På tal om källor Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, BHS, Högskolan i Borås Ann-Louise Larsson
Frågeställningar Vilka typer av informationskällor refererar lärarstudenter till i sina examensarbeten och hur stor andel av informationskällorna utgörs av vetenskapliga publikationer? Hur beskriver handledare sina funktioner för lärarstudenternas informationsanvändning i examensarbetet? Hur talar handledare om informationskällors kognitiva auktoritet och användbarhet i lärarstudenters examensarbeten?
Undersökning 1: Referensanalys 33 examensarbeten, 2008, kandidatnivå från IPED Kategoriseringsverktyg Vetenskapliga publikationstyper: vetenskaplig bok, avhandling, högskolerapport, konferensrapport, vetenskaplig tidskriftsartikel Resultat Medelvärde 24,3 referenser/uppsats (802 totalt) 61% facklitteratur mestadels av kurslitteraturkaraktär (forskningsbaserad litteratur) (492) 10% vetenskapliga publikationer (80), varav 0,9% vetenskapliga artiklar (7) 2% källor på annat språk än svenska (18)
Undersökning 2: Intervjuer 6 handledare på lärarutbildningen, IPED Handledarnas funktioner för val av källor och litteratur Ge litteraturtips, hänvisa till biblioteket, vägleda kring urval av källor, handleda kring litteraturens användning Handledarnas bedömningar av källors tillförlitlighet Låg tillförlitlighet litteratur utan forskningsbasering, Wikipedia Varierande tillförlitlighet webbkällor, studentuppsatser, förlag, publikationer från regering, myndigheter och fackföreningar, tidningar och tidskrifter Hög tillförlitlighet doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar, forskningsbaserad litteratur Litteratur på andra språk än svenska högt värderad men ambivalent hållning
Diskussion Jämförelse mellan referensanalys och intervjuundersökning Överensstämmelser: forskningsbaserad litteratur, Wikipedia, uppsatser Skillnader: avhandlingar, vetenskapliga artiklar, litteratur på andra språk än svenska Möjliga orsaker till diskrepansen Osäkerhet kring vetenskapliga publikationer, svårt att bedöma relevans Svårt att läsa och förstå Få vetenskapliga tidskrifter på svenska
Förtrogenhet med olika typer av källor Twait (2008) undersökning av studenters relevanskriterier. Förtrogenhet med en källa på andra plats. Studenters bedömningar av arbetsinsats i förhållande till källors tillförlitlighet. Handledarnas kognitiva auktoritet särskilt vad gäller bortval av källor. Ökad användning av vetenskapliga publikationer i examensarbetet ökad användning under hela utbildningen, t.ex. som kurslitteratur eller krav i skriftliga arbeten. Diskussion i examenshandledarkollegiet - ökad tydlighet i handledningspraktiken, anvisningar i studieguide
Vetenskapliga publikationer som modell för ett vetenskapligt arbetssätt och för akademiskt skrivande Även om det kan vara svårtillgängligt så finns det ju ofta möjlighet att hämta mycket. Jag tror att möjligen att just detta att hitta avhandlingar i anslutning till den egna undersökningen hjälper dom faktiskt mycket. Det hjälper dom också rent metodiskt [ ] att titta på hur en avhandling är skriven. Och det är dom inte alltid så klara över att det kan vara, att det är en bra väg. (Handledare E)
Vetenskapliga publikationer som forskningens primärkällor Vi diskuterar sekundära och primärkällor, att komma så nära primärkällan som möjligt. Det är en sådan sak som jag brukar ta upp med dem. (Handledare F) Studentlitteratur tar dom ju gärna, men det får inte blir för mycket [ ]. Och vi vill att dom ska försöka hitta originalkällor så mycket som möjligt. (Handledare D)
Vetenskapliga publikationer som kunskap att utnyttja Och det är synd för där finns ju en hel ocean av kunskap som vi inte använder då om det är 98%. Det är ju sorgligt. (Handledare C) Eftersom dom nu har en viss rädsla för anglosaxisk litteratur, forskningslitteratur, så har jag uppmuntrat dom att söka artiklar. [ ] en engelskspråkig artikel. Det klarar dom ju ofta. (Handledare B)
Litteratur Davis, Philip M. (2003). Effect of the web on undergraduate citation behavior. portal: Libraries and the Academy, vol. 3, s. 41-51. Forsberg, Eva & Lundgren, Ulf P. (2006). Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen: Tematiska studier. Stockholm: Högskoleverket. Larsson, Ann-Louise (2009). På tal om källor: En studie av lärarstudenters informationsanvändning i examensarbetet Magisteruppsats 2009:68. Borås: Högskolan i Borås/Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap (BHS). Lyngfelt, Anna et al. (2009). Konsten att få "praktiska insikter i vetenskapligt tänkande": En studie om lärarutbildningens examensarbeten. Ingår i Hansson, Birgitta & Lyngfelt, Anna, red. Pedagogiskt arbete i teori och praktik: Om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Lund: Btj. Twait, Michelle (2005). Undergraduate students' source selection criteria: A qualitative study. The Journal of Academic Librarianship, vol. 31, s. 567-573.