Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att både vandra och åka skidor i reservatet. Här finns en vandringsled med ett kortare och längre alternativ, 3,5 respektive 4 km. Eller så nöjer du dig med en kortare promenad till vårt orrgömsle, ca 1 km fram och tillbaka. Simlångsdalens Idrottsförening ordnar om vintern preparerade skidspår när det finns tillräckligt med snö i reservatet. Det är blött! Eftersom vandringsleden går över myrar är det rejält fuktigt och vi uppmanar dig att använda stövlar eller täta kängor. å de blötaste platserna har vi lagt ut träspänger. Här finns mycket att upptäcka Längs vandringsleden finns numrerade stolpar med en hermelinsymbol. Lite av det du kan se på platsen finns berättat under respektive nummer i denna broschyr. En karta lite grann från ovan I mitten av broschyren finner du en karta över hela reservatet och vandringsleden. Vi har använt ett flygfoto som bakgrund. Ha en trevlig dag på Långhultamyren! önskar Länsstyrelsen
1. Historisk utsikt För hundra år sedan skulle utsikten ha varit mycket annorlunda från höjden. Du hade blickat ut över ett betydligt öppnare landskap med ljunghedar och myrar. Här och var hade kor och får strövat i flockar eftersom detta var en stor utmark, dvs betesmark där flera gårdars djur gick gemensamt och betade. Idag ser du mest skog. Myrarna växer sakta igen. Ljunghedarna är sedan länge borta med några få undantag och dessa finns framför allt i naturreservat som här på Långhulten. Här kan du, humlor och andra även i fortsättningen njuta av ljungens söta doft om sommaren. Från de toppiga enarna hörs gulsparven räkna till sju. Ibland körs de bort av någon kaxig grönfink eller en törnskata med sin banditmask över ögonen. Ännu mera ljunghed kommer det att bli i framtiden. 2001 avverkade vi granskogen på höjden intill och låter boskap återigen gå och beta på Långhulten. 2. En mosse full av ull och blöjor Nu har du kommit ut på en mosse. Den har varit mycket öppnare, men eftersom ingen använder marken här längre för myrslåtter eller bete växer myren sakta igen. Ett öde som den delar med andra halländska mossar! En mosse bildas antingen genom att en sjö växer igen eller att torr mark försumpas. Mossens grundstruktur byggs upp av vitmossor som får sin näring från regnvatten. Det finns många arter vitmossor de flesta är gröna, men det finns även rödaktiga. Torv är döda vitmossor som inte förmultnat helt. Förr bröt man mycket torv, man behövde det både till strö i lagården och som bränsle. Vitmossor har en fantastisk förmåga att suga upp vätska och dessutom är de bakteriedödande. Därför använde man länge torkade vitmossor till blöjor detta innan cellstoff revolutionerade hemmet. Tuvull Ser du att det mitt på stigen växer täta tuvor? Det är hedsäv och de gynnas av ditt tramp som håller andra växter borta. De lite högre tuvorna med vita bomullstussar i toppen är tuvull. Ullen är egentligen långhåriga fröknippen som förr kunde användas som fyllning i kuddar när inte fjädrar och dun räckte till. Nu blir det blötare och blötare längs stigen och lågskor är inte att rekommendera! 3. Kött och gelé Se upp för köttätande växter längs stigen! Eller rättare sagt får du se ner för att kunna upptäcka insektfångaren sileshår. Det är den lilla växten med röda runda blad som växer direkt på vitmossan. å bladen finns små kletiga utskott som lockar till sig myggor. Myggan fastnar i klistret och löses sakta upp av enzymer. å så sätt får sileshåret näring, vilket annars kan vara lite knepigt på den näringsfattiga mossen. En växt du själv kan få näring från är tranbär och precis som sileshåret är den svår att upptäcka. Växten slingrar sig över mosstuvorna och blomman ser ut som en minicyklamen. Du plockar bären med fördel efter höstens första frostnätter då är de betydligt mindre sura. Gott till smördegsinbakad älgfilé! Sileshår
Karta över Långhulten och naturstigen 4 5 3 6 2 7 1
4. Bara barr Skogen tätnar kring dig. Den planterade granskogen är mörk med mest barr och pinnar på marken. Men det finns i alla fall några som trivs i denna miljö. Röda stackmyran hittar många barr att dra hem till stacken och sommar som höst sitter det en pytteliten svamp, barrbroskskivling, på var sitt barr. Till vänster om stigen står ett litet flyttblock. Det är ett minne från istiden för mer än 12 000 år sedan. Stenen transporterades hit med hjälp av en inlandsis på glid. Blocket kan berätta från vilket håll isen kom. Det är bara att undersöka stenens mineralsammansättning och spåra vilket berg i nordost som har densamma. 5. Slå dig ned! Kontrasten mot granplanteringen är stor nu när du kommit ut på denna myrholme. Här är det ljusare och torrare. Allt är väl inramat av höga tallar och marken täcks av blåbärsris. Detta är en perfekt fikaplats nu när du kommit drygt halvvägs på slingan. Nu skulle det väl smaka gott med en kopp kaffe och en leverpastejsmörgås! 6. Mur och mes Här vid stigdelningen finns en stenmur som markerar en gräns. Den uppkom säkert vid det så kallade laga skiftet på 1800-talet. Stanna upp och lyssna efter fågelsång under vår och sommar. Från skogsbrynet hörs ofta trädpiplärkans långa harang till sång. Den lyfter från en trädtopp med fladdrade vingar och dalar sedan likt en papperssvala medan den drillar likt en kanariefågel. Vintertid drar mesar runt i stora grupper i det vi kallar för ett meståg. Bland talgoxar och blåmesar kan du ännu stöta på någon talltita med sin svarta hätta och haklapp. Detta är en av de skogsfåglar som minskat i antal allt eftersom skogsbruket blivit mer effektivt. Orrspel Intill den korta slingan finns ett Orrgömsle. Smyger du dit en tidig vårmorgon kan du få uppleva orrarnas intensiva spel. Tupparna spänner upp sin solfjäderstjärt, lutar sig framåt och riktigt bubblar av upphetsning. Det bubblande kuttret bryts av höga tscho-ysch. Varje tupp har sitt eget spelområde. Skulle en annan tupp göra intrång blir det ett vilt slagsmål. Allt medan hönan, till synes ointresserad, går och plockar i marken i närheten av tupparnas bataljer. Hon är svår att upptäcka för oss betraktare, men räkna med att orrhanarna därute har koll på henne. För att inte störa orrarna under spelperioden är det inte tilllåtet att gå den långa slingan 1 mars-31 maj. 7. Myrlilja Under högsommaren ser det ut som om myren brinner. Det är när myrliljan blommar som allra mest. Denna liljeväxt har blommor som skiftar i gula och röda nyanser. Just på denna plats finns ett extra stort bestånd. Lukta gärna på blommorna som doftar som nejlikor. Vintertid ståtar växten med styva vinterståndare som även det ger karaktär åt myren.
Oskarström Mahult Enslöv Simlångsdalen Halmstad Väg 25 Långhultamyren Ljungby Så här hittar du hit Följ väg 25 från Simlångsdalen mot Ljungby. Efter 5 km står en skylt Långhultabackarna på vänster sida om vägen. Tag av här och kör in på den mindre vägen. Efter 200 meter svänger du åt vänster och följer skogsvägen 1.8 km till -platsen. OBS! Vid vinterväglag med snö parkerar du på -platsen nära väg 25. 010-224 30 00