Krisberedskapsmyndigheten föreslår följande jämställdhetspolitiska mål och resultatindikatorer:

Sid 1(18) 2005-02-24 Dnr 0722/2004 Redovisning av regeringsuppdrag att utarbeta förslag till jämställdhetsintegrerade mål och resultatindikatorer 1. Uppdraget I ett regeringsbeslut den 3 juni 2004 (Fö2004/263/MIL) uppdrog regeringen till Krisberedskapsmyndigheten (KBM) att som ett led i det pågående arbetet med jämställdhetsintegrering senast den 1 mars 2005 redovisa förslag till jämställdhetsmål och resultatindikatorer för den egna verksamheten. 2. Sammanfattning Krisberedskapsmyndigheten föreslår följande jämställdhetspolitiska mål och resultatindikatorer: 1. Könsfördelningen i fråga om forskare som ansöker om och beviljas forskningsstöd är jämn. Detta mål är nått när andelen kvinnliga forskare som söker och beviljas forskningsstöd är minst 40 procent. 2. Könsfördelningen i fråga om forskare eller konsulter som utför utredningar eller studier för KBM:s räkning är jämn. Detta mål är nått när andelen kvinnliga forskare eller konsulter är minst 40 procent. 3. KBM verkar för att vid nyanskaffning av skydds- och saneringsutrustning för farliga ämnen utrustningen är anpassad till såväl kvinnliga som manliga användare. Målet är nått när skydds- och saneringsutrustningen är anpassad för kvinnliga och manliga användare. 4. Ett jämställdhetsperspektiv integreras i krisberedskapen och i metodiken för risk- och sårbarhetsanalyser ingår att beakta konsekvenser för kvinnor respektive män. Målet är nått när de analyser som utförs beaktar konsekvenser för kvinnor och män. 5. Fler kvinnor får uppgifter inom krishanteringssystemet och deltar därmed också i KBM:s utbildningsverksamhet. Målet är uppnått när könsfördelningen mellan deltagarna är jämn. 6. Ett jämställdhetsperspektiv integreras i den kompetensutveckling inom krishanteringssystemet som KBM utför. Målet har nåtts när aktörerna reflekterar, överväger eller utreder om, i vilken mån, kön är en variabel som bör beaktas i krishanteringssystemet eller kompetensutvecklingen. 7. Upphandlingar av utbildningar beaktar kön. Målet har nåtts när gjorda utvärderingar av utbildningarna visar att könsperspektivet har beaktats. 8. Användarutrustningen i RAKEL-systemet passar för användare av båda könen. Målet har nåtts när den dokumentation om

Sid 2(18 användaranpassningen som anbudsgivarna skall lämna vid upphandlingen visar att utrustningen passar för både kvinnor och män. 9. Information om RAKEL-systemet når ut till alla presumtiva användare, oavsett om de är kvinnor eller män. Målet är nått när en ökad andel kvinnor tar del av informationen om RAKEL-systemet. 10. KBM:s informationsspridning riktas till både kvinnor och män. Målet är nått när informationen uppfattas som könsneutral av mottagarna. 11. En jämn könsfördelning i KBM:s råd och delegationer, dvs. bland annat KBM:s vetenskapliga råd och referensgrupp, Informationssäkerhetsrådet, Näringslivsrådet, CBRN-rådet, Trossamfundens krisberedskapsråd och Rakeldelegationen. Målet är nått när könsfördelningen är jämn (i vart fall andelarna 40/60). 3. Förutsättningar för analysen I förutsättningarna för jämställdhetsanalysen ingår att bedöma när ett jämställdhetsperspektiv är relevant. I bedömningen ingår att ta ställning till bl.a. om en insats, åtgärd eller beslut berör människor eller på något sätt kommer att påverka det dagliga livet för en eller flera befolkningsgrupper. KBM konstaterar att all verksamhet som bedrivs av staten på ett eller annat sätt berör människor och påverkar det dagliga livet för olika befolkningsgrupper. KBM:s uppgift är att samordna arbetet med att utveckla krisberedskapen i det svenska samhället. Samhällets krisberedskap bygger på att kommuner, landsting, myndigheter, organisationer och företag tar sitt ansvar och samarbetar med varandra. KBM skall ha en helhetssyn och stödja de ansvariga framför allt kommuner och länsstyrelser. Dessutom skall KBM tydliggöra de ansvarigas roller samt bygga upp och förmedla kunskap. Ytterst syftar KBM:s verksamhet till att minska samhällets sårbarhet och förbättra förmågan att hantera sådana händelser som kan störa samhällets funktioner eller som äventyrar befolkningens livsbetingelser. Däremot har KBM ingen operativ roll vid en kris annat än att myndigheten skall kunna lämna områdesvisa lägesbeskrivningar till Regeringskansliet och att kunna stödja aktörerna vid en kris, t.ex. genom att lämna ledningsstöd eller stöd till kriskommunikation. Krishanteringssystemet är alltså en del av samhället i stort. KBM:s möjligheter att påverka samhället mot ökad jämställdhet är givetvis begränsade. KBM:s verksamhet bedrivs dessutom i stor utsträckning på en övergripande nivå i samhället och det är i den delen knappast möjligt att säga att verksamheten har någon direkt betydelse för individer av skilda kön. Detta kan också uttryckas som att verksamheten får anses vara könsneutral, dvs. att den varken gör samhället mer jämställt eller mindre jämställt. När det gäller verksamhet av den arten får det i stället konstateras att den endast har en indirekt påverkan på människor. Det är enligt KBM:s mening då inte heller relevant att tala om ett jämställdhetsperspektiv. I analysen har KBM utgått från den verksamhet som myndighetens enheter skall bedriva enligt gällande verksamhetsplanering, nedbrutet på aktivitetsnivå. För var och en av verksamheterna anges vilket mål den har och det görs en närmare beskrivning av vad verksamheten består i. Därefter analyseras i vilken mån de jämställdhetspolitiska målen kan anses vara relevanta för respektive

Sid 3(18 verksamhet. I de fall där så kan sägas vara fallet lämnas ett förslag på jämställdhetspolitiskt mål och resultatindikator. 4. Jämställdhetsanalyser 4.1 Forskningsenheten Verksamhet (aktivitet): Ramforskningsprogram. Kompetensförnyelse. Internationell forskningssamverkan. Forskningsprojekt. Förmedling av forskningsresultat. Forskningsberedning. Utvecklingsprojekt. Utvärdering av forskningsinsatser. Mål för verksamheten: Resultatet av forskning och studier beställda av KBM utgör ett ändamålsenligt underlag för åtgärder för att stärka samhällets krisberedskap. Närmare beskrivning av verksamheten: KBM finansierar forskning som skall ge kunskap som bidrar till att minska sårbarheten i samhället och förbättrar samhällets krishanteringsförmåga. Initiativ till forskningsinsatser kan tas av KBM eller av forskare som söker medel hos KBM. Forskningsfältet är brett och omfattar forskning inom många vetenskapliga discipliner. I verksamheten ingår också att verka för att forskningsresultaten sprids till dem som behöver kunskapen i sitt arbete. Det sker bland annat vid seminarier, konferenser, utbildningar och övningar, men också genom publicering av forskningsrapporter. Jämställdhetsanalys: Inom forskningsområdet är det jämställdhetspolitiska målet lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter på livets alla områden relevant liksom delmålet lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Inom forskningen i stort råder inte jämställdhet. Som exempel kan nämnas att andelen kvinnliga professorer i Sverige 2003 var 15 procent. Det område som kan bedömas som potentiellt mest problematiskt inom enhetens verksamhetsfält är valet av de forskningsfrågor och problem som KBM väljer att stödja. Det kan hända att dessa på grund av strukturella skäl definieras utifrån ett manligt perspektiv. Detta leder möjligen till att kvinnor och män inte har samma möjligheter att få gehör för sina forskningsidéer. Detta kan utvecklas på följande sätt. Forskningen för krishanteringssystemets behov har traditionellt varit en del av samhällets forskning för försvarets behov. Försvaret är en manlig miljö. Därför har forskning för försvarets behov, även samhällsvetenskaplig sådan, mer lockat män än kvinnor. Forskningen har dessutom vänt sig mer till män än till kvinnor och troligtvis har fler män än kvinnor valts ut för att utföra forskningen. Den kvalitativa bedömningen huruvida de forskningsproblem som angrips är manligt, kvinnligt eller könsneutralt definierade är alltid svår att göra. Inom krisberedskapsområdet går det inte att göra en sådan uppdelning. I stället bör man se på ett antal resultatindikatorer. Hur stor andel kvinnliga sökande får vi i

Sid 4(18 förhållande till manliga? Detta skall inte bara ske för huvudsökande utan också bland medsökande. Hur stor andel kvinnor beviljas anslag i förhållande till deras andel bland de sökande? För att få en referenspunkt kan man jämföra med vad som är normalt, t.ex. motsvarande siffror för humaniora/samhällsvetenskap hos forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond. Vid 2004 års temautlysning från KBM inkom 79 ansökningar, varav 21 hade kvinnlig huvudsökande (27 procent). KBM beviljade 13 anslag, varav 4 gick till kvinnliga huvudsökande (31 procent). Motsvarande siffror för Vetenskapsrådets stora ansökan i humaniora/samhällsvetenskap 2004 var 921 ansökningar, varav 35 procent med kvinnlig huvudsökande. Vetenskapsrådet beviljade 107 ansökningar, varav 45 procent med kvinnlig huvudsökande. KBM:s vetenskapliga råd har åtta ledamöter varav sex män och två kvinnor. Referensgruppen för inriktning av forskning för krisberedskap har elva ledamöter, varav tio män och en kvinna. I denna del är delmålet om jämn fördelning av makt och inflytande relevant. Jämställdhetspolitiska mål: En jämnare könsfördelning i fråga om forskare som ansöker om och beviljas forskningsstöd. En jämn könsfördelning i KBM:s vetenskapliga råd och referensgrupp. Resultatindikatorer: Målet en jämnare könsfördelning mellan forskare är uppnått när andelen kvinnliga forskare som söker och beviljas forskningsstöd har ökat till minst 40 procent. Målet en jämn könsfördelning i KBM:s vetenskapliga råd och referensgrupp är nått när könsfördelningen är jämn (i vart fall andelarna 40/60). 4.2 Informationssäkerhets- och analysenheten Verksamhet (aktivitet): Strategisk analys. Omvärldsanalysstudier. Metodutveckling av omvärldsanalysstudier. Utredningar m.m. Internt ITsäkerhetsarbete. Mål för verksamheten: Att resultatet av KBM:s analyser utgör ett ändamålsenligt underlag för åtgärder för att stärka samhällets krisberedskap. Närmare beskrivning av verksamheten: KBM bedriver omvärldsbevakning och genomför omvärldsanalyser av hot, risker, sårbarhet och skydd för att förbättra samhällets krisberedskap. I detta ingår att särskilt uppmärksamma företeelser som kan ge upphov till allvarliga kriser. Det handlar framför allt om sådant som inte har blivit analyserat tillräckligt brett eller djupt ur ett krisberedskapsperspektiv i de studier som bedrivs i andra delar av samhället. Bevaknings- och analysverksamheten skall generera kunskap om och förståelse av utvecklingen i omvärlden och beroenden mellan viktiga samhällsfunktioner. Kunskapen skall sedan kunna fungera som underlag för beslut om inriktning av

Sid 5(18 krisberedskapen. Arbetet skall också bidra till utvecklingen av förmågan hos dem som har att hantera kriser på lokal, regional och central nivå. KBM har vidare det sammanhållande myndighetsansvaret för samhällets informationssäkerhet. Det innebär att KBM har överblick över informationssäkerheten i samhället och årligen lämnar en bedömning av läget till regeringen. Lägesbilden sammanställs genom kontakter med myndigheter och näringsliv samt genom omvärldsbevakning och omvärldsanalys. I detta arbete ingår också förebyggande arbete med IT-säkerhetsfrågor. Inom ramen för detta genomförs IT-säkerhetsanalyser inom samhällsviktiga områden och KBM ger ut råd och rekommendationer för säkring av samhällsviktiga IT-system. Jämställdhetsanalys: Verksamheten med omvärldsbevakning och omvärldsanalyser m.fl. utredningar och studier avser att ta reda på tillstånd och skeenden i omvärlden på ett övergripande plan. Det interna IT-säkerhetsarbetet avser myndighetens egen IT-säkerhet. Denna verksamhet berör människor endast på ett indirekt sätt. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen är därför inte relevanta inom verksamheten. Däremot är delmålet om lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet relevant i den utsträckning som uppdrag att utföra utredningar eller studier lägga ut på externa forskare eller konsulter. I den verksamheten bör en jämn könsfördelning mellan dem som utför sådana uppdrag eftersträvas. Till stöd för verksamheten inom informationssäkerhetsområdet har myndigheten knutit ett informationssäkerhetsråd till sig. Rådet tillsätts av KBM. Rådet består av företrädare för myndigheter, organisationer och företag. Genom rådet får KBM kunskap om utvecklingstrender, förslag och synpunkter på inriktning och prioritering, samt stöd i arbetet med att föra ut KBM:s budskap på informationssäkerhetsområdet. I denna del är delmålet om jämn fördelning av makt och inflytande relevant. Rådet består av sexton ledamöter, för närvarande enbart män. I denna del är delmålet om jämn fördelning av makt och inflytande relevant. Jämställdhetspolitiska mål: En jämn könsfördelning vad gäller de forskare och konsulter som utför studier för KBM:s räkning. En jämn könsfördelning i Informationssäkerhetsrådet. Resultatindikatorer: Målet en jämn könsfördelning i fråga om forskare och konsulter är nått när könsfördelningen är jämn (i vart fall andelarna 40/60). Målet en jämn könsfördelning i Informationssäkerhetsrådet är nått när könsfördelningen är jämn (i vart fall andelarna 40/60). Verksamhet (aktivitet): Signalskydd. Mål för verksamheten: Att aktörer på lokal, regional och i vissa delar central nivå har tekniska förutsättningar för att kunna leda och samverka i kris.

Sid 6(18 Inom ramen för informationssäkerhetsarbetet stödjer och samordnar KBM signalskyddsverksamheten inom sitt verksamhetsområde. Målet med signalskyddet är att ge myndigheter och samhällsviktiga företag möjlighet att vid informationsutbyte skydda sekretessbelagd information så att obehöriga inte kan nå den. Verksamheten går bl.a. ut på att förse myndigheter och andra aktörer inom krishanteringssystemet med signalskyddsutrustning. Jämställdhetsanalys: Verksamheten berör inte människor annat än indirekt. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen är därför inte relevanta inom verksamheten. Verksamhet (aktivitet): Utbildning och information. Mål för verksamheten: Att berörda aktörer har den kompetens som deras roller kräver avseende informationssäkerhet. Närmare beskrivning av verksamheten: Verksamheten går ut på att lämna utbildning och information om informationssäkerhetsfrågor. Jämställdhetsanalys: Utbildningen och informationen lämnas till aktörer inom krishanteringssystemet, vilka ytterst befolkas av människor. Innehållet i utbildningen respektive informationen är dock inte beroende av om den lämnas till kvinnor eller män eller av om det är kvinnor eller män som ger utbildningen eller informationen. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen kan därför inte anses vara relevanta inom sakverksamheten. Vad gäller deltagandet i utbildningen är dock delmålet om lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet relevant. KBM kan konstatera att de flesta företrädarna för verksamheten i krishanteringssystemet är män, vilket också avspeglas i vilka personer som anmäls till den utbildning som KBM anordnar. Jämställdhetspolitiskt mål: Fler kvinnor får uppgifter inom krishanteringssystemet och deltar därmed också i utbildningsverksamheten för informationssäkerhet. Resultatindikator: Målet är uppnått när könsfördelningen mellan deltagarna är jämn (i vart fall andelarna 40/60). Verksamhet (aktivitet): Samverkan Mål för verksamheten: Att samverkan mellan olika aktörer leder till att samhällets förmåga inom området förbättras. Närmare beskrivning av verksamheten: Inom verksamheten sker samverkan inom olika konstellationer såsom t.ex. Informationssäkerhetsrådet och SAMFI (Samverkan för informationssäkerhet). Jämställdhetsanalys: Det kan konstateras att de flesta deltagarna i de angivna konstellationerna är män. Detta beror på att det mest är män som sysslar med de aktuella frågorna bland krishanteringssystemets aktörer. Ett

Sid 7(18 undantag är Nätverket för omvärldsanalys där könsfördelningen är mer jämn. Deltagarna i de olika grupperna utses antingen av aktörerna i krishanteringssystemet eller av KBM efter nominering av dessa. Det jämställdhetspolitiska målet om jämn fördelning av makt och inflytande är relevant i verksamheten. Detta kan förverkligas genom att KBM verkar för att aktörerna utser resp. nominerar fler kvinnor i olika arbetsgrupper, råd m.m. Jämställdhetspolitiskt mål: En jämnare könsfördelning i de olika konstellationerna för samverkan genom att andelen kvinnor ökar. Resultatindikator: Målet har nåtts när könsfördelningen är jämn (i vart fall andelarna 40/60). Verksamhet (aktivitet): Analys Mål för verksamheten: Att omvärldsbevakning och analyser inom informationssäkerhetsområdet leder till åtgärder som stärker samhällets informationssäkerhet. Jämställdhetsanalys: Verksamheten avser att utföra omvärldsbevakning respektive analyser av skeenden i omvärlden på en övergripande nivå. Dessa skeenden kan KBM inte påverka. Människor berörs endast indirekt i verksamheten. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen kan därför inte anses vara relevanta inom verksamheten. 4.3 Planerings- och samordningsenheten Verksamhet (aktivitet): Uppföljning. Utvärdering. Uppdrag. Mål för verksamheten: Att resultatet av KBM:s analyser utgör ett ändamålsenligt underlag för åtgärder för att stärka samhällets krisberedskap. Jämställdhetsanalys: Målgrupp för verksamheten är centrala, regionala och lokala myndigheter samt organisationer av olika slag. Verksamheten avser analysverksamhet på ett övergripande samhälleligt plan för att stärka krisberedskapen. Därmed har den endast en indirekt påverkan på det dagliga livet för människor. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen är därför inte relevanta inom verksamheten. Verksamhet (aktivitet): Näringslivssamverkan Mål för verksamheten: Att samverkan mellan KBM och näringslivet leder till att samhällets sårbarhet minskas och förmågan att hantera kriser förbättras. Närmare beskrivning av verksamheten: Verksamheten syftar till att med hjälp av erfarenhetsutbyte mellan offentlig och privat sektor få till stånd en minskad sårbarhet och ökad krishanteringsförmåga i samhället.

Sid 8(18 Jämställdhetsanalys: Sakverksamheten berör endast indirekt människor. Därmed är de jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen mindre relevanta inom verksamheten. Däremot kan det konstateras att könsfördelningen i KBM:s näringslivsråd är ojämn. I det avseendet är delmålet jämn fördelning av makt och inflytande relevant. Rådet består av företrädare för både branschorganisationer, företag och myndigheter. Av fjorton medlemmar inklusive ordföranden är fem kvinnor. Rådet har till uppgift att bistå myndigheten och arbeta fram förslag till hur offentliga organ och näringslivet gemensamt kan arbeta med att minska sårbarheten i samhället. Arbetet skall ske på en övergripande nivå, se 15 förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten. Medlemmarna i rådet utses av KBM. En jämnare fördelning av inflytande bör uppnås genom att andelen kvinnor i rådet ökas. Jämställdhetspolitiskt mål för verksamheten: En jämn könsfördelning i Näringslivsrådet. Resultatindikator: Målet har nåtts när könsfördelningen är jämn (i vart fall andelarna 40/60). Verksamhet (aktivitet): Samordning. Planering. Mål för verksamheten: KBM:s planeringsprocess leder till att åtgärder genomförs som minskar samhällets sårbarhet och förbättrar förmågan att hantera kriser. Närmare beskrivning av verksamheten: Grundläggande för planeringen är sex samverkansområden. Dessa områden innefattar verksamheter som bedömts som särskilt viktiga för samhällets förmåga att hantera allvarliga kriser. Varje samverkansområde består av ett antal myndigheter som gemensamt ansvarar för att planera och samordna säkerhets- och beredskapsåtgärder. Dessa myndigheter skall också involvera andra intressenter i beredskapsarbetet, till exempel länsstyrelser, kommuner, landsting, organisationer och företag. Planeringsprocessen innebär att KBM konkretiserar regeringens övergripande direktiv i en planeringsinriktning, bl.a. genom att lyfta fram prioriterade områden och verksamheter, att KBM för en dialog med inblandade myndigheter om planerade åtgärder och att KBM lämnar ett samlat planeringsunderlag till regeringen i vilket ingår ett förslag till fördelning av de uppemot två miljarder kr som avsätts årligen för att stärka landets krisberedskap. Jämställdhetsanalys: Denna verksamhet berör endast indirekt människor. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen kan därför inte anses vara relevanta inom verksamheten. Verksamhet (aktivitet): CBRN-samordning (CBRN = kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära farliga ämnen).

Sid 9(18 Mål för verksamheten: KBM:s samordning av expertorgan och övriga berörda aktörer inom CBRN-området leder till att samhällets sårbarhet minskas och förmågan att hantera kriser förbättras. Närmare beskrivning av verksamheten: Verksamheten består i samverkan med myndigheter och organisationer både i Sverige och internationellt samt genomförande av olika studier. Till KBM har knutits ett särskilt CBRN-råd. I detta ingår representanter för myndigheter och organisationer som har viktiga uppgifter inom CBRN-området (farliga ämnen). I denna verksamhet ingår för KBM att delta i arbetet med att ta fram och köpa in utrustning för skydd mot och sanering av farliga ämnen. Jämställdhetsanalys: Det övergripande jämställdhetspolitiska målet om lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter på livets alla områden är i viss mån relevant inom verksamheten. Däremot kan inget av delmålen anses passa in på området. Målgruppen för verksamheten är alltså alla människor. Tidigare har ofta män använts som norm när det gäller dimensionering av utrustning för skydd mot och sanering av farliga ämnen. Utrustning bör vara avpassad för att kunna användas av och vara lämpad för såväl kvinnliga som manliga användare. I den mån det blir aktuellt att ersätta befintlig utrustning med ny och KBM deltar i detta arbete kan KBM verka för att utrustningen är utformad för att passa både kvinnor och män. Vidare är delmålet jämn fördelning av makt och inflytande relevant vad gäller KBM:s CBRN-råd. Rådet består av sexton ledamöter, varav tolv män och fyra kvinnor. Jämställdhetspolitiska mål: KBM verkar för att vid nyanskaffning av skydds- och saneringsutrustning för farliga ämnen denna är anpassad till såväl kvinnliga som manliga användare. En jämn könsfördelning i CBRN-rådet. Resultatindikatorer: Nyanskaffad skydds- och saneringsutrustning är anpassad för både kvinnor och män. Det råder en jämn könsfördelning i CBRN-rådet (i vart fall andelarna 40/60). 4.4 Krishanteringsenheten Verksamhet (aktivitet): Utveckling av metodik för risk- och sårbarhetsanalyser, metodik för krishantering och metodik för kriskommunikation Mål för verksamheten: Att krishanteringssystemets aktörer förbättrar krisberedskapsarbetet och krishanteringsförmågan genom metoder och metodik som KBM utvecklat, t.ex. för risk- och sårbarhetsanalyser. Jämställdhetsanalys: Verksamheten går bl.a. ut på att ta fram metodik för olika delar av krishanteringssystemet, exempelvis för risk- och sårbarhetsanalyser. Inom det området är det övergripande jämställdhetspolitiska målet om lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter på livets alla områden relevant i

Sid 10(18 viss mån. Delmålet om arbetsvillkor kan också eventuellt vara relevant, dvs. arbetsvillkor vid förebyggande av samhällskriser och arbetsvillkor för att kunna hantera en samhällskris. I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser kan det handla om att undersöka vilka konsekvenser en händelse får för respektive kön samt att utreda om kön på något sätt är en variabel som bör beaktas i olika scenarier, händelser eller situationer. Jämställdhetspolitiska mål: Ett jämställdhetsperspektiv integreras i krisberedskapen. I metodiken för risk- och sårbarhetsanalyser ingår att beakta konsekvenser för kvinnor respektive män. Resultatindikator: De analyser som utförs beaktar konsekvenser för kvinnor och män. Verksamhet (aktivitet): Planeringsunderlag och årlig uppföljning av KBM:s arbete i samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information. Mål för verksamheten: KBM:s planeringsprocess leder till att åtgärder genomförs som minskar samhällets sårbarhet och förbättrar förmågan att hantera kriser. Jämställdhetsanalys: Denna verksamhet går ut på deltagande i den planeringsprocess som planerings- och samordningsenheten har huvudansvaret för. Som nämnts under denna enhet berör den verksamheten människor endast indirekt. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen kan därför inte anses vara relevanta inom verksamheten. Verksamhet (aktivitet): Utveckling och samordning av krisberedskapsstöd till centrala myndigheter, länsstyrelser, landsting och kommuner. Stöd för inriktning och planering. Kriskommunikation och stöd för kommunikation av samhällets krisberedskap. Övningsverksamhet. Samordning av kompetensförsörjning. Utbildning. Utbildning inom ramen för avtal med Försvarshögskolan. Utbildningsstöd till de baltiska länderna samt övrig internationell utbildning. Civilplikt. Mål för verksamheten: Att kunskapen och kompetensen hos berörda aktörer vad avser området krisberedskap är tillräcklig i förhållande till aktörernas roller. Närmare beskrivning av verksamheten: KBM stödjer de ansvariga för samhällets krisberedskap framför allt länsstyrelser och kommuner, som har en särskild roll som geografiskt områdesansvariga organ och myndigheter i deras arbete med att minska sårbarheten och förbättra förmågan att hantera kriser. Stödet omfattar bland annat utbildnings- och övningsverksamhet, och stöd i nätverksbyggande. Vidare ingår i arbetet att medverka till att kommuner och myndigheter får en god beredskap och en bra förmåga att kommunicera med medborgare, medier och andra kommuner och myndigheter när en kris inträffar.

Sid 11(18 KBM samordnar kompetensutvecklingen för personer som har uppgifter inom krishanteringssystemet. I detta ingår att ta initiativ till och genomföra utbildningar i krisberedskap, både övergripande och inom olika sakområden som till exempel CBRN (farliga ämnen), folkrätt, kriskommunikation och IT-säkerhet. Den kunskap som förmedlas vid KBM:s utbildningar kommer bland annat från forskning som KBM har finansierat och från erfarenheter från olika händelser och kriser. Jämställdhetsanalys: Vad gäller kompetensutveckling är målet att stärka krishanteringsförmågan inom krishanteringssystemet. Målet är att kunskapen och kompetensen hos berörda aktörer i fråga om krisberedskap är tillräcklig i förhållande till aktörernas roller. De jämställdhetspolitiska målen är relevanta eftersom aktörerna ytterst är människor. Kommuner, länsstyrelser, landsting, statliga myndigheter befolkas av kvinnor och män. Det jämställdhetspolitiska delmålet att kvinnor och män skall ha samma möjligheter och rättigheter till kompetensutveckling i sitt arbete är relevant. Det kan dock ifrågasättas om det är KBM:s uppgift att se till att målet uppfylls eller om detta åvilar respektive arbetsgivare, dvs. kommunen, länsstyrelsen osv. Krishanteringssystemet har en historisk bakgrund och tradition präglad från Försvarsmakten, det civila försvaret och räddningstjänsten. Det vill säga det finns en historisk tradition där könen hållits isär. Exempelvis dröjde det så sent som till 1990-talet innan kvinnor som yrkesutövare fick tillträde till räddningstjänsten. Detta sätter naturligtvis fortfarande sina spår i rekryteringen till beredskapssamordnare. Det är kommuner och landsting som rekryterar beredskapssamordnare. Det saknas statistik över var beredskapssamordnare har sin arbetsplats, men ofta finns den i räddningstjänstens lokaler. Det saknas även könsuppdelad statistik för beredskapssamordnarna. Men majoriteten är män. Detta innebär att på KBM:s utbildningar som är riktade till beredskapssamordnare är männen i majoritet. Tills för några år sedan fanns i huvudsak män som försvarsdirektörer vid länsstyrelserna av samma historiska tradition som ovan. Detta håller successivt på att förändras. Beredskapsplanering för svåra påfrestningar på samhället i fred tror KBM attraherar kvinnor i större utsträckning än vad beredskapsplaneringen för krig gjorde. Folkrättsliga rådgivare på länsstyrelserna är jurister, ofta chefsjurister och de är huvudsakligen män. Funktionen handlar framför allt om rådgivning utifrån krigets lagar och har alltså även den en historisk tradition från kriget. Men även här sker en förändring som innebär att yngre kvinnor utses som efterträdare. Eftersom funktionärerna i krishanteringssystemet utses av aktörerna själva har KBM ingen möjlighet att direkt påverka tjänstetillsättningar etc. KBM kan dock i viss mån verka för en jämnare könsfördelning i detta avseende, exempelvis genom att utforma inbjudningar till utbildningar och utbildningarnas innehåll på sådant sätt att de lockar deltagare av båda könen. Undersökningar, utredningar eller analyser som visar könsmönster saknas för närvarande. I utvärderingar av utbildningar är kön en variabel. Hälften av alla utvärderingar av KBM:s utbildningar som lämnats har lämnats av kvinnor.

Sid 12(18 Reflektioner kring könsmönster måste alltså ses i ett historiskt sammanhang. Rent formellt har kvinnor och män samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter i krishanteringssystemet när det gäller kompetensutveckling. Men i praktiken är det osäkert om så är fallet med hänsyn till traditionen och den historiska bakgrunden till krishanteringssystemet. Jämställdhetspolitiska mål: Fler kvinnor får uppgifter inom krishanteringssystemet och därmed också deltar i utbildningsverksamheten. Ett jämställdhetsperspektiv integreras i kompetensutvecklingen. Upphandlingar av utbildningar beaktar kön. Resultatindikator: Integrationsmålen har uppnåtts när aktörerna reflekterar, överväger eller utreder om och i vilken mån kön är en variabel som bör beaktas i krishanteringssystemet eller kompetensutvecklingen. Utvärderingar av utbildningar visar att målet är uppnått. Verksamhet (aktivitet): Stöd för införandet av RAKEL. Teknik för krishantering. Mål för verksamheten: Att aktörer på lokal, regional och vissa delar på central nivå har tekniska förutsättningar för att kunna leda och samverka i kris. Jämställdhetsanalys: Se redogörelsen för RAKEL-enhetens verksamhet. Verksamhet (aktivitet): Organisationsstöd till frivilliga försvarsorganisationer. Samverkan frivilliga försvarsorganisationer. Samordning projekt i baltiska länderna och Ryssland. Samverkan trossamfund. Civilplikt. Civilpliktsrådet. Frivilliguppdrag. Mål för verksamheten: Att de frivilliga försvarsorganisationernas och trossamfundens förmåga vid behov kan utnyttjas vid krishantering. Närmare beskrivning av verksamheten: Frivilliga försvarsorganisationer och trossamfund får stöd från KBM för att utvecklas och för att kunna samverka med andra vid kriser i samhället. Myndigheten ger uppdrag och betalar ut organisationsstöd till de frivilliga försvarsorganisationer som medverkar i samhällets krishantering. KBM har också till uppgift är att uppmärksamma kommuner, landsting och myndigheter på vilken resurs de frivilliga försvarsorganisationerna utgör. KBM ger också organisationerna utbildningsuppdrag i syfte att skapa den kompetens som efterfrågas. Det finns för närvarande 23 frivilliga försvarsorganisationer. Elva organisationer har uppdrag inom det civila försvaret och samhällets krishantering, nämligen Frivilliga Flygkåren, Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund, Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund, Frivilliga Motorcykelkåren, Frivilliga radioorganisationen, Svenska Blå Stjärnan, Sveriges civilförsvarsförbund, Svenska brukshundsklubben, Riksförbundet Sveriges Lottakårer, Svenska Röda Korset och Centralförbundet för befälsutbildning.

Sid 13(18 KBM skall också bidra till att skapa intresse och engagemang för krisberedskapsfrågor hos trossamfunden. KBM har knutit ett råd till sig för trossamfundens medverkan i samhällets krishantering (Trossamfundens krisberedskapsråd). Rådet består av företrädare för olika trossamfund. KBM har även ett samordningsansvar för civilpliktsfrågor. Jämställdhetsanalys: Det kan konstateras att könsfördelningen i trossamfundsrådet är ojämn. I det avseendet är delmålet jämn fördelning av makt och inflytande relevant. Av elva medlemmar inklusive ordföranden är fyra kvinnor. Rådet har till uppgift att bistå myndigheten i dess arbete med att leda och samordna trossamfundens medverkan i krishanteringssystemet, se 16 respektive 4 6 förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten. Medlemmarna i rådet utses av KBM. Könsfördelningen i de frivilliga försvarsorganisationerna är ojämn på det sättet att vissa av dem är mer eller mindre enkönade och att könsfördelningen i andra är ojämn, flest män. I detta avseende är det övergripande jämställdhetspolitiska målet samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter relevant. Även delmålen jämn fördelning av makt och inflytande respektive lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger relevanta. Inom Försvarsmakten finns en historisk tradition där könen hållits isär. Försvarsmakten har utvecklats på männens villkor och enligt deras synsätt. Enda möjligheten för kvinnor att kunna bidra i försvaret var att starta egna försvarsorganisationer och att ansluta sig till dessa. Dessa mönster finns fortfarande i rekryteringen till de frivilliga försvarsorganisationerna. Sett ur ett helhetsperspektiv är frivilligverksamheten öppen för både kvinnor och män och sammantaget är könsfördelningen i stort sett jämn. Vissa av organisationerna riktar sig dock huvudsakligen till det ena könet och två av dem är rent kvinnliga. Uppgiften att verka för en jämnare könsfördelning inom de frivilliga försvarsorganisationerna kan dock knappast ligga på KBM utan bör, om uppgiften skall utföras, i första hand hänskjutas till regeringen. Jämställdhetspolitiskt mål: En jämn könsfördelning i Trossamfundens krisberedskapsråd. Resultatindikator: Målet om jämn könsfördelning har uppnåtts när könsfördelningen i trossamfundsrådet är jämn (i vart fall andelarna 40/60). Verksamhet (aktivitet): Stöd till offentliga aktörer vid kriser. Mål för verksamheten: Att KBM skall ha en god förmåga att stödja ansvariga offentliga aktörer vid en kris. Närmare beskrivning av verksamheten: Om en allvarlig kris inträffar skall KBM kunna lämna stöd till andra offentliga aktörer, det vill säga kommuner, landsting och myndigheter. Däremot har KBM ingen operativ roll och tar inte över något ansvar från andra myndigheter. Stödet som KBM ger vid en kris kan exempelvis handla om rådgivning och expertstöd inom områden som kriskommunikation, ledningsmetodik eller tekniskt ledningsstöd. KBM skall också

Sid 14(18 kunna bistå Regeringskansliet med områdesvisa lägesbeskrivningar. För att kunna lösa denna uppgift har KBM ett upparbetat kontaktnät med länsstyrelser, centrala myndigheter och andra som kan tänkas bli berörda av eller ha kunskap om en krissituation. När en kris inträffat tar KBM ofta initiativ till uppföljning och utvärdering för att samhällets aktörer skall kunna lära sig av det inträffade. Det rör sig om bl.a. snabbstudier, utredningar eller mer djuplodande forskningsinsatser. Uppföljningen sker normalt i samarbete med inblandade myndigheter och kommuner. Jämställdhetsanalys: Denna verksamhet avseende stöd försiggår på ett övergripande plan. Den berör människor endast indirekt. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen är därför inte relevanta inom verksamheten. Verksamhet (aktivitet): Medel till länsstyrelser. Bidrag till kommuner. GOTSAM. Mål för verksamheten: Att KBM:s lämnade bidrag leder till att samhällets sårbarhet minskar och att förmågan att hantera kriser förbättras. Jämställdhetsanalys: Verksamheten gäller utbetalning av medel och bidrag. Denna verksamhet avseende stöd försiggår på ett övergripande plan. Den berör människor endast indirekt. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen är därför inte relevanta inom verksamheten. 4.5 Tekniska enheten Verksamhet (aktivitet): Omvärldsbevakning samt prov och försök telesäkerhet. Förvaltning av metoder för tele- och nätsäkerhetsanalyser. Genomförande av tele- och nätsäkerhetsanalyser. Kompetensutveckling regional nivå. Mål för verksamheten: Att kunskapen och kompetensen hos berörda aktörer vad avser området krisberedskap är tillräcklig i förhållande till aktörernas roller. Jämställdhetsanalys: Verksamheten berör människor endast indirekt. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen är därför inte relevanta inom verksamheten. Verksamhet (aktivitet): IT-stöd länsstyrelserna. Prov och försök. Utveckling WIS (webbaserat informationssystem). Teknisk analys ledningssystem. Drift och förvaltning av externa system. Robust kommunikation. Robust IT-plattform. Förvaltningskostnader länsstyrelsernas ledningsplatser. Förebyggande underhåll ledningsplatser. Akut felavhjälpning. Dokumentation. Vidmakthållande. Utveckling. Ny ledningsplats för länsstyrelsen i Stockholm. Utveckling av reservkraft för länsstyrelserna. Lokala tekniska ledningsförmågan. Statliga relästationer. Stöd till regional nivå. Vidoekonferensutrustningar KBM. Lokala ledningsförmågan. Fasta kostnader, abonnemang och avtal. Konfigurering, registrering mobilutrustning Rakel. Tilldelning av signalskyddsnycklar. Anskaffning av signalskyddsutrustning.

Sid 15(18 Samordning av regional signal-skyddsverksamhet. LST-net (länsstyrelsernas kommunikationssystem). FTN-anslutningar (Försvarets telenät). Mål för verksamheten: Att aktörer på lokal, regional och i vissa delar central nivå har tekniska förutsättningar för att kunna leda och samverka i kris. Närmare beskrivning av verksamheten: I verksamheten ingår att förstärka den tekniska ledningsförmågan vid landets länsstyrelser genom att utrusta särskilda lokaler för krisledning och genom att förbättra säkerheten i länsstyrelsernas tele- och radiokommunikationer. KBM stödjer även kommunernas arbete med att åstadkomma en bättre teknisk ledningsförmåga, bland annat genom att ge ekonomiskt stöd för vissa tekniska investeringar. Vidare ger KBM bidrag till kommuner för att de skall kunna förbättra den kommunaltekniska försörjningen, så att viktiga kommunaltekniska verksamheter fungerar även vid kriser. Hittills har stora delar av stödet gått till reservkraft, men pengar har även utbetalats för reservvattentäkter. Jämställdhetsanalys: Denna verksamhet berör människor endast indirekt. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen är därför inte relevanta inom verksamheten. Verksamhet (aktivitet): Kommunalteknisk försörjning Mål för verksamheten: Att genom ett tekniskt stöd och ett bidragsförfarande stödja kommunerna i syfte att förstärka deras krishanteringsförmåga inom försörjningsområdena eldistribution, fjärrvärme och vatten- och avloppsförsörjning. Jämställdhetsanalys: Verksamheten berör människor endast indirekt. De jämställdhetspolitiska målen resp. delmålen är därför inte relevanta inom verksamheten. 4.6 RAKEL-enheten Verksamhet (aktivitet): KBM:s Etappobundna verksamhetskostnader. KBM:s verksamhetskostnader etapp 1. Investering i infrastruktur etapp 1. KBM:s verksamhetskostnader etapp 2. Investering i infrastruktur etapp 2. KBM:s verksamhetskostnader etapp 3. Investering i infrastruktur etapp 3. Mål för verksamheten: Att bygga upp och driftsätta RAKEL-systemet enligt gällande tidsplan och inom fastslagen budget. Närmare beskrivning av verksamheten: De svenska skydds- och säkerhetsmyndigheterna har länge haft behov av ett gemensamt radiokommunikationssystem för att förenkla samverkan. Det nya systemet heter RAKEL (radiokommunikation för effektiv ledning) och kommer att byggas ut, förvaltas och utvecklas av KBM. RAKEL kommer i första hand att användas av polis, kommunal räddningstjänst, akut- och ambulanssjukvård, Försvarsmakten samt för kommunal och regional krishantering. Andra aktörer kommer att kunna få tillgång till systemet vid särskilda händelser. RAKEL-systemet blir rikstäckande

Sid 16(18 och byggs ut åren 2004-2009. Det skall vara robust och fungera även vid el- och teleavbrott. RAKEL skall bidra till att effektivisera och säkra kommunikation vid alltifrån små olyckor till allvarliga kriser. Systemet skall ersätta de drygt 200 olika system som används i dag. Jämställdhetsanalys: Hittills har radiosystemet för RAKEL upphandlats, däremot har användarutrustningen (= telefoner m.m.) inte upphandlats ännu. Upphandlingen av radiosystemet har skötts av FMV. Vid den upphandlingen har inte något jämställdhetsperspektiv anlagts. Det rör sig alltså om basutrustning i form av master, sändare, relästationer etc. och för detta är det knappast relevant med ett jämställdhetsperspektiv. Vad gäller användarutrustningen är en utgångspunkt för arbetet att kommunikationssystemet skall bli lättare att använda för alla brukare, avsett vilka tekniska förkunskaper som användaren har. På det sättet är delmålet om lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet relevant. Hittills har man dock inte gjort någon närmare undersökning av om utrustningen kan eller bör vara utformad på något visst sätt för att passa både kvinnor och män. Det kan dock ställas som krav vid upphandling av användarutrustningen att utrustningen skall vara anpassad för att passa användare av båda könen och att det skall finnas dokumentation om detta. Till stöd för RAKEL-verksamheten finns delegationen för RAKEL-systemet. Delegationen tillsätts av KBM och består av företrädare för myndigheter, organisationer och företag. Delegationen skall bistå myndigheten i arbetet med att införa, förvalta och utveckla RAKEL-systemet. Delegationen utses av KBM och består av tretton ledamöter inklusive ersättare. Av dem är tio män och tre kvinnor, varav två av kvinnorna är ersättare. I denna del är delmålen om jämn fördelning av makt och inflytande respektive lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjlighet i arbetet relevanta. Jämställdhetspolitiska mål: Användarutrustningen passar för användare av båda könen. Könsfördelningen i Rakeldelegationen är jämn. Resultatindikatorer: Att målet att användarutrustningen passar båda könen har uppnåtts kan kontrolleras genom den dokumentation om användaranpassningen som anbudsgivarna skall lämna vid upphandlingen. Målet beträffande könsfördelningen i RAKEL-delegationen är uppnått när könsfördelningen är jämn (i vart fall andelarna 40/60). Verksamhet (aktivitet): Drift och underhållsavtal etapp 1. Drift och underhållsavtal etapp 2. Drift och underhållsavtal etapp 3. Mål för verksamheten: Att förvalta RAKEL-systemet kostnadseffektivt med hög driftsäkerhet och i dialog med användarna. Jämställdhetsanalys: Angående de jämställdhetspolitiska målen resp. delmålens relevans inom verksamheten hänvisas till föregående avsnitt.

Sid 17(18 Verksamhet (aktivitet): Information/marknadsföring av RAKEL Mål för verksamheten: Att alla samhällsviktiga aktörer som har möjlighet att ansluta sig till RAKEL-systemet skall göra det. Jämställdhetsanalys: Informationen och marknadsföringen genomförs på flera olika sätt, bl.a. genom informationsmöten. Dessa kan vara riktade mot t.ex. beslutsfattare eller användarkretsen. De flesta som ingår i dessa kretsar är män. Inom detta område kan delmålet att män och kvinnor skall ha lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet i viss mån sägas vara relevant. När det gäller själva innehållet i den information om RAKEL-systemet som förmedlas är jämställdhetsmålen däremot inte relevanta. RAKEL-enheten kommer att se över möjligheterna att utforma inbjudningar m.m. till informationsmöten så att fler kvinnor lockas till mötena. Detta vore av värde inte minst för att nå ut med budskapet både till kvinnliga och manliga beslutsfattare och användare. Jämställdhetspolitiskt mål: Information om RAKEL-systemet når ut till alla presumtiva användare, oavsett om de är kvinnor eller män. Resultatindikator: En ökad andel kvinnor tar del av informationen om RAKELsystemet. 4.7 Informationsenheten Verksamhet (aktivitet): Totalförsvars- och krisberedskapsinformation. Ungdomsprojekten. Mål för verksamheten: Att kunskapen och kompetensen hos berörda aktörer vad avser området krisberedskap är tillräcklig i förhållande till aktörernas roller. Verksamheten går ut på informationsspridning i olika kanaler. Jämställdhetsanalys: I denna verksamhet är främst delmålet om jämn fördelning av makt och inflytande relevant. Krishanteringssystemet är mansdominerat men texter och informationsmaterial skall vara riktade till både kvinnor och män. På detta sätt kan man arbeta för en attitydförändring hos målgrupperna så att fler kvinnor kommer in i krishanteringssystemet. Enheten arbetar redan medvetet för att rikta sig till både kvinnor och män. Som exempel kan nämnas KBM:s magasin Krisberedskap där kvinnor finns på hälften av alla fotografier i tidningen och kvinnor kommer till tals i lika stor utsträckning som män. Jämställdhetspolitiskt mål: Informationsspridningen skall riktas till både kvinnor och män. Resultatindikator: Informationen upplevs som könsneutral.

Sid 18(18 Verksamhet (aktivitet): Strategisk kommunikation. Intern information (övrigt). Intranät. Extern information (övrigt). Magasinet Krisberedskap. Nyhetsbrevet Krisberedskapsnytt. Publik webbplats. Massmedierelationer. Mål för verksamheten: Att KBM:s interna och externa kommunikation bidrar till en effektiv verksamhet, god kunskap hos berörda aktörer och en god tillgänglighet till myndigheten. Närmare beskrivning av verksamheten: Magasinet Krisberedskap Här arbetar KBM aktivt med att presentera kvinnor i bild och text. Fördelningen mellan män och kvinnor har varit jämn i varje nummer av Krisberedskap sedan första numret 2002. KBM:s webbplats Den nya webbplatsen ersatte den gamla i september 2004. I utvecklingen av webbplatsen har man intervjuat ungefär lika många män som kvinnor både externt hos aktörerna och internt på KBM. I bildvalet på webbplatsen har man försökt skapa jämvikt mellan könen på samma sätt som i magasinet Krisberedskap. Som kontaktpersoner på KBM:s webbplats är det 60 procent män och 40 procent kvinnor men det är inte någon strategi att det blivit ganska jämnt fördelat. Det beror mer på vilken tjänst de innehar på myndigheten. Nyheter och nyhetsbrevet Här arbetar man inte aktivt för att ge män och kvinnor lika stort utrymme. Under nyheter på KBM:s webbplats under 2004 har 57 procent män och 43 procent kvinnor blivit intervjuade. Att det blivit relativt jämnt beror inte på kön utan på vilket typ av tjänst de intervjuade har. Nyhetsbrevet består av korta notiser som länkar till nyheter på KBM:s webbplats eller till andra webbplatser. Eftersom det är korta notiser så finns nästan aldrig någon intervju eller något personnamn. Kommunikationsplanering I kommunikationsplaneringen gör man inga riktade insatser mot något kön. Man arbetar på att rikta kommunikationsinsatserna mot målgrupper och befattningshavare och i det läget vet man inte könet på befattningshavarna. Lumpen-projektet Detta projekt bedrivs i samarbete med bland annat Försvarsmakten. Här har man gjort stora ansträngningar för att få fler unga kvinnor att genomföra totalförsvarsplikt. Informationsproduktion Informationsenheten lämnar stöd till handläggare på KBM för trycksaksproduktion. I det stödet har man inget jämställdhetskrav på den färdiga produkten. Jämställdhetsanalys: Se föregående verksamhet.