Sjön saneras från kvicksilver
2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar sprids föroreningarna till övriga delar av Turingen och till Mälaren. Åtgärder i mynningsområdet ger den största miljöeffekten. Cirka 1000 m 3 förorenade sediment utanför åmynning- en grävs upp med grävskopa från en flotte. Därigenom breddas och fördjupas den yttre delen av åfåran till en drygt tio meter bred kanal. Detta gör att vattenrörelsen från ån bromsas upp och en fortsatt transport av föroreningar hejdas. De uppgrävda massorna läggs i Brygghusvikens vassområde. Ett kraftigt erosionsskydd anläggs i vassens ytterkant ut mot sjön. Slutligen täcks hela mynningsområdet ned till drygt fem meters vattendjup med en geotextil samt ett cirka 40 centimeter tjockt lager av tätande, fin sand och krossmaterial. Närmast land där vågkrafterna är störst, blir lagren totalt cirka 60 centimeter. Arbeten vid Brygghusviken Brygghusviken har nästan växt igen med vass, viken har ett minimalt vattenutbyte med övriga sjön. Målet här är att ta bort förorenade sediment och skapa ett öppet vattenstråk ut mot sjön. Vi grävmuddrar därför vikens östra del och tar bort både vass och vassrötter. Rotfilten läggs därefter ovanpå vassen i västra delen av viken, detta område muddras inte. Här läggs också de uppgrävda massorna från arbetet vid åmynningen. Massorna kommer att ligga under vattenytan. Detta vassområde samt ett vassområde väster om åmynningen täcks över med rena massor. Åtgärden är viktig eftersom sedimenten innehåller mycket kvicksilver och den biologiska aktiviteten i vassen är stor. Täckningen blir 40 cm tjock och görs i flera skikt. Först läggs en geotextil samt morän och därefter ett lager av sand/grus. Geotextilen skiljer förorenade massor från de rena täckmassorna. Arbeten till 2002 Arbetet pågår under åren 1999 till 2002. 1999 Saneringsarbeten vid Turingeåns mynning och i Brygghusviken. 2000 Miljökontroll och utvärdering 2001 Övertäckning med ett konstgjort sediment, en gel. 2002 Slutbesiktning, utvärderingar, slutrapportering Projektet finansieras främst av Miljödepartementet, EU och Naturvårdsverket. Även Stockholms Läns Landsting och Södertälje kommun har bidragit.
3 SANERINGSARBETEN I TURINGEN UNDER 1999 N Vassområde som ska täckas, c:a 10.000 kvm Område som grävmuddras utanför åmynningen. Massorna läggs i Brygghusvikens vassar TURINGEN Grävmuddring i Brygghusviken av rotfilt och sediment Erosionsskydd TURINGEÅN ÅMYNNINGEN Inre skärm Yttre gräns för täckning BRYGGHUSVIKEN UTSIKTS- PLATS Yttre skärm ARBETSPLATS Gel på djupa bottnar Stora mängder kvicksilver finns även lagrade i sedimenten på sjöns djupare bottnar. Dessa kommer att täckas med ett konstgjort sediment, en gel, för att isolera kvicksilvret från vattnet. Metoden har aldrig tidigare använts för detta ändamål. Totalt täcks cirka 80 procent av sjöns bottenyta med gelen. Arbetet planeras till år 2001. Gelen bildas i huvudsak av en vanlig fällningskemikalie, aluminiumklorid. Denna omvandlas i vattnet, med hjälp av en svag lut, till metallhydroxid som bildar fasta partikelflockar. Resultatet blir ett lager mellan de förorenade sedimenten och de naturliga som senare bildas ovanpå täcklagret. Turingeån Lilla Turingen Brygghusviken 80 procent av sjöns bottenyta täcks med gelen Metoden har prövats både i laboratorium och i fältförsök. Sommaren 1999 gjordes ett fullskaleförsök i Turingen. Gelen spreds i omgångar över en 2000 kvm stor yta från en specialutrustad farkost. Den sprids nära bottnen för att få hög precision i utläggningen. Arbetet påverkar inte sjöns surhetsgrad och kommer inte att skada miljön. Tvärtom bör siktdjupet förbättras och sjön bli mindre näringsrik. Tillfälligt förändras dock förutsättningarna för bottendjuren. Effekten blir kortvarig eftersom det är lätt för djuren att komma tillbaka när bottnen nybildas. Gelen spreds under fullskaleförsöket i omgångar över en 2000 kvm stor yta från en specialutrustad farkost.
4 Skärmar stoppar spridning Arbetet ska genomföras utan att kvicksilvret sprids ytterligare. Det förhindras genom att området har spärrats av med två skyddsskärmar. En inre skärm omger arbetet vid åmynningen och Brygghusviken, en yttre omger hela mynningsområdet. Skärmarna består av stora fiberdukar som släpper igenom vatten men hindrar partiklar. De stora dukarna har sytts samman och monterats på flytläns samt förankrats vid botten med tyngder. När arbetet är slutfört kommer dukarna att tas bort. Projektet har ett särskilt kontrollprogram. Det görs provfiske och kemiska analyser av vatten, sediment och biologiskt material. Allt för att säkerställa att sjön inte påverkas negativt av arbetet. Dessutom utför entreprenören egna kontroller av kvicksilverhalten i sediment och vatten. De stora fiberdukarna har sytts samman och monterats på flytläns samt förankrats vid botten med tyngder.
5 Därför saneras Turingen Sundsörsviken Syftet med etapp två i Projekt Turingen är att ta bort och isolera de bottenavlagringar i sjön Turingen som är förorenade med kvicksilver. Utsläppskällan är ett numera nedlagt pappersbruk i Nykvarn. Sjön Turingen mynnar i Sundsörsviken och Mälaren. Dess tillflöde är Turingeån som sanerades under etapp ett. Uppströms ligger sjön Yngern som är av riksintresse för naturvården för sin unika vattenkvalitet och bottenfauna. Avlagringarna sedimenten - på sjöns botten innehåller drygt 250 kilo kvicksilver. De största mängderna finns i sjöns djupare partier samt utanför Turingeåns utlopp i sjön. Kvicksilverhalten i sedimenten är mångdubbelt högre än vad som är normalt i sörmländska sjöar. De högsta halterna finns närmast Turingeån, halterna avtar sedan successivt norrut genom sjön ut i Sundsörsviken. Fisken i Turingen är otjänlig som föda. Järnväg Norra Yngern E20 Turingen Turinge k:a f.d. pappersbruk Nykvarn När projekt Turingen är genomfört räknar vi med att ha isolerat 90-95 procent av kvicksilvret i sedimenten så att det inte fortsätter att spridas. Målet är att fisken i sjön återigen ska gå att äta, att förhindra läckage till Mälaren och säkra ett genetiskt utbyte inom sjösystemet. Det dröjer sannolikt flera decennier innan samtliga mål nås. Om ingenting gjorts hade skadan fått självläka. Det skulle då ta hundratals år innan kvicksilverhalten i Turingens fisk sjönk till acceptabla nivåer. Dessutom skulle föroreningarna fortsätta att spridas både i sjön och vidare till Mälaren.
6 Turingeån är sanerad INykvarns kommun pågår Turingenprojektet för efterbehandling av sediment som är förorenade av kvicksilver. Etapp ett genomfördes år 1995 då Turingeån sanerades. Turingeån rinner genom Nykvarns samhälle. Invid ån låg förr ett pappersbruk som fram till 1966 använde fenylkvicksilver i sin produktion. Så gjordes på många håll i landet. Föroreningar släpptes ut i Turingeån. Innan ån sanerades fanns cirka 100 kilo kvicksilver i bottensedimenten. Det strömmande vattnet förde med sig förorenade sediment till sjön Turingen och vidare till Sundsörsviken i Mälaren. I ån fanns två dammar med stora mängder föroreningar och vattnet leddes i nya fåror förbi dammarna. Dessa vallades in och kvicksilvret isolerades. Förorenade massor grävdes ur åfåran och lades i dammen. Massorna täcktes med jord från schaktarbetet för den nya åsträckningen. Genom dessa åtgärder isolerades cirka 95 procent av åns kvicksilver. Transporten av kvicksilver till sjön Turingen har halverats och med åren kommer den att avklinga. Under åren 1999 till 2002 arbetar vi med etapp två, sanering av kvicksilver i sjön Turingens sediment. Vårt arbete med etapp två kan du läsa om i denna folder. Vill du veta mera? Ta då kontakt med projektledaren Ronald Bergman, tel 08-550 930 60. E-post: kemsta@telia.com. Hemsida: www.nykvarn.se. Ny åfåra utanför Vidbynäsdammen. Nu går vi vidare I mån av tid tar vi emot bokade studiebesök. Ring Martin Eriksson, Nykvarns kommun, på tel. 552 487 04. Ord&Miljö Gunnel Lindau Grafisk formgivning & illustrationer: eneström ab Foto: Olof Näslund/Gunnel Lindau Tryckt på Svanenmärkt papper hos Beckman & Norström, Södertälje, 1999