Hälsa Sjukvård Tandvård. Inriktningsrapport. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård Inriktningsrapport En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland 1

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 De fyra största riskfaktorerna... 5 Faktorer som påverkar människors hälsa... 6 Hälso- och sjukvårdens roll... 8 Grundläggande beslut... 9 Utveckling mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland... 10 Hälsoinriktning i ledning, styrning och uppföljning... 10 Hälsofrämjande arbetsplatser... 12 Samtal om livsstil och uppföljning i mötet med patienten... 14 Att stödja långvarigt sjuka att leva ett bra liv... 16 Att sprida kunskap om sambandet hälsa livsstil levnadsvillkor... 18 Att delta i det lokala folkhälsoarbetet... 19 Evidensbaserat arbete, kostnadseffektivitet och ekonomiska effekter... 20 Behov av utvecklingsstöd... 22 Bilaga: Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder... 23 Referenslitteratur... 27 2

Förord Det finns mycket goda belägg för att förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården ger goda effekter. Detta gäller en rad åtgärder, exempelvis rökavvänjning och rådgivning vid hög konsumtion av alkohol samt övervikt/fetma. Dessutom kan vården stimulera till ökad fysisk aktivitet och förändrade kostvanor. För att arbetet ska lyckas behövs kunskap i vården om hur patienter/människor kan motiveras att förändra sin livssituation och göra goda val, oavsett om man är frisk eller sjuk. Det är viktigt att landstinget intensifierar arbetet med att öka befolkningens kunskaper om den egna hälsan och vad man själv kan göra. Hälso- och sjukvården kan också använda effektivare metoder för att uppnå en god hälsa i befolkningen. Landstinget satsar nästan alla sina resurser på att behandla sjukdom, trots att det i många fall är effektivare att förebygga sjukdom. Stora kostnader läggs årligen på att behandla riskfaktorer för sjukdom, som till exempel högt blodtryck och höga blodfetter med läkemedel. Detta trots att ändrade levnadsvanor många gånger skulle ge samma eller rent av bättre effekt. Det skulle innebära betydligt lägre kostnader för landstinget att arbeta offensivt med hälsofrämjande insatser jämfört med vårdkostnader för livsstilsrelaterade sjukdomar som cancer och hjärtinfarkt. Ett av Landstinget Hallands övergripande mål är en God hälsa. Utifrån detta mål samt länets folkhälsopolicy och de nationella målen för folkhälsan har ett utvecklingsarbete bedrivits i landstinget under 2004. På uppdrag av landstingsledningen har en arbetsgrupp tagit fram strategier för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Arbetsgruppen har bestått av: Marianne Andreason, kvalitetssamordnare Ylva Berger, utvecklare Stefan Bergman, distriktsläkare Nina Johansson, folkhälsostrateg Ulla Larsson, folkhälsoplanerare Ingrid Lennartsson, hälsoplanerare Eva Karin Möllefors, utvecklingschef Magdalena Barkström, projektledare Mats Bertheden, folkhälsochef Parallellt med arbetet i Halland har landstinget, genom Mats Bertheden och Agneta Overgaard, utvecklare, tillsammans med fem andra landsting i Sverige, deltagit i ett nationellt utvecklingsarbete med temat hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Detta arbete har letts av Landstingsförbundet. Agneta Overgaard har också varit resursperson i föreliggande regionala arbete. Landstinget satsar nästan alla sina resurser på att behandla sjukdom, trots att det i många fall är effektivare att förebygga sjukdom. 3

Sammanfattning I framtiden kommer invånarnas behov av hälso- och sjukvård att öka, bland annat till följd av åldersutvecklingen och nya medicinska framsteg. Ökat vårdbehov inom ett område innebär automatiskt undanträngningseffekter inom andra områden. För att tillgodose framtida behov av hälso- och sjukvård är det viktigt att så många medborgare som möjligt är så friska som möjligt i så hög ålder som möjligt. Denna rapport fokuserar på hälso- och sjukvårdens möjligheter att medverka i det hälsofrämjande arbetet för att minska behovet av behandling och rehabilitering. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård syftar främst till att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa. De hälsofrämjande inslagen kan förstärkas i ledning, styrning och uppföljning. Eftersom hälso- och sjukvården är samhällets expert på hälsa ska landstingets egna arbetsplatser upplevas som hälsofrämjande av medarbetarna. Hälso- och sjukvården har sin största hälsofrämjande potential genom att i det vardagliga patientmötet stödja individen att göra hälsosamma livsstilsval och ta ansvar för sin egen hälsa. För patienter med långvariga sjukdomar ska särskilt stöd ges för att stärka det friska. Genom ett hälsofrämjande förhållningssätt uppmuntras såväl frisk som sjuk att bibehålla/stärka sin fysiska och psykiska hälsa. Alla former av ohälsa ska beaktas men de riskfaktorer som påverkar hälsan mest måste prioriteras. Det gäller tobaksbruk, hög konsumtion av alkohol, övervikt/fetma och brist på fysisk aktivitet. Hälso- och sjukvården ska också genom kunskapsspridning till och genom samverkan med övriga samhällsaktörer medverka till att befolkningens hälsa kontinuerligt förbättras och att hälsan blir jämlikt fördelad. Det finns evidensstudier som visar att hälsooch sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ger goda effekter och är kostnadseffektiva. Ett ökat inslag av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är ekonomiskt lönsamt för landstinget. En ekonomisk modell visar på att relativt små förändringar i hallänningarnas livsstil kan påverka behovet av vård och landstingets kostnader med drygt 100 miljoner kronor. För att stärka det hälsofrämjande inslaget i hälso- och sjukvården krävs utbildningsinsatser för olika målgrupper inom landstinget. Exempel på indikatorer för uppföljning av de hälsofrämjande inslagen i landstingets bokslut redovisas i avsnittet Utveckling mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland. 4

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård syftar främst till att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa. En ekonomisk modell visar på att relativt små förändringar i hallänningarnas livsstil kan påverka behovet av vård och landstingets kostnader med drygt 100 miljoner kronor. FOTO: Agneta Lundberg De fyra största riskfaktorerna TOBAK 7000 svenskar dör varje år till följd av rökning. En rökare kan under sin livstid kosta samhället närmare en miljon kronor mer än en icke-rökare i form av sjukskrivningar och ökat behov av sjukvård. ALKOHOL Överkonsumtion av alkohol har en allvarlig inverkan på hälsan. Enligt en nationell beräkning kostar alkoholkonsumtionen det svenska samhället 100 miljarder kronor per år. ÖVERVIKT Hälften av Sveriges befolkning räknas idag som överviktig och andelen ökar snabbt. Övervikt och dålig kost beräknas orsaka två procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna, vilket motsvarar tre miljarder kronor per år. Den största samhällskonstaden utgörs dock av sjukfrånvaro. FYSISK INAKTIVITET Bara 13 procent av männen och 11 procent av kvinnorna motionerar på en önskvärd nivå. Av dödsfallen i hjärt- /kärlsjukdomar, diabetes och tjocktarmscancer uppskattas en tredjedel bero på fysisk inaktivitet. Att stimulera till fysisk aktivetet har visat sig ha stora effekter på hälsan. 5

Faktorer som påverkar människors hälsa Vissa grundläggande förutsättningar måste finnas för att befolkningen generellt ska ha en god hälsa. Sambanden mellan hälsa, livsstil och levnadsvillkor är komplexa. Hälsan formas i ett komplicerat samspel mellan individ och samhälle, där både samhällsutveckling och livsstilsfaktorer påverkar hur människan mår. De faktorer som påverkar människors hälsa brukar benämnas hälsans bestämningsfaktorer och beskrivs i bilden på nästa sida. Skillnaderna i livsvillkor mellan olika grupper leder ofta till en ojämlik hälsa. Varje individ måste därför ges förutsättningar att nå optimal hälsa utifrån den enskildes situation. För detta krävs en samhällsmiljö som är hälsovänlig för alla, men också att särskilt stöd ges åt individer och grupper i samhället. Kunskapen om vilka faktorer som påverkar människors hälsa innebär att folkhälsofrågorna är en angelägenhet för hela samhället. Eftersom det ytterst är de politiska besluten som styr hur vårt samhälle utformas måste folkhälsan få en tydlig plats i samhällspolitiken och därmed även i landstingspolitiken. För att folkhälsoarbete ska kunna bli framgångsrikt är samverkan mellan olika samhällsaktörer som kommuner och landsting, regering, riksdag och statliga verksamheter samt intresseorganisationer en förutsättning. Hälso- och sjukvården är alltså en av medaktörerna i det breda folkhälsoarbetet. 6

HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER Bilden är en bearbetning efter original av Dahlgren/Svanström/Haglund. Den yttersta halvcirkeln står för omgivningsfaktorer, sedan följer livsvillkor, levnadsvanor/livsstil, sociala nätverk, individen samt de opåverkbara individuella förutsättningarna. Sambanden mellan hälsa, livsstil och levnadsvillkor är komplexa. Hälsan formas i ett komplicerat samspel mellan individ och samhälle, där både samhällsutveckling och livsstilsfaktorer påverkar hur människan mår. 7

Hälso- och sjukvårdens roll I framtiden kommer invånarnas behov av hälso- och sjukvård att öka, bland annat beroende på åldersutvecklingen och nya medicinska framsteg. Ökat vårdbehov inom ett område innebär undanträngningseffekter inom andra områden. För att tillgodose framtida behov av hälso- och sjukvård är det viktigt att så många medborgare som möjligt är så friska som möjligt i så hög ålder som möjligt. Landstingets huvuduppgift är att vårda och bota människor som är sjuka, men också att rehabilitera och förebygga sjukdom och symtom. Det som hälso- och sjukvården i många sammanhang tillför hälsan kan inte ersättas av andra samhällsaktörers insatser. Denna rapport fokuserar på hälso- och sjukvårdens möjligheter att medverka i det hälsofrämjande arbetet, som bland annat syftar till att minska behovet av behandling och rehabilitering. Det handlar främst om att i det vardagliga mötet stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa. För patienter med långvariga sjukdomar ska särskilt stöd ges för att stärka det friska. I mötet med patienter och med anhöriga har hälso- och sjukvården unika möjligheter att aktualisera hälsofrämjande och förebyggande insatser. Eftersom personalen inom hälso- och sjukvården har goda kunskaper om sambandet hälsa livsstil och stort förtroende bland allmänheten finns förutsättningar att stödja patienten till hälsosammare levnadsvanor. Det gäller särskilt förändringar i tobak-, alkohol-, mat- och motionsvanor. Idag används ofta läkemedel som en förebyggande men kostsam åtgärd. För att förbättra patienternas hälsa ur ett helhetsperspektiv krävs ökade insatser av andra metoder för att möta livsstilsjukdomar. Hälso- och sjukvården ska också på ett aktivt sätt sprida sin kunskap till andra samhällsaktörer med ansvar för människors hälsa och delta i det lokala folkhälsoarbetet tillsammans med kommunerna. Det finns väl underbyggd kunskap om att hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ger goda effekter och är kostnadseffektiva. Att ha en god hälsa är viktigt för människor. En stor del av befolkningen besöker hälsooch sjukvården varje år och vill ha råd som hjälper dem att förbättra eller behålla sin hälsa. Det finns ett flertal faktorer som leder till ohälsa såväl psykisk som fysisk. Detta gäller inte minst stress och oro. Alla former av ohälsa måste beaktas i hälso- och sjukvårdens olika verksamheter. De största riksfaktorerna är dock tobaksbruk, hög konsumtion av alkohol, övervikt/fetma och brist på fysisk aktivitet. 8

Grundläggande beslut HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN Hälso- och sjukvårdslagen anger bland annat att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa och den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Genom att hälso- och sjukvården kommer i kontakt med en stor del av befolkningen finns stora möjligheter att påverka attityder och värderingar i samhället vilket i sin tur blir drivkrafter till större förändringar. I mötet med patienter och med anhöriga har hälsooch sjukvården unika möjligheter att aktualisera hälsofrämjande och förebyggande insatser. Det gäller särskilt förändringar i tobak-, alkohol-, mat- och motionsvanor. RIKSDAGSBESLUT OM MÅL OCH PRIORITERINGAR Riksdagen har beslutat om mål för folkhälsan. Till målet är kopplat elva målområden varav ett är En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Hälso- och sjukvården, främst genom primärvården, har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen. I riksdagens beslut om prioriteringar i hälso- och sjukvården prioriteras de förebyggande insatserna högt genom att placeras som nummer två i en fyragradig skala. Det innebär att prevention prioriteras före mycket av den vård som idag ges. FOTO: Cicci Jonson DEN GEMENSAMMA FOLKHÄLSOPOLICYN Landstinget och kommunerna i länet har gemensamt tagit fram Folkhälsopolicy för Halland 2002 2008. I denna beskrivs att folkhälsoarbetet i länet skall utgå från ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt. Hälso- och sjukvården lyfts fram som en av fyra arenor för folkhälsoarbetet. Övriga arenor är bostadsområden, arbetsliv samt skola. LANDSTINGETS MÅL GOD HÄLSA Landstinget har fem övergripande mål för sin verksamhet. Ett av dessa mål är en God hälsa. I måldokumentet poängteras att den enskilde individen har ett primärt ansvar för sin hälsa och att det är samhällets uppgift att i samverkan skapa goda förutsättningar för invånarnas hälsa. Vidare betonas att landstinget ska bidra till en positiv utveckling av hallänningarnas hälsa genom att såväl arbeta med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som med vård och behandling för människors hälsa och livskvalitet. 9

Utveckling mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland Utveckling av hälsofrämjande inslag i hälso- och sjukvården ska ske genom: 4 Hälsoinriktning i ledning, styrning och uppföljning 4 Hälsofrämjande arbetsplatser 4 Samtal om livsstil och uppföljning i mötet med patienten 4 Att stödja långvarigt sjuka att leva ett bra liv 4 Att sprida kunskap om sambandet hälsa livsstil levnadsvillkor 4 Att delta i det lokala folkhälsoarbetet 4 Hälsoinriktning i ledning, styrning och uppföljning Ett av landstingets övergripande mål är god hälsa. På den landstingsövergripande nivån bör därför de hälsofrämjande inslagen förstärkas genom att hälsoinriktade mål tas fram. Dessa ska vara till ledning för hur verksamheten bör utformas. För att det hälsofrämjande arbetet ska få genomslag måste det finnas en medveten strategi som drivs av landstingsledningen, såväl på politisk som på tjänstemannanivå. Hälsofrämjande som begrepp måste därför finnas med i de politiska styrdokumenten. Ersättningssystem måste utformas som stimulerar till ett hälsoinriktat arbetssätt och incitament måste fortlöpande utvecklas. Eftersom hälso- och sjukvårdens personal i det dagliga arbetet ständigt måste göra prioriteringar måste riktlinjer finnas från chefs- och ledningsnivå som visar att det hälsofrämjande arbetet är av stor vikt. Det är också nödvändigt att en modell utvecklas där de ekonomiska vinsterna med att arbeta hälsofrämjande kan ses. Målen för det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet ska vara en integrerad del i den ordinarie verksamhetsplaneringen. I ett hälsobokslut utvärderas/mäts sedan hur målen har uppfyllts. Även hälsobokslutet bör integreras i den ordinarie uppföljningen/årsredovisningen. Ersättningssystem måste utformas som stimulerar till ett hälsoinriktat arbetssätt och incitament måste fortlöpande utvecklas. 10

EXEMPEL PÅ INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING AV HÄLSOINRIKTNING I LEDNING, STYRNING OCH UPPFÖLJNING INDIKATOR MÅTT Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mål i budget och flerårsplan. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mål i uppdrag eller motsvarande. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mål i upphandling/avtal. Verksamhetsplaner med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mål och aktiviteter. Uppdrag innehåller krav på utveckling av metoder och rutiner för att registrera och följa upp levnadsvanor. Uppdrag innehåller krav på att mäta hälsorelaterad livskvalitet. Behovsrelaterade uppdrag/överenskommelser med fokus på jämlik hälsa. Uppdrag om insatser för grupper som lever med ökad sårbarhet. Riktlinjer och program för att främja en jämlik hälsa. Hälso- och sjukvårdsprogram med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Systematisk utbildning av förtroendevalda om innebörden av hälsoinriktning av hälso- och sjukvården. Chefsutvecklingsprogram där kunskap om hälsoinriktning av hälso- och sjukvård ingår. Epidemiologiska uppgifter och analyser används i planering, prioritering och uppföljning. Hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB) görs i samband med politiska beslut. 11

4 Hälsofrämjande arbetsplatser En förutsättning för att hälso- och sjukvårdens personal ska vara motiverad att arbeta hälsofrämjande i mötet med patienten är att den egna arbetsplatsen och arbetsmiljön upplevs som hälsofrämjande av medarbetarna. Ansvaret för den egna personalens hälsa får en särskild betydelse när arbetsgivaren är expert i hälsa och är därmed en trovärdighetsfråga. Arbetsgivaren ska därför främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen och vara föregångare i samhället vad gäller hälsofrämjande miljöer och arbetsplatser. EXEMPEL PÅ INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING AV HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATSER INDIKATOR MÅTT Chefsutvecklingsprogram där temat hälsa i arbetslivet ingår som en del. Chefsutvecklingsprogram där hälsa/hälsans bestämningsfaktorer ingår som en del. Utbildningsinsatser för medarbetare där hälsa/hälsans bestämningsfaktorer ingår som en del. Utbildningsinsatser för medarbetare i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Utbildningsinsatser för medarbetare i samtalsmetodik/liknande. Hälsoinriktning av hälso- och sjukvården är en del i landstingens introduktionsprogram för nyanställda. Hälsa ingår som en del i medarbetarsamtalet. Personalvård med fokus på hälsofrämjande insatser. Personalhälsobokslut som speglar hälsofrämjande arbetsplatser. 12

FOTO: Agneta Lundberg Arbetsgivaren ska främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen och vara föregångare i samhället vad gäller hälsofrämjande miljöer och arbetsplatser. 13

4 Samtal om livsstil och uppföljning i mötet med patienten Det är i det vardagliga mötet med patienter som hälso- och sjukvården har sin största hälsofrämjande potential. I mötet mellan fyra ögon pratar man om den enskildes hälsa och levnadsvanor inte om folks hälsa i största allmänhet. Eftersom hälsofrämjande insatser till stor del handlar om att stödja förändring mot en mer hälsosam livsstil kan samtalet mellan patient och vårdpersonal inleda eller förstärka den process som leder till förändring. Samtalet kan därför ses som centralt och ett sätt att medvetandegöra, stimulera och stödja patienten att göra hälsosamma val. Ett kort samtal om hälsa ger möjlighet att framför allt lyfta frågor som gäller de fyra främsta riskfaktorerna; rökning, hög konsumtion av alkohol, övervikt/fetma och brist på fysisk aktivitet. Det korta hälsosamtalet bör kunna integreras i alla relevanta möten mellan patient och vårdpersonal. Om man i grunden har ett hälsofrämjande synsätt bör detta inte ta mer tid än några minuter i anspråk. Samtalet ger möjlighet att kartlägga och notera patientens vanor och syftar till att stödja människor till insikt om att de själva har unika möjligheter att påverka den egna hälsan nu och framöver. Samtal kring livsstil och hälsofaktorer kan inte ses som en isolerad företeelse utan bör kunna följas upp och åtgärdas. Det bör därför finnas en beredskap och strategi inom respektive enhet för att kunna hantera och åtgärda det som kommer fram i samtalet med patienten. I de fall det visar sig att patienten har ett riskbeteende kan det korta samtalet följas av ett längre motiverande samtal om levnadsvanor. Inom särskilda verksamheter som ungdomsmottagning och folktandvården finns möjligheter att än mer förstärka det hälsofrämjande inslaget. Mödra- och barnhälsovården ger hälso- och sjukvården en unik möjlighet att komma i kontakt med i princip alla nyblivna föräldrar. Föräldrarnas livsstil när det gäller rökning, alkoholvanor, matvanor och fysisk aktivitet har avgörande betydelse för det lilla barnet, men även för hur barnets vanor senare i livet kan komma att utvecklas. En viktig del i hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande arbetet är samverkan med andra samhällsaktörer, offentliga och ideella som till exempel idrottsrörelsen och frivilligorganisationer. Kunskap bör alltså finnas inom hälso- och sjukvården beträffande vilka andra verksamheter som kan vara resurser i det hälsofrämjande arbetet. BVC-bild FOTO: Agneta Lundberg Mödra- och barnhälsovården ger hälso- och sjukvården en unik möjlighet att komma i kontakt med i princip alla nyblivna föräldrar. Föräldrarnas livsstil har avgörande betydelse för det lilla barnet, men även för hur barnets vanor senare i livet kan komma att utvecklas. 14

EXEMPEL PÅ INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING AV SAMTAL OM LIVSSTIL OCH UPPFÖLJNING I MÖTET MED PATIENTEN INDIKATOR MÅTT Systematiska hälsosamtal om livsstilsfaktorer som tobaks-, alkohol- och kostvanor samt fysisk aktivitet förs vid anamnes. Andel Systematiska hälsosamtal om livsstilsfaktorer med blivande föräldrar där sambandet mellan föräldrarnas vanor och det lilla barnets utveckling och välbefinnande betonas. Andel Systematiska hälsosamtal om livsstilsfaktorer med nyblivna föräldrar där sambandet mellan föräldrarnas vanor och det lilla barnets utveckling och välbefinnande betonas. Rutiner finns för att redovisa genomförda hälsosamtal. Rutiner finns för insatser för livsstilsförändring avseende tobak, alkoholvanor, övervikt, fysisk aktivitet. Antal Individer som fått Remiss/motsvarande till tobaksavvänjning Remiss/motsv. till sjuksköterska/motsvarande med utbildning inom missbruk Remiss/motsv. till sjuksköterska/motsvarande för kostrådgivning, hjälp med viktminskning Remiss/motsvarande till fysisk aktivitet enligt FYSS/FaR Antal Antal Antal Antal Rökare som slutar/minskar röka innan planerade kirurgiska åtgärder. Andel Opererande kliniker som har rutiner för att erbjuda rökslutarstöd. Andel 15

4 Stödja långvarigt sjuka att leva ett bra liv Hälsofrämjande insatser är mycket viktiga för patienter med långvariga sjukdomar. Genom att i patientmötet ha ett hälsofrämjande förhållningssätt uppmuntras även den som är sjuk att bibehålla/stärka sin fysiska och psykiska hälsa och att leva ett så bra liv som möjligt trots sjukdom eller funktionshinder. Hälso- och sjukvårdens personal kan i mötet fokusera på patientens hälsa och det friska hos patienten samt stärka personens egen förmåga och resurser att påverka sin situation. Hälso- och sjukvårdspersonal som har utbildning med särskild inriktning mot specifika sjukdomar och sjukdomsgrupper har stora möjligheter att med egen mottagningsverksamhet som bas och med sina specifika kunskaper stödja en patientgrupp. Inom framför allt länssjukvården, men även inom primärvården, anordnas sedan länge skolor med syfte att stödja patienter med långvariga sjukdomar. Som exempel kan nämnas hjärtskolor, astmaskolor och smärtskolor. Inom psykiatrin finns grupper för ångest och depression samt anhöriggrupper och stödgrupper för barn till psykiskt sjuka. Både inom skolorna och inom psykiatrins grupper får patienten genom samtalet/gruppen hjälp att se möjligheter till god livskvalitet utifrån de förutsättningar som finns. Genom ökade kunskaper om sjukdomen och vilka riskfaktorer som kan minimeras kan försämringar undvikas. Ett hälsofrämjande förhållningssätt kan vara genomgående i alla faser av hälsa och sjukdom i stället för att enbart rikta in sig på dem som redan har hälsa. Palliativ vård är genom målsättningen förbättrad livskvalitet vid terminal sjukdom en aspekt av hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Här är de psykosociala och existentiella aspekterna viktiga komponenter i det skede när individen till följd av ålder och/eller sjukdom närmar sig livets slut. Hälso- och sjukvårdspersonal som har utbildning med särskild inriktning mot specifika sjukdomar och sjukdomsgrupper har stora möjligheter att stödja en patientgrupp. Inom framför allt länssjukvården, men även inom primärvården, anordnas sedan länge skolor med syfte att stödja patienter med långvariga sjukdomar. 16

EXEMPEL PÅ INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING AV STÖDJA LÅNGVARIGT SJUKA ATT LEVA ETT BRA LIV INDIKATOR MÅTT Skolor eller motsvarande där individer med långvarig sjukdom eller funktionshinder får stöd till god livskvalitet. Patienten är nöjd med den information han/hon fick om sin sjukdom och sina problem. Andel enligt enkät/intervju Regelbunden mätning av hälsorelaterad livskvalitet hos långvarigt sjuka och funktionshindrade. FOTO: Martina Thalwitzer 17

4 Sprida kunskap om sambandet hälsa livsstil levnadsvillkor Målet är att befolkningens hälsa kontinuerligt ska förbättras och att hälsan ska bli jämlikt fördelad. Den enskilde individen har ett primärt ansvar för sin egen hälsa och välbefinnande samtidigt som det är samhällets uppgift att i samverkan skapa goda förutsättningar för invånarnas hälsa. Landstinget stödjer en jämlik hälsoutveckling i befolkningen och bidrar till det hälsofrämjande arbetet, bland annat genom att ta fram och sprida kunskap om sjukdomar, om vad som skapar ohälsa och om hälsoläget i befolkningen. Detta sker genom egna rapporter och förmedling av andra kunskapsöversikter samt genom utbildning, konferenser och seminarier. Förutom att kunskapen ska användas i landstinget bör den även spridas och kommuniceras ut i samhället till olika samhällsaktörer. Exempel på sådana är kommuner, ideella organisationer och massmedia. Landstinget bidrar till det hälsofrämjande arbetet, bland annat genom att ta fram och sprida kunskap om sjukdomar, om vad som skapar ohälsa och om hälsoläget i befolkningen. Förutom att kunskapen ska användas i landstinget bör den även spridas ut i samhället. EXEMPEL PÅ INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING AV SPRIDA KUNSKAP OM SAMBANDET HÄLSA LIVSTTIL LEVNADSVILLKOR INDIKATOR MÅTT Befolkningsenkäter Epidemiologiska studier/kartläggningar Skaderegistrering Egenvård ( Kan själv ) 18

4 Delta i det lokala folkhälsoarbetet En hälsofrämjande strategi syftar till att via lokalt folkhälsoarbete försöka nå och engagera enskilda och grupper i lokalsamhället. Primärvårdsnämnderna och kommunala nämnder har ett politiskt ansvar för att bedriva och utveckla det lokala folkhälsoarbetet utifrån Folkhälsopolicyn. Det lokala folkhälsoarbetet utgår dels från primärvårdens verksamhet, dels i nära samverkan mellan primärvård och kommun. Ansvarsfördelningen kan beskrivas i tre delar som ett specifikt ansvar inom primärvården, specifikt ansvar inom kommunen och ett gemensamt specifikt ansvar för primärvård och kommun. Länssjukvården och psykiatrin bidrar i folkhälsoarbetet genom insatser på både grupp- och befolkningsnivå. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska hälsooch sjukvården arbeta utåtriktat med hälsofrämjande insatser såväl generellt som riktat mot speciella målgrupper. När det gäller generellt riktade insatser finns en stor mängd verksamheter som syftar till hälsosammare levnadsvanor och därmed bättre hälsa hos befolkningen. Som exempel kan nämnas, lokalt anordnade föreläsningar, aktiviteter med speciella teman och informationer till grupper i olika hälsofrågor. Många av dessa aktiviteter sker i samverkan med andra lokala aktörer och frivilligorganisationer. EXEMPEL PÅ INDIKATORER FÖR UPPFÖLJNING AV DELTA I DET LOKALA FOLKHÄLSO- ARBETET INDIKATOR MÅTT Lokalt handlingsprogram Lokalt hälsoråd Kunskapsöverföring och stöd med ett hälsofrämjande perspektiv i samverkan med andra aktörer. Överenskommelser med ett hälsofrämjande perspektiv i samverkan med andra aktörer. Temadagar Familjecentral Hälsotorg Egenvårdssatsningar 19

Evidensbaserat arbete, kostnadseffektivitet och ekonomiska effekter Väl underbyggd kunskap Hälsoinriktade insatser måste bygga på kunskap om vilka metoder som är effektiva. Evidensbaserat arbete betyder att insatserna ska utgå från bästa tillgängliga kunskap. Det finns väl underbyggd kunskap om att hälsooch sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ger goda effekter och är kostnadseffektiva. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har i olika rapporter behandlat effekter av förebyggande insatser, specifikt bland annat vad gäller rökning och fetma. I Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling finns rekommendationer om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för olika sjukdomsgrupper. Statens folkhälsoinstitut har bland annat redovisat sammanställningar om kunskapsbaserat folkhälsoarbete och genom FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) tagit fram rekommendationer om fysisk aktivitet för olika tillstånd/sjukdomar. Exempel på kostnadseffektiva metoder CDUST-landstingen (landstingen i Uppsala, Sörmland, Örebro, Västmanland och Värmland) har i dokumentet Förebygga eller bota givit exempel på kostnadseffektiva metoder. Utdrag från dokument vad gäller rökning, hög konsumtion av alkohol, övervikt/fetma samt brist på fysisk aktivitet finns med som bilaga i denna rapport. Ekonomiska effekter i Landstinget Halland Inom Landstinget Halland har en ekonomisk modell tagits fram som belyser livsstilens påverkan på sjuklighet och vårdkostnader. Av resultatet framgår att ett ökat inslag av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete kan vara ekonomiskt lönsamt för landstinget. Modellen ger en bild av hur förändringar av hallänningarnas livsstil kan påverka landstingets kostnader. Modellen speglar olika scenarier och avser andelen hallänningar som är dagligrökare, överviktiga/feta, högkonsumenter av alkohol eller lågt fysiskt aktiva. Utgångsläget bygger på en enkät om hallänningarnas hälsa våren 2004 och prognosen avser 2012. Det pessimistiska scenariot innebär en oförändrad andel dagligrökare och en ökad andel överviktiga/feta (+ 6 procent), högkonsumenter av alkohol (+ 5 procent) och lågt fysiskt aktiva (+3 procent). Landstingets merkostnad för detta scenario uppskattas till cirka 37 miljoner kronor per år. I det optimistiska scenariot beräknas andelen dagligrökare respektive överviktiga/feta minska (- 6 procent) och lågt fysiskt aktiva minska (- 3 procent). Andelen högkonsumenter av alkohol beräknas vara oförändrad. Detta scenario förväntas kunna reducera landstingets kostnader med cirka 68 miljoner kronor per år. Skillnaden mellan scenarierna uppgår till drygt 100 miljoner kronor. Endast kostnader för slutenvård ingår. Skulle även kostnader för öppen vård och läkemedel beaktas förväntas kostnaderna för landstinget stiga avsevärt. 20

FOTO: Cicci Jonson Statens folkhälsoinstitut har bland annat redovisat sammanställningar om kunskapsbaserat folkhälsoarbete och genom FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) tagit fram rekommendationer om fysisk aktivitet för olika tillstånd/sjukdomar. 21

Behov av utvecklingsstöd För att det hälsofrämjande inslaget i hälsooch sjukvården ska kunna förstärkas krävs förmedling av kunskapsstöd på olika nivåer. Kompetensutveckling avseende hälsa, hälsans bestämningsfaktorer, livsstilsfaktorer och motiverande samtalsmetodik är därför en förutsättning för att ett hälsofrämjande förhållningssätt ska kunna sätta sin prägel på hela verksamheten. Vårdpersonalen bör också ha kompetens/ kunskap att tillämpa en hälsopedagogik som har genomslagskraft och som bygger på att mötet mellan patient och vårdare ses som ett redskap i sig, där personalen med sin yrkeskunskap kan coacha patienten mot hälsosamma val. Även kunskap om hur goda förutsättningar för hälsa på arbetsplatsen skapas är centralt i sammanhanget. Utbildningsinsatser med olika inriktning bör därför riktas mot olika målgrupper inom landstinget. Arbetet med hälsofrämjande hälso- och sjukvård måste vara processinriktat för att få genomslagskraft. Det är därför av vikt att synen på vad hälsofrämjande innebär är samstämmig och genomsyrar hela processen. Om de olika vårdgivarna inte omfattas av samma värderingar och är eniga om vad som innefattas i hälsofrämjande hälso- och sjukvård kan budskapen till de vårdsökande skifta beroende på var i organisationen den sökande befinner sig. Medarbetarna ska av arbetsgivaren uppmuntras till en hälsosam livsstil för att kunna vara goda budbärare i det hälsofrämjande synsättet. Genom att tillämpa sin kunskap om vad som gynnar en god hälsoutveckling kan hälso- och sjukvården bli modell för den hälsofrämjande arbetsplatsen. En sådan inriktning bidrar också till en förbättrad vård. Det är först när man som personal är trygg och bekräftad som man kan möta patienten på dennes villkor. De utvecklingsinsatser som syftar till att de hälsofrämjande och förebyggande inslagen i landstingets patientnära verksamheter förstärks måste integreras i landstingets fortlöpande interna utvecklingsarbete. Förutom detta kan det behövas externt stöd för att medverka och planera de utbildningsinsatser och det utvecklingsstöd som krävs. Inom Region Hallands verksamhet finns kompetens och möjlighet att i samarbetet med landstinget utveckla det hälsofrämjande begreppet. Den modell som använts i samband med implementering av FYSS/FaR kan med fördel användas även i detta sammanhang. 22

BILAGA Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård CDUST (samverkansorgan mellan landstingen i Uppsala, Sörmland, Örebro, Värmland och Västmanland) har i rapporten Förebygga eller bota gjort inventering av vetenskapliga studier om kostnadseffektiva metoder. Nedan redovisas ett utdrag ur rapporten. Tobak 19 procent av kvinnorna och 16 procent av männen i Sverige är vanerökare och 7 000 dör varje år på grund av rökning. En rökare kan under sin livstid kosta samhället närmare en miljon kronor mer än icke rökare, det vill säga utöver vad tobaksskatten finansierar. Det beror på större sjuklighet, vilket leder till mer kostnader för sjukskrivning och sjukvårdskonsumtion. En undersökning visar att en rökare kostar arbetsgivaren cirka 30 000 kronor extra per år beroende på sjukfrånvaro och rökpauser. Det finns ett stort antal analyser av insatser för att förmå personer att sluta röka. De visar på låg kostnad per vunnet levnadsår, trots att alla aspekter inte är beaktade. Om samtliga aspekter beaktas skulle de flesta utvärderingar visa på både förbättrad hälsa och livskvalitet för individen och besparingar för samhället. Flera studier visar på kostnadseffektivitet enbart ur aspekten hjärt- och kärlsjukdom. Ett rökavvänjningsprogram efter hjärtinfarkt med sju samtal med specialutbildad sjuksköterska, visade på hög andel som slutade röka till en kostnad av 1 000 kronor per vunnet levnadsår. I en annan studie jämfördes tre alternativa rökavvänjningsåtgärder rökslu- En undersökning visar att en rökare kostar arbetsgivaren cirka 30 000 kronor extra per år beroende på sjukfrånvaro och rökpauser. tarkurs, rökslutartävling och ett självhjälpspaket. Alla hade en kostnadseffektivitet på cirka 1 000 kronor per vunnet levnadsår. Särskilt kostnadseffektivt är rökavvänjning för gravida. En studie visar att den minskade kostnaden för vård av för tidigt födda barn är tre gånger så stor som kostnaden för programmet. Exemplen avseende stöd att sluta röka är många, men redovisas inte här. Det är nästan alltid kostnadseffektivt att satsa på systematiskt stöd att sluta röka. Däremot saknas studier som visar kostnadseffektivitet för insatser att förhindra att ungdomar börjar röka. FOTO: Agneta Lundberg 23

Kost och övervikt Enligt WHO är fem av de tio största riskfaktorerna för ohälsa relaterade till matvanor och 10 procent av sjukdomsbördan beror på kostrelaterade faktorer. Andelen överviktiga ökar snabbt och nu är hälften av befolkningen i Sverige överviktig. Övervikt och dålig kost beräknas orsaka 2 procent av hälso- och sjukvårdskostnader, vilket är 3 miljarder kronor per år. De största samhällskostnaderna utgörs dock av sjukfrånvaro. De flesta preventiva program är inriktade på att minska hjärt- och kärlsjukdomar genom sänkt kolesterol. Flera studier visar att kostrelaterade behandlingsmetoder är kostnadseffektivare än läkemedel när det gäller att sänka kolesterolhalten. Vid en jämförelse mellan kolesterolbehandling med lösbara fibrer och medicinering var den första metoden nästan sju gånger effektivare 173 000 kronor per vunnet levnadsår mot 1 141 000 kronor. I en jämförelse mellan avancerat dietprogram i kombination med stöd från dietist, enkelt dietprogram och dietprogram i kombination med medicinering, var den förstnämnda kostnadseffektivast. Kostnaden per vunnet levnadsår var 26 000 kronor, medan motsvarande kostnad för enkelt dietprogram var 62 000 kronor och 132 000 kronor för dietprogram i kombination med medicinering. Det finns inga studier som visar på kostnadseffektiva metoder att förhindra att övervikt eller fetma uppstår. Kostrådgivning är ett kostnadseffektivt sätt att minska vikt på kort sikt. Flera studier visar på viktminskning till en kostnad på 10-80 kronor per procent viktnedgång. De långsiktiga effekterna är dock ofta okända. I övrigt är de flesta program inriktade på viktminskning för överviktiga personer. En jämförelse finns mellan kostrådgivning, beteendeterapi och lågkaloridiet. Kostnadseffektivast var kostrådgivning i kombination med beteendeterapi. Kostnaden var cirka 50 kronor per minskat kilo. Flera studier visar att kostrelaterade behandlingsmetoder är kostnadseffektivare än läkemedel när det gäller att sänka kolesterolhalten. 24

FOTO: Patrik Leonardsson Fysisk aktivitet Fysisk inaktivitet beräknas orsaka 6 procent av sjukdomsbördan för män och 3 procent för kvinnor i Sverige. Av dödsfallen i hjärtoch kärlsjukdomar, diabetes och tjock-tarmscancer uppskattas en tredjedel bero på fysik inaktivitet. 2-3 procent av sjukvårdskostnaderna tros bero på en fysiskt inaktiv livsstil. I den senaste befolkningsundersökningen inom CDUST motionerade bara 13 procent av männen och 11 procent av kvinnorna på önskvärd nivå. I en amerikansk artikel visas att om 10 procent av befolkningen börjar promenera tre gånger per vecka minskar samhällskostnaderna i USA för hjärt- och kärlsjukdomar med, omräknat till Sveriges befolkning, cirka 2 miljarder kronor. I en annan kalkyl visas att vinsten är mer än ett levnadsår per person (man) som börjar jogga eller på annat sätt förbrukar 2 000 kcal per vecka genom motion (motsvarar ca 25 km promenad eller jogging). I båda dessa kalkyler är vinsterna enbart relaterade till hjärt- och kärlsjukdomar. Andra väl belagda effekter som exempelvis minskad sjuklighet i diabetes typ II har inte beaktats. Svagheten med kalkylerna är att de inte visar på en fungerande metod att påverka befolkningen. De bygger på antagande om stort och uthålligt deltagande som kanske inte finns i verkligheten. I ett primärvårdsbaserat försök där läkare erbjöd fysiskt inaktiva patienter ett program med 10 veckors fysisk träning, var kostnaden 9 000-10 000 kronor per person som fortfarande var aktiv efter 8 månader. Flera analyser visar att det är kostnadseffektivt med insatser för att stimulera äldre till ökad fysisk aktivitet. I en studie visades att antalet fallolyckor i hemmet kunde minskas med 46 procent genom instruktioner om gymnastikprogram och uppmuntran från distriktssköterska. En annan utvärdering visade effekten av ledarledd träning för äldre två gånger per vecka. Kostnaden uppskattades till 5 000 kronor per vunnet levnadsår. I båda programmen täckte minskningen av sjukvårdskostnaderna nästan hela programkostnaden. 25

Alkohol Överkonsumtion av alkohol har allvarlig inverkan på hälsan, t ex ökar risken för förtida död med 3-7 gånger. I den senaste befolkningsundersökningen inom CDUST uppgav 25 procent av personerna i åldersgruppen 18-65 år att de varje månad berusningsdricker (motsvarande 2 vinflaskor eller mer). En uppskattning för Västmanlands län visar att den årliga kostnaden för kommun och landsting för alkoholkonsumtion är 250-300 miljoner kronor. En beräkning på nationell nivå, som inkluderar hela den offentliga verksamheten, uppskattar kostnaderna till 100 miljarder per år. Rådgivning av läkare till högkonsumenter inklusive kostnader för screening efter högkonsumenter har utvärderats. Om endast 1 procent av de som får rådgivning minskar sin alkoholkonsumtion från hög till måttlig nivå är kostnaden 200 000 kronor per vunnet levnadsår. Om 10 procent minskar sin konsumtion till måttlig nivå är besparingarna högre än kostnaden för programmet. I en australiensisk studie visas effektiviteten för ett program som inkluderar påverkan på läkare att föra motivationssamtal, träning och stöd för läkare att föra samtalen samt tid för samtalen. Kostnadseffektiviteten beräknades vara 100 kronor per vunnet levnadsår. En amerikansk studie visar effekten av rådgivning till högkonsumenter mätt i minskade kostnader för sjukvård, rättsväsende och trafikolyckor. Varje satsad krona gav 5,60 kronor tillbaka i besparingar. Kombinerade metoder Ofta är samhällskostnader för ohälsa beräknade för enskilda sjukdomar, men kostnaden är sällan relaterade till levnadsvanor. Några försök till kostnadsberäkningar för ogynnsamma levnadsvanor finns dock. I en studie i USA har samband mellan levnadsvanor och sjukvårdskonsumtion analyserats. Den visade att 25 procent av sjukvårdskostnaderna kunde relateras till riskfaktorer som beror på levnadsvanor som stress, högt blodtryck, kolesterolhalt, övervikt, rökning m m. I en svensk studie av det s k Norsjöprojektet visades effekten av en bred intervention i ett samhälle i syfte att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Programmet var både inriktat på hela befolkningen och riskgrupper och hade en bred ansats med många aktörer. Bland annat ingick screening av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar och rådgivning om levnadsvanor. Kolesterolhalten i blodet minskade med 20 procent för befolkningen. Utifrån det gjordes olika antaganden om minskat antal insjuknande och för tidig död. Kostnaden per vunnet levnadsår varierade från 200 000 kronor till en nettobesparing beroende på vilket antagande som gjordes. I en amerikansk studie visade det sig att 25 procent av sjukvårdskostnaderna kunde relateras till riskfaktorer som beror på levnadsvanor som stress, högt blodtryck, kolesterolhalt, övervikt, rökning m m. FOTO: Martina Thalwitzer 26

Referenslitteratur CDUST (Samverkansorgan för landstingen i Uppsala, Sörmland,Örebro, Värmland och Västmanland). Förebygga eller bota. Rapport om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvård, 2004. Emmelin M. Självskattad hälsa i utvärdering av folkhälsoinsatser. Avhandling, Umeå universitet, 2004. Hansson A. Hälsopromotion i arbetslivet. Studentlitteratur, 2000. Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur och kultur, 2000. Miller WR, Rollnick S. Motivational interviewing: preparing people for change (2nd ed.) New York, Guilford Press, 2002. Landstinget Halland. Den framtida primärvården. 2002. Landstinget Halland, Kommunförbundet Halland. Folkhälsopolicy för Halland 2002 2008. Nationella Folkhälsokommittén. En hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Underlagsrapport nr 15, 2000 Nationella Folkhälsokommittén. Hälsa på lika villkor. Betänkande 2000:91. Regeringen (Socialdepartementet). Mål för folkhälsan. Proposition 2002/03:35 Region Halland. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Halland. Enkätstudie, 2004. Riksdagen. Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Statens beredning för medicinsk utvärdering. Längre liv och bättre hälsa. Rapport 1997:132. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Att förebygga sjukdom i hjärta och kärl. Rapport 1997:134 Statens beredning för medicinsk utvärdering. Metoder för rökavvänjning. Rapport 1998:138 Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av alkohol-/narkotikaproblem. Volym 1 och 2. Rapport 156:2001. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Fetma problem och åtgärder. Rapport 2002:160 Statens beredning för medicinsk utvärdering. Förebyggande åtgärder mot fetma en systematisk litteraturöversikt. 2005. Statens Folkhälsoinstitut. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling FYSS. 2003. Statens Folkhälsoinstitut. Kunskapsbaserat folkhälsoarbete. Del 1. Rapport 2002:22. Statens Folkhälsoinstitut. Kunskapsbaserat folkhälsoarbete. Del 2 Rapport 2004:9. Svanström L, Haglund B. Samhällsmedicin en introduktion. Studentlitteratur, 1995. 27

Box 517, 301 80 Halmstad Tfn 035-13 48 00, Fax 035-13 54 44 landstinget.halland@lthalland.se Om du vill beställa fler exemplar av denna rapport, ring landstingets broschyrbeställning, tfn 035-13 48 00 eller beställ via www.lthalland.se/broschyrer Rapporten går att få inläst på band. Grafisk form: Ordagrant i Laholm Foto framsida: Cicci Jonson Tryck: Trydells Tryckeri, 0509/0609 28