Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se
Vallgödsling Kalium Kväve Svavel
Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder. Foderanalys > 20 g/kg ts Gödselanalys 3-4,5 kg K/ton
Källa: Riktlinjer för gödsling och kalkning, Jordbruksverket Gödslingsrekommendationer kalium till vall Skörd Avkastning Ton ts/ha Kaliumklass I II III IV V Slåttervall ts, vall I 6 120 80 40 0 0 Slåttervall ts, vall II 6 160 120 80 40 0 Slåttervall ts, vall I 8 160 120 80 40 0 Slåttervall ts, vall II 8 200 160 120 80 40 Kaliuminnehållet i vallfodret bör vara > 20 g/kg ts för att inte vara skördesänkande.
Kaliumbehov ton flytgödsel/ha 4 kg K/ton I II III IV V 6 40 30 20 10 0 7 45 35 25 15 5 8 50 40 30 20 10 9 55 45 35 25 15 10 60 50 40 30 20 11 65 55 45 35 25 Kaliumbehov ton flytgödsel/ha 3 kg K/ton I II III IV V 6 53 40 27 13 0 7 60 47 33 20 7 8 67 53 40 27 13 9 73 60 47 33 20 10 80 67 53 40 27 11 87 73 60 47 33
Förrådsgödsla kalium? Spannmål 4 ton/ha K-AL II behov 45 kg K 20 ton djupströ = 200 kg K Överskott 150 kg K Överskott läckage = Vallen tillgodo
Koll på kväve Avkastning. Baljväxthalt. Foderanalys proteinhalt
Gödslingsrekommendationer kväve till vall Vall Avkastning kg ts/ha 7 8 9 10 11 Gräsvall 3 skördar 190 215 235 255 270 Blandvall 20 % klöver 140 160 175 190 200 Blandvall 40 % klöver 85 95 105 110 120 Gräsvall 4 skördar 220 245 265 285 300 Blandvall 20 % klöver 165 185 200 215 225 Blandvall 40 % klöver 95 110 115 125 130 Källa: Riktlinjer för gödsling och kalkning 2015, Jordbruksverket
Utnyttja baljväxten i vallen Billigt foder Smakligt foder Miljövänligt foder
Kvävestrategi till vall Sänkt eller höjd N-giva kan ge samma ekonomi Sänkt N-giva kan ge mycket bra ekonomi eller dålig Sänk N-giva till vall I först
5 sätt att INTE konkurrera ut baljväxten 1. Skonsam ogräsbekämpning 2. Lägre kvävegiva särskilt vid etablering 3. Välj konkurrenssvag insåningsgröda 4. Lägre utsädesmängd för insåningsgröda 5. Mer baljväxt i fröblandningen med starka vallgräs
L6-5071 Kvävegödslingsstrategier till blandvall Skörd 1 2 3 total 40 0 0 40 90 0 0 90 40 35 35 110 160 0 0 160 60 65 35 160 90 35 35 160 90 65 35 190 Rådde 120 35 35 190 Rådde 120 65 35 220 Öland 120 65 65 250 Öland 0 0 0 0 2012-2014 Rådde Västergötland Lilla Hult Öland Kvävegiva till kornet anläggningsåret 45 resp 85 kg Vallfröblandning 14 % rödklöver 5 % vitklöver 38 % timotej 34 % rörsvingelhybrid Hykor 9 % engelskt rajgräs
Slutsatser Sänkt kvävegiva anläggningsår = högre klöverandel Högsta kvävegiva = högsta avkastning av ts & råprotein Låg/nollgiva kunde ge 85-90 % av avkastning vid hög giva Låg/nollgiva eller 160+0+0 gav högsta proteinhalt Hög kvävegiva tryckte ner baljväxthalten Återhållsam återväxtgödsling gav baljväxten ny chans Låg kvävegiva gav mer varierad råprotein och NDF Det var mer lönsamt att gödsla andraskörden än tredjeskörden Både hög och låg kvävegiva kan vara intressant, anpassa gödsling efter gårdens förutsättningar, areal, foderstat mm
Sänkt kvävegiva anläggningsår = högre klöverandel N-giva Klöverhalt Avkastning korn Västergötland 45 43 4600 85 16 5600 Öland 45 42 4700 85 34 5300 40 kg N = 400 kr 500-1000 kr korn = 650-1300 kr R6-5071. 2012-14. Kvävegödslingsstrategier till blandvall. Öland reducerad pga tidigare stallgödselgivor.
Korn Vallavkastning Råprotein 2011 Vall I Vall II Vall I-II Vall I Vall II Vall I-II Färjestaden kg/ha Rel. tal Rel. tal kg ts/ha Rel. tal Rel. tal Rel. tal L6-5071 kg råprot./ha 40+0+0 Låg 25 N 4 680 100 100 25 060 100 100 100 4 150 100 Hög 65 N 5 320 98 101 24 950 100 96 99 4 050 97 120+65+65 Låg 25 N 4 680 100 100 28 370 100 100 100 4 630 100 Hög 65 N 5 320 101 100 28 440 100 93 101 4 500 97 Länghem 40+0+0 Låg 45 N 4 630 100 100 18 080 100 100 100 3 050 100 Hög 85 N 5 680 90 101 17 250 95 82 94 2 700 89 120+65+35 Låg 45 N 4 630 100 100 21 990 100 100 100 3 540 100 Hög 85 N 5 680 98 105 22 250 101 90 97 3 320 94 Rel. tal
L6-5071 2012-2014 Färjestaden Högsta kvävegiva = högsta avkastning av ts & råprotein Låg kvävegiva kunde ge 85-90 % av avkastning vid hög giva Låg/nollgiva eller 160+0+0 gav högsta proteinhalt vägt medel Vall avkast Klöver avkast Klöver Råprotein Råprotein kg ts/ha Rel tal kg ts/ha Rel tal % kg/ha Rel tal g rp/kg ts 0+0+0=0 34150 93 13760 99 40 5250 93 154 40+0+0=40 36910 100 13900 100 38 5660 100 153 90+0+0=90 37320 101 10840 78 29 5470 97 146 40+35+35=110 39060 106 9830 71 25 5610 99 144 160+0+0=160 38040 103 9800 71 25 6040 107 159 60+65+35=160 40460 110 8410 61 21 5980 106 148 90+35+35=160 39700 108 8390 60 21 5750 102 145 90+65+35190 41030 111 7120 51 17 6010 106 146 120+65+65=250 42940 116 7110 51 17 6530 115 152
L6-5071 2012-2014 Länghem Högsta kvävegiva = högsta avkastning av ts & råprotein Låg kvävegiva kunde ge 85-90 % av avkastning vid hög giva vägt Låg/nollgiva eller 160+0+0 gav högsta proteinhalt medel Vall avkast Klöver avkast Klöver Råprotein Råprotein kg ts/ha Rel tal kg ts/ha Rel tal % kg/ha Rel tal g rp/kg ts 40+0+0=0 27710 100 13600 100 50 4620 100 167 90+0+0=90 29060 105 12050 89 42 4810 104 165 40+35+35=110 30250 109 10380 76 35 4780 104 158 160+0+0=160 30080 109 9840 72 33 5210 113 173 60+65+35=160 31990 115 8700 64 27 4920 107 154 90+35+35=160 32220 116 8790 65 28 5120 111 159 90+65+35=190 32880 119 7800 57 24 5210 113 158 120+35+35=190 32310 117 8370 62 26 5170 112 160 120+65+35=220 33740 122 7490 55 23 5440 118 161
Avkastning kg ts/ha äs+klöver äs+klöver äs+klöver äs+klöver rs+klöver rs+klöver rs+klöver rs+klöver äs äs äs äs rs rs rs rs 17000 15000 13000 11000 9000 7000 5000 Kväve till ängssvingel eller rörsvingel med och utan klöver rs=rörsvingelhybrid äs=ängssvingel 0 90 180270 0 90 180270 0 90 180270 0 90 180270 L6-472.
80 70 0+0+0 60 50 40 30 20 10 0 Färjestaden Vall I-III Hög kvävegiva tryckte ner baljväxthalten Återhållsam återväxtgödsling gav baljväxten ny chans Låg kvävegiva gav mer varierad råprotein och NDF 90+65+35 Klöverandel 60+65+35 160+0+0 % % % % % % % % % 40+0+0 90+0+0 40+35+35 160+0+0 60+65+35 90+35+35 90+65+35 0+0+0 120+65+65 VI sk1 VI sk2 VI sk3 VII sk1 VII sk2 VII sk3 VIII sk1 VIII sk2 VIII sk3 220 200 180 160 140 120 100 0+0+0 90+65+35 Råproteinhalt 60+65+35 160+0+0 29-maj 09-jul 27-aug 06-jun 16-jul 26-aug 27-maj 09-jul 25-aug VI sk1 VI sk2 VI sk3 VII sk1 VII sk2 VII sk3 VIII sk1 VIII sk2 VIII sk3 40+0+0 90+0+0 40+35+35 160+0+0 60+65+35 90+35+35 90+65+35 0+0+0 120+65+65
Länghem Vall I-III Hög kvävegiva tryckte ner baljväxthalten Återhållsam återväxtgödsling gav baljväxten ny chans Låg kvävegiva gav mer varierad råprotein och NDF 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 220 200 180 160 140 120 100 0+0+0 Klöverandel % % % % % % % % % VI sk1 VI sk2 VI sk3 VII sk1 VII sk2 VII sk3 VIII sk1 VIII sk2 VIII sk3 0+0+0 90+65+35 90+65+35 Råproteinhalt 160+0+0 160+0+0 04-jun 19-jul 06-sep 07-jun 11-jul 30-aug 26-maj 30-jun 18-aug VI sk1 VI sk2 VI sk3 VII sk1 VII sk2 VII sk3 VIII sk1 VIII sk2 VIII sk3 40+0+0 90+0+0 40+35+35 160+0+0 60+65+35 90+35+35 90+65+35 120+35+35 120+65+35 40+0+0 90+0+0 40+35+35 160+0+0 60+65+35 90+35+35 90+65+35 120+35+35 120+65+35
Baljväxthalt % Råproteinhalt g/kg ts Gödsla sig till klöverhalt lätt Gödsla sig till proteinhalt svårt 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 Skörd L6-472 180 170 0 kg N/ha 160 90 kg N/ha 150 180 kg N/ha 270 kg N/ha 140 130 120 1 2 3 Skörd
2012 Det var mer lönsamt att gödsla andraskörden än tredjeskörden Kväverespons och baljväxtandel Färjestaden Ekonomi Röd = inte lönsam H1 H2 H3 0+0+0 - - - 40+0+0 6,71 - - 90+0+0 27,12 - - 90+35+35 11,91 11,11-15,54 120+65+65 11,29 11,14-7,97 2013 H1 H2 H3 0+0+0 - - - 40+0+0-0,18 - - 90+0+0-4,47 - - 90+35+35-1,09 2,14-0,07 120+65+65 1,41 4,51-0,69 2014 H1 H2 H3 0+0+0 - - - 40+0+0 3,53 - - 90+0+0 1,60 - - 90+35+35 0,59-3,04 0,14 120+65+65 2,23 0,09 5,62
Ekonomisk jämförelse kvävestrategi till blandvall L6-5071 Färjestaden. Beräkning Ola Hallin. Vall I-III Gödsel Produktions- Netto Arealbehov kg ts/ha N kr/kg kostnad avkast. råprotein 80% 10 kr/kg ts kr/ha & år Rel tal ha ha 40 40+0+0 29530 1200 0,88 4140 100 100 100 90 90+0+0 29860 2700 0,92 3730 90 99 104 110 40+35+35 31250 3300 0,95 3640 88 94 101 160 160+0+0 30430 4800 0,99 3180 77 97 94 160 60+65+35 32370 4800 0,98 3440 83 91 95 160 90+35+35 31760 4800 0,99 3280 79 93 99 190 90+65+35 32820 5700 1,00 3260 79 90 94 0 0+0+0 27320 0 0,89 3690 89 108 108 250 120+65+65 34340 7500 1,03 3070 74 86 87 Fast kost 3 200 kr/ha (anläggning 500 kr/ha & år + K & P 1500 kr/ha & år + Slåtter & strängl 400 kr/ha * 3 skördar/år), rörlig kost 0,50 kr/kg ts, gödningsspridning 130 kr/ha & tillfälle, värde vall 1,30 kr/kg ts
Ekonomisk jämförelse kvävestrategi till blandvall L6-5071 Länghem. Beräkning Ola Hallin. Vall I-III Gödsel Produktion s- Netto Arealbehov kg ts/ha N kr/kg kostnad avkast. råprotein kr/ha & 80% 10 kr/kg ts år Rel tal ha ha 40 40+0+0 22150 1200 1,01 2177 100 100 100 90 90+0+0 23240 2700 1,05 1967 90 95 96 110 40+35+35 24190 3300 1,08 1761 81 92 97 160 160+0+0 24060 4800 1,11 1485 68 92 89 160 60+65+35 25620 4800 1,11 1641 75 86 94 160 90+35+35 25780 4800 1,10 1686 77 86 90 190 90+65+35 26310 5700 1,13 1527 70 84 89 190 120+35+35 25860 5700 1,14 1405 65 86 89 220 120+65+35 26990 6600 1,14 1408 65 82 85 Fast kost 3 200 kr/ha (anläggning 500 kr/ha & år + K & P 1500 kr/ha & år + Slåtter & strängl 400 kr/ha * 3 skördar/år), rörlig kost 0,50 kr/kg ts, gödningsspridning 130 kr/ha & tillfälle, värde vall 1,30 kr/kg ts
Både hög och låg kvävegiva kan vara intressant, anpassa gödsling efter gårdens förutsättningar, areal, foderstat mm Foderberäkning individram, Länghem kvävegödslingsstrategi till blandvall Emelie Wickström, Rådgivarna i Sjuhärad Låg 190 N 90+65+35 Hög 190 N 90+65+35 Hög 220 N 120+65+35 Låg 40 N -0,13 kr/kg ts Ensilage Kr/kg ts Ensilage kg ts/dag Råprotein g/kg ts Opt. Kostnad kr/dag Dagar 1,50 11,88 163 39,28 737 1,50 11,72 155 39,27 747 1,50 11,59 157 39,18 779 1,37 12,08 172 38,48 616
Räkna på proteinet Räknehjälp på grovfoderverktyget.se