Beslut om behovsbedömt bidrag fattas för närvarande av kontorets tjänstemän på delegation från nämnden, vilket innebär att beslut tas i nämndens namn (som om nämndens själv fattat beslutet). Anmälan av sådana beslut görs löpande till nämnden. Ordningen har tillkommit för att avlasta nämnden med ärenden av rutinkaraktär. Beslut som är av generell betydelse eller av andra skäl avviker från det som är normalt, tas regelmässigt upp för beslut av nämnden både på fritids- och kulturområdet. Dessa beslut är sedan grund för beslut som fattas på delegation. På det sättet skapas en allmän praxis för handläggning av rutinärenden. Tolkningen av nämndens bidragsregler är därför en ständigt pågående process som förutsätter en öppen och konstruktiv dialog mellan delegaterna och nämnden. Besluten fattas med hänsyn till de målbeskrivningar som genomsyrar bidragsreglerna. En är särskilt riktad mot jämställdhet. att främja jämställdhet mellan könen När det gäller jämställdhet finns ett krav, i nämndens bidragsregler, att föreningen särskilt ska ha beslutat om att ha fokus på jämställdhet samt att föreningen arbetar för att jämställdhet ska uppnås. Hittills har ingen förening nekats bidrag från kommunen på grund av brist på ambitioner och resultat på jämställdhetsområdet. Däremot har dialog förts med föreningar som inte tar jämställdhetsarbetet på allvar. Den strategin delar kommunen med RF som ser jämställdhetsintegrering som en process med målet att påverka attityder och skapa insikter som sedan på naturlig väg, med stöd av utbildningsinsatser, leder till förändring och utveckling. 9 Det ses som en särskilt lämplig strategi för en verksamhet som till största delen grundar sig på ideellt arbete. Kontant stöd fördelades år 2012 på följande bidragsformer Aktivitetsmedlemsbidrag (aktivitetsstyrkt) 4 100 Driftstöd (behovsprövat) 5 700 Investeringsstöd (behovsprövat) 1 900 8 RF FoU-rapport 2007.8 Ekonomiska styrmedel- inom ideella organisationer. sid 13 9 RF FoU-rapport 2011.1
Uppdragsstöd (behovsprövat) 1 600 10(21) Fri resurs & utvecklingsbidrag (behovsprövat) 500 Bidrag totalt 13 800 Av denna summa bedöms 11 860 (86%) avse ungdomar 7-20 år. Totalt bedöms 5 593 (47%) tilldelas flickors idrottande och 6 267 (53%) pojkars. En övervikt för pojkarna med 674 tkr. Aktivitetsmedlemsbidrag (generellt aktivitetsbaserat grundstöd) Bidraget är 4 100 tkr år 2012. Med generellt stöd menas kommunalt bidrag som betalas ut till föreningar proportionellt mot den aktivitetsnivå som finns i föreningen. Till viss del har också antalet unga medlemmar betydelse. Kommunens regler skiljer sig från statens (RFs LOK-stöd) genom att LOK-stödet mer tar hänsyn till den totala aktiviteten i föreningen snarare än antalet aktiva medlemmar. Det generella kommunala stödet till idrotten var 30 % av kommunens totala bidrag till idrott & fritidsföreningar. 70 % är behovsprövat. För att få en översiktlig bild av hur bidrag till pojkar och flickor fördelat sig i norrköping över en längre tidperiod kan man utgå ifrån uppgifterna från riksidrottsförbundet om utbetalt LOK-stöd. (Bilaga 4) Våren 2002 betalades det för första halvåret ut 2 267 tkr i statligt stöd till norrköpingsidrotten 10. (Statligt LOK-stöd betalas ut 2 gånger per år, till skillnad från det kommunala stödet, som betalas ut vid ett tillfälle under våren.) Totalt gick då 40% till idrottande flickor och 60% till aktiva pojkar. År 2012 betalade riksidrottsförbundet ut 3 776 tkr i LOK-stöd under våren. Höstens belopp har inte presenterats ännu, men brukar normalt vara i samma storleksordning som vårens. Om så är fallet så gav RFs LOK-stöd och tillsammans med kommunens aktivitetsmedlemsbidrag 11 700 tkr i generellt könsneutralt ekonomiskt till norrköpings idrottsföreningar år 2012. Av den summan avsåg 41% idrottande flickor och 59 % pojkar. Sett över en 10-årsperiod har alltså fördelning pojkar/flickor varit närmast konstant. Om den totala aktiviteten i en förening i det statliga stödsystemet i norrköping används för att fördela det kommunala stödet, 4 100 tkr, kan 10 Kommunens kompletterande aktivitetsmedlemsbidrag var för hela det året 3 895 tkr. Det är värt att notera att kommunens andel, i förhållande till statens, av det generella stödet till idrotten i norrköping har minskat under perioden 2002-2012 med 11 %-enheter.
man dra slutsatsen att flickors idrottande i norrköping år 2012 stöddes av nämnden med 1 266 tkr medan pojkarnas idrottande stöddes med 1 822 tkr. 11(21) 556 tkr mer till idrottande pojkarna således. Skillnaden mellan könen speglar det faktum att pojkar är mer aktiva medlemmar i den föreningsdrivna idrotten. Drift-, investerings-, utvecklings-, uppdragsstöd samt fri resurs (behovsprövat stöd) Bidrag totalt 9 700 tkr. Med behovsprövat bidrag menas att bidrag har utgått efter enskild ansökan från respektive förening, och prövning av förvaltningen. Det kan handla om bidrag för skötsel eller upprustning av en egen anläggning eller bidrag till skötsel av spår badplatser eller vandringsleder. Det behovsprövade bidraget var totalt 70% av kommunens bidrag till idrott och fritid. Av den summa avsåg ca 7 360 tkr idrott. Resterande del är annan fritidsverksamhet, förutom det som traditionellt definieras som kultur. Av summan avseende idrott bedöms 80%,eller 5 888 tkr, avse barn- och ungdomsverksamhet och 20%, eller 1 472 tkr rikta sig till vuxna. Den procentuella fördelningen var 51 % mot 49 % till pojkarnas fördel, om man ser till vilken idrott bidraget beviljats, och hur könsfördelningen är i respektive idrott enligt uppgifterna från RF i LOK-statistiken. Det ger 3 003 tkr till pojkar och 2 885 tkr till flickor. Alltså 118 tkr mer till pojkidrotten. Det behovsprövade bidraget dämpar alltså skillnaderna mellan pojkar och flickor något, om man jämför med det generella grundstödet som grundar sig på aktiviteter och medlemskap. Den främsta orsaken till det är att ridanläggningar, som domineras kraftigt av flickor, får relativt stor andel av det riktade stödet. Övrig fritidsverksamhet som fick bidrag motsvarande 2 340 tkr bestod av intresseföreningar med annan inriktning än idrott ex vis: Scouting, etnisk, religiös, nykterhet, djur & natur. Av dessa bedöms ca 20 % avse bidrag till vuxenverksamhet. De verksamma ungdomarna i dessa föreningar var sammantaget 3 459 pojkar respektive 3 476 flickor. Dvs i stor sett 50/50. Det innebär 936 tkr till pojkar respektive flickor.
Sammanfattning, bidrag till idrotts- och fritidsföreningar 11 Sammanlagt fördelar sig nämndens bidrag till föreningar inom idrott och fritid på följande sätt: 12(21) Pojkar: 6 267 tkr ( 53% ) Flickor: 5 593 tkr ( 47% ) En fördel för pojkar med 674 tkr. Den främsta förklaringen till skillnaden är att pojkar är mer aktiva i den föreningsorganiserade idrotten, och därför får en större del av det generella grundstödet till föreningslivet, som bygger på aktivitetsnivån oavsett könstillhörighet. Skillnaden jämnas ut en hel del av att det behovsprövade bidraget för stöd till föreningsägda/-drivna anläggningar till betydande del riktas mot ridanläggningar som kraftigt domineras av idrott som lockar flickor. Subvention av idrotts- och fritidsanläggningar (tkr) Grundläggande antaganden om subvention Antaganden har gjorts tillsammans med kultur- och fritidskontorets uthyrnings- och förvaltningsfunktioner om andel användare 7-20 år samt fördelning per anläggning (%) mellan olika idrotter. Den del av den kommunsubventionerade anläggningen som utnyttjas av föreningslivet fördelas, mellan pojkar och flickor, enligt den andel som respektive idrott redovisar via LOK-statistiken för norrköping. Subventionens storlek baseras på den hyreskostnad som kultur- och fritidsnämnden betalar via intern inhyrning från stadsplaneringsnämnden. Friluftsanläggningar bedöms utnyttjas av pojkar och flickor i lika omfattning. Här avses subventionsbelopp om ca 5 000 tkr, som avser spår/leder, friluftsanläggningar, badplatser mm. Hälften av subventionen bedöms avse unga. Den största delen av kommunens stöd till idrotten är subvention av föreningars och enskildas hyror i anläggningar. Totalt var hyresubventionen år 2012 79 900 tkr. Av den summan bedöms ca 75 % avse verksamhet för gruppen upp till 20 år. Det innebär att skattekollektivet, med de pengarna, står för mellanskillnaden mellan den verkliga kostnaden för anläggningarna och den hyra som brukaren får betala till i genomsnitt ca 90 %. Kommunens hyresintäkt 2012 var 7 800 tkr. Systemet för subvention är för närvarande helt könsneutralt utifrån det nuvarande utbudet av kommunägda anläggningar. 11 Se även bilaga 2
Däremot är det inte könsneutralt i den meningen att vissa idrotter som till sin karaktär är mansdominerad som tex isidrott, har anläggningar som är betydligt dyrare för kommunen att bygga, driva och underhålla (och subventionera) än tex gräsytor för fotboll. 13(21) Å andra sidan utgår en hel del bidragsmedel till drift och underhåll av enskilda ridanläggningar, som ju är en starkt flickdominerad verksamhet. Simanläggningar som ju också är kostsamma att bygga, driva och underhålla är mer könsneutrala eftersom simning som idrott är mer könsmässigt jämnt fördelad än isidrotten och ridsport. Redan utbudet av befintliga anläggningar på kort- och medellång sikt konserverar rådande könsmönster. Badanläggningar De badanläggningar som skattesubventioneras av KFN är: Anläggning Nettosubvention Himmelstalundsbadet 1 900 Centralbadet 17 300 Skärblacka simhall 2 200 Åbybadet 500 Råsslabadet 400 Totalt 22 300 Av nyttjarna bedöms 65 %, eller 14 495 tkr, avse åldrarna 7-20 år Simidrotten i Norrköping hade år 2012 51 % flickor och 49 % pojkar i verksamheten 12. Det innebär att flickor bedöms subventioneras med 7 392 tkr och pojkar med 7 103 tkr. Ett plus för tjejerna med 289 tkr. Större idrottshallar Följande anläggningar avses: Anläggning Nettosubvention Himmelstalundshallen 11 900 Stadium Arena 10 400 Mässhallen (inkl stallet och uterink) 8 500 12 RFs LOK-statistik för våren 2012. Se bilaga 4
Kråkvilan 200 14(21) Ny ridanläggning 13 200 Totalt 31 200 Av totalkostnaden 31 200 tkr bedöms 27 820 tkr (89 %) avse ungdomar 7-20 år. Flickidrotten fick 9 676 tkr (35%) av den subventionen och killarna 18 144 tkr (65%). En skillnad på 8 468 tkr, främst beroende på pojkarnas kraftiga dominans inom isidrotten, och den höga subventionsgraden i isanläggningarna. Fotbolls- och friidrottsanläggningar (hyresobjekt) 9 mindre och 7 större fotbollsanläggningar 14 subventioneras sammanlagt med 7 300 tkr. Av denna summa bedöms 80 % (5 840 tkr) avse åldrarna 7-20 år. Eftersom pojkar dominerar inom fotbollen (71% mot 29%) har pojkidrotten fått 2 452 mer än tjejerna av den skattesubventionen. Mindre idrottshallar och gymnastiksalar Nämnden hyr ut 50 mindre idrottshallar och gymnastiksalar till föreningslivet (och till enskilda om det finns överblivna tider). Skattesubventioneringen vid uthyrning var sammanlagt förra året 14 100 tkr. 15 Av nyttjarna i dessa 50 hallar bedöms 60 % (8 640 tkr) avse åldrarna 7-20 år Idrottande för pojkar bedöms subventioneras med 5 404 tkr och flickor med 3 056 tkr. 2 348 tkr mer till pojkarnas idrottande. 13 Avser ränta och avskrivning från en samlad investering i ridanläggningar, främst enskilt ägda, som kommunen gjorde 1993/94. 14 Mindre IP: Johannesborg, Östra Husby, Getängen, Mamre, Navestad, Bäckplan, Smedbyfältet, Lindö & div. små bollplaner. Större IP: Bollspelaren, Borgsmo, Ektorp, Domarringen, Sydvallen och Himmelstalund södra/norra 15 Kostnaden var 18 400 tkr och intäkten 4 300 tkr. De mindre hallarna hade alltså en något lägre genomsnittlig subventionsgrad (77 %), än övriga anläggningar. I de dyrare anläggningarna, som is- och simanläggningar, ligger subventionsgraden på 96-97%.
Total anläggningssubvention till unga Flickor Pojkar Friluftsanlägningar 1 250 1 250 2 500 bad 7 392 7 103 14 495 Himmelstalund mfl (större hallar) 9 676 18 144 27 820 Fotbollsanläggningar 1 694 4 146 5 840 Mindre hallar 3 056 5 404 8 460 Totalt 23 068 36 047 59 115 %-fördelning mellan könen 39% 61% 15(21) Idrottande över tid 16 Det finns intressanta genustrender när det gäller enskilda ungdomsidrotter i Norrköping under perioden 2002-2012. Fotboll är, och har varit, den i särklass största ungdomsidrotten i Norrköping, nästan 40 % av all idrott. Fotbollen har under perioden lyckats engagera 10 procentenheter fler flickor. Basket, den tredje största idrotten i Norrköping, har lyckat på samma sätt som fotbollen att locka märkbart större andel flickor. Övriga idrotter som lyckats relativt väl med att jämna ut könsskillnader under perioden är bowling, skolidrott (som inte får stöd från kultur- och fritidsnämnden, men däremot är bidragberättigade för statligt stöd), brottning, korpidrott och bågskytte. Idrotter som däremot går mot en minskad könsintegrering över tid är innebandy, kanot och cykel. Bidrag kultur Bakgrund Det finns, i det dagliga arbetet med bidragsgivning, stora skillnader inom kulturområdet jämfört med idrotten. Här finns inte samma genomorganiserade och tydliga struktur som RF och dess distriksorganisation och lokala föreningar utgör. Jämställdhet verkar inte vara lika tydligt och målmedvetet driven inom kulturens område som när det gäller idrotten. Inom kultur verkar jämlikhet vara ett mer dominerande begrepp, ett bredare anslag kring allas, och särskilt barns, rätt till kultur. Nämndens målbeskrivningar i bidragsbestämmelserna, där jämställdhet ingår som en del, omfattar ungdomsföreningar. Det täcker inte in kulturområdet. En stor del av bidragen går till andra juridiska (och även enskilda i vissa fall) personer än ungdomsföreningar. Det är därför svårare, 16 Se bilaga 4
än inom idrotten, att kontrollera åtgärder, från bidragstagarna, i enlighet med nämndens målbeskrivning kring jämställdhet. 16(21) Däremot finns givetvis jämställdhets- och jämlikhetsaspekter med som en viktig del av underlaget för beslutsfattandet. Basen för de aspekterna finns ju bland annat i FNs barnkonvention. Det gör att gränserna för rena rutinärenden som tas på delegation från nämnden och principärenden som bör hänskjutas till beslut i nämnden är mer flytande inom kulturens område än inom idrotten, inte bara när det gäller jämställdhet, utan också andra mål som satts upp i bidragsbestämmelserna. Det krävs därför en större vaksamhet i den dagliga handläggningen av kulturbidrag från delegaternas sida, så att principfrågor som ska styra rutinbesluten verkligen hänskjuts till nämnden för beredning och beslut, och att det hålls en levande dialog mellan nämnden och delegaterna. På ett område, när det gäller bidrag till studieförbund, liknar formen för bidragsgivningen, den som gäller för idrotten. En något besvärande fråga när det gäller bidraget till studieförbunden är att staten som är stor bidragsgivare vid sidan av kommunen, inte ger bidrag för verksamhet som vänder sig till barn under 12 år. En prioriterad grupp för nämnden. Det gör att kommunens generella stöd till studieförbunden till ca 80 % når vuxna och äldre. Eftersom bidraget till studieförbunden i dagsläget är helt könsneutralt ger det ingen styrande effekt. Bidraget grundar sig på timredovisning från varje studieförbund, som sedan får dela på nämnden totalbudget beroende på redovisad tid. Eftersom bidraget till studieförbunden är en så stor del av kulturbidraget minskar därför nämndens möjlighet att använda kulturbidragen för att med skattemedel uppnå ökad jämställdhet i ungdomsverksamhet, med nuvarande regler. De olika bidragsformerna inom kultur (tkr) Bidrag till studieförbund (aktivitetsstyrt) 3 800 Uppdragsstöd (behovsprövat) 3 100 Kulturkammaren (hyressubvention) 2 000 Produktionsstöd (behovsprövat) 1 000 Arrangemangsstöd (behovsprövat) 800 Ungdomars fritid (behovsprövat) 900 Övrigt stöd (behovsprövat) 700 Totalt 12 300 Av denna summa bedöms 6 904 tkr ( 56%) avse ungdomar 7-20 år
Totalt bedöms flickor komma i åtnjutande av 3 539 tkr (29%) av stödet och pojkar 3 365 (27%) 17(21) Stöd till studieförbund Totalt 3 800 Folkbildningsförbundet redovisar statistiskt underlag som gör det möjligt att, med vissa generaliseringar 17, mejsla ut åldersgruppen upp till 20 år genusfördelad för att på det sättet dela upp det kommunala studieförbundsstödet på pojkar och flickor. Åldersgruppen -20 år skulle då svara för 7 469 studietimmar (22%) av totalt 33 951 timmar som redovisats av 10 studieförbund i norrköping år 2011 (senaste uppgiften). 22 % av nämndens bidrag till studieförbund bedöms avse åldersgruppen upp till 20 år, dvs 842 tkr. De tio studieförbund som får kommunalt stöd i Norrköping redovisar år 2011 41 % eller 13 807 män och 59 % eller 20 144 kvinnor. Eftersom könsuppdelning av deltagande i olika åldersgrupper saknas görs antagandet att fördelningen i olika åldersgrupper på män och kvinnor är lika med den totala fördelningen enligt ovan. Det innebär att de 22% av bidraget till studieförbunden som ges till åldersgruppen 7-20 år avser flickor 59 % eller 497 och pojkar 41% eller 345 En övervikt för flickor med 152 tkr Nämndens stöd till studieförbund är, som sammanställningen visar, till största delen riktad mot vuxna. Till stor del beror det på nämndens befintliga regler, men också på den statliga styrningen som inte ger studieförbunden bidragskompensation för verksamhet under 13 års ålder, där förbunden trots det ändå bedriver viss verksamhet (ca 9% av totalen). De enskilda studieförbunden har en stor spridning i sitt åldersmässiga fokus. ABF hade 2011 som exempel endast 8% av sin verksamhet (studiecirklar och annan studieverksamhet) riktad mot åldrarna upp till 25 år medan Studiefrämjandet hade 55%. 17 Folkbildningen redovisar åldersgrupperna upp tom 12 år, 13-24 år, 25-64 år samt 65 år- i sin statistik. Generaliseringen innebär att gruppen 7-20 år antas vara samtliga upp tom 12 år samt 8 av de 12 åldersklasserna (67%) i gruppen 13-24 år. Totalt sett blir denna grupp 22% av totalen 33 951 deltagare med det beräkningsantagandet.
Övriga kulturbidrag 18 Totalt 8 500 18(21) De olika bidragsformer som avses är direkt kopplade till det aktuella behovet som finns i Norrköpings fria kulturliv. Bidragsansökningar speglar den kraft, i stort och smått, som gett Norrköping ett rykte som framstående kulturstad, inte bara på hög nivå utan också med bredd och djup. Stödet från nämndens sida är framsprunget ur en kontinuerlig dialog med och kunskap om det fria kulturlivet. Här finns potential att bygga vidare på. Det finns dessutom alltid ett betydligt större behov, uttryckt i inkomna ansökningar, än de tillgängliga resurserna kan möta. Norrköping är definitivt utvecklingsbar som kulturstad, med utgångspunkt från den plattform som redan finns. Hittills har bidragsgivningen medvetet varit inkluderande inte bara när det gäller jämställdhet utan även varit jämlik i den meningen att alla ska med. En möjlig inriktning för framtiden kan vara att närmare analysera andelen som avser vuxenverksamhet, för att se om det inte är möjligt att omfördela subventionsmedel från vuxna till unga. Vuxna 2 438 tkr (29 %) unga 6 062 tkr (71 %). Pojkar 35,5 % flickor 35,8% En marginell skillnad till flickornas fördel med 22 tkr Pojkar och flickor utanför det offentliga subventionssystemet Idrott eller idrottsliknande aktiviteter och kulturverksamhet utanför det offentligt subventionerade bidragssystemet fångas alltså inte in i det här sammanhanget. Därför är det svårt att dra några bestämda slutsatser om pojkar och flickors aktiviteter totalt sett. För att göra det måste också aktiviteter vid privata gym, egenidrottande och liknande studeras närmare, vilket är ett mer eller mindre outforskat området i Norrköping. I föreningen Friskis och Svettis dominerar flickor kraftigt och svarade för 97 % av aktiviteterna i ålderskategorin 17-20 år. Det utgår alltså offentligt aktivitetsstöd till föreningen för ungdomar upp till 20 år, eftersom de är organiserade inom riksidrottsförbundet. Skulle den könsfördelningen översättas till enskilt driven gymverksamhet i kommunen skulle troligen tjejers aktivitetsnivå statistiskt öka betydligt. 18 Se bilaga 6
Det går alltså inte att dra slutsatsen av den här inventeringen och analysen att det motsvarar hur pojkar och flickor konsumerar kultur eller ägnar sig åt aktivt utövande, eller bedriver fysisk aktivitet enskild eller i grupp, samt om samhället som helhet ger jämställda förutsättningar för pojkar och flickor på dessa områden. För det krävs en betydligt djupare och mer krävande analys. 19(21) En tendens på senare år är att flickor verkar ägna sig alltmer åt att gå på gym. Det kan man grunda på att flickor, framförallt i de högre åldrarna, över tid kraftigt ökat sitt deltagande i Friskis och Svettis verksamhet, som ju bedrivs i föreningsform, och därför ingår i RFs LOK-statistik, som en del av friidrottsförbundets verksamhet. Det finns alltså anledning att anta att tonårsflickor finns välrepresenterade vid privata gym, som inte finns med i denna analys. På kulturens område är mörkertalen än mer omfattande. Det beror delvis på att ungdomars definition av kultur är svävande. En större undersökning om ungas livsstil har gjorts vid ett antal tillfällen i kommunens regi. Den senaste är från 2008. 19 Undersökningen konstaterar att förändringstakten i ungdomskulturen är långsammare än vad både vuxna och ungdomar tror, men att den generellt är snabbare inom den oorganiserade fritidskulturen. En trend är att intresset att vara med i en förening minskar över tid, viket ju minskar nämndens möjlighet att styra jämställdheten via tillgängliga skattemedel. Om man ser till tonåringarnas preferenser så vill pojkarna att kommunen satsar mer på idrott och flickorna att man satsar mer på kultur. Något som styrker antagande att flickor i allt större utsträckning finns på gym är att flickor i undersökningen ville att kommunen skulle satsa mer på sådana. För tonåriga pojkar är det fotboll som gäller i Norrköping. Ett inte särskilt överraskande, och könsstereotypt, resultat. Det är dock värt att notera att pojkar generellt uppger sig motionera/idrotta mer än flickor, och att ju mer man gör det desto högre skattar man sin hälsa. Enligt undersökningen verkar tjejer vara mer medvetna än killar när det kost. Generell tyder undersökningsresultatet också på att det är de mer välartade ungdomarna med höga skolbetyg, som dominerar i det organiserade kultur- och idrottslivet. Det är alltså ungdomar från socialt stabila och relativt välmående miljöer som får större delen av det offentliga stödet. Det ligger i linje med forskningsutvärderingar från projekt inom RFs Handslaget. 20 19 Ung i Norrköping 2008 Blomdahl/Elofsson. Rapport Norrköpings kommun 2009-10-26 20 RF Handslagsrapport 2007:12
Det indikerar att den offentliga subventionen på detta område kanske är mer jämställd än jämlik. 20(21) Möjliga åtgärder Ett av grundkraven för att få bidrag enligt nämndens bidragsregler är att främja jämställdhet mellan könen. En viktig grundåtgärd är givetvis att skapa lika villkor för flickor och pojkar att kunna idrotta och utöva kulturverksamhet på fritiden, inom ramen för de offentliga erbjudandena, men också att båda könen sedan får del av det offentliga stödet i lika stor omfattning och andel. Mer återstår för att anpassa utbudet till de specifika behov som flickor respektive pojkar har och ger uttryck för. När det gäller att skapa anläggningar som svarar upp mot behoven är målet långsiktigt och svårbedömt, men med hjälp av bidragsmedlen kan åtgärder åstadkommas relativt snabbt. Dessutom kan man åstadkomma mycket inom nuvarande ramar genom omprioriteringar inom kommunens stödsystem, inte minst mellan unga och vuxna. Striktare regeltillämpning Bidrag kan omfördelas från de föreningar som inte bedriver verksamhet för båda könen till de föreningar som gör det. Av de 114 idrottsföreningar som under våren 2012 fick generellt statligt LOK-stöd saknade var femte verksamhet för båda könen (se bil. 5). Att erbjuda verksamhet för båda könen och samtidigt aktivt verka för att erbjudandet når båda könen, kan då ses som att man främjar jämställdhet. Därmed skulle man i konsekvensens namn bli utan stöd om man inte gör det. Det skulle skynda på utvecklingen mot att föreningar fusionerar eller ombildas för att erbjuda båda könen möjligheter att utöva idrott inom respektive förening, och ge tydlighet åt vad nämnden vill uppnå. Ett aktuellt beslut från en förening i Norrköping att avveckla sin verksamhet för damer, i en normalt manligt dominerad idrott, av kostnadsskäl och mot utövarnas vilja, kan heller inte ses vara i linje med de grundläggande bidragsreglerna att främja jämställdhet mellan könen. Eftersom jämställdhetsintegration ju är ett strävansarbete mot ett normativt mål bör ett skarpt debattklimat vara ett verkningsfullt medel i sig, även om det inte sedan ska behöva leda till att föreningar tvingas till drastiska åtgärder. Man kan exempelvis tänka sig att en förening som efter en längre tid inte har vidtagit önskvärda åtgärder på frivillig väg, övergångsvis får reducerat bidrag, för att efterhand bli av med det, om inget konkret händer. Offentlig debatt Att börja signalera att regelsystemet kommer att tillämpas striktare kommer säkerligen att skapa ett debattklimat som räcker till för att uppmärksamma
jämställdhetsfrågan. Inte minst exemplet från Umeå (se sid. 7) ger en god indikation på det, även om det specifika exemplet avsåg fördelning av tider i anläggningar, något som i Norrköping sker i samverkan med den lokala idrottens samrådsorgan NIF. (Även om det inte i Norrköping ställer till ett sådant väsen som i Umeå så är det en nog så känsligt fråga, även här, att få alla önskemål att bli acceptabelt tillfredsställda.) 21(21) Omfördelning En relativt betydande del av bidrag och subventioner av lokaler avser vuxna (28 121 tkr). Om taxesystemet i anläggningar och bidragsgivningen fokuserade mer på prioriterade grupper, som barn och unga, ger det utrymme att föra över skattemedel från vuxna till unga. På det sättet ges också goda möjligheter att jämna ut skillnader i skattesubvention på jämställdhetsområdet men också skapa förutsättningar för ökad jämlikhet. Här bör man dock vara medveten om att definitionen av vuxen i analysen är snävt satt. Det finns en allmän trend att definitionen av att vara vuxen, och därmed ha en rimlig förmåga att bära kostnader utan skattesubvention, flyttas uppåt i åldrarna. Av det skälet bör en del av vuxensubventionen ändå kanske kunna motiveras. Den stora ojämlikheten i kommunens ekonomiska stöd till ungas idrottande består av hyressubvention av anläggningar. Kommunen ger ca 13 mkr per år mer till pojkidrotten enligt sammanställningen på sid 15. Här är det svårt att ta fram exempel på enkla lösningar. Befintliga anläggningar finns där de finns och tar en stor del av tillgängliga subventionsmedel i anspråk eftersom de är och har varit både dyra att bygga och driva. Det känns inte särskilt konstruktivt som förslag att riva en isanläggning och ersätta den med en ny ridanläggning som exempel. Det skulle nämligen göra en stor skillnad i anläggningssubvention till flickornas fördel. Riktade satsningar Nya medel kan ges till särskilt riktade insatser mot tjejers idrottande. Det finns då anledning att beakta RFs erfarenheter ifrån handslaget och idrottslyftet så att inte redan livaktiga föreningar, med omfattande tjejverksamhet, i socialt stabila stadsdelar gynnas i första hand.
Källförteckning bil 1 RFs rapporter FoU-rapporter 2007:7 Sexualiseringen av idrottens offentliga rum 2007:8 Ekonomiska styrmedel- inom ideella organisationer 2007:12 Som hand i handske - en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? 2007:22 Var hamnade handslagspengarna Stor blev större och liten kunde inte hänga med 2008:3 Idrottens roll i samhället II En modell för idrottsgenererade och monetära effekter i samhället 2009:6 Vilka är idrottens makthavare? Om rekrytering till styrelser inom svensk idrott 2010:1 Användning av idrottsanläggningar- en studie av tillgänglighet till och fördelning av tider i idrottsanläggningar ur ett jämställdhetsperspektiv 2011:1 Utvärdering av Riksidrottsförbundets jämställdhetsarbete mellan åren 2005-2010 Övriga RF-rapporter Streck för miljoner en utredning av det statliga lokala aktivitetsstödet Forskning om Handslagets genomförande och resultat- En utvärderande sammanställning, januari 2008 Här är handslaget- fyra år summeras, februari 2008 Övriga rapporter Ung i Norrköping 2008, Norrköpings kommun 2009-10-26 Ulf Blomdahl/Stig Elofsson Hur är hälsan bland högstadie- och gymnasieelever i Norrköping 2009, Norrköpings kommun, Stig Elofsson På spaning efter jämställdhet del 2 Kvinnor och män i scenkonsten i Sverige 2008, Svenska teaterunionen/svenska ITI, Stockholm 2010 Strategi för Kulturrådets jämställdhetsarbete 2010-2013, Kulturrådet 2010-09-22, S 2010:29 Jämusprojektet:1 - Genusperspektiv i museer- En omvärldsbevakning, Statens historiska museum, Lotta Fernestål 2011 Jämusprojektet:2 Uppdrag jämställda museer, Statens historiska museum, 2013 Bilaga 1 1
Strategier, tillvägagångssätt och resultat inom särskilda satsningar på jämställdhet inom film-, musei och musiksektorn 2011, Myndigheten för kulturanalys Annika Olsson 2012 Projektansökan för Genusfällor Hur räddar vi kulturskolan att snubbla? SMOK, 13 februari 2012. Övriga källor Bidragsregler för kultur- och fritidsverksamheten i Norrköping, Norrköpings kommun Kultur- och fritidsnämnden 2008 Kvalitativa intervjuer, Jan Trost Studielitteratur 2005 www.rf.se www.kolada.se 2
Bilaga 2 Bilaga 2 Idrotten och genus, fördelning av kommunala medel 2012 (bidrag, tkr) Generellt stöd Totalt bidrag från nämnden 2012 Flickor 7-20 Pojkar 7-20 vuxna Totalt Aktivitetsmedlemsbidrag idrott 41/59 3 088 1 266 1 822-3 088 Aktivitetsmedlemsbidrag "övr fritid" 50/50 1 012 506 506-1 012 Summa aktivitetsmedlemsbidrag 4 100 1 772 2 328 4 100 Behovsprövat stöd Driftstöd 5 700 Investeringsstöd 1 900 Uppdragsstöd 1 600 Fri resurs & utvecklingsbidrag 500 Summa 9 700 Varav idrott 49/51 2 885 3 003 1 472 7 360 Varav "övrig fritid" 50/50? 936 936 468 2 340 Totalt flickor/pojkar 5 593 6 267 1 940 13 800 47% 53% 14% Mer till pojkar 674 PM Jämställd resursfördelning inom kultur- och fritidsområdet, uppdrag 2013
Bilaga 3 Bilaga 3 Fördelning av kommunal subvention av idrottsanläggningar 2012 ( tkr) Kultur- och fritidsnämnden Badanläggningar vuxna 35%,F51%,P49% Total subvention från nämnden 2012 Flickor 7-20 % Pojkar 7-20 % vuxna Centralbadet 17 300 5 735 51% 5 510 49% 6 055 Skärblacka simhall 2 200 729 51% 701 49% 770 Himmelstalundsbadet 1 900 630 51% 605 49% 665 Åbybadet 500 166 51% 159 49% 175 Råsslabadet (Krokek) 400 133 51% 127 49% 140 Summa 22 300 7 392 51% 7 103 49% 7 805 Fotbollsanläggningar vuxna 20%,F29%,P71% 9 mindre och 7 större anläggningar 7 300 1 694 29% 4 146 71% 1 460 Större idrottshallar Himmelstalundshallen med bandybanan* 11 900 1 909 20% 7 611 80% 2 380 Stadium Arena** 10 400 5 512 53% 4 888 47% 0 Mässhallen, stallet och uterinken*** 8 200 2 052 28% 5 328 72% 820 Stallet/uterink 300 6 2% 294 98% 0 Kråkvilan 200 1 6% 19 94% 180 "Ny ridanläggning" 200 196 98% 4 2% 0 Summa 31 200 9 676 35% 18 144 65% 3 380 Mindre idrottshallar & gymnastiksalar 14 100 3 056 36% 5 404 64% 5 640 Spår/leder badplatser friluftsanläggningar mm 5 000 750 50% 750 50% 3 500 Totalt 79 900 22 568 39% 35 547 61% 21 785 * sporter:ishockey andel 70 %,konståkning andel 19 %, Bandy andel 11 % **sporter: basket 64 %, friidrott 36 % ***sporter:innebandy 32 %, handboll 47 %, ishockey 21 % e
Bilaga 4 LOK våren 2012 Godkänt belopp Andel flickor Andel pojkar LOK våren 2002 Godkänt belopp Andel flickor Andel pojkar fotboll (31) 1 444 231 29% 71% Fotboll (34) 997 140 20% 80% ridsport (7) 385 600 98% 2% Ridsport (10) 412 305 96% 4% basket (2) 309 352 44% 56% Basket (2) 171 320 35% 65% handboll (4) 215 456 46% 54% Handboll (4) 117 775 47% 53% tennis (3) 204 536 37% 63% Tennis (4) 77 590 36% 64% Simning 184 736 51% 49% Simning 135 990 55% 45% friidrott (3) 177 102 69% 31% Friidrott (4) 159 520 65% 35% innebandy (5) 145 848 18% 82% Innebandy (5) 141 300 30% 70% ishockey (2) 96 560 2% 98% Ishockey (2) 92 065 0% 100% karate (4) 92 744 31% 69% karate orientering (5) 70 816 43% 57% Orientering (5) 40 900 44% 56% gymnastik (3) 55 384 93% 7% Gymnastik (7) 70 075 89% 11% bowling (7) 52 112 46% 54% Bowling (5) 22 380 14% 86% skolidrott (4) 45 032 47% 53% Skolidrott (3) 8 790 20% 80% brottning (3) 28 496 28% 72% Brottning (3) 28 890 6% 94% Konståkning 26 392 97% 3% Konståkning 12 595 100% 0% judo (2) 23 129 27% 73% Judo 15 350 30% 70% bordtennis (3) 21 552 4% 96% Bordtennis 26 170 10% 90% Rugby 18 168 21% 79% Rugby 5 160 15% 85% budo & kampsport (3) 17 248 24% 76% Budo & Kampsport (5) 24 855 24% 76% Korpen 17 152 47% 53% Korpen (5) 6 650 17% 83% Badminton (2) 17 040 33% 67% Badminton 13 480 36% 64% Bandy 15 408 2% 98% Bandy 22 855 2% 98% Amerikansk Fotboll 14 352 3% 97% Amerikansk Fotboll Taekwondo 13 160 23% 77% Taekwon-do 59 895 26% 74% Kanot 12 992 38% 62% Kanot 2 975 61% 39% handikappidrott 10 704 22% 78% Handikappidrott (3) 12 045 8% 92% golf (2) 10 176 15% 85% Golf (3) 14 710 20% 80% Boxning 9 824 24% 76% Boxning 6 590 14% 86% skyttesport (5) 8 000 18% 82% Sportskytte 9 405 17% 83% skidor (2) 7 824 33% 67% Skidor 2 315 37% 63% Cykel 5 296 9% 91% Cykel 1 450 20% 80% motorcykel (2) 5 136 6% 94% Motorcykel 4 270 2% 98% segling (2) 3 664 31% 69% segling Akademisk idrott 3 320 25% 75% Akademisk idrott Squash 2 848 27% 73% Squash Bågskytte 2 840 49% 51% Bågskytte 1 215 8% 92% Dövidrott 1 376 66% 34% Dövidrott Curling 872 0% 100% Curling Tyngdlyftning Tyngdlyftning 5 035 2% 98% Flygsport Flygsport 1 685 17% 83% Sportdykning Sportdykning 1 325 37% 63% Totalt 3 776 478 41% 59% Totalt 2 726 070 40% 60% antal föreningar ( ) antal föreningar PM Jämställd resursfördelning inom kultur- o
Bilaga 5 Andel flickor resp. pojkar i ungdomsidrotten i norrköping våren 2012, per förening Bilaga 5 Förening Andel flickor Andel pojkar Förening Andel flickor Andel pojkar Norrköpings Kvinnliga Idrottsklubb 100% 0% Squashklubben Norrköping 27% 73% Norrköping City Damfotbollförening 100% 0% Assyriska Idrottsföreningen i Norrköping 27% 73% Peking Västra Footballclub 100% 0% Bowlingklubben Lejonen 26% 74% Idrottsklubben Waria 100% 0% Norrköpings Judoklubb 26% 74% Vikbolandets Ryttarförening 100% 0% Bowlingklubben Örnen 25% 75% Norrköpings Fältrittklubb 99,6% 0,4% Norrköpings Ju-jutsuklubb Shogun IF 25% 75% Hageby Ridklubb 99,5% 0,5% Norrköpings Akademiska FFI 25% 75% Skogslottens Ryttarförening 98% 2% Åby Innebandyklubb 24% 76% Åby Ridklubb 98% 2% Norrköpings BK Akilles 24% 76% Norrköpings Konståkningsklubb 97% 3% Norrköpings Handikapp IF 24% 76% IF Friskis & Svettis Norrköping 97% 3% Bollklubben Vingen 24% 76% Norrköpingsortens RF 96% 4% IF Dojo Norrköping 23% 77% Ridklubben Ekenryttarna 95% 5% FUB Norrköping 23% 77% Norsholms Gymnastikförening 94% 6% Yong-Gi TKD Sport Center 23% 77% Norrköpings Gymnastikförening 93% 7% Torshags Skyttegille 22% 78% Dambowlingsällskapet Hajen 82% 18% Norrköpings Rugbyklubb Trojan 21% 79% Bowlingklubben Eva 67% 33% Innebandyföreningen Norrköping 21% 79% Lindö Tennisklubb 66% 34% Hagahöjdens Bollklubb 20% 80% Dövas Förening i Norrköping 66% 34% Bråvikens Segelsällskap 19% 81% Kungsgårds Skolidrottsförening 66% 34% Norrköpings Golfklubb 19% 81% Kättinge Idrottsförening 65% 35% Vånga Idrottsförening 18% 82% Idrottsklubben Norrköping Friidrott 60% 40% Vikbolandets Lokala JVF 17% 83% GOIF Tjalve 55% 45% Norrköpings Brottarklubb 16% 84% Orienteringsklubben Kolmården 51% 49% Norrköpings Shitoryu KK 16% 84% Norrköpings Kappsimningsklubb 51% 49% S:t Kuryakos Idrottsförening 14% 86% Shoshin Karateklubb Norrköping 50% 50% Krokeks Skytteförening 12% 88% Bågskytteklubben Friskyttarna 49% 51% Bråvikens Golfklubb 11% 89% Korpförening Norrköping 47% 53% Bråvalla Idrottsklubb 10% 90% Norrköpings Segelsällskap 46% 54% Cykelklubben Antilopen 9% 91% Norrköpings Basketbollförening 45% 55% Norrköpings Basketförening 9% 91% Kimstad Gymnastik O IF 45% 55% SMK Östgöta MC-Förening 7% 93% NAIS Handbollsförening 44% 56% KFUM Norrköping 6% 94% Eneby Bollklubb 42% 58% Norsholms Idrottsförening 4% 96% Söderportens Skol Idrottsförening 42% 58% IF Norcopensarna 3% 97% NAIS Orienteringsklubb 40% 60% Norrköping Peking Panthers AFF 3% 97% Åby Tennisklubb 40% 60% Hockeyclub Vita hästen 2% 98% Primate Lounge Idrottsförening 40% 60% Borgia-Norrköping Bollklubb 2% 98% Ebersteinska Skolidrottsförening 40% 60% Idrottsklubben Sleipner 0,3% 99,7% Bråvikens Kanotklubb 38% 62% IFK Norrköping Fotbollsklubb 0% 100% Vilbergens Handikapp BK 38% 62% Norrköpings Handbollklubb 0% 100% Åby Idrottsförening 37% 63% Idrottsföreningen Sylvia 0% 100% Dagsbergs Idrottsförening 37% 63% Chile Unido Idrottsförening 0% 100% Hultic Bollklubb 37% 63% Syrianska KF I Norrköping 0% 100% Jönsbergska Idrottsskolans Förening 37% 63% Fotbolls Föreningen Jaguar 0% 100% Norrköpings Badmintonklubb 36% 64% Skarphagens Idrottsklubb 0% 100% Krokeks Idrottsförening 35% 65% Norrköping Shotokan KK Champion 0% 100% Svärtinge Sportklubb 34% 66% Innebandyföreningen Kolmården 0% 100% Bowlingklubben Hajen 34% 66% Simonstorps Idrottsförening 0% 100% Aikido Academy Norrköping Idrottsförening 34% 66% Loddby Idrottsförening 0% 100% Norrköpings Tennisklubb 33% 67% Idrottsklubben Klockaretorpet 0% 100% Intern.Kenpo K C Norrköping 33% 67% Azech Syrianska Föreningen 0% 100% Kuddby Idrottsförening 33% 67% Norrköpings Curlingklubb 0% 100% Orienteringsklubben Denseln 33% 67% SMK Östgötaavdelning 0% 100% Skärblacka Idrottsförening 33% 67% Norrköpings Skyttegille 0% 100% Smedby Allmänna IS 33% 67% Lindö Fotbollsförening 32% 68% Idrottsklubben Starkado 31% 69% Bowlingklubben Kaskad 31% 69% Norrköpings Skytteförening 30% 70% Norrköpings Skidklubb 28% 72%