Vägledning för bedömning av psykisk hälsa

Relevanta dokument
Sektionen för flygcertifikat

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska undersökningar m.m; (konsoliderad elektronisk utgåva)

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska undersökningar m.m;

Handbok för bedömare. Stödjande dokument Handbok (15) Dnr/Beteckning TSG

Tillämpning av begreppet handelsfartyg i bemannings- och behörighetsfrågor

Sektionen för flygcertifikat

Ansökan om certifikat för flygläkare/ame

ANSÖKAN OM CERTIFIKAT FÖR FLYGLÄKARE/AME. o Ansökan om behörighet klass 2

Konsekvensutredning Ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2013:14) om medicinska undersökningar m.m.

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

TSFS 2013:XX. Inledande bestämmelser. Definitioner och förkortningar. beslutade den DATUM ÅR.

Sektionen för flygcertifikat

Certifikathandläggare Ansvarig för administration, kravställning och tester av sektionens IT-system för

Screening och utredning av drogproblem

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Självmordsriskbedömning

Kursinformation Flygläkarkurs 2016

Allmänflygprojektets branschdag

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras?

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykisk ohälsa under graviditet

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

ANSÖKAN OM CERTIFIKAT FÖR FLYGLÄKARE/AME. o Ansökan om behörighet klass 2

Förvaltningens förslag till beslut

Kursinformation Flygläkarkurs 2014

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; (konsoliderad elektronisk utgåva)

EU-regelverk och flygmedicin för allmänflyget. Branschdag för allmänflyg

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Manual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP.

Kursinformation Flygläkarkurs 2017 (grundläggande)

BESKRIVNING AV EGENVÅRD

Datum: Händelseanalys. Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn. Februari 2017

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Manual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP.

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Inledning

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

Förslag till beslut Stadsdelsnämnden Östra Göteborg föreslås besluta. Bakgrund

Försäkringsmedicinska utredningar AFU, TMU och SLU

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Diagnostik av förstämningssyndrom

Underlag för psykiatrisk bedömning

Riktlinje för bedömning av Egenvård

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Frågor & Svar om Specialistutbildning

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Behandling och ideologi

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Remissregler i Västra Götalandsregionen 1/6. Remissregler i Västra Götalandsregionen

BUS Becks ungdomsskalor

Svar på regeringsuppdrag

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

A. Allmänt. Transportstyrelsens förslag: Konsekvensutredning 1 (9)

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende;

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

SIR:s riktlinje för registrering av behandlingsstrategi vid livsuppehållande behandling inom svensk intensivvård

Medicinska krav för Cabin Crew Del MED. Seminarium om Cabin Crew

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Vård av äldre II 40 poäng (ALDR2)

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinjer Egenvård i Halland

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

Ungdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin

Transkript:

1 (7) Upprättad av Hans Sommerland Sjö- och luftfart Bemannings- och behörighetsenheten Sektionen för flygcertifikat shistorik Beskrivning Ansvarig 00.01 2019-04-15 Utkast Hans Sommerland 00.02 2019-05-22 Uppdaterat utkast Hans Sommerland 01.00 2019-05-23 Fastställd version Anna Petersson för bedömning av psykisk hälsa VÄGLEDNING FÖR BEDÖMNING AV PSYKISK HÄLSA... 1 1 SYFTE... 2 2 OMFATTNING... 2 3 ROLLER... 2 4 BEDÖMNING AV PSYKISK HÄLSA VID FÖRSTAGÅNGSUNDERSÖKNING FÖR MEDICINSKT INTYG... 2 4.1 Förstagångsundersökning för klass 1... 2 4.2 Förstagångsundersökning för klass 2/LAPL... 5 4.3 Förstagångsundersökning för klass 3... 6 4.4 Förstagångsundersökning för kabinpersonal... 6 5 FÖRNYELSE/FÖRLÄNGNING AV INTYG... 6 6 KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV PSYKISK HÄLSA... 7 TS4302, v2.0, 2017-02-13

2 (7) 1 Syfte 150 personer omkom när en Airbus A321 från flygbolaget Germanwings kraschade in i ett bergmassiv den 24 mars 2015. Haveriutredningen fastställde att planet medvetet flögs in i berget av vad som bedömts ha varit en psykiskt sjuk pilot. Efter denna händelse har krav ställts på ett utökat fokus på bedömningar av piloters psykiska hälsa. I det nya regelverket från EASA med ändring av DEL-MED som började gälla den 30 januari 2019 har kraven höjts och förtydligats avseende bedömning och dokumentation av psykisk hälsa inför utfärdandet av medicinska intyg. Syftet med denna vägledning är att förtydliga vad Transportstyrelsen ser som lämplig omfattning av undersökning i samband med bedömning av psykisk hälsa vid utfärdande av medicinska intyg. 2 Omfattning Denna vägledning syftar till att belysa formella krav och ge förslag på praktisk tillämpning vid bedömning av psykisk hälsa vid samtliga klasser av medicinska intyg. 3 Roller en är avsedd att användas av flygläkare och psykologer på flygmedicinska centrum samt av enskilda flygläkare. 4 Bedömning av psykisk hälsa vid förstagångsundersökning för medicinskt intyg 4.1 Förstagångsundersökning för klass 1 En omfattande bedömning av psykisk hälsa ska ingå som en del i den första flygmedicinska undersökningen för klass 1. belyst ur en social, miljömässig och kulturell kontext och med fokus på sjukhistoria och symptom bedömda ur ett flygsäkerhetsperspektiv Transportstyrelsen har vid en bedömning av riktlinjerna i AMC/GM och i samråd med psykiatrisk expertis gjort bedömningen att ett flygmedicinskt för bedömning av psykisk hälsa

3 (7) centrum (AeMC) ska utföra en omfattande bedömning av psykisk hälsa i enlighet med beprövade och dokumenterade metoder. Eftersom bedömningen är komplex rekommenderas att en legitimerad psykolog med klinisk erfarenhet utför bedömningen. Transportstyrelsen föreslår följande förfarande vid en omfattande bedömning av psykisk hälsa: A. Inhämtande av självskattningsformulär. B. Fördjupad intervju. C. Riktad intervju enligt M.I.N.I. eller jämförbar metod/omfattning. D. Bedömning av psykiskt status. E. Testning för psykoaktiva substanser. F. Sammanfattande bedömning. Beroende på utfallet av den sammanfattande bedömningen kan följande steg bli aktuella: G. Kompletterande bedömning av den psykiska hälsan. H. Överlåtelse till myndigheten för samråd eller beslut. A. Inhämtande av självskattningsformulär Här föreslår vi att sökanden fyller i formulären AUDIT, DUDIT, ASRSv1.1 och PID-5 inför eller i samband med besöket. B. Fördjupad intervju avseende det psykiska hälsotillståndet Förslag på rubriker: Ärftlighet psykisk sjuklighet i familjen Uppväxt beteendeproblem? Kontakt med barnpsykiatrin Utbildnings- och yrkesanamnes stresstålighet samarbetsproblem Aktuell livssituation familj arbetsliv andra stressorer Psykosocial situation relationsproblem Tidigare trauman fysiska psykiska Kriminalitet tidigare domar för bedömning av psykisk hälsa

4 (7) Tidigare sjukdomar inklusive psykiska sjukdomar och tillstånd Tidigare och nuvarande förekomst av psykiska symptom som bristande intresse, bristande energi, kostförändringar, viktförändringar, perioder av nedstämdhet, självskadebeteende, självmordshandlingar Nuvarande sjukdomar inklusive psykiska sjukdomar och tillstånd Aktuell medicinering inom senaste året utdrag ur läkemedelsförteckningen Generellt förhållningssätt till psykisk hälsa, både den egna och andras inklusive osund kroppsfixering och egenvård Observerade eller befarade personlighetsstörningar C. Riktad intervju och bedömning enligt M.I.N.I.-formuläret. M.I.N.I International Neuropsychiatric interview är en internationellt vedertagen och dokumenterad metod för en fördjupad intervju. D. Bedömning av psykiskt status En bedömning av den sökandes psykiska status ska göras där man kan ta följande parametrar i beaktande: Yttre uttryck/utseende/beteende/attityd/uppträdande/kontakt. Talhastighet/samtalsförmåga/tankeförlopp. Vakenhetsgrad/perception/kognition/omdöme. Stämningsläge/verklighetsförankring. E. Testning av psykoaktiva substanser Vid en förstagångsundersökning för medicinskt intyg klass 1 ska laboratorietester utföras och svaren ska finnas tillgängliga innan ett godkännande för ett medicinskt intyg kan övervägas. för bedömning av psykisk hälsa

5 (7) De substanser som det ska testas för är: 1. Opioider. 2. Cannabinoider. 3. Amfetamin. 4. Kokain. 5. Hallucinogener. 6. Bensodiazepiner. 7. Alkohol. Mer detaljer kring kraven på testning av psykoaktiva substanser berörs i ett separat dokument avseende testning för psykoaktiva substanser. F. Sammanfattande bedömning av den psykiska hälsan sett ur ett flygsäkerhetsperspektiv Sammanfattningen ska utmynna i en bedömning enligt en av de tre formuleringarna nedan: Den sökande bedöms uppfylla kraven avseende psykisk hälsa för den sökta intygsklassen. Den sökande bedöms INTE uppfylla kraven avseende psykisk hälsa för den sökta intygsklassen. Den sökande bedöms inte helt uppfylla kraven avseende psykisk hälsa för den sökta intygsklassen och det krävs en kompletterande bedömning av den psykiska hälsan enligt Kompletterande bedömning av psykisk hälsa. 4.2 Förstagångsundersökning för klass 2/LAPL För klass 2 krävs att flygläkaren utför och dokumenterar steg B, D och F enligt ovan samt vid behov även steg A, C och E. Vid tveksamma fall kan en kompletterande bedömning av psykisk hälsa enligt separat vägledning bli aktuell och eventuellt efterföljande samråd med Transportstyrelsen. för bedömning av psykisk hälsa

6 (7) 4.3 Förstagångsundersökning för klass 3 För klass 3 har ingen regeländring skett. Rekommendationen är att samma förfarande som för klass 1 med fördel även kan användas vid en förstagångsundersökning för klass 3. 4.4 Förstagångsundersökning för kabinpersonal Inte heller för kabinpersonal har någon regeländring skett. Här rekommenderas ändå att flygläkaren utför och dokumenterar steg B, D och F enligt ovan samt vid behov även steg A, C och E. Vid tveksamma fall kan en kompletterande bedömning av psykisk hälsa enligt nedan bli aktuell och eventuellt efterföljande samråd med Transportstyrelsen. 5 Förnyelse/förlängning av intyg Vid förnyelse/förlängning av samtliga typer av medicinska intyg och medicinsk rapport för kabinpersonal är det viktigt att även lägga fokus på en fördjupad bedömning av den psykiska hälsan. Lämpliga problemområden att belysa och frågor att ställa till den sökande kan vara: - Har du eller har du haft psykiska besvär såsom nedstämdhet, depression, ångest, självskadebeteende, stressymptom, beroendesymptom eller sömnsvårigheter i sådan grad att du sökt hjälp för detta eller funderat på att söka hjälp sedan den senaste flygläkarundersökningen? - Har du genomgått några större livshändelser så som separation, fått barn, barns eller nära anhörigs sjukdom eller bortgång, arbetsplatsbyte eller arbetsplatskonflikt, hamnat i ekonomiska svårigheter eller blivit inblandad i en rättsprocess sedan den senaste flygläkarundersökningen? - Vad har du för framtidsplaner? för bedömning av psykisk hälsa

7 (7) 6 Kompletterande bedömning av psykisk hälsa Om det i samband med bedömningen av psykisk hälsa enligt ovan framkommer en sjukhistoria eller symptom som behöver utredas ytterligare ska en kompletterande bedömning av den psykiska hälsan genomföras. En kompletterande bedömning av psykisk hälsa kan utföras av en psykiater (en av Socialstyrelsen legitimerad läkare med specialistkompetens i psykiatri) eller av en psykolog (en av Socialstyrelsen legitimerad psykolog). Mer information finns i dokumentet: Kompletterande bedömning av psykisk hälsa som finns publicerat på Transportstyrelsens hemsida. Beslut i detta ärende har fattats av chefen för bemannings- och behörighetsenheten Anna Petersson. I den slutliga handläggningen av ärendet deltog Hans Sommerland, Dag Lemming och Håkan Bodvik, den senare föredragande. Anna Petersson Chef för bemannings- och behörighetsenheten för bedömning av psykisk hälsa