Kursinformation med litteraturförteckning Kommunikationsanalys för språkkonsulter 7 högskolepoäng Höstterminen 2010
Välkommen till Kommunikationsanalys för språkkonsulter, 7 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt en litteraturlista. Informationen finns även på vår webbplats <www.nordiska.su.se> där du också hittar aktuellt schema för kursen. På näst sista sidan i kurshäftet finns också ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För att vara behörig för kursen Kommunikationsanalys för språkkonsulter krävs en examen från Språkkonsultprogrammet eller motsvarande. Kursens innehåll och uppläggning Delkursen placerar in texter i kulturella, sociala och institutionella sammanhang. Skrivna, talade och multimodala texter analyseras utifrån teorier och metoder från diskursanalys, genrestudier, multimodalitetsforskning och samtalsanalys. Framför allt fokuseras arbetslivsanknutna texter och massmedietexter. Arbetsformer Seminarier med diskussioner Närvaro Närvaron är inte obligatorisk. Examination Hemtentamen Kursens lärandemål Vid delkursens slut ska du kunna: 1. analysera talade, skrivna och multimodala texter i relation till deras olika kommunikationssituationer 2. redogöra för centrala teoretiska begrepp inom diskursanalys, genrestudier, multimodalitetsforskning och samtalsanalys 2
Betyg, examination och fortsatta studier En sjugradig betygsskala används på kursen, där betygen A E är godkända betyg och Fx F är underkända betyg. Betygskriterier framgår nedan. Plagiat och otillåtet samarbete vid examination Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=970. Kursen regleras av en kursplan Kursens mål och innehåll samt kurslitteratur regleras av en kursplan som fastställts av styrelsen för Institutionen för nordiska språk. Aktuell kursplan hittar du på vår webbplats. Även examinationsformer och närvarokrav beslutas av institutionsstyrelsen. Dessa kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra efter varje delkurs samt i slutet av hela kursen. Betygskriterier För godkänt betyg krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E). Lärandemål 1 och 2 väger lika vid betygsättning. Betyget på delkursen avgörs normalt av det lägsta omdömet, t.ex. lärandemål 1 = B, lärandemål 2 = C ger betyget C på delkursen. I undantagsfall kan enstaka styrkor motivera ett högre betyg. A Studenten visar i sina textanalyser prov på stor metodisk skicklighet och ett kritiskt förhållningssätt till både analysmetoder och texter utifrån relevanta kommunikationssituationer. Studenten kan redogöra för och problematiserar centrala teoretiska begrepp inom diskursanalys, genrestudier, multimodalitetsforskning och samtalsanalys. 3
B Studenten visar i sina textanalyser prov på metodisk skicklighet och ett kritiskt förhållningssätt till både analysmetoder och texter utifrån relevanta kommunikationssituationer. Studenten kan redogöra för och jämföra centrala teoretiska begrepp inom diskursanalys, genrestudier, multimodalitetsforskning och samtalsanalys. C Studenten visar i sina textanalyser prov på metodisk skicklighet och analyserna relateras till texternas kommunikationssituationer. Studenten kan redogöra för och jämföra centrala teoretiska begrepp inom diskursanalys, genrestudier, multimodalitetsforskning och samtalsanalys. D Studenten visar i sina textanalyser prov på viss metodisk skicklighet och analyserna relateras till texternas kommunikationssituationer. Studenten kan redogöra för några teoretiska begrepp inom diskursanalys, genrestudier, multimodalitetsforskning och samtalsanalys. E Studenten visar i sina textanalyser prov på viss metodkunskap och analyserna relateras någorlunda till texternas relevanta kommunikationssituationer. Studenten kan redogöra för några teoretiska begrepp inom diskursanalys, genrestudier, multimodalitetsforskning och samtalsanalys. Fx Studenten tillämpar metodkunskaperna på ett osystematiskt eller till viss del inkorrekt sätt och/eller analyserna saknar förankring i texternas relevanta kommunikationssituationer och/eller Studenten redogör för teoretiska begrepp inom diskursanalys, genrestudier, multimodalitetsforskning och samtalsanalys på ett delvis missvisande sätt eller med väsentliga luckor. F Studenten visar inte att den behärskar att analysera texter och/eller visar inte att den kan redogöra för teoretiska begrepp inom diskursanalys, genrestudier, multimodalitetsforskning och samtalsanalys. 4
Kurslitteratur Totalt ca 950 sidor. Ajagán-Lester, Luis; Ledin, Per & Rahm, Henrik. 2003. Intertextualiteter. I: B. Englund & P. Ledin (red.): Teoretiska perspektiv på sakprosa. Lund: Studentlitteratur. S. 203 237. (34 s.) Bachtin, Michail. 1997. Frågan om talgenrer. I: E. Haettner Aurelius & T. Götselius (red.) Genreteori. Lund: Studentlitteratur. S. 203 239. (36 s.) Björkvall, Anders. 2004. Modelläsare i svensk tidskriftsreklam. Erbjudanden om olika typer av konsumerande identiteter. I: Svenskans beskrivning. 26. S. 87 96. (9 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Björkvall, Anders. 2009. Den visuella texten. Introduktion till multimodal analys. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (175 s.) Fairclough, Norman. 2003. Analysing discourse. Textual analysis for social research. London & New York: Routledge. (228 s.) Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin. 2006. Grammatik med betydelse. En introduktion till funktionell grammatik. Ord och stil. 37. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Kapitel 3 och 7. (56 s.) Jämtelid, Kristina. 2000. En kontrastiv analys av produktbroschyrer från sex länder. Det internationella företaget och översättningen II. Tefa-rapport nr 37. Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. (91 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Karlsson, Anna-Malin. 2004. Vad vill vi att kunden ska köpa?' En diskursanalytisk studie av identifikationsmöjligheter i texter för butiksanställda. I: Språk och stil NF 14. S. 63 88. (25 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Ledin, Per. 1996. Genrebegreppet en forskningsöversikt. (Svensk sakprosa. 2.) Lund: Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. Kan hämtas på: http://www.studentlitteratur.se/files/sites/svensksakprosa/ledin_rapp02.pdf. (38 s.) Ledin, Per. 1997. Intertextualitet, smärta och ett mångstämmigt Apotek. I: Till Barbro. Texter och tolkningar tillägnade Barbro Söderberg den 23 september 1997. MINS 45. Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. S. 63-86. (23 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Lind Palicki, Lena. 2010. Normaliserade föräldrar: En undersökning av Försäkringskassans broschyrer 1974-2007. Diss. Örebro: Örebro universitet. Ca 50 sidor, väljs i samråd med läraren. Elektronisk resurs. Linell, Per. u.u. Samtalskulturer. Analys av samtal och språkliga möten som kommunikativa verksamheter. Kap 4 och 5. (24 s.) (Tillgänglig i kursplattformen.) 5
Melander, Björn. 1996: Genreretorik. Om tolkningar av interkulturella textmönsterskillnader. I: Språk och stil. NF nr 6. S. 127-140. (13 s.) (Stencil, säljs på institutionen.) Milles, Karin. 2003. Kvinnor och män i möte: en samtalsanalytisk studie av interna arbetsmöten. Stockholm studies in Scandinavian philology. 41. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Finns på: http://www.divaportal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=348 Läses enligt lärares anvisningar. (Ca 100 s.) Swales, John. 1990: Genre analysis. English in academic and research settings. Cambridge University Press, Cambridge m.fl. Kap. 7 S. 110-176. (66 s.) Aktuell artikel i vetenskaplig tidskrift enligt lärares anvisning (elektronisk resurs), (ca 25 s.) Totalt ca 990 sidor. 6
Högskolelagen Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 7