Marknadsrapport ÄGG - utvecklingen till och med 218 Livsmedelskedjan och exportenheten Jönköping april 219 Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: Pixabay
Innehåll 1 Inledning... 1 2 Den svenska marknaden... 1 2.1 Marknadsbalans ägg... 1 2.2 Strukturutveckling i äggproduktionen... 4 2.3 Fördelning av värphöns per produktionssystem... 6 2.4 Invägning och beräknad produktion... 7 2.5 Packeriledet... 8 2.6 Förprövning av stallar för värphöns och unghöns... 8 2.7 Användning av antibiotika till lantbruksdjur inom EU... 1 2.8 Hushållens utgifter på mat och dryck... 11 2.9 Förbrukning och konsumtion av kött och ägg... 13 2.1 Andel svenska animalieprodukter av förbrukningen... 15 2.11 Handel med ägg... 16 2.11.1 Importutveckling i skaläggsekvivalenter... 16 2.11.2 Importutveckling i produktvikt... 17 2.11.3 Exportutveckling i skaläggsekvivalenter... 18 2.11.4 Exportutveckling i produktvikt... 19 2.12 Parti- och avräkningspris ägg... 2 2.13 Konsumentprisutveckling... 22 3 EU-marknaden... 23 3.1 Marknadsbalans och prognos... 23 3.2 Produktion av ägg... 24 3.3 Handel med ägg... 25 3.4 Inhysning av värphöns... 27 3.5 Partipris ägg i EU... 29 4 Världsmarknaden... 3 4.1 Global äggproduktion fördelat på världsdelar... 3 4.2 Länder där äggproduktionen ökar mest... 31 4.3 Konsumtion av ägg... 32 4.4 Självförsörjningsgrad för ägg... 33
1 Inledning Marknadsrapporten för matfågel uppdateras en gång per år, vanligtvis i mars. Rapporten innehåller statistik som beskriver strukturutvecklingen inom svensk matfågelproduktion samt hur produktion, utrikeshandel, förbrukning och priser utvecklats för svensk räkning. Statistiken förklaras och analyseras kortfattat. Det finns även avsnitt som översiktligt beskriver marknaden i EU och globalt. 2 Den svenska marknaden 2.1 Marknadsbalans ägg Den svenska marknadsbalansen för ägg visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För ägg finns en jämförbar serie från 1995 och från 214 beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken är tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på uppdateringar som publiceras en gång per kvartal. Balansen utgår från officiell statistik för produktion och handel med andra länder, och utifrån dessa uppgifter kan den svenska förbrukningen av och marknadsandelen för ägg beräknas. För att få ett korrekt resultat måste handeln räknas om till skaläggsekvivalenter, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, och visar åtgången av skalägg för att tillgodose vår konsumtion. För att öka uppfattningen om hur stor förbrukningen är så räknas även förbrukningen per capita ut, som alltså visar vad varje svensk i medel förbrukar på ett år. På ett skalägg är det bara skalet som inte är ätligt och detta utgör cirka 12 procent av den totala vikten. Detta kan jämföras med förbrukningssiffran för kött som är nästan dubbelt så hög som den mängd som hamnar på tallriken, eftersom vikten efter slakt omfattar ben och andra delar som inte går att äta. Mer information om förbrukning och konsumtion finns längre fram i rapporten. Svensk marknadsandel är det som även brukar kallas för självförsörjningsgrad, alltså hur stor andel av förbrukningen som består av svenska ägg. Marknadsbalansen visar att produktionen av ägg ökat de senaste tio åren, med cirka 35 procent totalt, även om en minskad produktion kan noteras några år. Både importen och exporten har ökat, men exporten har ökat mer såväl i procent som i kvantitet. Den svenska marknadsandelen för ägg har varit på en betydligt högre nivå än den för kött och mejeriprodukter alltsedan EU-inträdet, och har de senaste tio åren varierat kring 9 procent. Den höga marknadsandelen för ägg beror till stor del på de svenska salmonellagarantierna. Dessa innebär att veterinärintyg om salmonellafrihet i produktionen måste åtföljas import av färska ägg för direktkonsumtion från alla länder utom Danmark, Finland och Norge. Detta har fungerat som en form av gränsskydd. Andra skäl kan vara att konsumenterna helt enkelt föredrar svenska färska ägg framför importerade, trots en högre prisnivå, och det faktum att ägg fortfarande är ett relativt billigt animaliskt protein bidrar till denna pristolerans. Svenska konsumenter har de senaste åren överlag blivit mer medvetna om de mervärden som finns i den svenska produktionen av bland annat kött, mjölk och ägg. Exempel på mervärden är vår låga förbrukning av antibiotika till lantbrukets djur och vår goda djurvälfärd. 1
1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 1 ton skaläggsekvivalenter Svensk andel av förbrukningen Produktion 1 ton Import 1 ton Export 1 ton Förbrukning 1 ton Förbrukning kg/capita Svensk marknadsandel 29 14,5 23,3 7,1 12,7 13, 86,6% 21 111,3 25,5 11,7 125,1 13,3 89,% 211 116,1 23,6 13,7 126, 13,3 92,1% 212 122,2 23,8 11,9 134,2 14,1 91,1% 213 129,2 22,6 14, 137,9 14,4 93,7% 214 121,1 24,4 11, 134,5 13,9 9,% 215 126,5 26,7 14,2 139, 14,2 91,% 216 139,5 27,1 18,3 148,3 14,9 94,1% 217 137,8 25,9 15,5 148,2 14,7 93,% 218 141,1 29,3 18,5 152, 14,9 92,8% 18/17 2,7% 13,2% 19,% 2,8% 1,7% -,1% Not: Produktionen beräknas genom invägning hos medlemmarna i Svenska Äggs packeriråd dividerat med den andel ägg av total produktion som beräknas vägas in hos ovan nämnda medlemmar. Talen som använts är,76 (29),,77 (21),,79 (211),,8 (212-213),,82 (214) och,83 (215),,86 (216),,86 (217) och,87 (218). Figuren nedan visar marknadsutvecklingen i ett längre perspektiv, med avstamp i 1995. Utvecklingen visar att både produktion och konsumtion samt import och export följs åt ganska väl, även om förbrukningen ökat lite mer än produktionen samtidigt som importen ökat lite mer än exporten. Liknande grafer över utvecklingen på köttmarknaderna bildar så kallade krokodilkäftar, det vill säga att importen ökat betydligt mer än vad exporten gjort samtidigt som förbrukningen ökat något mer än produktionen. Den svenska äggproduktionen har med andra ord varit mer konkurrenskraftig gentemot andra länder. 16 1% 14 12 95% 1 9% 8 6 85% 4 2 8% 75% Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Källa: Svenska Ägg (produktion), SCB (handelssiffror) och Jordbruksverket (beräkning). 2
utveckling i procent I figuren nedan jämförs marknadsutvecklingen 218 mot året innan för kött, mejeriprodukter och ägg. Riktningen på utvecklingen av de olika parametrarna skiljer sig åt mellan de olika sektorerna. Marknadsutveckling 218/217 2 15 1 5-5 -1-15 -2 Produktion Import Export Förbrukning Kg/capita Svensk marknadsandel Griskött 3,8-6,6 1,8,3 -,9 3,5 Nötkött 3,6-6,7-5,5-1,3-2,4 5, Lammkött 6,5-4,3-19,1-1,1-2,2 7,7 Matfågel -1,5-3,8 14,5-3,9-5, 2,5 Mejeri -1,4 3,7-1,2,5 -,6-2,5 Ägg 2,7 13,2 19, 2,8 1,7 -,1 Källa: Jordbruksverket och SCB 3
24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 miljoner höns antal företag med höns 2.2 Strukturutveckling i äggproduktionen Figuren visar utvecklingen av svensk äggproduktion enligt Jordbruksverkets lantbruksregister (LBR). Uppgifterna i registret bygger på urvalsundersökningar de flesta år, men vissa år görs totalundersökningar. För att hamna i lantbruksregistret som företag med värp- eller unghöns måste producenten ha minst 1 höns, men även företag som har färre än detta antal hamnar i registret om de når upp till annan verksamhetströskel - till exempel för areal mark. Det är relativt vanligt med äggproduktion som hobby och de flesta av de drygt 3 företagen med värphöns som fanns 218 enligt LBR hamnar i den kategorin. Enligt LBR är det nämligen bara 221 av 3 197 företag som hade fler än 1 värphöns 218. En brist med LBR är att det visar hur många höns som fanns i stallarna då frågan ställdes, enkäten tar alltså inte hänsyn till att stallar kan stå tillfälligt tomma eller ha kortvarigt reducerad beläggning. Unghöns är höns av värpras som är yngre än 2 veckor och som ännu inte börjat värpa, medan värphöns är över 2 veckor och producerar ägg. Värphönsen har blivit ungefär 2,4 miljoner fler sedan 29 medan antalet företag med värphöns minskat med ett par hundra. 9 8 7 6 6 5 4 5 4 3 2 1 3 2 1 Antal värphöns Antal företag med värphöns Antal unghöns Antal företag med unghöns 4
genomsnittligt antal höns Antal värphöns Antal unghöns Antal företag med värphöns Antal företag med unghöns 29 5 26 612 1 897 99 3 36 573 21 6 61 498 1 646 73 3 73 487 211 6 376 41 1 827 959 3 827 733 212 6 735 325 1 551 47 3 876 673 213 6 873 65 1 78 317 4 149 629 214 6 549 379 1 713 137 3 878 76 215 7 571 87 1 842 362 2 927 73 216 8 174 31 1 575 281 2 897 389 217 7 293 848 1 994 435 2 911 825 218 7 699 36 1 926 766 3 197 852 Källa: Jordbruksverket En annan siffra som är intressant att följa är genomsnittsstorleken på svenska äggårdar. Det går att göra beräkningar utifrån olika typer av statistik, både lantbruksregistret och Svenska Äggs register. I figuren nedan baseras siffrorna på sistnämnda statistikkälla som omfattar företag med fler än 35 värphönsplatser. Antalet företag har varierat mellan 35 och 4 sedan 211, medan antalet värphöns i dessa företag ökat från drygt 6,5 miljoner till drygt 8,6 miljoner under samma period. Beräkningen visar att det genomsnittliga antalet höns ökat från drygt 18 till drygt 22 2 mellan 211 och 219. 25 2 18 18 18 65 19 23 18 366 19 173 19 54 2 35 2 511 22 254 15 1 5 VÄRPHÖNS >35 HÖNS 211 212 213 214 215 216 217 218 219 Källa: Svenska Ägg 5
maxkapacitet, miljontals värphöns 2.3 Fördelning av värphöns per produktionssystem Figuren visar utvecklingen sedan 211 av det totala antalet värphönsplatser fördelat på de fyra produktionssystemen. Dessa uppgifter ska även rapporteras till EU-kommissionen senast den 1 april varje år, och de senaste åren har Jordbruksverket rapporterat uppgifter från Svenska Äggs register då det bedöms vara bättre uppdaterat än Jordbruksverkets eget register. Utvecklingen under perioden visar en stabil trend med ett ökat antal höns. Samtidigt minskar antalet höns i inredda burar hos äggproducenterna, både i antal och som andel av totalen, medan hönsplatser i de övriga tre produktionssystemen ökar. Den gula delen av stapeln i figuren nedan, som visar hönsplatser i frigående produktionssystem utomhus, var inte ens synlig i relation till övriga produktionssystem 211 men därefter har den framträtt alltmer tydligt. Att inredda burar minskar i den svenska äggproduktionen beror till stor del på att de flesta detaljhandelskedjor inte längre tar in ägg från detta produktionssystem i sitt sortiment. En liknande utveckling kan skönjas bland annat i grannlandet Danmark, men överlag i EU-28 är olika former av inredd bur fortfarande vanligast i äggproduktionen. Fördelningen mellan produktionssystemen i Sverige i mars 219 enligt Svenska Ägg var 72 procent frigående inne, 9 procent inredd bur, 16 procent ekologisk samt 3 procent frigående ute. 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Källa: Svenska Ägg 211 212 213 214 215 216 217 218 219 Ekologisk 749 539 792 239 89 412 826 37 964 934 1 242 38 1 311 938 1 353 469 1 396 98 Frigående ute 3 1 21 625 28 625 54 625 19 166 23 933 23 26 244 461 271 25 Frigående inne 3 468 659 3 684 495 4 87 546 4 449 916 4 756 173 4 988 933 5 297 694 5 474 563 6 211 42 Inredd bur 2 297 697 2 38 955 2 83 537 1 721 69 1 532 94 1 242 38 1 21 12 988 488 799 992 Totalt 6 518 995 6 87 314 7 9 12 7 52 538 7 362 367 7 73 942 8 4 778 8 6 981 8 679 219 6
ton producerade ägg 2.4 Invägning och beräknad produktion För att beräkna den svenska produktionen av ägg räknas den kvantitet ägg i ton som vägs in på Svenska Äggs medlemspackerier om enligt en faktor som speglar den kvantitet ägg som bedöms gå via andra försäljningskanaler än just dessa packerier, exempelvis torghandel och gårdsbutiker. Omräkningstalet ses över av Svenska Ägg årligen och justeras vid behov. Andelen som vägs in på medlemspackerierna har ökat successivt under 2-talet och uppgick till 87 procent 218. De senaste åren har beräkningen blivit mer osäker då kläckningsstatistiken, som tidigare varit offentlig och beaktats i beräkningen, numera är sekretessbelagd på grund av att det är få verksamma företag. Produktionen av ägg steg varje år 29-213 för att minska med nästan 6 procent 214. De två främsta orsakerna till produktionsminskningen 214 var den minskade efterfrågan på ägg från inredd bur och den ökade efterfrågan på ekologiska ägg. En del stallar med inredd bur stod antingen tomma eller byggdes om till frigående system, samtidigt som stallar byggdes eller anpassades till ekologisk produktion. Under 215 tog produktionen åter fart i samband med att stallar under ombyggnation åter tagits i drift och ökningen höll i sig några år. Under 217 sjönk produktionen något av såväl ekoägg som ägg totalt för att sedan ta fart igen under 218. Produktionen av ekologiska ägg utgjorde knappt 17 procent av total produktion 218. 16 14 12 1 8 6 4 2 2% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Produktion ekoägg 11 568 13 879 15 581 15 527 16 566 16 475 2 542 24 679 23 72 23 69 Produktion ägg totalt 14 532 111 312 116 76 122 23 129 219 121 77 126 54 139 547 137 435 141 138 Andel ekoägg 11,1% 12,5% 13,4% 12,7% 12,8% 13,6% 16,2% 17,7% 17,2% 16,7% % Källa: Svenska Ägg 7
2.5 Packeriledet Enligt Livsmedelsverkets förteckning över EU-godkända livsmedelsanläggningar fanns det 136 äggpackerianläggningar våren 219. Dessutom fanns det nio produktionsanläggningar godkända för bearbetning av ägg. Godkännande av livsmedelsanläggningar sker enligt EUförordning. Packerierna varierar kraftigt i storlek, en del finns i anslutning till äggproduktionen på gårdar medan många av de större är belägna närmare centralorter. Det finns mycket få packerier norr om Gävle. 2.6 Förprövning av stallar för värphöns och unghöns Innan en ny- eller ombyggnation av djurstallar kan påbörjas ska de planerade förändringarna godkännas av länsstyrelsen genom en så kallad förprövning. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser och resultatet brukar analyseras i en kortare rapport som finns på Jordbruksverkets webbplats. Det är inte helt givet att byggnationen kommer till stånd bara för att det skett en förprövning, men det signalerar ändå att företagaren har kommit långt i planerna och en godkänd förprövning leder därför oftast vidare till byggnation. Investeringen kan dock ske senare än det år då förprövningen gjordes. Sammanfattningsvis är utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar ett bra mått på investeringsviljan inom en sektor. Figurerna nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning samt nettoökningen av antalet stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser förprövats och som kan komma att byggas om, eftersom siffrorna inte bara omfattar nybyggnation. Figuren visar även motsvarande statistik för stallavdelningar. Under 218 ökade antalet förprövade stallplatser för värphöns, men då ungefär hälften av dem berör en ombyggnation av befintlig stallplats är nettoökningen lägre än 216. För unghönsen förprövades fler stallplatser än året innan och alla platser innebär en nybyggnation om de realiseras. 8
förprövade stallplatser förprövade stallavdelningar förprövade stallplatser förprovade stallavdelningar Värphöns 1 5 9 45 8 4 7 35 6 3 5 25 4 2 3 15 2 1 1 5 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Förprövade stallplatser 32 517 88 6 424 872 713 21 635 323 688 552 898 591 55 5 58 547 916 487 Nettoökning stallpatser 212 523 696 721 318 534 55 19 313 638 379 742 59 823 349 95 263 186 66 235 Förprövade stallavd. 22 43 31 41 35 42 43 33 39 38 Unghöns 3 14 25 12 2 15 1 5 1 8 6 4 2 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Förprövade stallplatser 275 5 181 98 134 63 181 97 149 598 188 371 143 19 255 124 15 338 Nytillkomna stallpatser 257 356 169 98 128 63 16 54 57 286 113 371 17 19 255 124 15 338 Förprövade stallavd. 9 13 9 7 7 7 6 7 4 Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 9
Cypern Spanien Italien Portugal Ungern Bulgarien Belgien Polen Kroatien Tyskland Rumänien Frankrike Estland Grekland Tjeckien Nederl. Irland Slovakien Schweiz Österrike Storbrit. Danmark Litauen Luxemburg Slovenien Lettland Finland Sverige Island Norge mg per kg skattad levandevikt 2.7 Användning av antibiotika till lantbruksdjur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också drivande i att samma förbud infördes i hela EU 26. Statistiken för antibiotikaanvändningen till djur inom EU har några års eftersläpning och den tillgängliga statistiken finns heller inte uppdelat på djurslag i dagsläget. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av smittskydd och hygien, men också av hur mycket och vilka sorters antibiotika som används. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier och de som riktas mot vissa bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EUländer är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är ett smalspektrumantibiotika. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 215 216 Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten Av 3 jämförda länder minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur samt hästar i 19 länder216, av dem som funnits i statistiken i mer än ett år. Det ger en total minskning med 2 procent jämfört med 215. I övriga 11 länder ökade förbrukningen, däribland i Sverige med 3 procent. Sverige har dock alltjämt den lägsta förbrukningen bland EU-länderna, samtidigt som Island och Norge ligger ännu lägre. Danmark som har tre och en halv gånger så hög användning som Sverige minskade med 3 procent, medan Tyskland som har sju gånger så hög försäljning minskade med 9 procent. Länderna kring Medelhavet toppar med högst användning av antibiotika 216. Av de cirka 3 2 svenska kycklingflockar som föddes upp under 218, behandlades endast 3 stycken med antibiotika, vilket är en unikt låg nivå. 1
2.8 Hushållens utgifter på mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter ger information om hur stor del av vår disponibla inkomst vi lägger på olika former av konsumtion, bland annat livsmedel, och hur stor andel av denna post som består av ägg och mejeriprodukter som redovisas tillsammans. Av disponibel inkomst utgjorde utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker 17 procent 1986, 13 procent 1996, 12 procent 26 och 12 procent även 216. I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat i relation till totala utgifter över tid. Figuren nedan visar fördelningen av utgifterna på olika typer av konsumtion. Den största utgiftsposten för svenskarna är boende följt av transporter och mat plus alkoholfri dryck på tredje plats. I pengar räknat konsumerade svenska hushåll för 1 91,9 miljarder kronor 216, varav livsmedel och alkoholfria drycker stod för 236,7 miljarder kronor exklusive uteätande. 11% 12% Livsmedel, alkoholfria drycker % 11% 6% 4% 5% Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon 3% 13% 26% Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Utbildning Restauranger, hotell 4% 5% Övriga varor/tjänster Källa: SCB I andra länder utgör oftast utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker en större andel av hushållens disponibla inkomst än i Sverige. Den svenska andelen 216 på 12 procent kan jämföras med EU-genomsnittet 21 som låg på drygt 16 procent (i Sverige var andelen 12 procent även 21). En utblick till andra länder visar att andelen av inkomsten som läggs på mat och alkoholfri dryck är ännu större i många länder, i till exempel Ukraina uppgår andelen till drygt hälften av den disponibla inkomsten. Andelen av inkomsten som läggs på boende är ungefär samma i Sverige som i EU som genomsnitt. 11
Kött har länge varit en av de största utgiftsposterna i svenskarnas livsmedelskonsumtion, och stod 216 för 15 procent av våra utgifter på mat och all dryck (inklusive alkohol). På andraplats kom alkoholhaltiga drycker, på delad tredjeplats kom mejeriprodukter och ägg följt av bröd och spannmål på en fjärdeplats. Räknas inte alkohol in i livsmedelskonsumtionen ökar andelen på kött till 18 procent, även mejeri och ägg ökar med några procentenheter. Under 216 konsumerade svenska hushåll mat och dryck för 275,1 miljarder kronor varav 42, miljarder kronor på kött och 35,4 miljarder kronor på ägg och mejeriprodukter. 2% 4% 6% 14% Bröd, spannmålsprodukter 12% 15% Kött Fisk Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker 1% 5% Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat 1% 7% 2% 13% Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Alkoholhaltiga drycker Källa: SCB Jämfört med 1996 var andelen utgifter på mejeriprodukter och ägg densamma 216. Andelen av utgifterna på kött har ökat med en procentenhet under samma period. Att vi lägger förhållandevis mycket pengar på animaliska produkter och alkohol beror delvis på höga kilo-och literpriser, vilket för animalier speglar höga produktionskostnader i uppfödningsledet men även i förädlingsledet, medan det för alkohol till betydande del beror på höga skatter i Sverige. Andelen av inkomsten som läggs på alkohol är lägre i många andra EU-länder. När det gäller kött är en annan anledning till att vi i Sverige har en högre köttkonsumtion än i EU som genomsnitt, och dessutom en betydligt högre konsumtion av nötkött som är dyrare än griskött och matfågel, att vi har en god genomsnittlig hushållsekonomi jämfört med många andra länder. 12
2.9 Förbrukning och konsumtion av kött och ägg Eftersom ägg är ett animaliskt protein kan det vara intressant att jämföra konsumtionsutvecklingen för ägg med kött. Även mejeriprodukter skulle kunna ingå i jämförelsen, men omfattas inte av denna rapport. Förbrukningen visar åtgången i packeriledet respektive slakteriledet, för att tillgodose vår konsumtion av dessa produkter. Förbrukningen är enkel att räkna fram eftersom det finns officiell statistik över produktionen i packeri- och slakteriled samt för handeln med andra länder. Handeln räknas om till den vikt som produktionen anges i, vilket kallas för skaläggsekvivalenter för ägg och slaktad vikt för kött. Den svenska förbrukningen av ägg och kött per capita är även ett mått på hur vår konsumtion på tallriken utvecklats över tid, under förutsättning att de procentuella förlusterna från invägning eller slakt till måltid inte förändras. Förbrukningen av kött mäts i slakteriledet och landade på 83,5 kg per person 218. En beräkning av konsumtionen på tallriken visar att den uppgår till omkring hälften av förbrukningen. Den andra hälften försvinner av olika skäl i livsmedelskedjan, en stor andel består av ben som inte går att äta men även rent svinn och vätskeavgång vid tillagning. Förlusterna för ägg mellan höna och tallrik är betydligt mindre. Det som går förlorat på gårdsnivå beror främst på dålig skalkvalitet. Dessa ägg skickas inte ens till packeriet och det rör sig om någon procent av de värpta äggen. Många äggproducenter har dock gårdsbutiker där konsumenter kan köpa både ägg som skulle kunna skickas till packeriet och ägg som har egenskaper som gör att de inte vägas in på packeri till exempel tunt eller ojämnt skal eller avvikande storlek. Skalet utgör i genomsnitt 12 procent av äggets vikt, vilket innebär att det är 12 procent av det färska ägget som inte kan ätas. Därtill uppkommer liksom för andra livsmedel rent svinn på grund av att ägg går sönder i hanteringen, passerar bäst-före datum eller slängs efter tillagning. Efter den sortering som görs i packeriet säljs det som inte duger som konsumtionsägg till industrin. Beräkningar som äggbranschen gjort visar att ungefär 9 procent av de ägg som vägs in på packeri går till humankonsumtion i form av färska ägg, medan resterande kvantiteter går till bearbetning i livsmedels- eller läkemedelsindustrin. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat kraftigt. Räknat från 199 är ökningen 38 procent och det är matfågel som ökat mest. Förbrukningen av ägg hade en liten nedgång åren efter 199, men framför allt de senaste tio åren har förbrukningen ökat långsamt men stadigt och är idag knappt 1 procent högre än 199. 13
procentuell förändring kg/capita Förbrukning av kött och ägg 29-218 Ägg Griskött Nötkött Matfågel Lammkött Övrigt kött 12 1 8 1,6 17,5 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 1,8 18,4 18,7 19, 2,3 21,6 22,4 23,6 1,9 1,8 23,2 22,1 6 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,9 25,6 24,6 24, 4 36, 37, 37,3 35,9 36,5 35, 34,1 33,5 32,7 32,4 2 13, 13,3 14,1 14,1 14,4 13,9 14,2 14,9 14,7 14,9 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Förändrad förbrukning av kött och ägg 199-218 3% 275% 25% 2% 15% 128% 1% 5% % -5% -1% 42% 4% GRISKÖTT NÖTKÖTT MATFÅGEL LAMMKÖTT ÖVRIGT KÖTT -43% 1% ÄGG Källa: Jordbruksverket och SCB 14
1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 andel svenska animalieprodukter av förbrukningen 2.1 Andel svenska animalieprodukter av förbrukningen Utvecklingen av andelen svenskt kött, svenska ägg och svenska mejeriprodukter av förbrukningen är lägre idag än vid seriens början 1995. Kurvan för mejeri visar en sammanvägning av samtliga mejeriprodukter. Den svenska andelen av förbrukningen, också kallad självförsörjningsgraden eller marknadsandelen, visar efterfrågan på svenska produkter i relation till import. Beräkningen kan därför också sägas vara ett mått på konkurrenskraften. Samtliga animalieprodukter utom lammkött låg på en marknadsandel omkring 1 procent 1995. Efter EU-inträdet sjönk den svenska marknadsandelen snabbt för kött och mejeri. Svenska ägg har emellertid klarat EU-konkurrensen bättre, vilket som nämnts tidigare i denna rapport till betydande del beror på de svenska salmonellagarantierna för ägg som ska konsumeras färska. Konsumenternas preferenser för svenska ägg, oavsett skillnad i prisnivå gentemot importerade ägg, kan också spela in. Svenska animalieprodukter har i de flesta fall inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med svenska mervärden i form av exempelvis god djurvälfärd och låg användning av antibiotika. Mot slutet av perioden syns en viss förstärkning av andelen svenskt kött av förbrukningen för alla köttslag utom för lamm. Det prisfokus som styrt efterfrågan på kött under lång tid numera får samsas med faktorer som trygghet, hållbarhet och hälsa alltså får klassiska svenska mervärden ökat genomslag idag. 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Nötkött Griskött Lammkött Matfågel Ägg Mejeri Källa: Jordbruksverket och SCB 15
Import, ton skaläggsekvivalenter 2.11 Handel med ägg Handelsstatistiken i denna rapport baseras på den kombinerade nomenklaturen, där produkterna klassas enligt kn-nummer. För ägg omfattas 14 kn-nummer på åttasiffrig detaljnivå i nedanstående statistik. Det är betydligt färre kn-nummer än för de flesta köttslag. Statistiken omfattar inte ägg som ingår livsmedel, exempelvis bakverk och pasta. På sexsiffrig och fyrsiffrig nivå krymper antalet produktgrupper successivt. Handelsstatistiken på landnivå visar det land produkten kommer ifrån precis innan import eller landar i precis efter export, men säger inget om första ursprung eller slutlig destination. Det kan även förekomma handel inom ett och samma företag som finns i fler länder. Olika äggprodukter, som torkade eller flytande ägg, dominerar i importen till Sverige, medan färska skalägg dominerar i exporten från Sverige. Importen har ökat under lång tid, de senaste tio åren har ökningen varit konstant till och med 217 då en minskning skedde. Även 218 minskade importen av matfågel till Sverige. Importen är idag ungefär 5 procent större än importen uttryckt i skaläggsekvivalenter. Jordbruksverket gör inga analyser av handelsstatistiken på detaljnivå, den är snarare ett sifferunderlag för den som vill göra egna bedömningar av handelsutvecklingen. Observera att en del figurer och tabeller visar handeln i produktvikt, andra i skaläggsekvivalenter där samtliga importerade och exporterade produkter räknats om till den vikt de hade i form av färska ägg. Källa för samtliga handelssiffror är SCB. 2.11.1 Importutveckling i skaläggsekvivalenter 35 3 25 2 15 1 5 214 215 216 217 218 Äggprodukter 18 694 23 297 23 431 22 584 24 61 Skalägg 5 698 3 424 4 346 3 332 4 739 16
SKALÄGG I TON IMPORT AV ÄGG TILL SVERIGE PER LAND Polen Finland Nederländerna Danmark Övriga 7 962 8 75 6 942 8 837 2 438 1 59 132 1 788 8 29 8 211 217 218 217, ton Sverige Polen Finland Nederl. Danmark Övriga Skalägg 3 332 575 2 385 372 Äggprodukter 22 584 8 29 557 1 59 4 557 7 59 Totalt 25 916 8 29 1 132 1 59 6 942 7 962 218, ton Skalägg 4 739 922 3 39 427 Äggprodukter 24 61 8 211 866 2 438 5 447 7 648 Totalt 29 349 8 211 1 788 2 438 8 837 8 75 förändring 18/17 13,2% -1,% 57,9% 53,3% 27,3% 1,4% 2.11.2 Importutveckling i produktvikt kn-nummer Produkt, ton 215 216 217 218 18/17 47 21 Färska hönsägg 2 699 2 615 873 76-19% 47 29 1 Färska ägg andra tamfåglar 48 1 61 27 25-24% 47 9 1 Konserverade ägg 673 665 2 165 3 87 76% 48 11 8 Torkad äggula 825 747 573 662 16% 48 19 81 Flytande äggula 3 393 4 449 4 892 5 423 11% 48 19 89 Fryst äggula 362 96 2 52 25% 48 91 8 Torkade helägg 85 882 92 989 1% 48 99 8 Frysta/flytande helägg 4 669 3 849 3 761 3 83 1% 352 11 9 Torkat äggalbumin 1 19 39 23-41% 352 19 9 Övrigt äggalbumin 5 86 5 98 5 353 6 51 22% TOTALT 19 479 2 453 18 83 22 18 18% 17
ÄGG I TON Export, ton skaläggsekvivalenter 2.11.3 Exportutveckling i skaläggsekvivalenter 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 214 215 216 217 218 Äggprodukter 7 78 9 282 9 4 6 62 7 89 Skalägg 3 934 4 91 9 288 8 892 1 568 EXPORT AV ÄGG FRÅN SVERIGE PER LAND Tyskland Finland Belgien Danmark Övriga 5 295 4 392 5 886 7 612 1 51 1 563 919 73 2 814 3 26 217 218 18
217, ton Sverige Tyskland Finland Belgien Danmark Övriga Skalägg 8 892 31 652 1 492 5 595 852 Äggprodukter 6 62 2 513 267 9 291 3 54 Totalt 15 512 2 814 919 1 51 5 886 4 392 Sverige Tyskland Finland Belgien Danmark Övriga 218, ton Skalägg 1 568 254 55 1 563 7 284 962 Äggprodukter 7 89 3 6 225 328 4 333 Totalt 18 458 3 26 73 1 563 7 612 5 295 Förändring 18/17 19,% 15,8% -2,6% 4,2% 29,3% 2,6% 2.11.4 Exportutveckling i produktvikt kn-nummer Produkt, ton 215 216 217 218 17/16 47 21 Färska hönsägg 2 233 2 96 2 19 2 283 8% 47 29 1 Färska ägg andra tamfåglar 43 4 21 4 918 5 764 17% 47 9 1 Konserverade ägg 2 265 2 93 1 846 2 52 37% 48 11 8 Torkad äggula 547 385 464 533 15% 48 19 81 Flytande äggula 25 193 13 1-9% 48 19 89 Fryst äggula 48 91 8 Torkade helägg 839 493 471 525 11% 48 99 8 Frysta/flytande helägg 164 1 392 79 48-39% 352 11 9 Torkat äggalbumin 394 384 354 451 27% 352 19 9 Övrigt äggalbumin 251 637 93 24 158% TOTALT 7 346 12 738 1 437 12 374 19% 19
216-12 216-18 216-24 216-3 216-36 216-42 216-48 217-2 217-8 217-14 217-2 217-26 217-32 217-38 217-44 217-5 218-4 218-1 218-16 218-22 218-28 218-34 218-4 218-46 218-52 219-6 219-12 sek/kg 2.12 Parti- och avräkningspris ägg Enligt EU-förordning ska representativa partipriser för ägg, det vill säga packeriernas priser vid försäljning till nästa led, samlas in i medlemsstaterna varje vecka. I Sverige dominerar äggproduktion i frigående system inomhus, och därför rapporteras svenska priser för ägg (i 15-pack) från just denna typ av produktion. EU-förordningen kompletteras med en svensk föreskrift som slår fast att alla packerier med en årlig invägning över 2 ton ska rapportera partipriser. Denna gräns har satts med hänsyn till att både en tillräcklig del av marknaden ska täckas in samtidigt som den administrativa bördan ska minimeras. Jordbruksverket samlar i samband med partipriserna även in avräkningspriser för tre olika inhysningssystem, som även används av Jordbruksverkets statistikenhet. Som framgår av figuren ligger den svenska prisnivån oftast över prisnivån i andra EU-länder. Pristoppen vid årsskiftet 217/218 beror på skandalen i Nederländerna, då foder till värphöns visade sig innehålla bekämpningsmedel. Den svenska prisnivån har ökat svagt sedan årsskiftet, vilket beror på att producenterna fått viss kompensation för stigande foderpriser efter sommartorkan 218. 25 23 21 19 17 15 13 11 9 7 Källa: Jordbruksverket Sverige Danmark Finland Tyskland EU-28 2
214-9 214-18 214-27 214-36 214-45 215-2 215-11 215-2 215-29 215-38 215-47 216-3 216-12 216-21 216-3 216-39 216-48 217-5 217-14 217-23 217-32 217-41 217-5 218-7 218-16 218-25 218-34 218-43 218-52 219-9 SEK/kg Figuren nedan visar prisutvecklingen från 214 för både partipriset och för avräkningspriser i de tre största inhysningsformerna; ägg från frigående höns inomhus, ägg från inredd bur samt ägg från ekologisk produktion. Utvecklingen över perioden är ganska stillsam, även om prisnivån stigit sedan årsskiftet på grund av att stigande foderkostnader slagit igenom i priset till producenterna. 26 24 22 2 18 16 14 12 1 Inredda burar Ekologisk produktion Frigående inomhus Partipris 15-pack frigående inomhus Källa: Jordbruksverket 21
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Utveckling av KPI enligt index, 1994=1 2.13 Konsumentprisutveckling I figuren nedan jämförs utvecklingen av konsumentprisindex för ett antal animalieprodukter med några andra baslivsmedel samt KPI livsmedel och KPI totalt. KPI totalt är samma sak som inflationen. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. Kurvan för konsumentprisernas utveckling för griskött visar att det är billigare att köpa griskött idag i dagens penningvärde än det var 1994, eftersom griskurvan ligger under kurvan för KPI-totalt. Samma sak gäller för kyckling och mjukt bröd. Foderkonvertering är betydelsefull för prisutvecklingen på kyckling, eftersom kyckling har blivit en allt bättre foderomvandlare sedan 1994. Nötkött, ägg, ost och mjölk är animalieprodukter som är dyrare att köpa idag än vad de var 1994. Potatis är det livsmedel i jämförelsen där priserna stigit mest i förhållande till inflationen och konsumenterna får betala ett dubbelt så högt pris för potatisen idag jämfört med 1994. Vid en inflationsjustering är skillnaden emellertid mindre. Potatispriserna omfattar endast matpotatis och det är en marknad som till stor del tillgodoses av svensk potatis. Skördar och odlingsarealer har stor betydelse för priset, vilket ger stora variationer från år till år. 21 19 17 15 13 11 9 7 Källa: Jordbruksverket Mjukt bröd Potatis Strösocker Mjölk Ost Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT 22
3 EU-marknaden Denna marknadsrapport rymmer ett axplock av den information om EU:s äggmarknad som finns på EU-kommissionens hemsida. 3.1 Marknadsbalans och prognos EU-kommissionens prognos till 23 visar att produktionen kommer att öka successivt under hela perioden, med 11 procent 218-23. Handeln väntas öka i båda riktningarna även om exporten är större i grunden och ökar mer. Förbrukningen per capita i EU som genomsnitt 218 låg på 12,8 kg, vilket kan jämföras med den svenska förbrukningen samma år på 14,9 kg. Den genomsnittlige EU-medborgarens äggkonsumtion bedöms öka med 1,5 kg till 23. tusen ton skalägg 217 218 219 22 23 218-23, % Produktion 6 755 6 932 6 997 7 63 7 7 11,1% Total användning 6 567 6 735 6 792 6 85 7 46 1,% Per capita förbrukning (kg) 12,8 12,8 13,1 13,2 14,3 11,2% Import 22 22 23 23 26 16,6% Export 21 218 227 235 32 46,5% Källa: EU-kommissionen 23
3.2 Produktion av ägg I figuren illustreras produktionen av konsumtionsägg i EU:s medlemsstater, alltså exklusive kläckägg, under perioden 217-219. Siffrorna kommer från en arbetsgrupp med EUkommissionen och representanter från medlemsstaterna som tar fram prognoser. Figuren visar tydligt att det generellt är de geografiskt största länderna som producerar mest ägg, även om det lilla landet Nederländerna finns redan på sjätte plats. MT CY EE SI HR LV LT IE SK FI DK BG EL AT PT SE HU BE CZ RO PL NL UK ES IT DE FR Produktion konsumtionsägg inklusive prognos 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 219 218 217 24
euro/kg 1 TON SKALÄGGSEKVIVALENTER 3.3 Handel med ägg EU:s handelsbalans för ägg är positiv även om uppgångar i importen i kombination med nedgångar i exporten kan konstateras vissa år. Den försämring av handelsbalansen som skedde 212 berodde på förbudet mot oinredda burar som trädde i kraft den 1 januari 212. Detta skapade ett plötsligt omställningstryck på näringen i många länder där man, trots att det varit känt i många år att oinredda burar skulle förbjudas vid denna tidpunkt, fortfarande hade en stor andel oinredda värphönsburar i drift. Priserna på ägg steg kraftig samtidigt som produktionen, vilket gav ökad import och minskat överskott för export. Under 215 ökade exporten då utbrottet av fågelinfluensa i USA gav EU mer utrymme på världsmarknaden. 3 25 2 15 1 5 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 IMPORT 25 3 39 45 23 3 34 21 37 2 14 19 17 22 27 EXPORT 198 198 22 167 187 15 182 217 186 22 233 281 247 29 219 Figuren nedan visar det totala värdet av ägg och äggprodukter som importeras och exporteras dividerat med kvantiteten. Jämförelsen indikerar att EU importerar mer högvärdiga produkter av ägg än de man exporterar. Handeln med skalägg är begränsad. 2, 1,5 1,,5, 216 217 218 importvärde exportvärde Källa: EU-kommissionen 25
TON SKALÄGGSEKVIVALENTER TON SKALÄGGSEKVIVALENTER Liksom för många andra animalieprodukter är importen av ägg till EU mer koncentrerad än vad exporten är, vilket betyder att gruppen övriga i figurerna nedan är betydligt större i exportfiguren. Importen från Ukraina har stigit då kvoter för handeln med landet öppnades för ett antal år sedan. Produktsammansättningen i exporten ser annorlunda ut än på importsidan. Albumin och kläckägg dominerar, med färska ägg på tredje plats och endast små exportvolymer av beredningar av helägg och äggula. Den här statistiken har dock inte uppdaterats på några år så kategorisammansättningen kan se annorlunda ut idag. 16 14 12 1 8 6 4 2 EU:s import av ägg 216 217 218 Ukraina USA Argentina Makedonien Kina Övriga 14 12 1 8 6 4 2 EU:s export av ägg 217 218 Källa: EU-kommissionen 26
BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR HR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK miljontals värphöns 216 och 217 3.4 Inhysning av värphöns Följande figurer visar fördelningen av värphönsen i EU på fyra kategorier produktionssystem. Uppgifterna samlas in enligt EU:s förordning om handelsnormer och ska vara inskickade före den 1 april varje år. De senast publicerade uppgifterna avser 217 enligt underlaget, men det är osäkert om alla medlemsstater rapporterar uppgifter för samma tidpunkt då register säkerligen hanteras på ett varierande sätt. Några länder är inte uppdaterade sedan 216 i figuren. Som framgår av figuren dominerar olika former av inredd bur i EU som helhet, även om en förskjutning från inredd bur till de andra inhysningssystemen syns på landnivå från år till år. I Sverige, Nederländerna och Tyskland dominerar äggproduktion i frigående system inomhus. I Storbritannien är produktionen av ägg från frigående höns utomhus störst. En annan slutsats är att de partipriser som samlas in veckovis i myndigheterna i respektive land bör avse äggproduktion i inredd bur i de allra flesta EU-länder, eftersom det är ägg från det representativa marknadssegmentet som ska rapporteras. Dock antyder en relativt låg prisnivå för Storbritannien att det inte är priser för ägg från frigående höns utomhus som rapporteras. 6 5 4 3 2 1 Inredda burar Frigående ute Frigående inne Ekologiska Inredd bur Frigående ute Frigående inne Ekologisk Totalt 217 211 282 6 69 15 364 2 91 397 346 216 219 351 98 54 42 491 1 769 851 18 753 782 393 278 14 215 214 555 423 51 936 318 1 145 254 16 237 92 382 874 87 21 72 873 86 38 777 949 75 583 582 11 3 489 198 265 826 28 3 979 426 31 396 592 5 619 828 8 716 82 94 712 666 Källa: EU-kommissionen 27
Pajdiagrammen visar hur fördelningen i EU som helhet mellan de fem olika produktionssystemen utvecklats mellan 21 och 217. Som jämförelse kan det konstateras att den svenska fördelningen 219 var 72 procent frigående inne, 9 procent inredd bur, 16 procent ekologisk samt 3 procent frigående ute. 21 21% 3% Oinredd bur Inredd bur 11% 45% Frigående ute Frigående inne 2% Ekologisk 217 5% Inredd bur 27% 15% 53% Frigående ute Frigående inne Ekologisk Källa: EU-kommissionen 28
216-1 216-15 216-2 216-25 216-3 216-35 216-4 216-45 216-5 217-3 217-8 217-13 217-18 217-23 217-28 217-33 217-38 217-43 217-48 218-1 218-6 218-11 218-16 218-21 218-26 218-31 218-36 218-41 218-46 218-51 219-4 219-9 219-14 euro/1 kg 3.5 Partipris ägg i EU Enligt EU-förordning ska partipriser för ägg rapporteras till myndigheterna i respektive medlemsland varje vecka. För både kyckling och ägg är det slakteriernas respektive packeriernas försäljningspriser som ska rapporteras, till skillnad från nöt-, gris- och lammsektorerna där slakteriernas betalning till producenterna ska rapporteras. Priserna för ägg i Sverige baseras på rapportering till Jordbruksverket från de packerier som väger in med än 2 ton per år. Denna gräns regleras i svensk föreskrift. Dessa priser rapporteras sedan vidare till Bryssel för att användas i EU-statistiken. Från Sverige rapporteras genomsnittspriser för ägg från frigående höns inomhus då detta är den mest utbredda produktionsformen i Sverige. Det flesta andra länder bör rapportera priser för ägg från höns i inredd bur då detta är den vanligaste produktionsformen i EU som helhet. Nedanstående diagram plus några fler serier för ägg uppdateras varje vecka och läggs ut på Jordbruksverkets webbplats, det går att både läsa och prenumerera på statistiken. I figuren jämförs de svenska partipriserna med de priser som registrerats i några av våra närmsta grannländer, då det är med dessa vi har störst handel med ägg. DEt är samma figur som visats tidigare i rapporten, men omräknat till euro/1 kg. Några förklaringar till den normalt stora skillnaden mellan svenska priser och EU-priser är generellt högre kostnader i svensk äggproduktion, men också att rapporteringen görs för ägg från höns i inredd bur i de flesta medlemsländer. Ägg från inredd bur är billigare att producera än ägg från de tre andra godkända produktionssystemen. 24 22 2 18 16 14 12 1 8 Källa: EU-kommissionen Sverige Danmark Finland Tyskland EU-28 29
4 Världsmarknaden I detta kapitel beskrivs utvecklingen på världsmarknaden för ägg övergripande. För övriga större animalieprodukter tar OECD fram en betydande mängd statistik för den globala utvecklingen som man bygger sina prognoser på. För ägg görs tyvärr inga sådana beräkningar av OECD. I detta kapitel är därför FAO och IEC källa till figurerna. De globala siffrorna kommer uppdateras i rapporten under 219. 4.1 Global äggproduktion fördelat på världsdelar Den globala produktionen av ägg räknat i antal ägg är störst i Asien, följt av den amerikanska kontinenten och Europa. Världsproduktionen steg med 27 procent mellan åren nedan, med ökningar i alla världsdelar. Andel av globalt producerade hönsägg 26 Andel av globalt producerade hönsägg 216 16% 4% 21% 13% 5% 2% 59% 62% Afrika Amerika Asien Europa Oceanien Afrika Amerika Asien Europa Oceanien (miljoner hönsägg) 26 216 Källa: FAO Afrika 48 651 917 Afrika 63 738 453 Amerika 225 165 427 Amerika 27 27 68 Asien 636 89 593 Asien 861 921 26 Europa 173 261 892 Europa 185 422 18 Oceanien 4 233 264 Oceanien 5 49 45 Världen 1 88 23 93 Världen 1 386 697 882 3
4.2 Länder där äggproduktionen ökar mest Inga länder från EU finns med på tio-i-topp listan över länder där äggproduktionen ökade mest mellan åren 21 och 213. Den största procentuella ökningen skedde i Ukraina, ett land som nyligen ökat sin export av bland annat ägg till EU och som idag har förmånliga handelsavtal för olika livsmedel med EU. Den största produktionsökningen i absoluta tal skedde i Kina. De flesta länder på listan finns just i Asien, följt av länder på den amerikanska kontinenten. (1 ton) 2 213 ökning, vikt ökning, % Kina 18 912 24 788 5 876 31% Indien 2 35 3 835 1 8 88% Mexiko 1 788 2 562 774 43% Brasilien 1 59 2 172 663 44% USA 4 998 5 636 638 13% Ukraina 497 1 121 624 126% Indonesien 642 1 244 62 94% Ryssland 1 895 2 284 389 21% Pakistan 344 649 35 89% Colombia 386 668 282 73% Samtliga tio länder 33 6 44 959 11 953 36% Världen 51 46 68 262 17 216 34% Källa: FAO via Svenska Ägg 31
4.3 Konsumtion av ägg I diagrammet visas konsumtionen av antal ägg per person och år i ett urval länder världen över (siffrorna är ungefärliga). Indien, som är ett land med en betydande export av äggproduktioner till bland annat EU, har en förhållandevis liten äggkonsumtion med enbart cirka 6 ägg per person och år vilket också är lägst av länderna i jämförelsen. Mexiko har den högsta äggkonsumtionen i denna jämförelse med 35 ägg per person och år och Sverige ligger någonstans i mitten med omkring 215 ägg per person och år. Indien Sydafrika Polen Schweiz Storbritannien Finland Turkiet Spanien Australien Sverige Nya Zeeland Italien Frankrike Kanada Tyskland Österrike Danmark Colombia Kina Argentina USA Ryssland Japan Malaysia Mexiko Källa: IEC via Svenska Ägg Konsumtion, antal ägg per person 213 (cirka) 5 1 15 2 25 3 35 32
4.4 Självförsörjningsgrad för ägg Diagrammet över självförsörjningsgraden för ägg i ett urval länder världen över visar att många av länderna i jämförelsen ligger kring 1 procent, och alltså har en hyfsad nettobalans mellan tillgång och efterfrågan i landet. Sen sker givetvis i de flesta fall en handel med andra länder även om man har en självförsörjningsgrad på 1 procent, för att trygga utbudet av olika produkter samt även exportera de produkter där man är konkurrenskraftig eller har ett överskott. Självförsörjningsgrad ägg 213, procent (cirka) Schweiz Tyskland Österrike Storbritannien Sverige Kanada Danmark Italien Japan Indien Mexiko Sydafrika Nya Zeeland Kina Malaysia USA Argentina Frankrike Spanien Turkiet Polen 2 4 6 8 1 12 14 16 18 Källa: IEC via Svenska Ägg 33