Miljöteknisk markundersökning på fastigheten Brädgården 1 i Nyköping

Sida 1 (27) Miljöteknisk markundersökning på fastigheten Brädgården 1 i Nyköping Riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Malin Montelius, Structor Miljö Öst

Sida 2 (27) Sammanfattning I samband med framtagandet av en ny detaljplan har Structor Nyköping AB utfört miljötekniska markundersökningar på fastigheten Brädgården 1 i Nyköping. Den övre delen av marken 0 0,7m består av fyllnadsmassor och under detta består marken av sand och silt som överlagrar naturligt avsatt lera. Marken under byggnaderna har inte undersökts. Stora delar av området är asfalterat. Fastigheten bedöms i dagsläget vara relativt fria från föroreningar även om det har påträffats föroreningar fläckvis i fyllnadsmassorna. Vid en jämförelse med de framtagna UCL 95 halterna av föroreningar i jorden som påträffats i halter överstigande Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM), så överstiger PAH summa H framtagna platsspecifika riktvärden. Den uppmätta maxhalten ligger på 6 mg/kg PAH-H och Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM) ligger på 10 mg/kg. Styrande för detta är intag av växter. PAH-föroreningar bedöms inte vara så akuttoxiska att förgiftning kan orsakas av enstaka intag av förorenad jord med halter som är vanliga inom förorenade områden. De högsta halterna påträffades i ett lager ca 0,2 m mäktigt lager på ca 0,4 m djup i två borrpunkter, lagret utskiljer sig visuellt tydligt från övre och underliggande lager. I grundvattnet har det påträffats metaller i förhöjda halter (arsenik, krom, nickel, bly och zink) och i ett grundvattenprov har det påträffats förhöjda halter petroleumkolväten (aromater C16- C35, PAH M och PAH H) som överstiger riktvärdena för dricksvatten. Halterna petroleumkolväten ligger långt under riktvärdet för risk för ångor i byggnader och påträffade metaller över KM avgår inte i gasform. Baserat på befintlig information bedöms inte grundvattnet orsaka hälsomässiga risker för framtida boende inom fastigheten. Då det har påträffats föroreningar på fastigheten har det tagits fram 3 olika åtgärdsförslag samt ett nollalternativ. Alternativ 1 innebär att ett område på ca 630 m 2, där det har identifierat lager på ca 0,4 m djup schaktas och saneras. I alternativ 2 utökas detta område upp till eventuellt 6500 m 2. Föroreningens utbredning är sannolikt betydligt mindre, men det har räknats med en maximal utbredning, då föroreningen inte är avgränsad i sidled. I alternativ 3 beräknas hela fastigheten saneras ned till 0,7 m djup, massorna körs till godkänd mottagningsanläggning och ersätts med rena fyllnadsmassor och att inga massor återanvänds. Det har till alla alternativ även räknats med att framtida grönytor fylls upp med rena jordmassor, då det inte förekommer organiskt rik jord på fastigheten som ger möjlighet till god växtetablering. Vid en riskvärdering av de olika åtgärdsalternativen får åtgärdsalternativ 2 högst poäng och bedöms som lämplig. En sammanfattande bedömning är att rekommenderade saneringsåtgärder uppfyller de övergripande åtgärdsmålen och är rimliga att utföra ur teknisk, miljömässig och ekonomisk synvinkel.

Sida 3 (27) Innehåll 1 Inledning och syfte... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Mål och syfte... 4 2 Områdesbeskrivning... 4 3 Tidigare genomförda markundersökningar... 6 3.1 Fältobservationer... 6 3.2 Analysresultat... 7 3.2.1 Föroreningar i jord - metaller... 7 3.2.2 Föroreningar i jord - organiska föroreningar... 8 3.2.3 Föroreningar i grundvatten - metaller... 11 3.2.4 Föroreningar i grundvatten organiska ämnen... 12 3.3 Sammanfattning av föroreningssituationen och markegenskaper... 14 4 Representativ halt i mark... 14 5 Riskbedömning... 16 5.1 Markanvändning, skyddsobjekt och exponeringsvägar... 16 5.2 Spridningsvägar... 17 5.3 Kunskapsluckor... 17 5.4 Riktvärden... 17 5.4.1 Platsspecifika riktvärden... 18 5.5 Samlad riskbedömning Brädgården 1... 18 5.6 Riskanalys utan åtgärder... 20 6 Förslag till övergripande åtgärdsmål... 20 7 Åtgärdsförslag... 20 7.1 Nollalternativ... 21 7.2 Alternativ 1... 21 7.3 Alternativ 2... 22 7.4 Alternativ 3... 22 8 Riskvärdering... 24 9 Rekommendation... 25 10 Referenser... 26 Bilagor Bilaga 1 Uttagsrapport platsspecifika riktvärden Bilaga 2 Uttagsrapport för riskvärderingsverktyget SAMLA

Sida 4 (27) 1 Inledning och syfte 1.1 Bakgrund Structor Nyköping AB har tidigare utfört översiktliga miljötekniska markundersökningar (2013 och 2017) på fastigheten Brädgården i Nyköping (Figur 1) för att bedöma förekomst av föroreningar i mark och grundvatten. Undersökningarna visade att det delvis förekom föroreningar, men att marken till största delen var opåverkad. Gällande detaljplan tillåter handel och småindustri och det förekommer i dagsläget bilhandel inom området. Den nya detaljplanen syftar till att planlägga området för i huvudsak bostäder. I detaljplanens granskningsskede har det inkommit ett yttrande från länsstyrelsen, där det önskas en riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering för att säkerställa att planen inte utgör en risk för människors hälsa och miljön samt att tillse att eventuella åtgärder är tekniskt och ekonomiskt genomförbara. 1.2 Mål och syfte Structor har anlitats för att göra en riskbedömning, åtgärdsutredning samt riskvärdering med avseende på föroreningar i marken. Avsikten är att bedöma om det finns risk för människors hälsa och för miljön vid en förändrad markanvändning. Beskriva om det finns behov för åtgärder, ange en tidsplan för eventuella åtgärder och bedöma om dessa är tekniskt och ekonomiskt möjligt att utföra för exploatören vid en exploatering. 2 Områdesbeskrivning Fastigheten Brädgården 1 ligger centralt i södra delen av Nyköping, ca 100 m öster om Nyköpingsån (Figur 1). Nyköpings stadsfjärd ligger ca 430 m i sydlig riktning och den generella strömningsriktningen för grundvatten bedöms vara söderut. Brädgården 1 har en yta på 18 361 m 2. På fastigheten Brädgården 1 finns det idag industribyggnader som bl.a. används för visning av bilar, verkstad och biltvätt. Stora delar är asfalterade ytor och i västra och nordvästra delen av fastigheten består det översta marklagret av packad osorterad sand och grusmaterial. På de ytor där det inte finns byggnader används marken som uppställningsplats för bilar. Nordöst om fastigheten ligger det ett villaområde. Historiskt ingick området i slottets stora trädgårdar och senare som Nordiska kompaniets virkesupplag. På fastigheten planeras det att byggas bostäder med garage under marknivån (Figur 2).

Sida 5 (27) Figur 1. Karta över området. Källa: Länsstyrelsen. Figur 2. Planerad bostadsbebyggelse består av fyra mindre kvarter som knyts samman med ett gemensamt trädgårdsstråk.

Sida 6 (27) 3 Tidigare genomförda markundersökningar Miljötekniska markundersökningar har utförts vid tre separata tillfällen, en under 2013 och två kompletterande under 2017 (Structor, 2013 och 2017). Det utfördes totalt femton borrningar, varav tre strax väster om fastigheten och det sattes grundvattenrör i fem av dessa (GV1-GV5). Placeringen av borrpunkterna visas i figur 6. Under 2013 utfördes det även mätningar av metaller med hjälp av en XRF i fält för att få en indikation på om jorden var förorenad. 3.1 Fältobservationer Hela området är uppfyllt med i huvudsak ca 0,5 m silt, sand och grus. Stora delar av fastigheterna är hårdgjorda med asfalt, förutom den nordvästra delen som är täckt av ett bärlager med grus och är något bevuxet av gräs (Figur 3-4). Marken under ca. 0,5 m består av sand, silt och mjäla och med ökat djup övergår det till naturligt avsatt lera (Figur 5). Figur 4. Närbild på BP 1, taget på djupet 0-0,4m. Materialet är en blandning av jord, sand, grus och tegel Figur 3. B1 Djup 0 0,6 m fyllnadsmaterial, från 0,65 m varvig lera som avsatts naturligt. Figur 5 Närbild på BP 1 Varvig lera på ca. 0,7 m djup

Sida 7 (27) De undre naturligt avsatta massorna består av lera. Leran hittas på ett djup från 0,5 0,7 m från ovanytan förutom nära byggnader där fyllnadsmassorna är mäktigare. 3.2 Analysresultat Utifrån observationer och mätningar i fält valdes jordprov ut för laboratorieanalys, i huvudsak med avseende på påverkansgrad, men även för att bekräfta att den underliggande jorden var ren. För utförligare information om analyser och provtagningsmetodik hänvisas till tidigare rapporter. Jorden undersöktes både med avseende på metaller och organiska ämnen, såsom alifater, aromater, PAH, klorerade lösningsmedel etc. För grundvattenproverna som togs vid första provtagningstillfället valdes analyspaketet Envipack som täcker in metaller och metalliknande grundämnen, Alifatiska kolväten; uppdelade i olika fraktioner >C8-C35, aromatiska kolväten; olika fraktioner >C8-C35, polyaromatiska kolväten (PAH), PCB, klorerade lösningsmedel och bekämpningsmedel. Vid den kompletterande grundvattenanalysen undersöktes innehåll av klorerade lösningsmedel. Analysresultateten från båda undersökningarna redovisas gemensamt i text och tabeller. 3.2.1 Föroreningar i jord - metaller Tjugosex jordprover från 14 borrpunkter har skickats till laboratorium för analys av metaller, varav tre ligger strax väster om fastigheten. Av dessa prover översteg 2 stycken det Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM). De ämnen som översteg MKM var koppar, bly och zink. I ett av dessa prov översteg även arsenik Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM). I ytterligare två prover översteg halterna riktvärdet för KM för koppar och bly (Tabell 1). De prover som visat innehåll som översteg riktvärdet för KM och/eller MKM var alla från djup mindre än 0,7 m. I provpunkt 6 hittades högst metallhalter i fyllnadsmassor på djup 0,4 0,6 m som var mörkare till färgen och som hade ett högre organiskt innehåll (Figur 10). Det har i undersökningen från 2013 även utförts cirka tre fältmätningar/halvmeter i fält med hjälp av XRF instrument. Totalt utfördes 92 mätningar och av dessa överstiger 6 stycken KM och 14 st. MKM. De metaller som överstiger riktvärdena är barium, bly, zink, nickel och koppar på djup mellan 0 1,0 m i borrpunkt 1, 5 och 6.

Sida 8 (27) Tabell 1 Analysresultat med avseende på metaller vid undersökningen 2013 och 2017. BorrPunkt 2013 1a 1b 3a 3c 4a 4b 5a 5b 6a 6b 101 101 102 Djup (m) 0,2-0,65 0,65-1,0 0,0-0,5 1,0-2,0 0,2-0,4 0,4-1,0 0,1-0,3 0,5-0,7 0,4-0,6 0,6-0,9 0,5-0,8 1,2-1,5 0,4-0,9 ELEMENT/TS 105 % 82,5 79,5 89,1 80,5 85,3 86,3 90,6 85,2 83,1 82,2 83 75,8 88,1 RIKTVÄRDE KM MKM As mg/kg TS 10 25 1,28 1,5 1,08 0,775 1,04 1,07 3,02 1,91 20,6 1,38 1,77 2,18 5,53 Ba mg/kg TS 200 300 117 120 47,1 40,6 39,3 23,9 93 42,5 172 60,6 36,6 46,6 18,4 Cd mg/kg TS 0,8 15 0,328 0,114 0,257 <0.1 <0.1 <0.1 0,317 0,277 3,41 0,223 <0.1 <0.1 0,0989 Co mg/kg TS 15 35 9,38 11,1 3,5 4,88 3,37 2,5 4,29 3,79 6,94 5,26 4,7 5,4 2,88 Cr mg/kg TS 80 150 40,1 45,5 17,7 23,5 19,5 18,5 16,1 18,7 19,8 27,4 25 27,4 11,3 Cu mg/kg TS 80 200 25,3 21,7 38,4 12,2 14,6 8,97 529 91,4 21200 23 11,7 14 19,1 Hg mg/kg TS 0,25 2,5 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 0,244 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 Ni mg/kg TS 40 120 19 22,5 7,67 10,4 7,61 6 10,7 8,34 20,7 11 10,1 11,9 6,17 Pb mg/kg TS 50 400 74,8 14,1 27,9 5,85 8,98 5,48 129 31,7 600 14,3 7,39 7,87 8,4 V mg/kg TS 100 200 40,6 45,7 17,3 22,3 22,6 18,9 18,2 18,8 54,8 26,5 25 26,6 11,1 Zn mg/kg TS 250 500 94,1 78 74,5 36 47,9 26,8 230 107 2330 138 49,9 50,2 40,7 Borrpunkt 2017 104 105 105 105 107 107 110 110 110 113 113 115 115 Djup (m) 0,2-0,6 0,8-1,4 1,5-1,9 2,3-2,7 0,4-0,9 1,4-1,8 0,3-0,60,85-1,0 1,3-1,6 0,5-1,0 1,0-1,5 0,2-0,3 0,6-1,0 ELEMENT/TS 105 % 91,5 73,1 79,1 69,3 84,2 73,1 82,7 81,3 73,4 94,5 76,2 81 75,4 RIKTVÄRDE KM MKM As mg/kg TS 10 25 1,07 2,13 1,87 1,07 2,19 0,888 1,95 1,96 2,12 1,3 1,41 2,36 1,63 Ba mg/kg TS 200 300 11,6 41,9 36,1 56,1 28,6 50,4 33,7 82,6 82,9 20,7 111 104 99,3 Cd mg/kg TS 0,8 12 <0.1 0,314 0,167 <0.1 <0.1 <0.1 0,3 0,153 0,169 0,321 0,162 0,587 0,202 Co mg/kg TS 15 35 3,46 3,96 3,9 6,71 2,69 6,3 4,11 7,61 8,66 2,32 10 11,1 11,4 Cr mg/kg TS 80 150 11,1 17 21,2 34,5 18,5 28,9 16,9 31,3 34,9 8,56 44 34,6 41,4 Cu mg/kg TS 80 200 9,22 62,8 21,8 16 11 14,6 20,5 18 18 7,51 19,8 33,5 21,6 Hg mg/kg TS 0,25 2,5 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 0,22 <0.2 Ni mg/kg TS 40 120 6,39 8,49 8,61 15,4 6,27 13,8 8,6 14 17,2 4,38 21 16,8 22 Pb mg/kg TS 50 400 4,04 24,2 14,3 7,69 6,29 7,62 28,9 15,9 12,6 8,72 13,9 34,4 14,1 V mg/kg TS 100 200 8,47 19,5 21,7 35 18,1 29,8 16,8 32,2 35,2 7,61 46,6 35,9 41,7 Zn mg/kg TS 250 500 24,6 152 67,7 64 30,8 56,1 75,8 73,7 73,6 35,8 98,3 162 83,1 3.2.2 Föroreningar i jord - organiska föroreningar För analys av organiska föroreningar togs 26 prover ut (Tabell 2, Tabell 3). Av dessa prov innehöll 1 prov (BP3), aromater samt PAH L, M och H, som översteg riktvärdet för MKM. Detta prov togs vid intill huset och platsen där man fyllde på eldningsolja, föroreningen påträffades på 0 0,5 m och påträffades inte i prov som togs djupare. Borrpunkt 5, 6 och 102 översteg endast KM för PAH summa H i den övre metern fyllnadsmassor. Övriga prover hade inte förhöjda halter av organiska föreningar vid analys.

Sida 9 (27) Tabell 2 Analysresultat för organiska ämnen BP1a-102 Borrpunkt 1a 1b 3a 3c 4a 4b 5a 5b 6a 6b 101 101 102 Djup (m) 0,2-0,65 0,65-1,0 0,0-0,5 1,0-2,0 0,2-0,4 0,4-1,0 0,1-0,3 0,5-0,7 0,4-0,6 0,6-0,9 0,5-0,8 1,2-1,5 0,4-0,9 TS_105 C % 82,1 77,1 88,3 76,9 85,4 82,8 91,3 84,5 72,4 83,7 81 72,9 88,4 ELEMENT KM MKM alifater >C5-C8 mg/kg TS 12 80 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C8-C10 mg/kg TS 20 120 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C10-C12 mg/kg TS 100 500 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 alifater >C12-C16 mg/kg TS 100 500 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 alifater >C5-C16 mg/kg TS <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 alifater >C16-C35 mg/kg TS 100 1000 <20 <20 34 <20 <20 <20 27 <20 <20 <20 <20 <20 <20 aromater >C8-C10 mg/kg TS 10 50 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 aromater >C10-C16 mg/kg TS 3 15 <1 <1 250 <1 <1 <1 1,1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 metylpyrener/metylfluoramg/kg TS <1 <1 200 <1 <1 <1 1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 metylkrysener/metylbensmg/kg TS <1 <1 82 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 aromater >C16-C35 mg/kg TS 10 30 <1 <1 280 <1 <1 <1 1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 bensen mg/kg TS 0 0,04 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 toluen mg/kg TS 10 40 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 etylbensen mg/kg TS 10 50 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 m,p-xylen mg/kg TS <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 o-xylen mg/kg TS <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 xylener, summa mg/kg TS 10 50 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 TEX, summa mg/kg TS 10* 40* <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 naftalen mg/kg TS <0.1 <0.1 5,2 <0.1 <0.1 <0.1 0,12 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,17 acenaftylen mg/kg TS <0.1 <0.1 3,2 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 acenaften mg/kg TS <0.1 <0.1 12 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 fluoren mg/kg TS <0.1 <0.1 65 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,15 fenantren mg/kg TS <0.1 <0.1 250 <0.1 0,14 <0.1 0,59 0,23 0,39 <0.1 <0.1 <0.1 0,66 antracen mg/kg TS <0.1 <0.1 51 <0.1 <0.1 <0.1 0,11 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,21 fluoranten mg/kg TS <0.1 <0.1 220 <0.1 0,1 <0.1 1,5 0,98 0,58 <0.1 <0.1 <0.1 0,79 pyren mg/kg TS <0.1 <0.1 170 <0.1 <0.1 <0.1 1,3 0,9 0,4 <0.1 <0.1 <0.1 0,67 bens(a)antracen mg/kg TS <0.08 <0.08 97 <0.08 <0.08 <0.08 0,74 0,51 0,19 <0.08 <0.08 <0.08 0,39 krysen mg/kg TS <0.08 <0.08 90 <0.08 <0.08 <0.08 1,2 0,57 0,29 <0.08 <0.08 <0.08 0,36 bens(b)fluoranten mg/kg TS <0.08 <0.08 97 <0.08 <0.08 <0.08 1,5 0,65 0,33 <0.08 <0.08 <0.08 0,31 bens(k)fluoranten mg/kg TS <0.08 <0.08 37 <0.08 <0.08 <0.08 0,51 0,27 0,11 <0.08 <0.08 <0.08 0,13 bens(a)pyren mg/kg TS <0.08 <0.08 81 <0.08 <0.08 <0.08 0,89 0,49 0,2 <0.08 <0.08 <0.08 0,24 dibens(ah)antracen mg/kg TS <0.08 <0.08 10 <0.08 <0.08 <0.08 0,12 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 benso(ghi)perylen mg/kg TS <0.08 <0.08 30 <0.08 <0.08 <0.08 0,55 0,25 0,15 <0.08 <0.1 <0.1 0,13 indeno(123cd)pyren mg/kg TS <0.08 <0.08 38 <0.08 <0.08 <0.08 0,54 0,27 0,15 <0.08 <0.08 <0.08 0,15 PAH, summa 16 mg/kg TS <1.3 <1.3 1300 <1.3 <1.3 <1.3 9,6 5,1 2,8 <1.3 <1.5 <1.5 4,4 PAH, summa canceromg/kg TS0,3* 7* <0.3 <0.3 450 <0.3 <0.3 <0.3 5,5 2,8 1,3 <0.3 <0.3 <0.3 1,6 PAH, summa övriga mg/kg TS 20* 40* <0.5 <0.5 800 <0.5 0,24 <0.5 4,1 2,4 1,5 <0.5 <0.5 <0.5 2,8 PAH, summa L mg/kg TS 3 15 <0.15 <0.15 20 <0.15 <0.15 <0.15 0,12 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 0,17 PAH, summa M mg/kg TS 3 20 <0.25 <0.25 750 <0.25 0,24 <0.25 3,5 2,1 1,4 <0.25 <0.25 <0.25 2,5 PAH, summa H mg/kg TS 1 10 <0.3 <0.3 480 <0.3 <0.3 <0.3 6 3 1,4 <0.3 <0.3 <0.3 1,7 * äldre riktvärden Rapport 4918

Sida 10 (27) Tabell 3 Analysresultat för organiska ämnen BP 104-115. Borrpunkt 104 105 105 105 107 107 110 110 110 113 113 115 115 Djup (m) 0,2-0,6 0,8-1,4 1,5-1,9 2,3-2,7 0,4-0,9 1,4-1,8 0,3-0,6 0,85-1,0 1,3-1,6 0,5-1,0 1,0-1,5 0,2-0,3 0,6-1,0 Element/TS_105 C % KM MKM 92,4 77,1 81,1 73,2 84 72,8 82,8 81,1 73,5 93,6 77,7 77,5 76,2 alifater >C5-C8 mg/kg TS 25 80 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C8-C10 mg/kg TS 25 120 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C10-C12 mg/kg TS 100 500 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 alifater >C12-C16 mg/kg TS 100 500 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 alifater >C5-C16 mg/kg TS - <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 alifater >C16-C35 mg/kg TS 100 1000 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 aromater >C8-C10 mg/kg TS 10 50 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 aromater >C10-C16 mg/kg TS 3 15 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 metylpyrener/metylfluomg/kg TS - <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 metylkrysener/metylbemg/kg TS - <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 aromater >C16-C35 mg/kg TS 10 30 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 bensen mg/kg TS 0 0,04 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 toluen mg/kg TS 10 40 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 etylbensen mg/kg TS 10 50 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 m,p-xylen mg/kg TS - <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 o-xylen mg/kg TS - <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 xylener, summa mg/kg TS 10 50 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 TEX, summa mg/kg TS - 40* <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 naftalen mg/kg TS - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,12 <0.1 0,3 <0.1 <0.1 <0.1 0,14 <0.1 acenaftylen mg/kg TS - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 acenaften mg/kg TS - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 fluoren mg/kg TS - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 fenantren mg/kg TS - <0.1 0,61 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,21 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,16 <0.1 antracen mg/kg TS - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 fluoranten mg/kg TS - <0.1 0,57 <0.1 <0.1 <0.1 0,14 0,36 <0.1 <0.1 0,1 <0.1 0,25 <0.1 pyren mg/kg TS - <0.1 0,39 <0.1 <0.1 <0.1 0,11 0,31 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,2 <0.1 bens(a)antracen mg/kg TS - <0.08 0,17 <0.08 <0.08 <0.08 0,097 0,18 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 0,1 <0.08 krysen mg/kg TS - <0.08 0,24 <0.08 <0.08 <0.08 0,086 0,23 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 0,17 <0.08 bens(b)fluoranten mg/kg TS - <0.08 0,2 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 0,23 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 0,19 <0.08 bens(k)fluoranten mg/kg TS - <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 bens(a)pyren mg/kg TS - <0.08 0,11 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 0,13 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 0,1 <0.08 dibens(ah)antracen mg/kg TS - <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 benso(ghi)perylen mg/kg TS - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,11 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 indeno(123cd)pyren mg/kg TS - <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 0,099 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 0,097 <0.08 PAH, summa 16 mg/kg TS - <1.5 2,3 <1.5 <1.5 <1.5 <1.5 1,9 <1.5 <1.5 <1.5 <1.5 <1.5 <1.5 PAH, summa canceromg/kg TS - 7* <0.3 0,72 <0.3 <0.3 <0.3 0,18 0,87 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 0,66 <0.3 PAH, summa övriga mg/kg TS - 40* <0.5 1,6 <0.5 <0.5 <0.5 0,37 0,99 0,3 <0.5 0,1 <0.5 0,75 <0.5 PAH, summa L mg/kg TS 3 15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 0,12 <0.15 0,3 <0.15 <0.15 <0.15 0,14 <0.15 PAH, summa M mg/kg TS 3,5 20 <0.25 1,6 <0.25 <0.25 <0.25 0,25 0,88 <0.25 <0.25 0,1 <0.25 0,61 <0.25 PAH, summa H mg/kg TS 1 10 <0.3 0,72 <0.3 <0.3 <0.3 0,18 0,98 <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 0,66 <0.3

Sida 11 (27) Figur 6. Borrpunkter och förekomst av förorening i jord. Grön stjärna <KM, Orange stjärna >KM, röd stjärna >MKM 3.2.3 Föroreningar i grundvatten - metaller Grundvattennivån ligger på mellan 2-3 m djup under markytan. Metallanalyserna visar på förhöjda halter arsenik, krom, nickel, bly och zink. De högsta halterna hittas i GV3 som ligger söder om den stora byggnaden (Tabell 4). Tabell 4 Resultat för analyser av metaller i grundvatten, riktvärden för grundvatten från SGU (Måttlig till mycket hög halt) och dricksvatten från Livsmedelsverket, 2001.

Sida 12 (27) ELEMENT Enhet Otjänligt Måttlig halt* Hög halt* Mycket hög halt* GV 1 GV 2 GV 3 As µg/l 10 2-5 5-10 >10 9,9 1,1 26,1 Ba µg/l 159 119 396 Cd µg/l 5 0.5-1 1-5 >5 0,24 0,24 1,23 Co µg/l 13 2,51 42,6 Cr µg/l 50 5-10 10-50 >50 53,5 9,6 160 Cu µg/l 2000 200-1000 1000-2000 >2000 25,4 4,2 111 Hg µg/l 1 0,01-0,05 0,05-0,1 >0,1 <0.020 <0.020 <0.020 Mo µg/l 19,7 19 18,6 Ni µg/l 20 2-10 10-20 >20 24,1 4,9 84,7 Pb µg/l 10 1-2 2-10 >10 15,3 3 57,4 Sn µg/l 2,6 <1.0 7,7 V µg/l 66,8 13 175 Zn µg/l 10-100 100-1000 >1000 97 18,6 335 3.2.4 Föroreningar i grundvatten organiska ämnen Analysresultaten av utvalda petroleumkolväten som har riktvärden visas i

Sida 13 (27) Tabell 5. Det förekommer låga halter alifater och aromater, men dessa ligger under SPI s riktvärden för dricksvatten, med hänsyn till skydd av grundvatten för dricksvattenändamål. Analys av PAH summa M visar ett innehåll som överstiger riktvärdet för dricksvatten, men det ligger långt under riktvärdet som avser risk för ångor i byggnader. För ytterligare information hänvisas till tidigare rapporter (Structor, 2013 0ch 2017). Analysresultaten av utvalda klorerade lösningsmedel, där det förekommer riktvärde redovisas i Tabell 6. Det har endast detekterats trikloreten och halten understiger riktvärdet för dricksvatten. Analysresultaten av utvalda klorerade lösningsmedel, där det förekommer riktvärde redovisas i Tabell 6. Se tidigare rapporter för samtliga analyser och analysprotokoll. Analysresultaten jämförs med riktvärden för grundvatten från SGU (Måttlig till mycket hög halt). SLVFS avser Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Övriga ämnen där det förekommer riktvärden ligger också under riktvärdet för dricksvatten. Fullständiga analysprotokoll finns bifogade i tidigare rapporter (Structor 2013 och 2017).

Sida 14 (27) Tabell 5 Innehåll av utvalda petroleumkolväten i grundvatten med riktvärden (SPI, 2010SLVFS, 2001). SPI, dricksvatten SPI- Ångor SLVFS GV 1 GV 2 GV 3 Ämne Enhet i byggnader alifater >C5-C8 µg/l 100 3000 <10 <10 <10 alifater >C8-C10 µg/l 100 100 <10.0 <10.0 <10.0 alifater >C10-C12 µg/l 100 25 12 <10 19 alifater >C12-C16 µg/l 100 <10 <10 <10 alifater >C5-C16 µg/l 100 12 <20 19 alifater >C16-C35 µg/l 100 13 15 17 aromater >C8-C10 µg/l 70 800 <0.30 <0.30 <0.30 aromater >C10-C16 µg/l 10 10000 <0.775 <0.775 0,862 aromater >C16-C35 µg/l 2 25000 <1.0 <1.0 3,2 PAH, summa L µg/l 10 2000 10 <0.015 0,011 0,21 PAH, summa M µg/l 2 10 2 <0.025 <0.025 6,2 PAH, summa H µg/l 0,05 300 0,05 <0.040 <0.040 7,4 bensen µg/l 0,5 50 <0.20 <0.20 <0.20 toluen µg/l 40 7000 <0.50 <0.50 <0.50 etylbensen µg/l 30 6000 <0.10 <0.10 <0.10 xylener, summa µg/l 250 3000 <0.15 <0.15 <0.15 Tabell 6 Resultat för analys av klorerade kolväten i grundvatten, enhet µg/l Parameter Måttlig Hög halt Mycket SLVFS GV1 GV2GV3 GV3 GV4 halt hög halt Otjänligt 170425 diklormetan <2.0 <2.0<2.0 <2.0 <2.0 1,1-dikloretan <0.10 <0.10<0.10 <0.10 <0.10 1,2-dikloretan 0,1-0,5 0,5-0,3 >3 <1.00 <1.00<1.00 <0.50 <0.50 1,2-diklorpropan <1.0 <1.0<1.0 <1.0 <1.0 triklormetan <0.30 <0.30<0.30 <0.30 <0.30 tetraklormetan (koltetraklorid) <0.10 <0.10<0.10 <0.10 <0.10 1,1,1-trikloretan <0.10 <0.10<0.10 <0.10 <0.10 1,1,2-trikloretan <0.20 <0.20<0.20 <0.20 <0.20 cis-1,2-dikloreten <0.10 <0.10<0.10 <0.10 <0.10 trans-1,2-dikloreten <0.10 <0.10<0.10 <0.10 <0.10 trikloreten 1-2 2-10 >10 10 <0.10 0,4 0,51 <0.10 <0.10 tetrakloreten 1-2 2-10 >10 10 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 <0.20 vinylklorid 0,5 <1.00 <1.00 <1.00 <1.00 <1.00

Sida 15 (27) 3.3 Sammanfattning av föroreningssituationen och markegenskaper Den övre delen av marken 0 0,7 m består av fyllnadsmassor och de undre av naturligt avsatt lera. Det har skickats iväg 26 prover för analys, i 5 av 15 borrpunkter har det påträffats ämnen >KM och i tre av dessa >MKM (Tabell 7). Föroreningarna har endast påträffats i fyllnadsmassorna på några få ställen och i den underliggande leran har inga föroreningar påträffats. Grundvattnet har undersökts i 5 punkter, ett grundvattenrör i norra delen av området (GV 1), ett i den östra delen (GV2), ett i den södra delen av området (GV3) ett centralt på fastigheten (GV4) och ett strax väster om byggnaden (GV5). Det har påträffats följande metaller i förhöjda halter: arsenik, krom, nickel, bly, zink i GV1 och GV 3 och överstiger riktvärdet för dricksvatten och anses otjänligt. Vid analys av organiska kolväten understiger grundvatten i GV1 och GV2 befintliga riktvärden. I GV3 som sattes nära påfyllnadsplatsen för oljetanken, har det påträffats förhöjda halter petroleumkolväten (aromater C16-C35, PAH M och PAH H) som överstiger riktvärdena för dricksvatten. Halterna ligger dock långt under riktvärdet för risk för ångor i byggnader. Det utfördes analys av klorerade kolväten från tre grundvattenrör och inga halter låg över halten för tjänligt dricksvatten med avseende på dessa ämnen. Tabell 7. Översikt över påträffade föroreningar i jord. Borrpunkt >KM <MKM >MKM Djup (m) 1 Pb 0,2 0,65 3 Aromater, PAH L, M, H 0 0,5 5 Pb, PAH H Cu, 0,1 0,7 6 PAH H As, Cu, Pb, Zn 0,4 0,6 102 PAH H 0,4 0,9 4 Representativ halt i mark I Tabell 8 visas en sammanställning över ämnen som påträffats i halter som överstiger riktvärden för känslig markanvändning. I tabellen anges både riktvärden för KM, MKM, medel, minimum- och maximum halter och uträkningar för platsspecifika riktvärden, standardavvikelse och UCL (övre konfidensgräns för medelhalten, beräknad med t-test). UCL används som representativ halt, dvs en halt som representerar risksituationen på området utan att risken underskattas. Vid en beräkning av medelvärdet får man inte ett verkligt medelvärde, då det endast är stickprover som tagits och analyserats, detta kan medföra att jord som inte analyserats kan var potentiellt mindre eller mera förorenad. För att ta höjd för osäkerheter utförs beräkningar av UCL95, vilket medför att medelhalten i jorden med 95 % säkerhet är lägre än UCL95. En t-test förutsätter att halter i marken följer en normal statistisk distribution, vilket de inte alltid gör. När halter i marken inte följer en sådan distribution (till exempel om mark där

Sida 16 (27) mycket förorenande verksamhet har funnits analyseras i samma test som mark med mindre förorenande verksamhet) och testen ändå används är olika statistik (bl.a. UCL95) mindre pålitliga. UCL-beräkningar av alla uppmätta halterna resulterar att medelvärdet för As understiger riktvärdet för KM. De parametrar som överstiger KM är Cu, Pb, Zn, aromater och PAH. Med avseende på metaller så påverkas UCL95 kraftigt av att ett prov (6a) innehöll höga halter koppar, bly och zink. Prov 6a var begränsat till djupet 0,4 0,6 och skilde sig visuellt markant från andra jordlager och innehöll organiskt material som inte påträffades i de andra borrpunkterna. Om man tar bort detta prov så understiger alla parametrar riktvärdet för KM, förutom koppar som låg på ett UCL95 på 83 mg/kg TS som är strax över riktvärdet för KM (tabell 8). Tabell 8 Ämnen som har påträffats i halter som överstiger riktvärdet för KM med statistiskt uträknade parametrar såsom bl.a. UCL 95. Med avseende på organiska ämnen så innehöll ett prov (3a) som togs intill påfyllnadsröret till oljetanken markant höga halter och om man bortser från detta prov så är det endast PAH, summa H som ligger över riktvärdet för KM med ett UCL95 på 2,6 mg/kg TS (tabell 8).

Sida 17 (27) 5 Riskbedömning 5.1 Markanvändning, skyddsobjekt och exponeringsvägar Riskbedömningen görs utifrån avsikten att området ska kunna användas för bostadsbebyggelse vilket medför känslig markanvändning. Riskbedömningen baseras på Naturvårdsverkets generella riktvärdesmodell (ref). När det finns en förorening som kan spridas till ett skyddsobjekt som kan påverkas negativt uppstår det en risk. Om några av dessa faktorer saknas uppstår det inte en risk. Vanligt förekommande skyddsobjekt är t.ex. människor, grundvatten, ytvatten och markmiljö. Aktuellt skyddsobjekt inom fastigheten vid bostadsbebyggelse bedöms vara människor. Det innebär att både vuxna och barn ska kunna vistas i området utan risk för negativa hälsoeffekter knutna till markföroreningar. De exponeringsvägar som är relevanta är intag av växter, frukt och bär, jord, damning, hudupptag och inandning av ånga. Grundvatten som dricksvatten bedöms inte vara ett skyddsobjekt på Brädgården, då det inte förekommer ett grundvattenuttag i närområdet. Ytvatten i närområdet är Nyköpingsån och avståndet från fastigheten är mellan 75 och 250 m, och Nyköpings fjärden ligger ca 500 m från Brädgården 1. Markmiljö bedöms inte vara ett skyddsobjekt (men har använt MKM-värden vid framtagning av platsspecifika riktvärden), den större delen av fastigheten är asfalterad och stora delar är bebyggda. En del av fastigheten består av grusbelagd yta med underliggande fyllnadsmassor bestående av i huvudsak grus och sand. Markmiljön är i dagsläget kraftigt påverkad av ytbeläggningen och det bedöms inte finnas skyddsvärda arter inom området. En konceptuell modell för Brädgården visas i figur 7. Figur 7. Konceptuell modell som beskriver föroreningskälla och hälsorisker knutna till upptag av föroreningar (Figur modifierad från Naturvårdsverket, 2009, rapport 5977).

Sida 18 (27) 5.2 Spridningsvägar Spridning av metaller och kolväten kan ske genom infiltrering och utlakning till ytligt grundvatten. Markens förutsättningar med den underliggande leran hindrar dock sannolikt föroreningen från att spridas till ett större djup. Spridning av markvattnet i sidled bedöms vara i riktning mot Nyköpingsån alternativt att det följer ledningsgravar. Påträffade kolväten har också flyktiga egenskaper, vilket innebär att spridning kan ske genom förångning. 5.3 Kunskapsluckor Det finns alltid en viss osäkerhet knuten till provtagning och om de halter som påträffats ger en rättvis bild av föroreningssituationen på platsen. I de utförda undersökningarna har avsikten varit att hitta föroreningar och provtagning har i huvudsak gjorts på jord som bedömts förorenad. Detta kan ge en bild av att området är mer förorenat än det är. Vid de beräkningar som har utförts har det huvudsakligen inte tagits hänsyn till den sannolika snedvridningen av analysresultaten, men det finns även en risk för oidentifierade föroreningar på fastigheten. Jorden under byggnaden har inte provtagits, då det inte varit möjligt med avseende på takhöjd, däremot har det satts grundvattenrör intill byggnaden både vid den nordvästra, nordöstra och södra delen. De fyllnadsmassor som har använts på fastigheten, består i stor grad av grus och sand och det bedöms inte troligt att fyllnadsmassorna under byggnaden skulle bestå av tillförda förorenade massor. Det finns dock alltid en liten risk för att okända föroreningar kan finnas under byggnaden eller i övrigt på fastigheten, då främst knutet till något eventuellt okänt spill från bilverkstaden eller från tvätt av bilar. Det har inte rapporterats om några kända utsläpp inne i byggnaden och den större delen av byggnaden har använts och används som bilvisningshall och golvytan är hårdgjord. Befintliga undersökningar bedöms som tillräckliga för att utgöra ett underlag vid en riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering. 5.4 Riktvärden Riktvärden för förorenad mark används som ett verktyg för att kunna bedöma föroreningsgrad och eventuellt åtgärdsbehov. Naturvårdsverket har tagit fram generella riktvärden för ett antal kemiska ämnen (Naturvårdsverket, 2009, rapport 5976), Dessa riktvärden har tagits fram för två olika förhållanden, känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Riktvärdet för KM skyddar både hälsa och markmiljö, ytvatten och grundvatten och har tagits fram för områden som används till t.ex. bostäder och skolor. Detta innebär att både vuxna och barn ska kunna vistas på platsen 365 dagar/år. Riktvärdet för MKM skyddar också hälsa och miljö, men i något mindre omfattning och beräkningarna är anpassade till att bl.a. människor inte vistas lika mycket och inte blir lika exponerade. Marken bedöms kunna användas för t. ex kontor och handel.

Sida 19 (27) Ämnen vars uppmätta halt i marken som understiger riktvärdet för den aktuella markanvändningen exempelvis KM eller MKM bedöms inte innebära en risk för hälsa och miljö. Ämnen som överstiger ett riktvärde kan innebära en risk, men föroreningstypen bedöms i det aktuella fallet och behöver inte nödvändigtvis medföra en risk för hälsa eller miljö. Riskbedömningen påverkas också av om föroreningen förekommer punktvis eller mer utbrett och/eller vilket djup den förekommer på och de faktiska halterna efter en åtgärd och aktuellt skyddsobjekt. 5.4.1 Platsspecifika riktvärden I flertalet fall kan det finnas behov av att ta fram riktvärden som är mer anpassade till områdets förutsättningar, baserat på vad som anses behöva skyddas. Det kan vara att området saknar skyddsvärd markmiljö pga. att marken är uppfylld och hårdgjord (asfalterad). I dessa fall kan det vara lämpligt att ta fram platsspecifika riktvärden. I samband med denna riskbedömning har det tagits fram platsspecifika riktvärden för de föroreningar som har påträffats i halter som överstiger riktvärdet för KM. Det bedöms att ämnen som inte överstiger denna halt inte förväntas innebära oacceptabel risk för negativa hälsoeffekter. För uträkningar av platsspecifika riktvärden har Naturvårdsverkets beräkningsprogramversion 2-0-1 använts. I bilaga 1 finns uttagsrapporten för platsspecifika riktvärden och de framräknade platsspecifika riktvärdena visas i Tabell 9. Vi framtagande av platsspecifika riktvärden för det aktuella området har följande parametrar justerats mot ett generellt KM scenario. - Intag av dricksvatten beaktas ej - Skydd av grundvatten beaktas ej - Skydd av markmiljö med MKM-värden Tabell 9 Platsspecifika riktvärden för ämnen som överstiger KM som påträffats i marken. 5.5 Samlad riskbedömning Brädgården 1 På fastigheten Brädgården 1 förekommer koppar, bly och PAH-H i halter som skulle kunna innebära en risk för människa eller miljö vid en jämförelse med riktvärdet för KM.

Sida 20 (27) Vid en jämförelse med de framtagna UCL 95 halterna av de föroreningar som påträffats i halter överstigande riktvärdet för KM, så överstiger endast PAH summa H framtagna platsspecifika riktvärden (Tabell 10). Tabell 10 Riktvärden, medelvärden, beräknade UCL och platsspecifika riktvärden. Parameter KM MKM Medel std UCL 95 PSR As mg/kg TS 10 25 2 1 2 10 Cu mg/kg TS 80 200 44 103 83 200 Pb mg/kg TS 50 400 21 27 31 60 Zn mg/kg TS 250 500 79 49 98 500 aromater >C10-C16 mg/kg TS 3 15 1,1 0,0 1,1 12 aromater >C16-C35 mg/kg TS 10 30 1 0 1 7 PAH, summa L mg/kg TS 3 15 0,2 0,1 0,2 4 PAH, summa M mg/kg TS 3 20 1,3 1,1 1,7 3,5 PAH, summa H mg/kg TS 1 10 1,9 1,9 2,6 1,2 Antal analyserade prover är 26 för alla parametrar Standardavvikelse (std) Platsspecifikt riktvärde (PSR) Upper confidence level (UCL) Metaller har generellt sett en låg lakbarhet och spridningen från fastigheten antas var låg även med avseende på geologin. Det är bara koppar och bly som förekommer i halter över platsspecifika riktvärdet, ett framräknat UCL värde ligger dock under platsspecifikt riktvärde. Hälsoriskbaserade riktvärdet för koppar ligger på 2200mg/kg och för bly på 52 mg/kg och riktvärdet för intag av jord ligger för koppar på 31000mg/kg och för bly på 88 mg/kg (Naturvårdsverkets Beräkningsprogram, version 2.0.1). Vid en jämförelse med NV riktvärde för jord överstiger den högst uppmätta halten detta riktvärde. I en rapport från arbets- och miljömedicin Lund (2009) har det beräknats att blyhalten i förorenad jord kan vara cirka 300 mg/kg utan att TWI 1 kommer att överskridas för ett 10 kg barn som stoppar i sig normala mängder jord. I den undersökningen ligger medelvärdet bly i jorden på 106 mg/kg vilket bedöms som acceptabelt. I deras rapport påpekar de också att det inte finns anledning till oro om ett barn skulle få i sig en större mängd jord vid enstaka tillfällen. Medelhalten i jorden på Brädgården ligger på 21 mg Pb/kg TS och UCL på 31 mg/kg TS, vilket är mycket lägre och blyhalten i jorden bedöms inte riskera barns hälsa. Dessutom så bedöms tillgänglig jord (efter exploatering) i det övre lagret bestå av ditkörda jordmassor, då det övre bärlagret i dagsläget inte ger möjlighet till god växtetablering, vilket ytterligare reducerar risken för exponering. 1 tolerable weekly intake)

Sida 21 (27) Av de påträffade kolvätena är det bara PAH summa H som förekommer i halter som överstiger platsspecifikt riktvärde med avseende på värdet för UCL95 som ligger på 2,6 mg/kg TS. Styrande för detta är intag av växter. PAH-föroreningar bedöms inte vara så akuttoxiska att förgiftning kan orsakas av enstaka intag av förorenad jord med halter som är vanliga inom förorenade områden (Kemakta, 2011). Det har inte satts ett värde för akuttoxicitet, om halterna är mycket höga bör risken för akuttoxicitet utvärderas. Halterna på Brädgården bedöms inte som mycket höga. Den uppmätta maxhalten ligger på 6 mg/kg PAH- H och riktvärdet för MKM ligger på 10 mg/kg. I grundvattnet har det påträffats metaller i förhöjda halter (arsenik, krom, nickel, bly och zink) och i GV3 som installerades nära påfyllnadsröret till en oljetank har det påträffats förhöjda halter petroleumkolväten (aromater C16-C35, PAH M och PAH H) som överstiger riktvärdena för dricksvatten. Halterna petroleumkolväten ligger långt under riktvärdet för risk för ångor i byggnader och påträffade metaller över KM avgår inte i gasform. Baserat på befintlig information bedöms inte grundvattnet orsaka hälsomässiga risker för framtida boende inom fastigheten. 5.6 Riskanalys utan åtgärder Påträffade föroreningar bedöms inte utgöra en risk för människors hälsa på fastigheten vid en jämförelse av framräknade UCL95 värden i jämförelse med framtagna platsspecifika riktvärden. Föroreningarna bedöms inte heller vid jämförelse med maxhalter orsaka varken akuta eller kroniska hälsoproblem. 6 Förslag till övergripande åtgärdsmål Följande övergripande åtgärdsmål rekommenderas: Barn och vuxna ska kunna vistas och bo på fastigheten utan risk för negativa hälsoeffekter vid kontakt med jord. Barn och vuxna ska kunna inta frukt och eller grönsaker som odlats inom området utan att riskera negativa hälsoeffekter. Ny markanvändning ska inte medföra en ökad risk för människa och miljö i omgivningen. 7 Åtgärdsförslag Undersökningsresultatet visar att representativa halter, UCL-medelvärden understiger platsspecifika riktvärden förutom med avseende på PAH-H. Styrande för PAH-H i det aktuella fallet är intag av växter. Befintliga halter utgör sannolikt ingen risk för framtida boende på fastigheten, om det på framtida grönytor tillförs matjord. Det har dock påträffats enstaka halter över platsspecifika riktvärden och det presenteras förutom nollalternativet även 3 alternativa åtgärdsförslag (Figur 8). Kostnaderna för de olika alternativen visas i tabell 11. Kostnaderna inkluderar schakt, transport av förorenade massor, mottagningsavgift, ersättningsmassor (fyllnadsmassor), matjord på framtida grönytor och kostnad för en oberoende miljökontrollant som är på plats under saneringstiden.

Sida 22 (27) Gemensamt för alternativ 1 3 är att: -tekniken som har antagits för en eventuell sanering är urschaktning och borttransport av massor. Jorden levereras till godkänd mottagningsanläggning med en transportör som har tillstånd att transportera avfall/förorenade massor. I jorden förekommer uppmätta halter som överstiger MKM, men vid en schakt så beräknas medelhalten bli lägre, genom att icke förorenade massor följer med vid grävningen. Schaktsanering kräver en saneringsanmälan, anmälan om avhjälpandeåtgärd enligt 28, förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. -det rekommenderas tillförsel av rena jordmassor på framtida grönytor, med en mäktighet på 0,2 m eller mer. Detta behöver ske för att växter ska kunna etablera sig, i tillägg så bidrar det till att det inte kan ske någon exponering av massor överstigande KM. Vid plantering av träd och buskar rekommenderas det att de planteras i för de aktuella träden anpassad mängd tillförda rena massor för att dessa ska få en god möjlighet till etablering. De planerade grönytorna beräknas totalt vara på 4154 m 2, vilket inkluderar både grönytor inom kvarteren och trädgårdsstråken genom området. -det tillkommer extra analyskostnader för att bekräfta att kvarlämnade massor uppfyller åtgärdsmålen. 7.1 Nollalternativ Endast ett fåtal prover visat sig innehålla halter över platsspecifika riktvärden och i detta alternativ föreslås inga särskilda åtgärder. Här uppnås inte åtgärdsmålet att barn och vuxna ska kunna inta frukt eller grönsaker som odlats inom området utan att riskera negativa hälsoeffekter och ingen odling bör ske inom området. 7.2 Alternativ 1 I detta alternativ schaktas de jordlager som visuellt skiljer sig markant från andra jordlager bort. Dessa har påträffats i BP 6 på 0,4 0,6 m djup och BP 5 på 0,1 0,3 m. Utifrån iakttagelserna bedöms det som möjligt att visuellt urskilja det förorenade lagret och vid ett antagande att utbredningen totalt är på 630 m 2 och att ca 0,2 m behöver tas bort medför detta att ca 126 m 3 jord behöver omhändertas. En kostnadsuppskattning för detta alternativ ligger på 0,3 0,7 miljon kronor. Alla åtgärdsmål förväntas uppnås: Barn och vuxna ska kunna vistas och bo på fastigheten utan risk för negativa hälsoeffekter vid kontakt med jord och intag av frukt och grönsaker odlade inom området bedöms kunna ske utan negativa hälsoeffekter. Ny markanvändning bedöms inte medföra en ökad risk för människa och miljö i omgivningen. Kontroll bedöms dock behövas av jorden under byggnaderna och mellan sanerat område och de borrpunkter där det bekräftats att det förorenade lagret inte förekommer, för att tillse att

Sida 23 (27) ovanstående åtgärdsmål uppnås på hela fastigheten. 7.3 Alternativ 2 Alternativ 2 medför att ett område på ca. 6500 m 2 grävs upp och att ett eventuellt förorenat lager på 0,2 m omhändertas. Rena massor återanvänds och bortkörda massor ersätts med rena fyllnadsmassor. En kostnadsuppskattning för detta alternativ ligger på ca 1 1,9 miljon kronor. Alla åtgärdsmål förväntas uppnås: Barn och vuxna ska kunna vistas och bo på fastigheten utan risk för negativa hälsoeffekter vid kontakt med jord och intag av frukt och grönsaker odlade inom området bedöms kunna ske utan negativa hälsoeffekter. Ny markanvändning bedöms inte medföra en ökad risk för människa och miljö i omgivningen. Kontroll bedöms dock behövas av jorden under byggnaderna för att tillse att ovanstående åtgärdsmål uppnås på hela fastigheten. 7.4 Alternativ 3 I alternativ 3 beräknas hela fastigheten saneras ned till 0,7 m djup, alla massor körs till godkänd mottagningsanläggning och ersätts med rena fyllnadsmassor. Inga massor återanvänds. En kostnadsuppskattning för detta alternativ ligger på 6 11 miljon kronor. Alla åtgärdsmål uppnås och inga restriktioner behövs. Tabell 11. Kostnadsberäkning vid de olika saneringsalternativen Yta (m 2 ) Mängd (m 3 ) Kostnad (mkr) Nollalternativ 0 0 0 Alternativ 1 630 126 0,35 0,7 Alternativ 2 6 500 1 300 1 1,9 Alternativ 3 18 000 10 800 6 11

Sida 24 (27) Figur 8. Karta som visar de olika saneringsalternativen.

Sida 25 (27) 8 Riskvärdering En riskvärdering utförs för att kunna jämföra olika åtgärdsalternativ och för att fungera som ett beslutsunderlag inför val av lämplig åtgärd (Naturvårdsverket, 2019c). Vid en riskvärdering tas det hänsyn till både måluppfyllelse, tekniska och ekonomiska frågor. Riskvärderingen är tänkt att vara både systematisk och transparent. Det finns olika verktyg som kan användas och ett av dessa är ett som SGI har tagit fram; SAMLA-för förorenade områden, ett Exceldokument med flertalet kalkylblad. SAMLA kan laddas ned från www.swedgeo.se. Med hjälp av SAMLA kan det tas fram en jämförelse mellan ett nollalternativ och olika föreslagna åtgärdsalternativ, baserat på t.ex. miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Avsikten är att den åtgärd som anses som mest lämplig ur hållbarhetssynpunkt ska identifieras. Ett av åtgärdsalternativen har formulerats som ett noll-alternativ, vilket inte medför någon åtgärd. De övriga åtgärdsalternativen 1 3, innebär åtgärd i olika grad på Brädgården 1 (se kap. 7). De inmatade kriterierna knutna till Brädgården 1 och resultaten i SAMLAS kalkylblad visas i Bilaga 2 och en sammanfattning av vilka kriterier som bedömts visas i tabell 12. Tabell 12. Valda kriterier som använts i SAMLA och dess betydelse. Kriterium Betydelse 1. Jord och mark Markkvalitet och dess möjlighet att fylla sina funktioner i ekosystemet. 2. Grundvatten Grundvattnets kemiska status och spridning av föroreningar till grundvattnet. 3. Ytvatten och sediment Spridning av föroreningar till ytvatten, kemisk och biologisk status. 4. Flora och fauna Ekologiska effekter på floran och faunan ovan mark. 5. Luft Utsläpp till luft från maskiner och fordon under åtgärd och transporter. 6. Naturresurser och avfall Nyttjande av begränsade resurser som återfyllnadsmassor. Produktion och kvittblivning av avfall (schaktmassor). 7. Hälsa och säkerhet Åtgärden riskreduktion av oacceptabla risker för människors hälsa samt ökade risker under genomförandet av åtgärd. 8. Kostnader Kostnader i förbindelse med åtgärd. 9. Projektgenomförande Tidsaspekter genom planering av åtgärd, tekniska risker, försening av exploatering.

Sida 26 (27) Utvärdering av de olika åtgärdsalternativen är följande: Alternativ 0. Detta alternativ innebär att det inte ger extra utsläpp till luft, markmiljön förändras inte och det kan finnas en liten risk för exponering, även om den inte bedöms som stor. Kostnaden för en sanering uteblir, liksom risken vid transporter, förbruket av naturliga naturresurser uteblir och en exploatering påverkas varken tekniskt eller tidsmässigt. Beräknad summa enligt SAMLA är 24 Åtgärdsförslag 1. Detta alternativ innebär att ett litet område där det identifierats ett avvikande jordlager som har förhöjda föroreningshalter omhändertas. Risken för exponering av förorenad jord efter schaktning inom området minskar. Vid en exploatering kommer dock ytlagret inom grönytorna bestå av tillförda rena jordmassor vilket ytterligare reducerar risken för exponering är sannolik. Nyttjandet av naturresurser bedöms som måttligt. Åtgärden innebär begränsat utsläpp till luft en begränsad åtgärdskostnad. Beräknad summa enligt SAMLA är 13 Åtgärdsförslag 2 Åtgärden innebär att en större yta schaktas upp för att omhänderta eventuellt förorenade massor. Risken för exponering av förorenad jord efter schaktning inom området minskar och potentiellt förorenad jord tas bort från området. Ytlagret inom framtida grönytorna består liksom åtgärdsförslag 1 av tillförda rena jordmassor. Ett något större nyttjande av naturresurser sker och resulterar i ökade risker vid transporter till och från fastigheten. Åtgärden innebär ett större utsläpp till luft och en ökad åtgärdskostnad. Beräknad summa enligt SAMLA är 25 Åtgärdsalternativ 3 Sanering utförs på hela fastigheten som är 18 361 m 2 stor ned till 0,7 m djup. Det positiva är att alla återfyllnadsmassor är kontrollerade och rena och att det inte finns en risk för att människor och miljö exponeras av förhöjda halter i mark. Det negativa är att en stor mängd massor (>11 000 m 3 ) varav stora mängder inte är förorenade körs bort från fastigheten och nyttjandet av en naturresurs är stor. Detta innebär stora utsläpp av föroreningar till luften både under saneringen och vid transporter från och till fastigheten och risker vid transporter på och till fastigheten. Det påförs samma mängd ren jord på alla grönytor som i alternativ 1 och 2. Kostnaden för åtgärd bedöms som hög och en exploatering påverkas tidsmässigt negativt av åtgärden. Beräknad summa enligt SAMLA är 20 9 Rekommendation De olika åtgärdsalternativen har tagits fram för att illustrera hur mycket de olika saneringsåtgärderna skulle kosta. Vid jämförelse av de beräknade värderingssummorna kommer åtgärdsalternativ 2 högst följt av nollalternativet. Beroende på vad som anses som viktigast, hälsa och säkerhet, kostnader, utsläpp till luft osv blir val av åtgärdsalternativ olika. Vid beräkningen i SAMLA har

Sida 27 (27) viktningen av hälsa satts högst, följt av utsläpp till luft och förbrukning av naturresurser övriga kriterier har samma viktning. Baserat på dessa val beräknas åtgärdsalternativ 2 som lämpligast. Detta alternativ medför att en stor del av fastigheten schaktas och identifierat förorenade massor körs till godkänd mottagningsanläggning. Miljönyttan i förhållande till kostnaden bedöms som acceptabel. Det identifierade förorenade lagret är inte helt avgränsat och omfattningen av alternativ 2 kan tänkas bli mindre. I förbindelse med rivning av de byggnader som finns på fastigheten bör jorden under byggnaderna analyseras för att säkerställa att det inte förekommer okända föroreningar. En sammanfattande bedömning är att de rekommenderade saneringsåtgärderna för att kunna uppfylla de övergripande åtgärdsmålen är rimliga att utföra ur teknisk, miljömässig och ekonomisk synvinkel. 10 Referenser Arbets- och miljömedicin Lund. Rapport 2009. Förorenad mark på kvarteret Mariehage1, Malmö miljömedicinsk bedömning. Kemakta, 2011. Datablad för Polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Livsmedelsverket, 2001. SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Naturvårdsverket, 1999: Metodik för inventering av Förorenade områden Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Rapport 4918. Naturvårdsverket, 2009: Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976. Naturvårdsverket, 2009. Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning. Rapport 5977. Naturvårdsverket, 2009c, Att välja efterbehandlingsåtgärd, En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål, Rapport 5978. SGU, 2013. Sveriges Geologiska Undersökning. Bedömningsgrunder för grundvatten. SPI, 2010. Svenska Petroleum Institutet. SPI rekommendation. Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. Structor, 2013. Markteknisk undersökning av fastigheten Brädgården 1 i Nyköping. Structor, 2017. Miljöteknisk markundersökning av fastigheterna 1 och 3 i Nyköping.