MÄT POTENTIALEN OCH HITTA FÖRLUSTERNA I BIOGASPRODUKTIONEN

Relevanta dokument
BENCHMARKING FÖR EFFEKTIVARE BIOGASPRODUKTION

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

BENCHMARKING FÖR EFFEKTIVARE BIOGASPRODUKTION RAPPORT 2017:353

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Är biogas något för mig/ min gård?

Mosekrog

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?

VÄTGAS SOM EFFEKTHÖJARE I BIOGASPRODUKTION ANNA-KARIN JANNASCH

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Pilotprojekt Produktionslyft Biogas

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Konkreta verktyg och energitips

Halm som Biogassubstrat

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Biogas från matavfall David Holmström

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Kommunala utvecklingsprojekt och offentlig privat samverkan

METANEMISSIONER FRÅN BIOGENA OCH FOSSILA KÄLLOR - I SVERIGE OCH I VÄRLDEN

Biogasutbildning i Kalmar län

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120

Biogas i Jönköping Guide: Mats Kall

Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan En sammanställning av nuläget Lotta Göthe På uppdrag av

SP Biogasar häng med!

Passiv gödselseparering

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING - EKONOMI OCH AFFÄR

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO

Marknadsanalys av substrat till biogas

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Driftsäkerhet SCA Ortviken. Nicklas Holfelt Driftsäkerhetsingenjör

... till tillämpning

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter

Var produceras biogas?

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar

Program för framtagande av biogasstrategi

MoreBiogas Småland AB

SCA Ortviken. IFS för operatörer. Christer Byström Driftsäkerhet

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017

Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå

Industriell symbios livsmedels- och biogasproduktion på Österlen

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

HUR KAN RÄDDNINGSTJÄNSTEN OCH FORSKARVÄRLDEN SAMVERKA

Modernt Underhåll för ledare

Flytande biogas till land och till sjöss. Slutseminarium i projektet

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Fordonsgas/Biogas - historik

Vass till biogas är det lönsamt?

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

energieffektivisering

Hållbarhetskriterier för biogas

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Arbetsgruppen biologisk återvinning. Caroline Steinwig,

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Rätt slam på rätt plats

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Biogas och miljön fokus på transporter

Verksamhetsplan Tekniska nämnden, biogas

Effektivt underhåll. Vad är det? SKOGSINDUSTRIDAGARNA Mars Per Möller Idhammar AB

NSR biogasanläggning i Helsingborg

Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

SP Biogasar häng med!

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

INDUSTRIELL ENERGIANALYS

Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar

Oktober - december SP SP Sw ICT Sw ICT Swerea Swerea Innventia Innventia

Biogasanläggningen i Linköping

Förbehandling av biogassubstrat i systemanalys (WR 49)

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Möjligheter och risker vid samrötning

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Transkript:

MÄT POTENTIALEN OCH HITTA FÖRLUSTERNA I BIOGASPRODUKTIONEN Johan Yngvesson September 2017 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH CIRKULÄR EKONOMI

Innehåll Kort om RISE Projektet Benchmarking för effektivare biogasproduktion Vad gör vi frammåt? 2

Ett starkt, samlat forskningsinstitut för Sverige Sverige behöver en nationell och kraftfull innovationskapacitet för att klara den internationella konkurrensen om jobb och välfärd och möta globala utmaningar. Nya RISE syftar till att bygga en starkare, svensk institutssektor som bidrar till ökad näringslivs- och samhällsnytta. 3

RISE-koncernen Forskningsinstituten Innventia, SP och Swedish ICT och har gått samman och blivit RISE; Ett starkt, samlat forskningsinstitut för Sverige Omsatte drygt 2,5 Mdr SEK 2200 medarbetare, varav 30% disputerade forskare 4

Vi erbjuder Metanemissioner Gasanalyser Utrötningsförsök Substratanalyser Benchmarking Underhållstrategier Certifiering SPCR 120 Forskning och projektledning mm 5

Benchmarking för effektivare biogasproduktion 6

Projektets bakgrund Bakgrund till projektet Bristande lönsamhet Höga kostnader Omfattande tekniska problem Möjligheter att jämföra med andra 7

Projektets Syfte Identifiera och beskriva behovet av förbättringsarbete på anläggningarna genom systematisk jämförelse av nyckeltal Kostnader Energianvändning Prestation 8

Avgränsningar 1. Förbehandling 2. Rejekthantering 3. Hygienisering 4. Rötning 5. Biogödselhantering 6. Uppgradering 7. Högtryckskomprimering 8. Luktreducering 9

Datainsamling och nyckeltal 10

SEK/ton substrat Resultat Ex förbehandlingskostnader (F1 & F2) 11 400 350 300 250 200 150 100 50 0 max min Ex. Nyckeltal i rötningen (F4) Nyckeltal Enhet KPI # Max Min Medel Median n Behandlingskostnad flytande kr/ton v.v. 39 2014 323 69 123 87 6 2015 215 46 100 90 6 Produktionskostnad gas kr/kwh 46 2014 0,57 0,060 0,21 0,15 6 2015 0,40 0,10 0,19 0,17 6 Underhållskostnad kr/ton v.v. 50 2014 86 18 45 36 6 2015 68 6 32 30 6 - därav reservdelar kr/ton v.v. 51 2014 49 9 23 19 6 2015 22 0 10 10 6 Underhållskostnad kr/kwh 53 2014 0,13 0,02 0,07 0,07 6 2015 0,13 0,01 0,06 0,06 6 därav reservdelar kr/kwh 54 2014 0,09 0,01 0,04 0,03 6 2015 0,03 0,00 0,02 0,02 6 Kapitalkostnad kr/ton v.v. 58 2014 97 10 38 23 4 2015 53-29 32 5 Energikostnad kr/ton v.v. 63 2014 93 8 33 11 5 2015 79 2 28 11 6 Energieffektivitet kwh/ton v.v. 65 2014 138 16 62 47 6 2015 119 4 49 25 6 Tekniska fel antal/år 73 2014 30 2 17 19 6 2015 25 1 9 2 5 Handhavandefel antal/år 74 2014 10 2 5 5 6 2015 10 0 2 0 5 Totalt antal fel antal/år 75 2014 35 7 22 24 6 2015 35 1 11 2 5 Org. Belastning kgvs/(m³ d) 84 2014 4,5 0,6 2,8 3,3 7 2015 3,6 1,8 3,0 3,3 4 Tillgänglighet % 88 2014 100% 98% 99% 100% 7 2015 100% 97% 99% 100% 6 Anläggningsutnyttjande % 98 2014 100% 29% 64% 57% 7 2015 100% 31% 64% 60% 6 Kvalitetsutbyte % 90 2014 100% 12% 85% 97% 7 2015 98% 44% 81% 91% 6 TAK % 91 2014 98% 3% 57% 54% 7 2015 96% 21% 51% 38% 6 Produktivitet rötkammare Nm³ CH4/(m³ d) 93 2014 2,0 0,7 1,4 1,3 7 2015 1,8 0,8 1,2 1,2 6 Produktionsutbyte Nm³ CH4/ton 94 2014 140 36 87 98 7 2015 115 42 86 97 6 Fackling av gas % av rågas 102 2014 88% 0,2% 18% 4,1% 6 2015 56% 1,7% 19% 9,0% 6 Driftkostnad personal kr/ton v.v. 107 2014 53 0 22 15 6 2015 29 0 14 14 6 Övriga kostnader kr/ton v.v. 109 2014 7-4 4 5 2015 6-2 2 6 Behandlingskostnad per ton mottaget kr/ton ö.v. 113 2014 352 84 152 111 6 2015 220 82 146 137 6 Produktionskostnad per kwh rågas kr/kwh rågas 116 2014 0,57 0,06 0,21 0,16 6 2015 0,44 0,07 0,23 0,18 6 Energibehov (primärenergi/ton) kwh/ton ö.v. 119 2014 150 28 75 36 5 2015 195 7 71 36 6 Produktion rötning Produktivitet rötning MTBF MTTR + MWT Nm3 CH4/ton v.v. Nm3 CH4/ton ts timmar timmar 122 123 127 128 2014 1 459 341 593 472 7 2015 726 401 500 466 6 2014 2014 1 247 2014 119 245 6 37 618 2 70 440 4 57 6 5 7 5 2015 2015 8 638 2015 64 250 62 42 3 628 1 52 4 362 21 52 5 12 6 4 Produktionskostnad Biogödsel kr/ton biogödsel 147 2014 323 69 129 85 5 2015 215 50 103 92 6 Produktionskostnad rågas kr/nm3 CH4 2014 6 1 2 1 6 148 rågasmängd 2015 4 1 2 2 6

Beräkningar av totaleffektivitet, TAK (eng. OEE) T * A * K Tillgänglighet: T = t planerad t stopp t planerad Anläggningsutnyttjande: behandlad mängd A = kapacitet (t planerad t stopp ) Totaleffektiviteten är ett mått på funktionens förmåga att prestera i enlighet med specifikation. Den beräknas som produkten av tillgängligheten, anläggningsutnyttjandet och kvalitetsutbytet. Kvalitetsutbyte: K F4 = producerat mängd gas facklad gas producerad mängd gas 12

Kvantifiera förlusterna - exempel från rötning (F4) F; 2015 F; 2014 E ; 2015 E ; 2014 A ; 2015 A ; 2014 TAK stopptid outnyttjad kapacitet facklad gas Brist på substrat (till rätt pris) Bristande tillgänglighet förbehandling/hygienisering eller i uppgradering av gas Osäkerheter / risk / variationer i avsättning av fordonsgas Tillfälliga störningar i den biologiska processen Pumpunderhåll Fluktuationer i rågasproduktionen 0% 20% 40% 60% 80% 100% 13

Totaleffektivitet TAK (eng OEE) Max Medel Min Förbehandling 75% 39% 20% Rötning 96% 38% 21% Uppgradering 68% 38% 17% 14

Vad innebär 1% ökning av TAK i ekonomiska termer? 15

Rötningen Nyckeltal max medel min Totaleffektivitet, OEE 96% 53% 21% Behandlingskostnad (SEK/ton slurry ) Produktionskostnad (SEK/kWh rågas ) 97 77 46 1,9 0,67 0,21 Energibehov (kwh/ton) 119 86 57 16

Uppgraderingen Nyckeltal max medel min Totaleffektivitet, OEE 68% 38% 17% Medeltid mellan stopp, MTBR (h) Genomsnittlig stopptid, MDT (h) Produktionskostnad (SEK/kWh rengas ) 2888 817 46 110 29 0,9 1,22 0,47 0,11 17

Underhållet Förhållande AU/FU/RCA 100% 80% 60% Antal tekn. fel 2014 2015 Vattenskrubber 30 30 Vattenskrubber 52 13 Vattenskrubber 20 15 Vattenskrubber i.u. 160 Membranteknik 5 1 40% RCA AU FU 20% 0% 1 2 3 4 5 Anläggningar 18

Nyckeltal för mätning av underhållet MTTF = producerad tid / antal stopp upptid MTTF MDT Förbehandling 10-340 0 25 Rötning 250-8600 1-62 Uppgradering 46-2900 1-110 MDT = stopptid / anta l stopp nedtid 19

Gasproduktionen Substratet spelar rolll: Vattenmängd Sammansättning VS-innehåll Begränsade möjligheter att välja substrat 0,6-4,5 kgvs / m3, dag Viktigt sätta målvärde och utvärdera resultat 20

Kostnader - fördelning inom produktionen 7% 3% Förbehandling Rejekthantering Förbehandling och rejekthantering ca 40% 11% 29% Hygienisering Rötning Hygienisering, rötning och biogödsel ca 40 % 19% 13% 7% 11% Biogödselhantering Uppgradering HT komprimering Uppgradering och komprimering ca 20% Luktreducering 21

Underhållskostnader i rötningen (F4) 250 200 Behandlingskostnad Underhåll 150 100 50 0 Exempel: 10 0000 årston substrat ger besparingspotential 240 000 kr/år. 22

kr/ton v.v. Kostnader biogödselhantering 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 n= 6 n= 6 2014 2015 Median medel max min Transport står för 80-100 % av kostnaderna Avstånd till jordbrukare påverkar Avtal TS-halt Näringsinnehåll Vattentillförsel 23

Potential kostnader Kostnadsminskning Enskild (max) Bransch (median) i förbehandlingen - 440 kr/ton - 280 kr/ton i rötningen - 170 kr/ton - 0,37 kr/kwh - 44 kr/ton - 0,11 kr/kwh i uppgraderingen - 1,10 kr/kwh - 0,20 kr/kwh 24

kwh / ton v.v. Energi - behov hygienisering (F3) 80 60 40 20 0 n= 3 n= 4 2014 2015 Median Medel Max Min 25

Potential produktion Produktionsökning Enskild (max) Bransch (Median) i förbehandlingen 280 % 90 % i rötningen 350 % 150 % i uppgraderingen 300 % 50 % 26

Projektets resultat visar på stor förbättringspotential effektivitet och produktionsökning driftsäkerhet kostnadsminskning 27

Slutsatser: - Stor potential att öka produktionen, förbättra driftsäkerheten och minska kostnaderna hos anläggningarna Samsyn kring avgränsningar och nyckeltal Introducerat nya relevanta nyckeltal Att jämföra kostnader ger underlag till förbättringsfokus Bra dela erfarenheter mellan anläggningarna Mycket kvar att lära Svårt att samla in data Underlag från fler anläggningar är önskvärt 28

Möjligheter till förbättringar Stora effektivitetsförluster i produktionskedjan Kompetensbehov Marknadsförutsättningar & Politiska beslut Substratkvalitet Teknikutveckling Biogödselkostnader Stor förbättringspotential i underhåll Utveckla underhållsstrategier Mätning & uppföljning Mer FU (mindre AU) Grundorsaksanalys Tillståndsbedömningar garantier avseende driftsäkerhet vid köp av utrustning Utnyttja insignaler och data för analys och beräkningar av nyckeltal Nyckeltalsmål Visualisera med t.ex. tavlor i produktionen Börja smått för de lägst hängande frukterna 29

Exempel förbättringsåtgärder Kvarn på förbehandlingen ger minskat stopp i bl.a. pumpar Kondensfilter före kolonn i vattenskrubber ökat tillgängligheten. Kritikalitetsanalys & underhållsstrategier på anläggningen Reducerad drifttid på cirkulationspump i buffertank spar energi och reducerar slitage Beläggningsmaterial i pumpar Omförhandling avtal av biogödselhantering Översyn & synkronisering av styrsystem 30

Förslag på fortsatt arbete Produktionsuppföljning mäta förluster, mäta fel, Underhållstrategier rätt underhåll, rätt kompetens, rätt tid Kvalitetshöjande åtgärder i t.ex. insamling Dela erfarenheter och kunskap Samverka för teknikutveckling Fortsatt benchmarking Kommunicera behov och potential Testbädd Biogas 31

Rapporten finns för nedladdning www.energiforsk.se Energiforskrapport 2017-353 http://www.energiforsk.se/nyhetsarki v/underhall-okar-lonsamheten-ibiogas/ www.avfallsverige.se Avfall Sverige rapport 2017:05 http://www.avfallsverige.se/rapporter/ rapporter-2017/201705/ 32

TACK! Johan Yngvesson Johan.yngvesson@ri.se +46 (0)70-382 55 26 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH CIRKULÄR EKONOMI