Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-03-05 Diarienummer 0704/17 Handläggare Cornelia Lönnroth Telefon:031-3680457 E-post: cornelia.lonnroth@stadshuset.goteborg.se Översyn av stadens modell för föreningsbidrag Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Göteborgs Stads reviderade riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället i enlighet med bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas. 2. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Översynen av stadens modell för föreningsbidrag, i enlighet med kommunstyrelsens beslut 2017-03-01 144, förklaras slutfört. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2017-03-01 144 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag och som ett led i detta har stadsledningskontoret tagit fram förslag till stadengemensamma riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället. Stadsledningskontoret har också sett över övriga processer som sammantaget skapar en ny modell för hantering av föreningsbidrag. Riktlinjerna kommer att skapa en grund för likvärdig hantering av ansökan, beslut och uppföljning. Just nu pågår flera processer som sammantaget kommer skapa likvärdig och rättssäker hantering av stöd till föreningslivet. Stadsledningskontoret ser ett behov av att centralisera vissa delar av handläggningen och beslut från stadsdelarna till idrotts- och föreningsnämnden. Om den pågående utredningen av stadsdelarnas framtida organisation leder fram till beslut om förändringar i den nuvarande organisationen påverkas förutsättningarna för när och hur en centralisering av bidragshandläggningen bör ske eller utformas. Stadsledningskontoret ser att en större samordning av stadens föreningsbidrag skulle behövas för att uppnå önskad effekt med ny modell för föreningsbidrag och föreslår därför att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag. I uppdraget ska det ingå: Att samordna implementering av nya riktlinjer och anpassning av stadens alla bidrag, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer. Att samordna stadengemensam kategorisering och namnsättning av alla bidrag i staden. Att utveckla samverkan och kontakt mellan stadens handläggare och övriga ansvariga för föreningsbidrag. att säkerställa samverkan med föreningsliv i det fortsatta arbetet. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 1 (11)
Ekonomiska konsekvenser Nya riktlinjer ska leda till likvärdig och rättssäker hantering av föreningsbidrag i stadens samtliga nämnder och bolag som har föreningsbidrag i sin verksamhet. Likvärdig hantering ger förutsättningar för en mer rättvis fördelning av bidrag, att fler få del av bidragen och att bidragen bättre når önskad effekt. Implementering av riktlinjerna bedöms kunna ske inom ordinarie ram för respektive verksamhet. Stadsledningskontoret föreslår att idrott-och föreningsnämnden får ett utökat samordningsansvar för stadens hantering av föreningsbidrag och att de planerar för samordningen inom ordinarie organisation. Eventuella behov av ökade resurser hanteras i ordinarie budgetberedning. Barnperspektivet Föreningslivet erbjuder många barn och unga en meningsfull fritid varje dag. Meningsfull fritid bedöms förebygga ohälsa och skapar möjlighet till ökad livskvalitet. En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänlig bidrar till att fler barn och unga får möjlighet att delta i föreningslivet. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänligt bidrar till att fler får del av föreningsbidrag och får möjlighet till meningsfull fritid. Kriterierna har utformats med hänsyn till perspektiven och att alla ska få tillgång till stadens resurser på lika villkor. Miljöperspektivet En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänligt bidrar till att fler får del av föreningsbidrag även inom miljöområdet. Omvärldsperspektivet Liknande översyner genomförs i Stockholm och Malmö. De deltar också i den nationella upphandling av e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning som leds av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Bilagor 1. Kommunstyrelsens protokollsutdrag 2017-03-01 144 2. Lista över stadens föreningsbidrag 3. Gällande riktlinjer för kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer 4. Förslag till nya riktlinjer för Göteborgs Stads föreningsbidrag till civilsamhället Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 2 (11)
Ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2017-03-01 144 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag och som ett led i detta har stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till nya riktlinjer för föreningsbidrag. Stadsledningskontoret har också sett över övriga processer som sammantaget skapar en ny modell för hantering av föreningsbidrag. Beskrivning av ärendet Ett uppdrag i budget 2016 var att föreningsbidragen ska ses över och regelverk ska samordnas efter stadens värdegrund och utformas enhetligt. En inriktning i budgeten är att föreningsbidragsgivare ska minska och begränsas till i huvudsak kulturnämnden, idrotts-och föreningsnämnden och social resursnämnd. Etapp ett, kartläggning och analys, har genomförts och presenterades i en delrapport med förslag till fortsatt arbete. Kartläggning En kartläggning och analys av föreningsbidragsmodellen är genomförd i enlighet med uppdrag i budget 2016. Stadsledningskontoret har tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från social resursförvaltning, idrotts- och föreningsförvaltningen, kulturförvaltningen, konsument- och medborgarservice, SDF Angered, SDF Västra Göteborg och SDF Norra Hisingen kartlagt och analyserat stadens modell för föreningsbidrag. Tjugo föreningar har intervjuats och dialogmöten har genomförts. Intervjuer och dialog med föreningar 20 intervjuer har genomförts i syfte att samla in synpunkter från föreningslivet avseende stadens modell för föreningsbidrag. Urval av föreningar har skett genom kontakt med stadens HBTQ-råd, samråd för nationella minoriteter och IDÈKOM. En spridning, både geografiskt och sett till verksamhetsområde har varit utgångspunkten för urval. Samma föreningar bjöds in till dialog om förslaget och fortsatt arbete och utöver dessa deltog ytterligare några föreningar. Flertalet föreningar upplever att det är stort fokus på att söka bidrag för specifika projekt. Det beskrivs som problematiskt eftersom det tar tid från verksamhet som då måste nedprioriteras på grund av resurs- och tidsbrist. Flertalet föreningar efterfrågar mer och bättre kontroll och granskning från förvaltningarna. De vill vara säkra på att föreningar faktiskt gör det de säger att de gör. Det upplevs i nuläget som att det finns föreningar som exempelvis inte lever upp till de krav som staden ställer avseende jämlikhet och demokratiska värderingar. Ökad kontakt med föreningarna och bokade/obokade besök lyfts i flera fall fram som lösningar. Ett annat förslag som kommit fram är att införa regelbundna dialogmöten mellan stadens representanter och föreningar. Flera föreningar anser också att staden ska ställa krav på att föreningar måste delta i utbildningar om redovisning och stadens värdegrund. Vissa föreningar upplever att det är svårt att klassificera sig. Det kan exempelvis vara fallet då en förening har aktiviteter av såväl kulturell som social karaktär. Liknande problematik kan uppstå om en förening riktar sig mot flera olika åldersgrupper. Det upplevs som svårt att veta vilka delar av verksamheten/vilka projekt som det går att söka bidrag för. Ibland slussas föreningar runt mellan förvaltningar eftersom det är oklart vilken förvaltning som föreningen skall söka bidrag hos. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 3 (11)
Det är stora skillnader mellan stadsdelarna vad gäller delegationsansvar och storleken på de bidrag som kan betalas ut. Detta innebär att det kan vara svårt att samordna aktiviteter över flera stadsdelar. Likvärdiga begrepp och likvärdig hantering efterfrågas. Vissa föreningar upplever att de kriterier som ska uppfyllas för att kunna söka bidrag är otydliga. Man har svårt att beskriva sin verksamhet och sina aktiviteter utifrån de frågor som ställs. Detta försvårar ansökningsprocessen men även uppföljningen eftersom man är osäker på vad staden efterfrågar och vad som kommer att utvärderas. De efterfrågar en ökad tydlighet kring orsakerna till avslag och sänkningar av bidrag och vill veta varför ett visst beslut fattades. Detta är delvis kopplat till önskemål om kriterier eftersom de i den mån det går vill kunna veta vad i ansökan som ledde till ett visst beslut. I vissa fall vänder sig föreningar direkt till politiker istället för tjänstemän eftersom de upplever att det är enklare och går snabbare. I vissa fall uppfattas det som problematiskt att den som informerar och ger råd också är den som handlägger och bereder förslag till beslut om bidraget. Föreningarna efterfrågar mer dialog kring de utbildningar som staden tillhandahåller i föreningskunskap och bokföring. I nuläget täcker de inte upp deras behov i tillräckligt hög utsträckning. Information och ansökningsmaterial efterfrågas på fler språk än de som finns i nuläget. Det finns också en önskan om att materialet görs mer lättförståeligt och tydligt även på svenska. Det handlar om att undvika ett alltför byråkratiskt språk och formuleringar som kan tolkas på flera olika sätt. Alternativ till de digitala ansökningarna efterfrågas. I föreningar med äldre medlemmar är datorvanan ofta mycket liten. Detta innebär stora svårigheter för föreningen att tillgodogöra sig information och skicka in ansökningar digitalt. Här lyfts möjligheten att skicka in ansökningar via post och att få komma på rådgivning fram som lösningar. Möjligheten att delta på nätverksträffar, konferenser och informationsträffar för föreningar ses som positivt. Det efterfrågas att dessa anordnas även utanför vanliga arbetstider vilket skulle öka de föreningsaktivas möjlighet att delta på dem. I intervjuerna framkommer omfattande kritik mot stadens hemsida och de elektroniska verktyg som används för att söka föreningsbidrag. Det upplevs svårt att hitta vad som finns att söka och vem de ska vända sig till. Ibland upplevs gränsen mellan staden och det ideella som otydlig. Om stadens och föreningens ansvarsområden överlappar varandra kan detta upplevas som problematiskt. Exempel på detta kan vara att en förening förväntas tillhandahålla vissa tjänster som anses ligga inom föreningens ansvarsområde eller att de förutsätts delta i forumgrupper som egentligen är frivilliga. Föreningar upplever att de hamnar i en beroendeställning. I enstaka fall har det upplevts att vissa handläggare försökt styra projekt i en viss riktning, genom att ställa krav, i syfte att göra nytta för förvaltningen. Det finns en oro hos föreningar som även har en politisk/opinionsbildande funktion att de skall stöta sig med förvaltning eller politiker. Dels genomförs service åt staden och en ordinarie verksamhet, dels fylls en röstbärande funktion vilket i vissa fall kan innebära att föreningen riktar kritik mot förvaltningen eller mot politiker. Vissa föreningar företräder särskilt utsatta grupper och besitter viktig kompetens att nå grupper och individer som staden i vanliga fall inte har möjlighet att nå. För dessa utsatta grupper kan medlemsantalet vara en dålig indikator på hur många som föreningarna egentligen når eftersom dessa personer av olika skäl ogärna blir medlemmar/registrerar Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 4 (11)
sig hos föreningen trots att de deltar i aktiviteter. Detta försvårar för dessa föreningar att få bidrag i den omfattning som skulle vara rimligt. Långa handläggningstider beskrivs som en stor utmaning för flera föreningar. Detta innebär ett hinder för planering av projekt och aktiviteter. Engagemanget från volontärer/aktiva kan också hinna dö ut innan aktiviteten eller projektet hinner startas upp. Synpunkter som rör föreningsbidragsmodellen från föreningslivet stämmer också för gruppen barn och unga. Det är om möjligt ännu svårare för dem att hitta information om stadens stödformer om de inte har tillgång till fritidsledare eller handledning i andra verksamheter. Fler plattformar där unga kan få stöd till det de själva vill göra, att hitta lösningar som inte alltid handlar om pengar, lån av lokaler, kontakter, utrustning skulle underlätta. Trenden är att allt fler väljer att inte organisera sig i traditionell föreningsform utan formar nätverk av mer tillfällig art. Det finns för få snabba strukturer och vägar in i staden för unga som vill göra någonting. Det saknas tid och resurser att ge barn och ungas nya föreningar/initiativ det stöd de behöver vilket ställer höga krav på de unga som söker. Det finns både språk och strukturbarriärer i systemen som försvårar och en kunskapsbrist i förvaltningarna om detta. Nya reviderade riktlinjer för föreningsbidrag Föreningsbidrag hanteras av flera av Göteborgs Stads förvaltningar samt bolag. Med anledning av att de nuvarande riktlinjerna för bidragshantering upplevs som otydliga och svåra att tillämpa har stadsledningskontoret under 2017 efter uppdrag från kommunstyrelsen lett arbetet med att ta fram nya riktlinjer för föreningsbidrag tillsammans med representanter från idrotts- och föreningsförvaltningen, social resursförvaltning, kulturförvaltningen samt stadsdelsförvaltningar. Både chefer och medarbetare på förvaltningar som har föreningsbidrag i sin verksamhet har under arbetets gång varit delaktiga i processen. Även andra städers riktlinjer för föreningsbidrag har studerats. Enligt Göteborgs Stads riktlinje för styrande dokument (2017-01-26, 20) ska en riktlinje reglera handlandet i den befintliga verksamheten så att den bedrivs effektivt, rättssäkert och med kvalitet och säkrar en likvärdig och icke-diskriminerande verksamhet. Riktlinjerna har även reviderats för att kunna vara ett stöd när den nya nationella e-tjänsten för ansökan, ärendehantering och lokalbokning införs. De nya reviderade riktlinjerna är tydligare och mer utförliga. Grundläggande kriterier har också omarbetats och skärpts på några punkter för att bättre stämma överens med stadens värdegrund. I tidigare riktlinjer var ett av grundläggande kriterierna att föreningen inte får ha en uppmuntrande attityd och delta i verksamhet som kan skapa en positiv attityd till diskriminering. I de nya riktlinjerna ska föreningen verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Ett nytt grundkrav är också att föreningar ska ta avstånd från diskriminering, kränkningar och våld. Dessa kriterier underlättar möjlighet att utvärdera och följa upp hur föreningen bedriver sin verksamhet. Förslaget till Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället beskriver hela kedjan från ansökan, handläggning och beslut till redovisning och uppföljning. I Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 5 (11)
riktlinjerna redovisas även de krav som ställs på de sökande föreningarna för att kunna erhålla bidrag, vilket medför en tydlighet både för de sökande och för bidragsgivande nämnder/styrelser. För att en förening ska kunna få bidrag gäller följande grundläggande kriterier: Föreningen ska vara uppbyggd och fungera enligt demokratiska principer samt ta ställning för demokratin som samhällssystem. Föreningen ska verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Föreningen ska ta avstånd från diskriminering, kränkningar och våld. Föreningen får inte ha en uppmuntrande attityd eller bedriva verksamhet som kan skapa positiva attityder till alkohol, tobak eller andra droger. Föreningen ska ha lokal anknytning och bidraget ska komma göteborgarna till gagn. Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte sakliga och godtagbara skäl finns för undantag. Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös. Föreningen ska ha av medlemmar godkända stadgar, en ansvarig styrelse och revisor. Riktlinjerna kommer att gälla tillsvidare för alla nämnder och styrelser inom Göteborgs Stad vid fördelning av bidrag till föreningar. Riktlinjerna visar hur uppgifter ska utföras men lämnar visst utrymme för verksamheterna att själva utforma detaljerna i arbetet. Vid behov kan bidragsgivande nämnder/styrelser upprätta lokala anvisningar för tillämpning av riktlinjerna. Se bilaga 3 för gällande riktlinjer samt bilaga 4 för förslag till nya riktlinjer för Göteborgs Stads föreningsbidrag till civilsamhället. Processkartläggning Hand i hand med arbetet med riktlinjerna har även en stadengemensam processkartläggning genomförts där rutiner för ansökan, handläggning, beslut, uppföljning m.m. för föreningsbidrag beskrivits grafiskt. Uppdraget kom 2016 från Process- och digitaliseringsforum för Kultur och Fritid inom Välfärdens processer. Beslut om processerna fattas inom samma forum efter att riktlinjerna för föreningsbidrag antagits av kommunfullmäktige. Stadsledningskontoret har lett arbetet med processkartläggningen som utförts tillsammans med representanter från idrotts- och föreningsförvaltningen, social resursförvaltning, kulturförvaltningen samt stadsdelsförvaltningar. Både chefer och medarbetare på förvaltningar som har föreningsbidrag i sin verksamhet har under arbetets gång varit delaktiga i processen. Inom processkartläggningen har även en riskanalys samt informationskartläggning och - klassning gjorts. Syftet med både riktlinjerna och de beskrivna processerna är att säkerställa att bidragshanteringen bedrivs effektivt, rättssäkert och kännetecknas av transparens, likabehandling samt god styrning och kontroll. De ska även säkra en likvärdig och ickediskriminerande verksamhet. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 6 (11)
Övriga processer som sammantaget skapar en ny modell för föreningsbidrag Ny e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning Den e-tjänst som används i staden idag; Bida bookmaker har blivit föråldrad och lever inte upp till dagens krav på användarvänlighet och transparens. Göteborg tog tillsammans med några andra större kommuner initiativet att starta en upphandling av en ny e-tjänst. Fler kommuner anmälde sitt intresse och Sveriges kommuner och landsting har nu tagit över upphandling av ett nationellt system cirka 200 kommuner är med i processen. E-tjänsten ska bli en kommungemensam tjänst och kommer att omfatta bidragsansökan och lokalbokning. Göteborgs stad är en av pilotkommunerna och kommer att testa e-tjänsten under 2019 och planeras vara i drift 2020. Den nya e-tjänsten ska var transparent och användarvänligt och leda till enkel, effektiv och öppen service till medborgarna och även underlätta för handläggare. Förmedlingstjänst Idrotts- och föreningsnämnden påbörjade under 2017 arbetet med att inrätta en förmedlingstjänst av lokaler till föreningslivet. Uppdraget kommer från kommunfullmäktige (Dnr 1221/13). Förmedlingstjänsten ska ha överblick av det totala lokalbeståndet till föreningar och andra typer av grupperingar och utgöra en enhet som föreningar kan och ska vända sig till i frågor om föreningslokaler. Enheten ska ha som huvuduppgift att förmedla lokaler till föreningar utifrån föreningens behov och, genom överblick över samtliga lokaler i staden som föreningar kan hyra eller boka, bättre kunna bistå med att förmedla bäst lämpade lokal. Sammantaget ger detta förutsättningar för ökad lokaleffektivitet av föreningslokaler och därmed ökad möjlighet för fler att få hyra lokaler. Grunder och prioritering vid lokalförhyrning blir också mer transparent vilket underlättar för att säkerställa likabehandling. Föreningspool Idrotts- och föreningsförvaltningen genomförde en utredning under 2017 som resulterade i att genomföra ett pilotprojekt med en föreningspool som ska vara tillgänglig för alla typer av föreningar. Uppdraget kommer från idrotts- och föreningsnämnden. Utifrån insamlade synpunkter från föreningslivet och handläggare i staden har bedömningen gjorts att staden inte ger något stöd till föreningslivet vad gäller administrativt arbete. Stödbehovet är störst när det gäller att söka och redovisa bidrag, grundläggande ekonomi samt grundläggande föreningskunskap. Verksamheten ska inte utföra uppgifterna åt föreningarna utan stödja dem i deras arbete. Pilotprojektet ska genomföras 2018-2019 varefter en utvärdering ska göras. Målgruppen är föreningar i socioekonomiskt svaga områden och Angered och Östra Göteborg blir pilotprojektets upptagningsområde. Förvaltningens bedömning är att en föreningspool ska leda till att föreningarna ges större möjlighet att fokusera på kärnverksamheten. När förutsättningar och intresse från föreningslivet finns, ska av föreningar samfinansierade tjänster där föreningspoolen fungerar som arbetsgivare prövas. Hyresmodell för föreningar och kulturverksamheter. I samband med bolagsöversynen beslutade kommunfullmäktige 2014-06-05 10 att ge lokalklustret tio olika uppdrag. Higab AB fick bland annat i uppdrag att belysa hur Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 7 (11)
Higab AB på ett långsiktigt hållbart sätt skulle kunna arbeta med hyressättning för samtliga sina fastigheter. Efter beslut i kommunstyrelsen 2017-01-25 (Dnr 1281/16) fick Higab AB uppdraget att tillsammans med Stadsledningskontoret ta fram en ny hyresmodell för föreningar och kulturverksamheter som hyr lokaler av fastighetsägare inom lokalklustret. Modellen ska bidra till: - Att öka lokalutbudet till föreningslivet - Att öka lokaleffektiviteten bland annat genom mera samutnyttjande av lokaler - rimliga hyreskostnader för ändamålsenliga lokaler till föreningslivet och kulturliv Förslag till ny hyresmodell planeras till kommunstyrelsen våren 2018. Normkritiskt material om värdegrundsarbete Göteborgs föreningsliv ska vara öppet och tillgängligt för alla. Idrotts- och föreningsförvaltningen har startat igång arbetet med det gemensamma uppdraget utifrån Göteborgs Stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor 2017-2021 att ta fram ett stadengemensamt normkritiskt material om värdegrundsarbete för föreningar samt förslag på kompetensutvecklingsinsatser för att stötta föreningslivet i detta arbete. Föreningar som erhåller stadens stöd ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling inom antidiskriminering och normkritik. Bidragsgivande fackförvaltningar samt stadsdelsförvaltningar är inbjudna att delta i arbetet. Förväntad kortsiktig effekt är ökad upplevelse av inkludering och därmed större möjlighet för hbtq-personer att delta i idrotts- och föreningsliv. Förväntad långsiktig effekt är att hbtq-personer kan erhålla de hälsofrämjande vinster som ett föreningsliv innebär i form av ökad fysisk och mental hälsa, en känsla av sammanhang och delaktighet i samhället. Fortsatt arbete och implementering Organisation Processkartläggning och framtagande av nya riktlinjer har tagits fram i nära samarbete mellan stadsledningskontoret och stadens förvaltningar som fördelar föreningsbidrag. Processen har också inneburit ett kontinuerligt erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan berörda handläggare och chefer som visar på att en formaliserad samverkan behövs i staden. Det finns regiongrupper som träffas regelbundet men former, representation och uppdrag behöver ses över. I det ursprungliga uppdraget i budget 2016 stod att antal föreningsbidragsgivare skulle minska och begränsas till i huvudsak kulturnämnden, idrotts-och föreningsnämnden och social resursnämnden. Under processen har för-och nackdelar av centralisering av föreningsbidrag som hanteras i stadsdelsnämnderna vägts mot varandra. Slutsatsen är att en centralisering av handläggning, beslut och uppföljning bäst skulle säkerställa effektiv och likvärdig hantering av föreningsbidrag. En centralisering skulle också underlätta implementering av ny e-tjänst och skapa förutsättningar för staden övergripande verksamhetsutveckling. En centralisering får inte innebära att den lokala kunskapen om föreningslivet och närheten till föreningsverksamheterna går förlorad utan måste upprätthållas och utvecklas. Om den pågående utredningen av stadsdelarnas framtida organisation leder fram till beslut om förändringar i den nuvarande organisationen påverkas förutsättningarna för när och hur en centralisering av bidragshandläggningen bör ske eller utformas. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 8 (11)
Centralisering behöver vara genomförd innan ny e-tjänst ska implementeras. Implementering och fortsatt arbete När beslut om nya riktlinjer tagits kan berörda förvaltningar utforma lokala anvisningar. Stadsledningskontoret föreslår att idrott- och föreningsnämnden samordnar arbetet. Berörda förvaltningar behöver också se över alla sina bidrag och anpassa kriterier, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer. I samband med detta bör en stadengemensam kategorisering och namnsättning genomföras för att underlätta för föreningar att hitta rätt bidrag att söka. Stadengemensam kategorisering och namnsättning skulle också underlätta i samverkan mellan bidragsgivande förvaltningar och ge bättre förutsättningar för att ta fram informationsmaterial om vad som finns att söka. Stadsledningskontoret förslår att detta arbete leds och samordnas av idrotts- och föreningsnämnden som också tar fram en tidplan för implementering. Se bilaga 3 för lista över stadens föreningsbidrag. Bidrag som inte omfattas av nya riktlinjer Det finns idag flera versioner av snabb slant. Det handlar om bidrag som kan sökas för tillfälliga evenemang, mindre belopp med mindre krav på uppföljning. Dessa kan även sökas av organisationer och grupper som är inte är organiserade i föreningsform. Denna form av bidrag behöver finnas även i fortsättningen men stadengemensamma kriterier, hantering och namnsättning skulle underlätta för dem som ska söka. Stadsledningskontoret förslår att detta arbete leds och samordnas av idrotts- och föreningsnämnden. Fortsatt samverkan med föreningsliv I Överenskommelsen mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer har samverkan mellan stad och civilsamhälle formaliserats. I intervjuer och dialogmöten med föreningar har frågan om kontroll och tillit varit ständigt återkommande. Det är därför viktigt att föreningar är representerade framför allt i frågan om utformning av uppföljning och hur kommunikation ska ske om hur bidragsystem fungera och vad som finns att söka. Stadsledningskontoret föreslår att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att formalisera fortsatt samverkan. Stadsledningskontorets synpunkter Just nu pågår flera processer som sammantaget kommer skapa en modell för likvärdig, rättssäker och transparent hantering av stöd till föreningslivet. Nya stadengemensamma riktlinjer samt processkartläggning av de olika stegen skapar grunden för likvärdig hantering av ansökan, beslut och uppföljning. Förmedlingstjänst och Hyresmodell för föreningslokaler kommer ge föreningslivet bättre förutsättningar att få tillgång till ändamålsenliga lokaler till rimliga hyror. Föreningspool och normkritiskt material om värdegrundsarbete kommer stötta föreningar att leva upp till uppställda kriterier. En stadengemensam, användarvänlig och transparent e-tjänst kommer underlätta handläggning och uppföljning och ge en samlad bild av vilka föreningar som söker och får bidrag, hyr stadens lokaler och bedriver verksamhet i linje med stadens riktlinjer. Modellen kommer också begränsa risken att grupper som inte lever upp till stadens värdegrund, t.ex. grupper som sympatiserar med våldsbejakande extremism, får del av stadens stöd. Målet är att processerna sammantaget också ska underlätta handläggning och frigöra tid för handläggarna att lägga mer tid på kontakt och dialog med föreningarna Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 9 (11)
vilket både föreningarna själva och stadsledningskontoret bedömer är grunden för att utveckla föreningarnas förutsättningar och inte minst få insyn i föreningarnas verksamhet. Det är dock viktigt att framhålla att inget system kommer att kunna garantera att det inte finns organisationer som missbrukar det förtroende som samhället har gett dem i form av ekonomiskt stöd. Stadsledningskontoret ser att en större samordning av stadens föreningsbidrag skulle behövas för att uppnå önskad effekt med ny modell för föreningsbidrag. Idrotts- och föreningsnämnden har som ett av sina grunduppdrag att Nämnden ska stödja stadens föreningsliv (Reglemente för Göteborgs idrotts- och föreningsnämnd 2:2), därför föreslår stadsledningskontoret att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag. I uppdraget ska det ingå: Att samordna implementering av nya riktlinjer och anpassning av stadens alla bidrag, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer. Att samordna stadengemensam kategorisering och namnsättning av alla bidrag i staden. Att utveckla samverkan och kontakt mellan stadens handläggare och övriga ansvariga för föreningsbidrag. att säkerställa samverkan med föreningsliv i det fortsatta arbetet. Att samordna arbetet med implementering av nya stadensgemensamma riktlinjer och övriga processer är ett omfattande och komplext arbete som ska genomföras av idrottoch föreningsnämnden med stöd av stadsledningskontoret. Under processen har för-och nackdelar när det gäller centralisering av föreningsbidrag som hanteras i stadsdelsnämnderna vägts mot varandra. Slutsatsen är att en centralisering av handläggning, beslut och uppföljning bäst skulle säkerställa effektiv och likvärdig hantering av föreningsbidrag. En centralisering skulle också underlätta implementering av ny e-tjänst och skapa förutsättningar för stadenövergripande verksamhetsutveckling. En centralisering får emellertid inte innebära att den lokala kunskapen om föreningslivet och närheten till föreningsverksamheterna går förlorad utan måste upprätthållas och utvecklas. Om den pågående utredningen av stadsdelarnas framtida organisation leder fram till beslut om förändringar i den nuvarande organisationen påverkas förutsättningarna för när och hur en centralisering av bidragshandläggningen bör ske eller utformas. Centralisering behöver vara genomförd innan ny e-tjänst ska implementeras. Under kartläggningsfas och i workshops har de nationella minoriteterna lyft frågan om att de vill ha specialdestinerat stöd med hänvisning till den särställning de har i Sverige. De anser att fördelningsmodellen för föreningsbidrag i nuläget inte speglar särställningen utan de konkurrerar om bidrag med föreningar som är verksamma på helt andra områden eller som har andra syften. De beskriver det som att de får kämpa för något som de har rätt till. De efterfrågar ett verksamhetsbidrag/generellt bidrag likt det som Västra Götalandsregionen (VGR) betalar ut. De nya riktlinjerna har inte tagit ställning till några specifika bidrag. Cornelia Lönnroth Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 10 (11)
Bilaga 1 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2017-03-01 144, Dnr 1434/15 Översyn av stadens modell för föreningsbidrag - delrapport och fortsatt inriktning Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 8 februari 2017. Yttrande från L, M och KD den 28 februari 2017. Yttrande från SD den 1 mars 2017. Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag: Stadsledningskontoret får i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag med nya kriterier i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Protokollsanteckningar Representanterna från L, M och KD antecknar som yttrande en skrivelse från den 1 mars 2017. Lars Hansson (SD) antecknar som yttrande en skrivelse från den 1 mars 2017. Expedieras Stadsledningskontoret Vid protokollet Lina Isaksson 2017-03-17 Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 11 (11)
Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället
Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare, brukare och kunder. För att förverkliga utgångspunkterna behövs förutsättningar av olika slag. Stadens politiker har möjlighet att genom styrande dokument beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. Inom Göteborgs Stad gäller de styrande dokument som antas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet. Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Om Göteborgs Stads styrande dokument Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument. Stadens grundläggande principer såsom demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering omsätts i praktisk verksamhet genom att de integreras i stadens ordinarie beslutsprocesser. Beredning av och beslut om styrande dokument har en stor betydelse för förverkligandet av dessa principer i stadens verksamheter. De styrande dokumenten ska göra det tydligt både för organisationen och för invånare, brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners och andra intressenter vad som förväntas av förvaltningar och bolag. De styrande dokumenten ligger till grund för att utkräva ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat. Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället 1 (9)
Dokumentnamn: Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf för beslutet: Kommunfullmäktige Nämnder och styrelser som har föreningsbidrag i 1434/15 2018-04-xx xx sin verksamhet Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig: Riktlinje Tillsvidare 2018-03-27 Avdelningschef Stadsutveckling Bilagor: [Bilagor] Innehåll Inledning... 3 Syftet med denna riktlinje... 3 Vem omfattas av riktlinjen... 3 Bakgrund... 3 Lagbestämmelser... 4 Koppling till andra styrande dokument... 4 Stadengemensamma dokument... 4 Lokala dokument... 5 Vägledning och avsteg... 5 Stödjande dokument... 5 Riktlinje... 6 Kommunikation... 6 Grundläggande kriterier... 6 Olika typer av föreningsbidrag... 6 Ansökan... 7 Ansökan... 7 Handläggning av ansökan... 7 Beslut... 8 Beslut... 8 Överklagande av beslut... 8 Utbetalning... 8 Redovisning och uppföljning... 8 Redovisning... 8 Minska, stoppa och återbetala bidrag... 9 Marknadsföring och annonsering... 9 Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället 2 (9)
Inledning Syftet med denna riktlinje I Göteborg finns ett värdefullt civilsamhälle som bidrar till ett jämlikt Göteborg. Göteborgs Stad vill uppmuntra invånarna att i organiserade, demokratiska och inkluderande former engagera sig i socialt och kulturellt arbete samt att skapa en rik, aktiv och meningsfull fritid. Allmännyttiga, ideella föreningar och organisationer (som i texten fortsättningsvis kallas föreningar ) som erbjuder verksamhet för göteborgare har möjlighet att söka bidrag från staden. En grundläggande förutsättning för att det ska vara fråga om ett bidrag och inte köp av en upphandlingspliktig tjänst är att ersättningen utgår utan att bidragsgivande nämnd eller styrelse lämnat ett uppdrag med krav på tjänsten eller tjänsteutövaren. Det ska inte heller vara fråga om samverkan mellan bidragsgivaren och den sökande ideella organisationen avseende en kommunal angelägenhet på motsvarande sätt som inom ramen för ett avtal om idéburet offentligt partnerskap (IOP-avtal). Syftet med riktlinjen är att säkerställa att bidragshanteringen bedrivs effektivt, rättssäkert och kännetecknas av transparens, likabehandling samt god styrning och kontroll. Vem omfattas av riktlinjen Denna riktlinje gäller tillsvidare för alla nämnder och styrelser inom Göteborgs Stad vid fördelning av bidrag till föreningar. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2006-10-12 om en reviderad Riktlinjer för bidrag till frivilliga organisationer dnr 2006:122. Efter uppdrag från kommunstyrelsen i Budget 2016 gjordes en översyn av föreningsbidragsmodellen i Göteborgs Stad och i delrapporten 2017-02-08, dnr 143/15 var en av slutsatserna att det fanns behov av revidering av de rådande riktlinjerna av flera anledningar. En anledning var att förvaltningarna tillämpar riktlinjerna olika eftersom de är svårtolkade. Det är inte alltid heller tydligt varför bidrag avslås eller beviljas och hur uppföljningen går till. Kommunstyrelsen beslutade 2017-03-01 144 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag med nya mer likvärdiga och inkluderande kriterier. I samband med arbetet i staden inom Välfärdens processer kring kartläggning av föreningsbidragsprocessen som påbörjades hösten 2016, slutfördes arbetet med revideringen av riktlinjerna. Riktlinjerna har reviderats för att stämma överens med de framtagna gemensamma processerna och för att kunna vara ett stöd när den nya nationella e-tjänsten för ansökan, ärendehantering och lokalbokning införs. Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället 3 (9)
Den största skillnaden mot tidigare riktlinjer är att de reviderade riktlinjerna är tydligare och mer utförliga. Lagbestämmelser Denna riktlinje följer gällande lagstiftning. Koppling till andra styrande dokument Stadengemensamma dokument Nedan listas några av de styrande dokument som angränsar till denna riktlinje: Styrande dokument Fastställare/Beslut Giltighet Diarienummer Göteborgs Stads folkhälsoprogram KF 2013-06-13 Tills vidare 1002/08 Göteborgs Stads kulturprogram KF 2013-11-07 Tills vidare 0782/13 Göteborgs Stads plan för att förbättra HBTQ-personers livsvillkor Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer KF 2017-01-26 2017 2021 1407/14 KF 2015-06-11 2014 2020 0896/13 KF 2014-04-24 2014 2018 0637/10 Göteborgs Stads program för en jämlik stad KF 2018-01-18 2018 2026 1377/17 Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad Handlingsplan för nationella minoritetsfrågor KF 2016-06-02 Tills vidare 0454/15 KS 2014-06-04 Tills vidare 1221/11 Jämställdhetspolicy för Göteborgs Stad KF 2005-12-08 Tills vidare 0180/05 Policy och riktlinje för sponsring inom Göteborgs Stad Policy och riktlinjer för tillämpning av personuppgiftslagen vid Göteborgs Stads förvaltningar och bolag Policy och riktlinje mot mutor i Göteborgs Stad KF 2013-03-21 Tills vidare 1801/11 KS 2013-09-18 Tills vidare 1228/12 KF 2012-05-31 Tills vidare 0321/11 Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället 4 (9)
Policy och riktlinjer samt förmedlingstjänst avseende lokalförhyrningar till föreningslivet KF 2017-01-26 Tills vidare 1221/13 Lokala dokument I förvaltningar/bolag finns även andra lokala styrande dokument som berör jämställdhet, likabehandling, mångfald, jäv och så vidare. Vägledning och avsteg Bidragsgivande nämnder/styrelser kan upprätta lokala anvisningar för tillämpning av denna riktlinje. Förvaltning/bolag och nämnd/styrelse som anser att det i ett enskilt beslut finns särskilda skäl till att göra avsteg från denna riktlinje ska noggrant dokumentera detta. Avsteget ska i så fall gynna en särskild målgrupp som ska stödjas eller främjas i enlighet med stadens mål. Stödjande dokument En gemensam processkartläggning för föreningsbidrag har gjorts för Göteborgs Stad och processerna finns publicerade på Göteborgs Stads intranät under Välfärdens processer. Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi (antagen av kommunfullmäktige 2012, dnr 0691/12) bygger på hur Göteborgs Stad och civilsamhället ska samverka för att stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskap. Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället 5 (9)
Riktlinje Göteborgs Stad vill uppmuntra invånarna att i organiserade, demokratiska och inkluderande former engagera sig i socialt och kulturellt arbete samt att skapa en rik, aktiv och meningsfull fritid. Allmännyttiga, ideella föreningar och organisationer som erbjuder sådan verksamhet för göteborgare har möjlighet att söka bidrag från staden. Kommunikation Aktuell information kring alla bidrag som föreningar kan söka ska kommuniceras av bidragsgivande förvaltning/bolag i enlighet med stadens kommunikationsprogram. Kommunikationen ska vara tillgänglig och relevant för respektive målgrupp. Grundläggande kriterier För att en förening ska kunna få bidrag gäller följande grundläggande kriterier: Föreningen ska vara uppbyggd och fungera enligt demokratiska principer samt ta ställning för demokratin som samhällssystem. Föreningen ska verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Föreningen ska ta avstånd från diskriminering, kränkningar och våld. Föreningen får inte ha en uppmuntrande attityd eller bedriva verksamhet som kan skapa positiva attityder till alkohol, tobak eller andra droger. Föreningen ska ha lokal anknytning och bidraget ska komma göteborgarna till gagn. Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte sakliga och godtagbara skäl finns för undantag. Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös. Föreningen ska ha av medlemmar godkända stadgar, en ansvarig styrelse och revisor. Olika typer av föreningsbidrag Förvaltning/bolag kan fördela olika former av föreningsbidrag och dessa kan ha olika ansökningstider. Bidrag kan ges till ordinarie verksamhet inklusive kostnader för lokaler, särskilda satsningar och nybyggnation/renovering av föreningars egna anläggningar. Bidragen är antingen generella eller selektiva. Generella bidrag ges utifrån en fastställd nivå. Selektiva bidrag ges efter prövning av innehåll i verksamhet och behov av finansiering. Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället 6 (9)
Ansökan Ansökan Föreningens styrelse eller utsedda firmatecknare är ansvarig för ansökan. Ansökan ska göras på det sätt och vid den tidpunkt som anges för respektive bidrag. För att ansökan ska kunna handläggas ska följande aktuella underlag bifogas: Föreningens stadgar. Årsmöteshandlingar från senaste årsmötet: o Protokoll o Verksamhetsberättelse o Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning o Revisionsberättelse Beskrivning av verksamhet och budget (intäkter och kostnader) för det sökta bidraget. Organisationsnummer från Skatteverket. Uppgift om plusgiro- eller bankgirokonto. Föreningar som samverkar kring en gemensam verksamhet ska utse en förening som ansvarar för bidragsansökan. En förening som väntar på beslut om ansökta medel från annan bidragsgivare eller om medel för verksamhet beviljats av annan bidragsgivare ska ange detta i ansökan. Handläggning av ansökan Ansökan ska granskas både formellt och kvalitativt av bidragsgivande förvaltning/bolag. Om ansökan inte är komplett ska kompletteringar begäras in. Ansökan som inte kompletteras inom angiven tid ska avslås. Fördjupad granskning kan också förekomma och föreningen kan då komma att behöva skicka in ytterligare dokument. Om en ansökan berör flera nämnder/styrelser ska samverkan ske mellan dessa innan beslut fattas. Ställning ska tas till fråga om jäv inför handläggning av ansökan och beslut om bidrag. Om jäv föreligger ska detta dokumenteras och ny handläggare/beslutsfattare utses. Bedömning, förslag till beslut samt även andra händelser som är av vikt under handläggningen av föreningens ansökan ska dokumenteras. När bidrag ges efter särskild prövning ska hänsyn tas till föreningens förmåga att själv finansiera verksamheten. Bidrag ska inte beviljas till föreningar med skatteskuld som drivs in av Kronofogden. Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället 7 (9)
Beslut Beslut Bidragsgivande nämnd/styrelse fattar beslut enligt gällande delegationsordning inom sitt ansvarsområde och enligt prioriterade inriktningar fastställda av kommunfullmäktige eller nämnd/styrelse. Alla beslut samt anmälningar om jäv ska dokumenteras tillsammans med motivering till varför föreningen erhållit bidrag eller fått avslag. Beslutande nämnd/styrelse ska inom två veckor efter fattat beslut informera sökande förening skriftligt om beslut och beslutsmotivering. Vid samarrangemang ska endast en av de arrangerande föreningarna beviljas bidrag. Överklagande av beslut Beslut om avslag på en ansökan om bidrag eller bidragets storlek kan inte överklagas i särskild ordning. En kommunmedlem har rätt att inom tre veckor från den dag då beslut om föreningsbidrag skickats ut skriftlig överklaga beslutet till förvaltningsrätten enligt reglerna om laglighetsprövning i 13 kap. kommunallagen. Laglighetsprövning är endast möjlig avseende beslut av kommunala nämnder utifrån de grunder som anges i 13 kap. 8 kommunallagen; att den kommunala nämndens beslut inte kommit till på lagligt sätt, rört något som inte är en angelägenhet för kommunen, det organ som fattat beslutet inte har rätt att göra det eller beslutet annars strider mot lag eller annan författning. Förvaltningsrätten kan endast pröva lagligheten och inte lämpligheten av ett beslut och prövningen omfattar om beslutet ska upphävas eller inte. Utbetalning Bidrag ska bara betalas ut till det plus- eller bankgirokonto som är registrerat i föreningens namn. Bidragsgivande förvaltning/bolag ska säkerställa att utbetalningen görs till rätt konto. Redovisning och uppföljning Bidragsgivande förvaltningar/bolag ska följa upp beviljat bidrag och kan när som helst under pågående verksamhet göra besök, begära in uppgifter samt granska föreningens ekonomi och verksamhetsinnehåll. All granskning ska ske med hänsyn till medlemmarnas personliga integritet. Redovisning Förening som beviljats bidrag ska för bidragsgivande förvaltning/bolag redovisa hur bidraget använts tillsammans med uppgifter om föreningens ekonomi och resultat i relation till syfte och mål med bidragsformen. Redovisning ska göras på det sätt och vid den tidpunkt som anges för respektive bidrag. Aktuella underlag ska bifogas. Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället 8 (9)
Om redovisning inte är komplett ska kompletteringar begäras in. Redovisning som inte kompletteras med de handlingar som begärts ska inte godkännas. Bidragsgivande förvaltning/bolag ska ta ställning till återbetalning av bidrag. Minska, stoppa och återbetala bidrag Förening som beviljats bidrag ska utan dröjsmål rapportera uppkomna händelser under året, som medför markanta avsteg från den planerade verksamheten utifrån det beviljade bidraget, till bidragsgivande förvaltning/bolag. Vid förändringar som kan påverka beviljat bidrag ska förvaltningen skyndsamt utreda den uppkomna situationen. Bidragsgivande nämnd/styrelse kan enligt delegationsordning besluta om att stoppa utbetalning eller minska bidraget eller besluta om återbetalning om bedömning görs att verksamheten inte uppfyller villkoren för bidragsgivning, att verksamheten ändrats eller övriga förhållanden väsentligt förändrats jämfört med vad föreningen angett i ansökan. Beslutet ska meddelas skriftligt till föreningen. Föreningsbidrag ska inte användas för att betala av skulder, varken till kommunen, till Kronofogdemyndigheten eller till privata långivare. Föreningsbidrag ska inte användas för att finansiera annan verksamhet än för den som är ansökt och beviljad. En förening som har lämnat oriktiga uppgifter i bidragsansökan kan komma att polisanmälas eller spärras tillfälligt för utbetalning av bidrag. Beslut om att en förening spärras för bidrag och/eller polisanmäls på grund av detta ska fattas av den bidragsgivande nämnden/styrelsen i varje enskilt fall. Marknadsföring och annonsering Vid all annonsering och annan marknadsföring ska föreningen, genom att använda Göteborgs Stads logotyp, informera om att den får stöd från staden för det som marknadsförs. Logotypen finns att ladda ner på Göteborgs Stads hemsida. Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället 9 (9)