Självständigt arbete 15hp Sjuksköterskans erfarenheter av språkbarriärer i den vårdande relationen En litteraturöversikt Författare: Rana Hadrous & Anna Thalin Handledare: Pia Willsund Examinator: Gunilla Lindqvist Termin: HT18 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: 2VÅ61E
Abstrakt Bakgrund: Invandringen har ökat i Sverige och det har blivit allt vanligare att patienter med utländsk härkomst söker vård. Dessa patientgrupper kan ha svårigheter när de söker vård, då de inte förstår eller talar det svenska språket. När kommunikationen brister kan det leda till att språkbarriärer uppstår mellan sjuksköterskan och patienten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i den vårdande relationen. Metod: Denna allmänna litteraturöversikt utgår ifrån Friberg (2017). Litteraturöversikten är baserad på åtta kvalitativa artiklar, samt en artikel som var både kvalitativ och kvantitativ. Resultat: Sjuksköterskorna hade erfarenhet av att otillräcklig kommunikation skapade språkbarriärer, ökade risken för missförstånd och oro hos patienten. Verbaloch icke-verbal kommunikation var betydelsefullt när språkbarriärer förekom. Sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt med formella tolkar när kommunikationen inte fungerade. Det framkom att sjuksköterskor uttryckte behov av mer kulturell utbildning för att kunna ha förståelse för patientens kultur och värdering. Slutsats: Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten var grunden för skapandet av en trygg och patientsäker vård. Språkbarriären som skapades när sjuksköterskan och patienten inte talade samma språk var en faktor som kunde begränsa sjuksköterskors möjlighet att utföra och en god hälso- och sjukvård. Bristande kommunikation som skapades på grund av språkbarriären försvårade samvaron i vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten. Nyckelord Sjuksköterskors erfarenhet, språkbarriärer, kommunikation. Tack Vi vill tacka vår handledare Pia Willsund för all hjälp och stöd genom hela arbetet. Vi vill också tacka varandra för ett bra samarbete.
Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Bakgrund 1 2.1 Sjuksköterskans uppdrag 1 2.2 Kommunikationen och dess betydelse i vårdrelationen 2 2.3 Vårdrelation 3 2.4 Språkbarriärer i den vårdande relationen 4 3 Teoretisk referensram 5 4 Problemformulering 6 5 Syfte 6 6 Metod 6 6.1 Datainsamling 7 6.2 Inklusions- och exklusionskriterier 8 6.3 Urval och kvalitetsgranskning 8 6.4 Dataanalys 9 6.5 Forskningsetiska överväganden 10 7 Resultat 11 7.1 Kommunikationen och språkbarriärens inverkan 11 7.1.1 Språkbarriärens inverkan på den vårdande relationen 11 7.1.2 Den alternativa kommunikationens betydelse i vårdrelationen 13 7.2 Tolkning 15 7.2.1 Kommunikation via formella tolkar 15 7.2.2 Kommunikation via informella tolkar 17 7.2.3 Skriftliga och tekniska hjälpmedel vid tolkning 17 7.3 Tidens inverkan på kommunikationen 18 7.4 Kulturell kunskap 19 8 Diskussion 20 8.1 Metoddiskussion 20 8.2 Datainsamling 20 8.3 Inklusions- och exklusionskriterier 21 8.3.1 Urval och kvalitetsgranskning 22 8.3.2 Dataanalys 22 8.3.3 Forskningsetiska överväganden 23 8.4 Resultatdiskussion 23 9 Slutsats 30 9.1 Kliniska implikationer 30 9.2 Fortsatt forskning 31 10 Referenslista 32
Bilagor Bilaga 1. Sökschema Cinahl.... I Bilaga 2 Sökschema Pubmed...... II Bilaga 3 Kvalitativ granskningsmall.......iii Bilaga 4 Exempel på analysen....iv Bilaga 5 Artikelöversikt.......... VI
1 Inledning Invandringen till Sverige och många andra länder har ökat på grund av oroligheter i världen. Den ökade invandringen har lett till att språkbarriärer blir allt vanligare inom sjukvården. Som sjuksköterskestudenter har författarna till denna litteraturöversikt kommit i kontakt med människor med utländsk härkomst och bristande språkförståelse. Författarnas erfarenhet är att kommunikationen många gånger begränsade, samt hindrade sjuksköterskornas arbete och bemötande med patienten. Mötet mellan sjuksköterskan och patienten försvårades och många gånger beställdes tolk för att underlätta kommunikationen med patienten. Genom denna litteraturöversikt vill författarna fördjupa sig inom detta område för att förhoppningsvis kunna öka sina kunskaper kring kommunikation vid språkbarriärer. 2 Bakgrund Migration sker världen över. Enligt Migrationsverket (2018a) beräknas 65,5 miljoner människor vara på flykt. Varje år migrerar tusentals personer till Sverige på grund av krig och förföljelse (Migrationsverket, 2018b). Studier, familjeanknytningar eller att arbetstillfällen har skapats är andra anledningar till migration (Migrationsverket, 2018c). År 2017 migrerade 144 489 personer till Sverige och 1 064 041 personer var år 2017 utrikes födda personer med svenskt medborgarskap och folkbokförda i Sverige (Statistikmyndigheten, 2018). Mångkulturella samhällen världen över ökar förekomsten av språkbarriärer (Ali & Watson, 2018). 2.1 Sjuksköterskans uppdrag Sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal bär ett eget ansvar för hur man utför sitt arbete. I detta yrkesansvar är sjuksköterskor skyldiga att utgå 1(36)
ifrån en vetenskaplig och beprövad erfarenhet, där målet är att patienten ska få möjlighet till en sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad (Patientsäkerhetslag, SFS 2010:659). Sjuksköterskor ansvarar för att korrekt information ges till patienter, med utgångspunkt från ett kulturellt anpassat sätt, som är grunden för patientens samtycke till vård och behandling (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Vidare ska vårdandet vara förenligt med kravet på en god och säker omvårdnad. Sjuksköterskors ansvarsområde är att tillhandahålla en personcentrerad och kvalitativ vård. Som hälso- och sjukvårdspersonal ska man visa patienten omtanke och respekt, samt i möjligaste mån utforma och genomföra omvårdnaden i samråd och utifrån patientens behov och önskan (PSL, SFS 2010:659). Vidare ansvarar hälso- och sjukvården för att verka förebyggande mot ohälsa, samt att vårdandet ska ges med respekt för den enskilda individens värdighet (Hälso- och sjukvårdslag, SFS 2017:30). Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2017) ska sjuksköterskan främja och respektera mänskliga rättigheter, dess värderingar, sedvänjor och trosuppfattningar i den vårdande relationen. 2.2 Kommunikationen och dess betydelse i vårdrelationen Större delen av sjuksköterskors ansvarsområde är att genom kommunikation med patienten, kunna göra bedömningar kring patientens hälsotillstånd (Ali & Watson, 2018). Kommunikation innebär överföring av information mellan människor, djur eller apparater (Nationalencyklopedin, 2018). De innebörder som kommunikation står för är att utbyta och överföra information, samt den gemenskap som skapas i mötet mellan individer som gör något gemensamt. Vid kommunikation förmedlas synlig överförbar information, men också information om vad som händer i mötet med en annan individ genom kommunikationen. Kommunikation är väsentligt för att en vårdande relation ska kunna skapas (Wiklund Gustin & Bergbom, 2012). 2(36)
Hälso- och sjukvården har till uppgift att erbjuda och säkerhetsställa en god hälso- och sjukvård på lika villkor för samtliga i befolkningen (HSL, SFS 2017:30). För att säkerställa detta identifierades kommunikationen som en stor betydelse i mötet och bedömningen av patientens hälsotillstånd (Ali & Watson, 2018). En effektiv kommunikation kan enligt sjuksköterskors erfarenheter skapa en tillfredsställande vårdande relation med hjälp utav verbal och icke verbal kommunikation (Jirwe, Gerrish & Emami, 2010). 2.3 Vårdrelation Hälso- och sjukvården har till uppgift att erbjuda och säkerhetsställa en god hälso- och sjukvård på lika villkor för samtliga i befolkningen (HSL, SFS 2017:30). Den vårdande relation som skapas mellan sjuksköterskan och patienten ser olika ut i olika vårdsammanhang. En gemensam nämnare för dessa möten är att sjuksköterskan, genom sin kunskap och kompetens ansvarar för att skapa och berika en kommunikation och en god vårdande relation tillsammans med patienten. För att utvecklandet av en vårdande relation ska kunna ske, behöver båda parter vara aktiva i samtalet och skapandet av kommunikationen (Dahlberg & Segesten, 2010). Hälso- och sjukvården har i uppdrag enligt lag att främja patientens självbestämmande, delaktighet och integritet i omvårdnaden och i den vårdande relationen. Vidare ska patienten få vara i centrum av vårdandet och hälso- och sjukvården ska stärka och tydliggöra patientens ställningstagande kring vård och behandling (Patientlag, SFS 2014:821). Genom att sjuksköterskan låter patienten komma till tals och lyssnar till patientens upplevelser och erfarenheter, samt stödjer och främjar patientens hälsoprocesser kan den vårdande relationen leda till en god omvårdnad, med utgångspunkt från patientens behov och önskemål. Patientens värderingar och hållning till olika trossystem, kan ha en väsentlig betydelse att få komma till 3(36)
uttryck av patienten genom kommunikationen i den vårdande relationen. Detta för att sjuksköterskan bättre ska kunna förstå patientens situation utifrån det mångkulturella samhället vi lever i (Dahlberg & Segesten, 2010). 2.4 Språkbarriärer i den vårdande relationen Språkbarriär innebär att det uppstår ett hinder i kommunikationen mellan människor som inte talar samma språk (Oxford English Dictionary, 2018). Språkbarriärer skapas när det förekommer bristande språkkunskaper, vilket leder till försämrad kommunikation och isolering. Förekomsten av språkbarriärer förekommer även inom hälso- och sjukvården och kan hindra den vårdande relationen mellan sjuksköterskan och patienten (Ali & Watson, 2018). Många av de äldre med invandrarbakgrund har svårare att lära sig ett nytt språk. De äldre och nyanlända som söker vård har ofta inte lärt sig språket ännu eller har otillräckliga språkkunskaper. Detta kan leda till att situationen försvåras för både patienten och vårdpersonalen, samt att det kan ge en fördröjning av själva vårdandet. Det är även vanligt att patienten som inte kan göra sig förstådd kan känna sig utelämnad och ensam. Dessutom kan även vårdpersonalen vara slarviga med att anpassa sitt språk till patientens nivå och väljer att avstå från professionella tolkar. Många gånger används istället outbildade tolkar, som exempelvis en vän eller någon familjemedlem till patienten (Hanssen, 2007). En god kommunikation i vårdandet kan förbättra patientens upplevelse av den vårdande relationen och behandlingen. Kommunikationens effektivitet mellan sjuksköterskan och patienten minskas på grund av språkbarriären (Ali & Johnson, 2016). 4(36)
3 Teoretisk referensram Joyce Travelbees (1971) omvårdnadsteori valdes som teoretisk referensram och grundar sig i att fokusera på den mellanmänskliga betydelsen. Detta innebär att betydelsen och dess innebörd av integrationen mellan sjuksköterska och patient måste förstås. För att förståelsen mellan sjuksköterskan och patienten ska fungera, krävs det att kommunikationen fungerar. Omvårdnadsteorins första fas fokuserar bland annat på det första mötet mellan två individer som inte känner varandra. Här kan förutfattade meningar och förväntningar skapas om den andra individen i mötet. I denna fas skapas även intryck och känslor av att observera och bedöma den andra individen i mötet. I den andra fasen identifierar och utvecklar sjuksköterskan och patienten varandras personligheter. De uppfattningar som fanns när de två personerna träffades försvinner och det är då bandet mellan de två parterna skapas (Travelbee, 1971). Den tredje fasen empati innebär erfarenheter och förhoppningar av att kunna förstå personen ifrån den andra partens situation. Empati leder till skicklighet att kunna se andra partens handling. Empatin ska vara neutral, det ska varken vara något bra eller dåligt. Det är en intellektuell process, där det inte behöver spela någon stor roll om man gillar den andra individen eller inte. Sympati är den fjärde fasen som kännetecknas av medkänslan och påverkas av resultatet från empatifasen. Sympati skapar förhoppningen att lindra lidande. I denna fas ska sjuksköterskan kunna ta del av lidandet hos patienten. Sympati är en känsla som ska vara äkta medkänsla till andras lidande, som kombineras med att lindra lidandet. Sympatin kan inte skapas om det inte finns någon närhet till personen i den andra parten (Travelbee, 1971). Det mest grundläggande verktyget hos sjuksköterskan är kommunikationen och den ömsesidiga kontakten. Mellan de två olika parterna är den ömsesidiga processen kommunikationen, här förmedlar parterna sina tankar. Kommunikationen är 5(36)
utgångspunkten för att lyckas uppnå målet med omvårdnaden, det vill säga att kunna hjälpa patienten att lindra lidandet och att hitta någon mening med patientens upplevelse (Travelbee, 1971). 4 Problemformulering Då invandringen ökar i vårt samhälle, skapas det också en ökning av språkbarriärer inom hälso- och sjukvården. Detta kan försvåra och skapa hinder i vårdandet för sjuksköterskan. I sjuksköterskans möte med patienten kan bristande kommunikation begränsa förståelsen för patientens situation och hälsotillstånd. Hur detta påverkar den vårdande relationen och omsorgen kring patienten kan många gånger vara ovisst. När språkbarriärer bildas mellan sjuksköterskan och patienten, kan det i en förlängning skapa ett lidande hos patienten på grund av den otillräckliga kommunikationen och den bristande förståelsen från sjuksköterskan. 5 Syfte Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i den vårdande relationen. 6 Metod Litteraturöversikten utgår från Friberg (2017) och genom denna metod kartläggs kunskapsområdet inom det valda ämnet. Kvalitativa och kvantitativa artiklar eftersöks kring det avgränsade området och väljs ut, genom att utgå ifrån ett noggrant formulerat syfte. De artiklar som anses vara relevanta till det formulerade syftet, analyseras och sammanställs. Genom att systematiskt redovisa alla steg under arbetets gång, samt utgå ifrån ett tydligt formulerat syfte och problemformulering, ger detta grunden för den allmänna litteraturöversikten. Utifrån detta kan kartläggning, analys och 6(36)
sammanställning av det aktuella kunskapsområdet genomföras, samt att kunskap kring hur detta område har studerats tidigare kan synliggöras (Friberg, 2017). 6.1 Datainsamling Inledande litteratursökning genomfördes via en fritextsökning för att skapa en överblick av det valda området, samt att ta reda på om det valda området var beforskat. De akademiska databaser som användes utifrån ämnesområdet i denna litteraturöversikt, var CINAHL och PubMed. Databasen CINAHL består utav forskning som är knutet till ämnesområdet omvårdnadsvetenskap och databasen PubMed innehåller främst forskning kring ämnesområdet medicin, men även omvårdnadsvetenskap (Östlundh, 2017). De sökord som formulerades och användes var olika termer som kunde kopplas till syftet, som var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av språkbarriärer i den vårdande relationen. I den egentliga litteratursökningen gjordes till en början en fritextsökning för varje enskilt sökord. De sökord som valdes att användas var Nurse, Experience, Language, Communication och Barriers (Se bilaga 1 & 2). De ord som eftersöktes och återfanns i CINAHLs ämnesordlista var Language och Communication. Dessa ämnesord kombinerades genom sökoperatorn OR tillsammans med Language och Communication som fritextord. Definition av samtliga sökord kontrollerades via scope note. De sökord som trunkerades var Nurs* och Experience*. Enligt Friberg (2017) är trunkering en sökteknisk funktion som används för att databasen ska söka på ordstammens samtliga böjelser. Efter detta användes boolesk söklogik, som enligt (Friberg, 2017) innebär att flera olika kombinationer av de valda sökorden sätts samman och genomförs i olika sökningar. Regelbunden analys av träfflistorna som presenterades kring de olika kombinationerna av sökorden genomfördes. De 7(36)
sökoperatorer som användes i olika kombinationer av sökorden var OR och AND. I den slutliga sökningen kombinerades samtliga av de olika kombinationerna av sökord och bildade en söksträng. Därefter avgränsades sökningen med publiceringsår mellan 2008 2018, Peer reviewed och Geographic subset: Europe, (se bilaga 1). Det litteratururval som sedan valdes ut innehöll både kvalitativa- och kvantitativa artiklar. I databasen PubMed användes samma sökord som i CINAHL, Langauage AND Communication AND Nurs* AND Experience AND Barriers. Artiklarna avgränsades sedan med publiceringsår mellan 2008 2018, Adult - 19+ och English, (se bilaga 2). Litteratursökningen ägde rum mellan oktober 2018 januari 2019. 6.2 Inklusions- och exklusionskriterier Enligt Friberg (2017) underlättar det att ha väl strukturerade inklusions- och exklusionskriterier vid datainsamling. De artiklar som inkluderades i denna litteraturöversikt var de som var utifrån sjuksköterskans perspektiv och är publicerade de senaste tio åren. Artiklarna skulle vara peer reviewed/vetenskapligt granskade och innehålla ett abstrakt. De artiklar som var skrivna på ett annat språk än engelska, äldre än tio år och ur ett annat perspektiv än sjuksköterskans exkluderades. Artiklar där sjuksköterskan var flerspråkig exkluderades. 6.3 Urval och kvalitetsgranskning Söksträngen med de samtliga sökorden gav 286 artiklar i databasen CINAHL innan avgränsning gjordes och 89 artiklar efter avgränsningen. Alla 89 artiklars titlar lästes och därefter lästes 60 abstrakt. Sedan valdes de 15 artiklar som ansågs vara relevanta till syftet. De 15 artiklarna lästes i sin helhet och av dessa artiklar valdes 14 artiklar till kvalitetsgranskning. 8(36)
Sökningen i databasen PubMed gav 147 artiklar innan avgränsning och 51 artiklar efter avgränsning. Efter detta lästes titlarna för dessa 51 artiklar, för att få en överblick kring artiklarnas innehåll. Utav dessa valdes 40 artiklar ut och artiklarnas abstrakt lästes. Flera av artiklarna var inte relevanta till syftet och valdes därför bort. Tre artiklar var knutna till syftet och lästes i sin helhet och två utav dessa artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades. Kvalitetsgranskningen av de valda artiklarna gjordes enligt Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall för kvalitativa studier som är framtagen genom Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola (se bilaga 3). Granskningen av varje artikel poängsattes utifrån granskningsmallens poängsystem. Varje artikels poäng sammanräknades och graderades in i grad I-III utifrån artikelns totala poäng som räknades om i procent. Granskningsmallens grad I var av hög kvalitet och grad III var av låg kvalitet. För grad I krävdes det 80 procent av granskningsmallens poängsumma. Grad II var 70 procent och grad III motsvarade 60 procent av artikelns totala poängsumma. De artiklar som fick en låg poängsumma och ingraderades i granskningsmallens grad III uteslöts. Av de 16 artiklar som kvalitetsgranskades var det tre artiklar som inte var relevanta till litteraturöversiktens syfte och fyra av artiklarna ingraderades till grad III och uteslöts därmed. Utav de nio artiklar som valdes ut var åtta artiklar graderade till grad I och endast en artikel graderades till grad II. Utav dessa artiklar var det åtta kvalitativa artiklar, samt en artikel som var en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod. Kvalitetsgranskningen utfördes först var för sig och sedan diskuterades och jämfördes resultaten av författarnas granskningar. 6.4 Dataanalys De utvalda artiklarna analyserades enligt Friberg (2017) fyra analyssteg, en så kallad allmän litteraturöversikt. I det första steget av dataanalysen lästes artiklarna i fulltext av författarna var för sig. Efter detta höglästes varje artikel, 9(36)
och sammanfattning av varje artikel gjordes, genom anteckningar under tiden varje artikel lästes. De anteckningar som gjordes skapade en överblick kring all väsentlig information som fanns med i artiklarna och var knutet till syftet. Artiklarna har lästs och diskuterats flera gånger under arbetets gång för att få en förståelse och helhetsbild av de valda artiklarnas innehåll. En översiktstabell gjordes, vilket skapade en överskådlighet kring de olika artiklarna och underlättade analysarbetet. Den relevanta information som hittades i artiklarnas resultat kategoriserades in i olika nyckelfynd, underområden och områden (Se bilaga 4). Detta gjordes för att tydliggöra likheter och skillnader mellan de olika artiklarna som litteraturöversikten skulle utgå ifrån. Det material som handlade om samma saker sorterades in under lämpliga områden och rubriker (Friberg, 2017). 6.5 Forskningsetiska överväganden Forsberg och Wengström (2016) menar att en viktig synvinkel inom all vetenskaplig forskning, är att ha en god etik. Forskarna eftersöker ny kunskap genom att utföra en forskning, de individer som väljer att delta i en forskningsstudie ska skyddas. Forskaren ska vid varje forskningsprojekt ansöka om ett etiskt tillstånd, vilket görs antingen hos en lokal- eller regional etisk kommitté. Forskaren ska även göra en etisk bedömning för att kunna visa omsorg och inte skada deltagarna i studien. Krav som ställs på forskaren, är att ha med de etiska överväganden som ska finnas med i den vetenskapliga studien. Författarna till denna litteraturöversikt hade för avsikt att samtliga artiklar skulle vara etiskt godkända. Informationen som presenterades i artiklarna har behandlats opartiskt för att undvika att påverka resultatet av denna 10(36)
litteraturöversikt. Författarna i denna litteraturöversikt har säkerställt att korrekt referering har skett av samtliga artiklar. 7 Resultat I det här examensarbetet belyses sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i den vårdande relationen. I examensarbetet framkom det fyra olika områden: kommunikationen och språkbarriärens inverkan, tolkning, tidens inverkan på kommunikationen och kulturell kunskap. Områden Kommunikationen och språkbarriärens inverkan Underområden Språkbarriärens inverkan på den vårdande relationen. Den alternativa kommunikationens betydelse i vårdrelationen. Tolkning Kommunikation via formella tolkar. Kommunikation via infromella tolkar. Skriftliga och tekniska hjälpmedel vid tolkning. Tidensinverkan på kommunikationen Kulturell kunskap 7.1 Kommunikationen och språkbarriärens inverkan 7.1.1 Språkbarriärens inverkan på den vårdande relationen Kommunikationen och patientens aktiva deltagande upplevdes av sjuksköterskorna var en förutsättning för att bra omvårdnad och patientsäkerhet ska kunna främjas (Fatahi, Mattson, Lundgren & Hellström, 2010). Sjuksköterskors erfarenhet av språkbarriärer var att otillräcklig kommunikation kan leda till ökad risk för missförstånd och oro hos patienten 11(36)
och dess anhöriga (Fatahi, et al., 2010; Hadziabdic, Lundin, & Hjelm, 2015; Patriksson, Berg, Nilsson & Wigert, 2017: Silvera-Tawil et al., 2018). Sjuksköterskor hade erfarenhet av begränsningar kring hur mycket och vilken information som kunde delges till patienten. På grund av språkbarriären riskerades information som sjuksköterskan förmedlade till patienten att missuppfattas. Information kring diagnos, bakomliggande orsak till varför ett moment skulle utföras, samt vad det skulle innebära för patienten uppfattades inte alltid av patienten (Coleman & Angosta, 2016; Fatahi et al, 2010; Hadziabdic et al., 2015; Watts et al., 2017). Sjuksköterskan uttryckte inte all information till patienten för att underlätta kommunikationen (McCarty, Cassidy, Graham & Tuohy, 2013; Watts et al., 2017). Information som sjuksköterskan var skyldig att delge till patienterna och dess anhöriga blev bristfällig och sjuksköterskan hade erfarenhet att informationen inte alltid uppfattades (Fatahi et al., 2010; Patriksson et al., 2017). Sjuksköterskorna erfor att de fall där patienten var spädbarn upplevde anhöriga att de inte fick ta del av tillräcklig information kring barnets vård och behandling. Detta upplevdes skapa oro hos de anhöriga, vilket även föranledde till missförstånd mellan sjuksköterskan och de anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde även att en del av den information som hade delgetts inte alltid uppfattades av de anhöriga (Patriksson et al., 2017). Språkbarriären begränsade den vardagliga kommunikationen och den sociala samvaron mellan sjuksköterskan, patienten och dess anhöriga. Detta orsakade att konversationens spontanitet och innehåll begränsades, vilket försvårade utvecklandet av en god vårdrelation (Coleman & Angosta, 2016; McCarthy et al., 2013; Patriksson et al., 2017). Sjuksköterskorna hade erfarenhet av att språkbarriären skapade en isolering hos de anhöriga. De anhöriga valde att 12(36)
vistas inne på rummet, istället för att vara i dagrummet och kommunicera med andra anhöriga på neonatalavdelningen (Patriksson et al., 2017). Sjuksköterskor fick erfara stress och frustration när de inte kunde kommunicera med patienten och dess anhöriga, eller kunde utföra sina arbetsuppgifter korrekt. Känslor som oro, frustration och maktlöshet upplevdes också i de situationer när patienter och anhöriga upplevde oro som skapades på grund av språkbarriären och den otillräckliga informationen (Coleman & Angosta, 2016; Hadziabdic et al., 2015; Patriksson et al., 2017; Silvera-Tawil et al., 2018). Den oro som sjuksköterskan fick erfara var även knuten till att patienten skulle uppleva, exempelvis smärta, rädslor och känslor som inte patienten kunde uttrycka till sjuksköterskan, till följd av språkbarriären (Coleman & Angosta, 2016). 7.1.2 Den alternativa kommunikationens betydelse i vårdrelationen Vid kommunikation används både det verbala- och icke-verbala språket, oavsett om det förekommer en språkbarriär eller inte. I samband med språkbarriärer anses den icke-verbala kommunikationen vara en viktig och grundläggande del, vid bedömningen av patienten (Coleman & Angosta, 2016; McCarthy et al., 2013; Patriksson et al., 2017). Genom att sjuksköterskan tog sig tid till social samvaro och använde sig av kroppsspråk och gester som alternativ till verbal kommunikation kunde tilliten hos patienten främjas i vårdsituationen och förtroendefulla relationer etablerades (Coleman & Angosta, 2016). Sjuksköterskan fick erfara att vikten av verbal kommunikation med patienten var betydelsefull genom hela vårdandet. Detta trots den rådande språkbarriären. Rösten användes som ett verktyg för att visa viljan att hjälpa, samt skapa en känsla av säkerhet och trygghet hos patienten, trots att 13(36)
sjuksköterskan inte kunde göra sig förstådd verbalt till patienten. Kombinationen av att kommunicera med vänlig och lugn röst, samt att sitta på samma nivå som patienten under samtalet, visade sig ha en förtroendefull inverkan på relationen mellan sjuksköterskan och patienten (Alm-Pfrunder, Falk, Vicente & Lindström, 2018). Sjuksköterskan fick även erfara behovet av alternativa sätt att kommunicera, vilket gjorde att sjuksköterskan talade långsamt och tydligt, använde sig av kroppsspråket, samt använde papper och penna för att rita förklaringar och göra sig förstådd (Likupe, Baxter, & Jogi, 2018; McCarthy et al., 2013; Patriksson et al., 2017). När sjuksköterskorna försökte kommunicera och få en uppfattning kring patientens hälsohistoria, upplevde sjuksköterskorna att de fick gissa sig fram genom samtalet. Detta försvårade och fördröjde bedömningen av patienten, vilket kunde utgöra en risk för patienten (McCarthy et al., 2013; Silvera-Tawil et al., 2018). Användning av kreativiteten och kroppsspråk upplevdes många gånger vara en lösning för sjuksköterskan om kommunikationen inte fungerade. Den icke-verbala kommunikationen gjorde att användning av enskilda, separata ord och teckenspråk användes, vilket ledde till att förståelsen ökade (McCarthy et al., 2013). Användning av kroppsspråk inom ambulanssjukvården var ett verktyg för sjuksköterskan i mötet med patienten och språkbarriären. Genom att visa med kroppsspråket och att peka får sjuksköterskan tillämpa en alternativ kommunikation, för att kunna göra bedömning av patientens behov, vilket upplevs vara betydelsefullt. Kroppsspråket användes i kombination med utförande av medicinska riktlinjer, som till exempel bedömning av vitala funktioner. Det som dock försvårade arbetet var att informationen kring patientens hälsa och tidigare sjukdomshistoria inte gick att uttyda via den icke verbala kommunikationen (Alm-Pfrunder et al., 2018). 14(36)
7.2 Tolkning 7.2.1 Kommunikation via formella tolkar Sjuksköterskor anser att det är nödvändigt att använda sig av formell tolk, då det kan underlätta kommunikationen, samt att det kan bidra till att patienten får en optimal vård (Fatahi et al, 2010; McCarthy et al., 2013). Sjuksköterskans erfarenhet av att försöka förstå patienten och dess behov, samt att kunna förmedla viktig information kring omvårdnaden, var förankrat till det grundläggande behovet av att skapa en fungerande kommunikation i vårdrelationen (Coleman & Angosta, 2016). Formella tolkar anses var oumbärliga i kommunikationen med patienten och vårdpersonalen, för att undvika språkbarriärer (Hadziabdic et al., 2015; Likupe et al., 2018; Watts et al., 2017). Erfarenheten som sjuksköterskan upplevde genom användandet av formell tolk, var att tolken bildade en opartisk bro mellan sjuksköterskan och patienten. Detta gjorde att vården kring patienten blev mer kvalitativ och med utgångspunkt utifrån patientens behov (Fatahi et al., 2010; McCarthy et al., 2013; Watts et al. 2017). Sjuksköterskan ansåg att en fysiskt närvarande tolk, var det lämpligaste alternativet till en fungerande kommunikation (Coleman & Angosta, 2016; Likupe et al., 2018; Watts et al., 2017). Det som försvårade situationen i samband med behovet av fysiskt närvarande tolk, var att tillgängligheten var begränsad. Den formella tolken fanns inte tillgänglig dygnet runt (Hadziabdic et al., 2015; Likupe et al., 2018; Watts et al., 2017). Sjuksköterskorna hade erfarenhet av att telefontolk var en alternativ lösning för att kommunikationen skulle fungera mellan sjuksköterskan, tolken och patienten. Sjuksköterskorna hade blandade erfarenheter av telefontolk, vissa hade positiva och andra hade negativa erfarenheter (Coleman & Angosta, 2016; Hadziabdic et al., 2015; Patriksson et al., 2017; Watts et al., 2017). Fördel med telefontolk var att denna tolktjänst var mer tillgänglig än en fysiskt 15(36)
närvarande tolk. Sjuksköterskorna påstod att telefontolk har bidragit med flera positiva tolksamtal, vilket har skapat goda konversationer i samverkan mellan patienten och sjuksköterskan (Patriksson et al., 2017; Watts et al., 2017). De nackdelar som framkom var bland annat att sjuksköterskorna hade svårt att kunna ordna tolk som talade samma dialekt som patienten, vilket försvårade kommunikationen (Likupe et al., 2018; Patriksson et al., 2017; Watts et al., 2017). Sjuksköterskorna hade erfarenhet av att telefonen som användes vid telefontolkningen var besvärligt och opraktiskt, samt att telefonen ibland var svår att hitta på avdelningen i samband med tolkningen. Användandet av utrustningen kring telefontolkning upplevdes också som svårt att hantera, samt att ljudkvalitén var bristande. Sjuksköterskan upplevde att patienten kände obehag kring att delge sin aktuella hälsosituation till en tolk via telefon, även om det ansågs vara till hjälp (Coleman & Angosta, 2016; Hadziabdic et al., 2015). Dock upplevde sjuksköterskan att användning av telefontolk även kunde leda till missförstånd. Därför ansåg sjuksköterskan att det krävdes en viss erfarenhet kring att förmedla information via en tolk, genom att exempelvis tala tydligt, långsamt och inte för långa meningar. Detta för att informationen som sjuksköterskan förmedlade skulle uppfattas korrekt av tolken (McCarthy et al., 2013; Patriksson et al., 2017). Vidare framkom det att telefontolk kunde orsaka missförstånd, på grund av att det var svårt att höra tolkens samtal via telefon. Sjuksköterskan var tvungen att upprepa det som hade sagts, endast för att undvika att missuppfattning skulle uppstå. Det framkom även att telefontolk kunde översätta felaktigt, vilket skapade en felaktig tolkning. Orsakerna till detta var på grund av den bristande kommunikationen, samt att samtalet saknade nyanser i språket (Patriksson et al., 2017; Watts et al., 2017). De naturliga signaler som ges genom till exempel ansiktsuttryck, vid en fysiskt närvarande tolk saknades (Coleman & Angosta, 2016; Likupe et al., 2018; Watts et al., 2017). Detta 16(36)
gjorde att majoriteten av sjuksköterskor ansåg att denna tjänst var otillräcklig, på grund av oförmågan att kunna utbyta icke-verbala signaler, när känsliga diskussioner skulle förmedlas till patienten (Fatahi et al., 2010; Watts et al. 2017). 7.2.2 Kommunikation via informella tolkar Sjuksköterskor kände en osäkerhet när anhöriga till patienten tolkade, eftersom de inte kunde veta om all information som förmedlades översattes korrekt. En annan anledning till sjuksköterskans oro kring tolkningen kunde vara att de anhöriga inte kunde översätta informationen som förmedlades, eller inte förstod allt som hade förmedlats och sedan översatte fel till patienten (Alm-Pfrunder et al., 2018; Hadziabdic et al., 2015; McCarthy et al., 2013; Watts et al., 2017). Sjuksköterskan upplevde att en del av informationen inte förmedlades till patienten, då de anhöriga blev oroliga för att berätta vad sjuksköterskan egentligen hade förmedlat till dem (Fatahi et al, 2010; McCarthy et al., 2013). 7.2.3 Skriftliga och tekniska hjälpmedel vid tolkning Sjuksköterskorna uppgav att det fanns begränsat med skriftliga resurser som exempelvis broschyrer på olika språk. Något som också sågs som en brist, var användandet av tekniska hjälpmedel som till exempel översättningsprogram och digitala applikationer till mobiler, så kallade appar. Detta upplevde sjuksköterskorna som en nackdel för patienter med utländsk härkomst och bristande språkförståelse. Sjuksköterskorna hade erfarenhet av att det fanns ett behov kring tekniska hjälpmedel för att kunna översätta till patientens språk. Detta skulle underlätta kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten (Watts et al., 2017). Vidare tydliggörs det att sjuksköterskorna var positiva till den app som användes i arbetet. Dock uttrycktes ett behov av utvecklande av appen. Detta skulle komplettera kommunikationen med text, bilder och talat 17(36)
språk. Språkinnehållet och bilderna i appen skulle vara enkla att förstå samt kulturellt anpassade (Silvera-Tawil et al., 2018). Sjuksköterskorna inom ambulanssjukvården såg de tekniska hjälpmedlen som en alternativ lösning till kommunikation med patienten. Dock hindrade de tekniska hjälpmedlen arbetsflödet, vilket orsakade även ett hinder i bedömningen av patientens vårdbehov. Detta var en av anledningarna till varför tekniska hjälpmedel antingen glömdes bort eller valdes bort (Alm-Pfrunder et al., 2018). Sjuksköterskorna på neonatalavdelningarna hade positiv erfarenhet av att utnyttja de tekniska hjälpmedlen som fanns tillgängliga för att kunna underlätta kommunikationen och patientbedömningen. De tekniska hjälpmedlen sågs som ett bra kommunikationsstöd när personalen ville kommunicera med de anhöriga eller kunna göra sig förstådda. Sjuksköterskorna trodde inte att de tekniska hjälpmedlen kunde ersätta den formella tolken, med det var en snabb lösning på kommunikationen (Patriksson et al., 2017). 7.3 Tidens inverkan på kommunikationen Tolkarnas tidsbrist och bristen på professionella tolkar skapar svårigheter i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten. Behovet av tid till att göra sig förstådd i den vårdande relationen var stort både från sjuksköterskansoch patientens perspektiv (Fatahi et al. 2010). När språkbarriärer förekom fick sjuksköterskorna erfara att kommunikationen med patienterna var tidskrävande. (Coleman & Angosta., 2016; Fatahi et al. 2010; Hadziabdic et al., 2015; Likupe et al., 2018; Watts et al., 2017). Sjuksköterskan tillbringade mer tid hos de patienter där språkbarriärer förekom för att få information om patientens bakgrundshistoria, hälsa och tidigare sjukdomshistoria. Sjuksköterskan fick erfara att informationen som förmedlades till patienten, tog längre tid att förklara för att den skulle bli förstådd av patienten (Coleman & Angosta., 2016; Fatahi et al. 2010; Hadziabdic et al., 2015; Likupe et al., 2018; Watts et al., 2017). Vid de tillfällen då tolk användes i samtalet med 18(36)
patienten, var detta tidskrävande på grund utav att tolkningen av samtalet tog tid att genomföra (Coleman & Angosta., 2016; Fatahi et al. 2010; Hadziabdic et al., 2015; Likupe et al., 2018; Watts et al., 2017). Vanligtvis brukar flera professioner vara inblandade i tolksamtal med patienten och familjen, såsom sjuksköterska, läkare, rådgivare och annan vårdpersonal (Patriksson et al., 2017). Vid tolksamtal krävs det även bra planering, då sjuksköterskan ska planera vad som ska diskuteras tillsammans med tolken under samtalet med patienten. Sjuksköterskor ansåg att användning av tolk var opraktiskt och kan även vara ett hinder för att vårda eller göra en patientbedömning (Alm- Pfrunder et al., 2018; Coleman & Angosta, 2016; Fatahi et al. 2010; Patriksson et al., 2017). 7.4 Kulturell kunskap I studien framkommer det att om sjuksköterskan har en kulturell förståelse i mötet med patienten genom att respektera kulturella värderingar och vilja, underlättas kommunikationen med patienten och den vårdande relationen (Coleman & Angosta, 2016; Fatahi et al., 2010; Likupe et al., 2018). Sjuksköterskor hade erfarenhet av att kunskapen kring olika kulturer, kulturell kommunikation och kulturella värderingar var betydelsefullt. Dock framkom det att sjuksköterskorna upplevde en otillräcklighet kring sina kulturella kompetenser i mötet med patienter där språkbarriärer förekom (Coleman & Angosta, 2016; Fatahi et al., 2010; Likupe et al., 2018; Watts et al., 2017). Vidare erfor och lyfter sjuksköterskorna fram värdet av att lära sig ord på de vanligaste språken, vilket möjligtvis skulle kunna öka trygghetskänslan hos patienten och förbättra den vårdande relationen, samt att underlätta bedömningen av patientens behov (Alm-Pfrunder et al., 2018). Sjuksköterskorna uttryckte ett behov av mer utbildning för att öka den kulturella kompetensen. Detta ansågs kunna leda till att respekten och förståelsen för den mångkulturella patientpopulationen skulle kunna öka. Detta kunde även i en förlängning leda till en ökad förståelse kring både 19(36)
patienten och dess anhörigas situation, vilket skulle underlätta vårdandet och minska bildandet av språkbarriärer inom hälso- och sjukvården (Coleman & Angosta, 2016; Fatahi et al., 2010; Likupe et al., 2018; Watts et al., 2017). 8 Diskussion 8.1 Metoddiskussion Författarna har använt sig av en allmän litteraturöversikt och utgått ifrån Friberg (2017) till denna uppsats, vilket ansågs vara en lämplig metod för att få en översikt kring det valda området. Under metoddiskussionen diskuteras metodens styrkor och svagheter. 8.2 Datainsamling De databaser som användes till datainsamlingen för denna litteraturöversikt, var CINAHL och PubMed. Författarna provade även att söka i en tredje databas och jämförde dessa tre olika databaser. Därefter uteslöts en utav dessa, på grund utav att den upplevdes som invecklad. Utifrån det valda ämnet och det formulerade syftet gjordes en informationssökning av vetenskapliga artiklar, för att få en översikt av det forskningsområde som valdes att undersökas. Formulering av syftet gjordes utifrån författarnas intresse och egna erfarenheter av språkbarriärer i den vårdande relationen med patienten. I denna allmänna litteraturöversikt har kvalitativa och kvantitativa artiklar undersökt sjuksköterskans erfarenheter av språkbarriärer i den vårdande relationen. Genom syftesformuleringen avgränsades ämnesområdet och valet av artiklar till litteraturöversikten. Författarna genomförde informationssökningar, för att kunna hitta relevanta sökord till det utvalda ämnet. Två sökord återfanns som ämnesord i CINAHL och de resterande orden användes i fritextsökning, vilket gav tillräckligt med relevanta artiklar (se bilaga 1). Sökningen efter ämnesord upplevdes till en början som komplicerad, eftersom relevanta artiklar minskade när ämnesord lades till i 20(36)
sökningen. Detta gjorde att författarna tog hjälp utav personal på Linnéuniversitetets bibliotek som kunde vägleda oss vidare till en korrekt sökning med inkludering av de två ämnesorden. I den egentliga litteratursökningen gjordes till en början en sökning för varje enskilt sökord. Efter detta användes boolesk söklogik (Friberg, 2017). Till en början användes bara AND i denna sökning, vilket ansågs vara en svaghet då det fanns risk för att relevanta artiklar missades. Med hjälp av Linnéuniversitetets bibliotek kunde sökstrategien förbättras, vilket sågs som en styrka i denna litteraturöversikt. De slutliga sökoperatorerna som användes var AND och OR. Detta gjordes också för att inte utesluta de relevanta artiklar som ännu inte hade inkategoriserats efter olika ämnesord. 8.3 Inklusions- och exklusionskriterier Det författarna kan se som en nackdel gällande val av artiklar är att samtliga artiklar inte förhåller sig till allmänsjuksköterskan. Vissa av artiklarna är utifrån specialistsjuksköterskans perspektiv. Dock anser författarna att detta inte har någon inverkan på erfarenheter av språkbarriären inom hälso- och sjukvården. Avgränsningen som gjordes med årtalen 2008 2018 skapade ett tioårs-spann, men de artiklar som slutligen valdes ut var ifrån årtalen 2010 2018, vilket skapade en litteraturöversikt som utgick ifrån ett nyare material, vilket författarna ansåg vara mer relevant. Geografic Subset Europe var en avgränsning som till en början ansågs vara av relevans för att underlätta sökningen av europeiska artiklar. Avgränsningen visade sig istället ge tillgång till vetenskapliga tidskrifter som var publicerade i europeiska tidskrifter. Sökning gav dock artiklar som var relevanta till författarnas syfte. Därför fick denna avgränsning ingå i den slutliga sökningen. De artiklar som inte gick att läsa i fulltext exkluderades, på grund utav att författarna inte kunde läsa artikeln i sin helhet. Detta kan ha påverkat urvalet 21(36)
av artiklar, samt att användbara artiklar som kan ha svarat an till syftet valdes bort. De artiklar som var utifrån ett perspektiv där sjuksköterskan var flerspråkig exkluderades i denna litteraturöversikt. Detta för att resultatet kring erfarenheterna av språkbarriärer inte skulle påverkas. 8.3.1 Urval och kvalitetsgranskning Författarna valde Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall på grund utav att den upplevdes som lättförståelig av författarna. Granskningsmallen utgick från patienter med lungcancer och det ändrades därmed till sjuksköterskors erfarenheter för att anpassa granskningsmallen till litteraturöversiktens syfte. Granskningen av artiklarna skulle underlättat om den gjordes gemensamt istället för var för sig. Eftersom det upptäcktes när resultaten av granskningen jämfördes och diskuterades att tre artiklar ej var relevanta till syftet och var utifrån fel perspektiv. De artiklar som valdes ut till litteraturöversiktens resultat efter kvalitetsgranskningen var åtta artiklar som ingraderades i grad I och en artikel i grad II, vilket styrker detta arbetets kvalitet. 8.3.2 Dataanalys Till en början av analysprocessen jobbade författarna var för sig med analysen av artiklarna. Detta var något som författarna såg som en olämplig arbetsmetod, då författarna hade svårt att strukturera upp arbetet. Upplägget gjordes om och hela arbetet gjordes därefter tillsammans. Arbetet blev mera tidskrävande genom att författarna arbetade tillsammans, detta ansågs dock vara nödvändigt för att få en helhet i arbetet. Eftersom författarna valde att jobba tillsammans kan detta också ses som en styrka i arbetet. Författarna har läst artiklarna högt för varandra under tiden som artiklarna sammanfattades. Analysarbetet har diskuterats flera gånger mellan författarna, vilket kan vara bidragande till en ökad förståelse för artiklarnas innehåll, samt trovärdighet och styrka i arbetet. Översiktstabell och kategorisering av olika nyckelfynd, 22(36)
underområden och områden gjordes. Detta för att skapa en överskådlighet av artiklarna, samt en kategorisering av artiklarnas resultat, för att hitta likheter och skillnader i de olika artiklarnas innehåll. Den svaghet som författarna kan se i arbetet av översiktstabellen och kategoriseringen, är att samtliga artiklar är skrivna på engelska och en översättning har gjorts utav dessa texter. Därmed kan det finnas risk för att artiklarna har översatts felaktigt och att en feltolkning av artiklarna kan ha skett. Genom att författarna har arbetat tillsammans och diskuterat analysen regelbundet under arbetets gång kan därmed risken för feltolkning minskas. Forsberg och Wengström (2016) menar att triangulering kan öka tillförlitligheten i en studie genom att fynden undersöks från olika perspektiv. 8.3.3 Forskningsetiska överväganden Vid kvalitetsgranskning av samtliga artiklar i denna litteraturöversikt visade det sig att sju av nio artiklar var tydligt etiskt formellt godkända. Två artiklar saknade ett tydligt etiskt godkännande. En av artiklarna nämnde att det inte var nödvändigt för studien att vara formellt godkänd från den etiska kommittén, då denna artikel utgick från de etiska riktlinjerna genom att deltagarna fick ta emot både skriftlig och muntlig information, det var frivilligt att delta i studien, samt att deltagarna hade rättigheten att avbryta deltagandet i studien när som helst. Författarna valde att ta kontakt med forskarna bakom den resterande artikeln via mail, för att säkerställa att studien var etiskt godkänd från den etiska kommittén. Det bekräftades att denna studie var etiskt godkänd. 8.4 Resultatdiskussion Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i den vårdande relationen. De huvudområden som diskuteras 23(36)
är kommunikationen och språkbarriärens inverkan, tolkning, tidens inverkan på kommunikationen och kulturell kunskap. Resultatet i denna litteraturöversikt tyder på att sjuksköterskans kommunikation i mötet med den vårdsökande patienten är grunden för att skapa en kartläggning av omsorgsbehov, vård och behandling av patienten och dess sjukdomsstadier. Detta i likhet med omvårdnadsteorin av Travelbee (1971) som menar att kommunikationen är grundläggande för att lindra lidandet hos patienten. I flera av de artiklar som denna litteraturöversikt utgår ifrån visar det att sjuksköterskans kommunikation med patienten och sjuksköterskans information till patienten blev begränsad på grund av språkbarriären. Sjuksköterskan upplevde att patienten inte uppfattade all information angående diagnos och varför vissa moment skulle utföras. Enligt Svensk Sjuksköterskeförening, (2017) är sjuksköterskans syfte att arbeta utifrån att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa, samt minska vårdlidandet hos patienten. Om kommunikationen är grundläggande för att lindra lidandet hos patienten och sjuksköterskans syfte är att arbeta utifrån att bland annat minska vårdlidandet hos patienten, borde detta leda till att sjuksköterskan brister i sitt syfte och vårdlidandet är ett faktum. Vidare påvisar resultatet av litteraturöversikten att det var svårt för sjuksköterskan att avgöra hur mycket information som kunde delges till patienten utan att informationen blev för invecklad och oförståelig för patienten. Sjuksköterskan försökte underlätta kommunikationen genom att minska på den information som delgavs, vilket föranledde till att sjuksköterskan inte förmedlade tillräckligt med information för att patienten skulle kunna förstå vad vårdandet och behandlingen kommer att innebära. Enligt HSL, (SFS 2017:30) ska vårdandet genomföras och utformas i samråd med patienten, samt byggas på respekt för patientens integritet och 24(36)
självbestämmande. Denna lagstadga blir svår för sjuksköterskor att följa i samband med att informationen begränsas till patienten. Hälso- och sjukvården har enligt HSL (SFS 2017:30) ett ansvar att tillgodose patientens behov av trygghet. I de situationer där sjuksköterskor fick erfara missförstånd och oro hos patienten och dess anhöriga blev sjuksköterskans ansvar bristande på grund av den otillräckliga kommunikationen. Enligt Forsberg (2016) är det först när patienten är delaktig i vårdandet och är införstådd med vad behandlingen kommer innebära, som en personcentrerad vård med bästa resultat för patienten kan uppnås. Detta skulle kunna innebära enligt författarnas tolkning att så länge språkbarriären existerar så kan heller inte en personcentrerad optimal vård ges till patienten utifrån patientens behov och önskan. I de situationer där språkbarriärer förekom var det viktigt att sjuksköterskan använde sig av alternativa sätt för att kommunikationen skulle fungera. Detta är något som författarna tror kan hjälpa till i det första mötet med patienten för att minska på bland annat förutfattade meningar som ingår i den första fasen i Travelbee (1971) omvårdnadsteori. Istället för att minska på den information som skulle delges, kan sjuksköterskan exempelvis tala långsamt och tydligt, använda sig av kroppsspråk, penna, papper och teckenspråk. Detta tydliggör Degni, Suominen, Essén, El Ansari och Vehviläinen-Julkunen (2012) i sin studie, där sjuksköterskans integrering med patienten och allehanda alternativa sätt av kommunikation är lösningen till skapandet av en förtroendefull relation. Författarna anser att alternativa sätt till kommunikation också kan vara en hjälp vid den andra fasen i Travelbee (1971) omvårdnadsteori där bandet mellan två parter skapas. Författarna till denna litteraturöversikt anser att en förstärkning av kommunikationen genom kroppsspråket är ett viktigt verktyg för att skapa en kontakt med patienten i vårdrelationen. Travelbee (1971) menar att den ömsesidiga kontakten som skapas via kommunikationen är ett grundläggande 25(36)
verktyg för sjuksköterskan, där målet med omvårdnaden är att förebygga ohälsa. Enligt Eide och Eide (2009) kan möten mellan individer tolkas på många olika sätt genom det icke verbala språket. Sjuksköterskans signaler genom det icke verbala språket kan ge en grund för en känsla av närhet, tilltro och trygghet hos patienten. De verbala ordens betydelse kan förstärkas eller ge en helt annan betydelse för patienten, genom det icke verbala språket och dess signaler. Detta är något som blir tydligt i litteraturöversiktens resultat där sjuksköterskan fortsätter att kommunicera med patienten under bedömningen och skapandet av den vårdande relationen oavsett om det förekommer en språkbarriär eller inte. Sjuksköterskans erfarenhet var att den icke verbala kommunikationen var viktig och hade en förtroendefull inverkan hos patienten, trots den rådande språkbarriären. Travelbee (1971) menar att empati och den tredje fasen i omvårdnadsteorin bland annat innebär förhoppningar kring att kunna förstå personen utifrån dennes perspektiv. Genom att sjuksköterskan fortsätter att försöka kommunicera med patienten trots språkbarriären, påvisar detta viljan att försöka förstå patienten. Därigenom visas empati, trots den rådande begränsning som existerar i mötet med patienten. Ur Travelbee (1971) empatifas skapas sympatifasen där sjuksköterskans medkänsla till patientens lidande skapas. Denna medkänsla och sympati kan enligt författarna förmodligen inte skapas fullt ut hos sjuksköterskan om det inte finns någon närhet till patienten. Sjuksköterskans förhållningssätt till rådande situation med patienten och språkbarriären kan också knytas an till den värdegrund som sjuksköterskan ska eftersträva att följa. Svensk Sjuksköterskeförening (2017) riktlinjer grundar sig i att omvårdnad ges med värdighet och respekt som inte begränsas utifrån hudfärg, kultur eller trosuppfattning. 26(36)