SafeDrink Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten Karin Wiberg Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
SafeDrink Formasprojekt 4 år (2013-2016) Integrerad kemisk och toxikologisk metodik för detektion av hälsofarliga kemiska ämnen i dricksvatten Från källa till kran
SLU - Karin Wiberg, Lutz Ahrens, Rikard Tröger - Stephan Köhler, Dolly Kothawala - Agneta Oskarsson, Johan Lundqvist, NN SafeDrink Uppsala Universitet - Björn Hellman Mitthögskolan - Erika Wall Livsmedelsverket - Heidi Pekar, Caroline Dirks, Anders Glynn Uppsala Vatten - Philip McCleaf
Referensgrupp Livsmedelsverket Svenskt Vatten SGU HaV Norrvatten Sydvatten Stockholm Vatten Länsstyrelsen Kalmar Per-Erik Nyström (ordf) Kettil Svensson Gullvy Hedenberg Lars-Ove Lång Susanna Hogdin Per Ericsson (ersätts av Kristina Dahlberg) Britt-Marie Pott Ulf Eriksson Liselotte Hagström
Bakgrund Hög konsumtion av DV - mycket låga halter av föroreningar kan resultera i ett stort intag Hälsorisker, särskilt för extra utsatta grupper som t.ex. små barn. Risken för kemisk förorening av dricksvatten har ökat eftersom vi idag använder många ämnen och stora mängder av kemikalier i samhället Klimatförändringarna kan leda till inträngning av förorenat vatten i brunnar och i ytvatten som används som dricksvattenkälla
Vad är problemet? Nyligen - Problem med kemisk förorening i kommunalt dricksvatten som orsakats av kemikalieanvändning Drickvattenproducenterna var inte medvetna om problemet och var tvungna att stänga eller strypa flöden från vattentäkter Reningstekniker sällan optimerade för dagens föroreningssituation
Tidstrender av högfluorerade ämnen i blodserum från unga kvinnor i Uppsala För sent!
Hur ser det ut idag? Metodik för att upptäcka risker med organiska miljöföroreningar saknas Vatten är en blandning av många kemiska ämnen. Vilka är hälsofarliga? Trend mot in vitro toxicitetstestning (blandningar, undvika djurförsök, mekanistisk förståelse), men vilka ämnen orsakar effekterna? Reningstekniker kan förbättras Riskkommunikation kan förbättras
SafeDrink s mål Utveckla en integrerad kemisk-toxikologisk (in vitro) metodik för tidig detektion av hälsofarliga kemiska ämnen i dricksvatten Utvärdera relationen mellan kemisk sammansättning och toxicitet för vatten från källa till kran Utvärdera vattenberedningstekniker med speciellt fokus på hur kvantitet och kvalitet av löst organiskt kol (DOC) påverkar reningseffektiviteten för organiska miljöföroreningar Analysera konsumenternas riskuppfattning (sense-making of risks) vad gäller dricksvattenintag.
Vad händer nu? Nationella Dricksvattenkonferensen, Uppsala 14-15 april 2015 Forskning Förberedelser Planering Rekrytering Publicering Dissemination
Studieobjekt Från tapp till kran (kem-tox karakterisering): Fyrisån Ekoln Mälaren Görväln vattenverk Kranvatten Vombsjön Reningseffektivitet: Bäcklösa vattenverk, Uppsala Vatten Görväln vattenverk, Norrvatten Vombs vattenverk, Sydvatten Laboratorieexperiment
Provtagning Nationella Dricksvattenkonferensen, Uppsala 14-15 april 2015 Grab provtagning Passiv provtagning vs Photo: Lutz Ahrens Photo: Lutz Ahrens Lutz Ahrens
Grab provtagning Nationella Dricksvattenkonferensen, Uppsala 14-15 april 2015 Koncentrations faktor 10000 Grab provtagning Högvolym-extraktion Koncentrering Fraktionering Analys SPE S o r b e n t Kemisk Photo: Lutz Ahrens LLE organisk fas Provtagningskärl vattenfas f r a k t i o n e r i n g & Toxikologisk Lutz Ahrens
Passiv provtagning Nationella Dricksvattenkonferensen, Uppsala 14-15 april 2015 Koncentrationsfaktor 2000-8000 Passiv provtagning Extraktion Koncentrering Fraktionering Analys Kemisk Silicone rubber (SR) POCIS A, POCIS B, SDB-RPS, C18 f r a k t i o n e r i n g & Toxikologisk Photo: Lutz Ahrens Lutz Ahrens
LC-QToF-mass-spektrometer Target och non-target screening tid Miljöprov Riktad och förutsättningslös Separerar ämnen och fragment m.a.p. vikt (m/z) screening efter kemiska ämnen mass-spektrum, (m/z, massa över laddning) Hög precision på m/z Alla masstal vid alla tidpunkter Dataarkiv
Sammanfattning SafeDrink fokuserar på organiska vattenföroreningar som kan utgöra hälsorisk SafeDrink integrerar avancerad kemisk analys med biotester (toxtester) Hittills: Metodutveckling: Ger 5L bättre respons är 1L? 5-10 L vatten till 1 ml utan att tappa många ämnen LC-QToF Biotester Pilotstudier: Kem-tox: Fyrisån-Mälaren- Görväln, 1L prov, upprepad provtagning (5L) Reningseffektivitet: Ahrens/McCleaf/Köhler (föredrag) Fekal källspårning: Vombsjön, passiv provtagning (poster, C. Dirks et al.) Algtoxiner: Vombsjön (H. Pekar et al.)
Tack! Frågor? SafeDrink forskningsinformation: Hemsida http://www.slu.se/vatten-miljo/safedrink YouTube-film https://www.youtube.com/watch?v=-b_-bhwhbja