Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård



Relevanta dokument
Remissvar över förslag till organisatorisk placering av Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)

Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården

Remiss - Rekommendation att besluta om Hälsooch sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet, (Dnr: /2014)

Hemsjukvård 2015 inriktning

Förslag till organisatorisk placering av Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinsk ansvarig för rehabilitering (MAR)

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

Organisationsförändring

Svar på remiss - Hemsjukvård inriktning

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Ansvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård

Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering

Remiss av Betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55)

Remissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Gränsdragningsproblem

Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Vård och omsorgsförvaltningens organisation

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Orientering för utförare i valfrihetssystemet för hemvård i Uppsala kommun

Hemsjukvård inriktning

Framtida medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) organisation i Stockholms stads äldreomsorg

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Rekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

Revisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius

Dnr Son 2014/522 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Hemvård i Åstorp kommun

Personer med särskilda behov, återrapportering av budgetuppdrag

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar

Hälso- och sjukvårdsenheten

Framtida Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinskt ansvarig rehabilitering (MAR) organisation i Stockholms stads äldreomsorg

Kommunalisering av hemsjukvården

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Sektor Stöd och omsorg

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Hemvård. i Åstorps kommun

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Hemsjukvård inriktning

Översyn av omsorgstaxan och HSL avgifter

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

Checklista för processen när hälso-och sjukvård åtgärd övergår till egenvård

Revisionsrapport Hemsjukvården Kalix kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Hemsjukvård i Hjo kommun

Motion från (M) angående hemtjänstutförande i Västerås

Desirée Sjölin Lundberg

Förslag till överenskommelse om samverkan mellan socialnämnden och omsorgsnämnden

Lägesredovisning- Kommunaliserad hemsjukvård 2020

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Överenskommelse mellan Stockholms läns land s- ting och Stockholms stad om hälso- och sjukvårdsansvar

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

Vårdplaneringsteam i Örebro kommun

(Prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301, SFS 2006:493) läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning

HSL 18 och 18 a sjukvårdsansvar och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel

INFORMATION OM VERKSAMHETERNA INOM HÖGANÄS. HÖGANÄS omsorg AB

Riktlinje för bedömning av egenvård

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Riktlinje för hälso- och sjukvård inklusive rehabilitering i socialförvaltningen

Äldre personer med missbruk

Allmän orientering för utförare i Uppsala kommun

Taxa för hemsjukvård i Timrå kommun

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem

Bemötande Äldreomsorg

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

Ansvar och kompetens för hälso- och sjukvård inom vård- och omsorgsförvaltningen

Revisionsrapport Hemsjukvården Övertorneå kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

Justering av protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla

Förslag till organisatorisk placering av Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) och Medicinsk ansvarig för rehabilitering (MAR)

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Om du väljer att avstå från att lämna uppgifter innebär detta att du får betala full avgift enligt kommunens taxa.

Vård och omsorg om äldre. Michaela Prochazka, PhD Samordnare för äldrefrågor

Riktlinje för handrehabilitering

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Transkript:

2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat med företaget 2Learn AB och Susanne Wallin Pettersson. Syftet med hennes uppdrag har varit att klargöra inom vilken organisation som hemsjukvården efter övertagandet skall knytas till. Uppdraget har sammanfattats av 2Learn AB i en rapport benämnd Ny organisation i socialförvaltningen i Jönköpings kommun. En idéskiss daterad 2011-10-25. Inför publicering/spridning har rapporten reviderats av socialförvaltningen för att förtydliga vissa delar av innehållet. Socialförvaltningens ledningsgrupp har konstaterat att för att kunna fatta ett beslut om organisation måste bland annat förtroendevalda göra en bedömning av om man vill att hemsjukvården skall ingå i ett valfrihetssystem eller ställas utanför ett sådant system. I takt med att politiska ställningstaganden görs arbetas även med frågor som rör de organisatoriska perspektiven avseende en framtida hälso- och sjukvård. En fördjupad omvärldsbevakning, i form av ett mindre utredningsuppdrag, har genomförts av projektledare Camilla Nord för att kunna åstadkomma ett beslut i socialförvaltningen kring framtida organisation av hälso- och sjukvård. Underlag och beslut kommer vara vägledande för hur socialförvaltningen väljer att utforma organisationen samt vad gäller rekryteringar av chef och ledning. Omvärldsbevakning En fördjupad omvärldsbevakning har genomförts avseende kommunerna Linköping, Norrköping, Umeå och Örebro, det vill säga de kommuner som redovisas i rapporten Ny organisation i socialförvaltningen i Jönköpings kommun. En idéskiss. En kompletterande omvärldsbevakning har utförts avseende kommunerna Kalmar, Uppsala och Östersund. Folkmängden som redovisas nedan är hämtad från Statistiska centralbyrån (SCB) som redovisar att Jönköpings kommun har 127 334 invånare vid samma tidpunkt (2010-11-01). Linköping Linköpings kommun har organiserat hälso- och sjukvårdsresurserna i driftverksamheten i en egen självständig enhet med egen verksamhetsledning. Östergötland är ett av de län som ännu inte har överfört ansvaret för hemsjukvården från landstinget till kommunerna. Den 1 januari 2014 beräknas hemsjukvården ha kommunaliserats. Linköpings kommun har 146 422 invånare (SCB, 2010).

Norrköping Norrköpings kommun har organiserat hälso- och sjukvårdsresurserna integrerat i verksamhetens sju områden med egna hälso- och sjukvårdschefer. Organisationen avseende den paramedicinska resursen (arbetsterapeut och sjukgymnast) har justerats för att minska avståndet till teamen i verksamheten kring sjuksköterskan och omvårdnadspersonalen. Ansvaret för hemsjukvården ligger idag inom landstinget. Inför Norrköpings kommuns övertagande av hemsjukvården 1 januari 2014 finns inga beslut fattade avseende framtida organisation för hälso- och sjukvård. Norrköpings kommun har 129 985 invånare (SCB, 2010). Umeå Umeå kommun har sedan ca 10 år tillbaka organiserat sina hälso- och sjukvårdsresurser i egna enheter i driftorganisationen med egna hälso- och sjukvårdschefer. Just nu pågår en omorganisation av hälso- och sjukvårdsresursen vilken innebär att den läggs ut i enheterna direkt under enhetscheferna i verksamheten. Målet med förändringen är att stärka teamen kring den enskilde. Enhetscheferna får på detta sätt närmare till sin hälso- och sjukvårdsresurs. Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten har en gemensam ambition om att ansvaret för hemsjukvård ska flyttas till länets kommuner från och med 1 januari 2013. Umeå kommun har 115 229 invånare (SCB, 2010). Örebro Örebro har organiserat sin hälso- och sjukvårdsresurs i driftverksamhetens områden på lite olika sätt, likt Jönköping. Vård och omsorg har hälso- och sjukvårdsresursen i samtliga områden medan funktionshinder har organiserat hälso- och sjukvårdsresurserna inom ett av områdena med en egen enhetschef. SÄBO chefer har det samlade ansvaret för vård och omsorgsverksamhet i sina enheter medan hemsjukvårdens chefer har ett delat ansvar mellan social omsorg och hemsjukvård. Örebro kommun beskriver att hälso- och sjukvården omfattar hemsjukvård, rehabilitering och hjälpmedel till personer i vård- och omsorgsboenden, boende med särskild service, i dagverksamhet, i servicebostad, personlig assistans och till personer som får hjälp via socialpsykiatrin. Insatserna utförs upp till och med undersköterske-, sjuksköterske-, eller arbetsterapeutnivå. Hälso- och sjukvårdsuppgifterna kan i vissa fall även utföras av övrig personal i kommunen som fått dessa uppgifter delegerade. Sjuksköterska finns att tillgå dygnet runt, alla dagar. Arbetsterapeut/sjukgymnast finns att tillgå efter överenskommelse. Hemsjukvården i Örebro kommunaliserades i samband med ädelreformen 1992. Enskilda kan välja privat eller kommunal utförare av insatser som omfattar service/omsorg medan hälsooch sjukvården inte omfattas av valfrihetssystem utan enbart bedrivs i kommunal regi. Örebro kommun har 135 458 invånare (SCB, 2010). 2

Kalmar Kalmar kommun har organiserat sin hälso- och sjukvårdsresurs som en egen kärnverksamhet bestående verksamhetschef för hälso- och sjukvård (HSL), underställda enhetschefer med ansvar för hälso- och sjukvård samt legitimerad personal. Verksamhetschef för HSL ingår tillsammans med övriga verksamhetschefer i förvaltningens ledningsgrupp där ett gemensamt ansvar tas för organiseringen av vården och omsorgen. Omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun ansvarar för hemsjukvården och den kommunala hälso- och sjukvården samt för de uppgifter som kommunen har inom socialtjänsten, för hemtjänst, särskilt boende och andra stödinsatser till äldre personer och för insatser inom socialtjänstlagen till personer under 65 år med mindre omfattande funktionsnedsättningar. Ansvaret för hemsjukvården överfördes till Kalmar kommun 1 januari 2008. Hemsjukvården kan vara tillgänglig för personer som på grund av sjukdom eller stor funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen. Hemsjukvård kan ges under en period efter en sjukhusvistelse men också vid behov av sjukvård under lång tid. Hemsjukvården är tillgänglig dygnet runt och där arbetar sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Det förekommer inget valfrihetssystem avseende vården och omsorgen i Kalmar kommun. Kalmar kommun har 62 797 invånare (SCB, 2010). Uppsala Uppsala kommun har organiserat sin hälso- och sjukvårdsresurs på lite olika sätt inom driftverksamhetens områden, beroende av insatsens karaktär och målgrupp för insatsen. En stödprocess (ett kontor) har upprättats avseende övergripande frågor som rör hälsa, vård och omsorg som arbetar med ledningsprocesser på uppdrag från nämnden för hälsa och omsorg samt äldrenämnden. Ansvaret för hemsjukvården i Uppsala överfördes till kommunen i samband med ädelreformen 1992. I Uppsala kommun ingår hemsjukvården i ett valfrihetssystem för hemvård. Hemvård är ett samlingsbegrepp för hemtjänst och hemsjukvård. Den som är i behov av hemtjänst och/eller hemsjukvård väljer själv vem/vilka som ska utföra tjänsterna. Uppsala kommun har 197 646 invånare (SCB, 2010). Östersund Östersunds kommun har organiserat sin hälso- och sjukvårdsresurs i driftsverksamheten direkt underställd respektive driftschef. Vård- och omsorgsförvaltningen i Östersunds kommun ansvarar för hemsjukvård och den kommunala hälso- och sjukvården samt hemtjänst, daglig verksamhet, Kommunala Habiliteringsteamet LSS, olika boendeformer för äldre och personer med funktionsnedsättning samt elevhem för särskoleelever. Inom förvaltningen finns också biståndshandläggare som beslutar om bistånd till stöd för äldre och personer med funktionsnedsättning. De politiska besluten för Vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet fattas av Vård- och omsorgsnämnden. 3

Ansvaret för hemsjukvården överfördes till Östersund kommun 1992, i samband med Ädelreformen. Det finns ett valfrihetssystem för vården och omsorgen inom vissa geografiska områden i kommunen. Den enskilde väljer en utförare, den valda utföraren genomför såväl vården som omsorgen som den enskilde behöver. Östersund kommun har 59 427 invånare (SCB, 2010). Sammanfattning Eftersom hemsjukvården ännu inte överförts till kommunerna inom Linköping, Norrköping och Umeå kommuner har inte underlaget från dessa kommuner särskilt beaktats i sammanfattningen. Underlag från övriga kommuner det vill säga Kalmar, Uppsala, Örebro och Östersund har analyserats utifrån förekost av valfrihetssystem inom kommunaliserad hälso- och sjukvård samt organisationen av hälso- och sjukvård. Ett valfrihetssystem avseende kommunaliserad hälso- och sjukvård förekommer fullt ut i Uppsala kommun samt inom vissa geografiska områden i Östersunds kommun. Dessa kommuner har gemensamt att de i ett tidigt skede övertog ansvaret för hemsjukvården, redan i samband med Ädelreformen 1992. Inom ramen för lagen om valfrihetssystem som trädde i kraft 2008 tillämpar dessa kommuner ett valfrihetssystem till viss del eller fullt ut avseende den kommunala hälso- och sjukvården. Örebro kommun, som också övertog ansvaret för hemsjukvården 1992, och Kalmar kommun där hemsjukvården överfördes 2008 har valt att inte tillämpa ett system för valfrihet inom den kommunala hälso- och sjukvården. Avseende organisationen av hälso- och sjukvård kan man utifrån den fördjupade omvärldsanalysen likt slutsatserna i Susanne Walin Pettersson och 2Leran AB:s rapport Ny organisation i socialförvaltningen i Jönköpings kommun. En idéskiss konstatera att det är komplicerat att göra jämförelser av hur andra kommuner har organiserat sin hälso- och sjukvård inför ett ställningstagande till hur en framtida hälso- och sjukvårdsorganisation ska se ut i Jönköpings kommun. Man kan dock konstatera att den nya organisation som föreslås Jönköpings kommun i idéskissen i stora drag överensstämmer med den organisation man valt för hälso- och sjukvården i Kalmar kommun. Förslag För att fatta beslut om hur hälso- och sjukvården ska organiseras i Jönköpings kommun behövs ett ställningstagande göras om hemsjukvården ska omfattas av ett valfrihetssystem eller inte. Utifrån ovanstående omvärldsanalys ges följande förslag. Hemsjukvård som överförs till Jönköpings kommun 2013 föreslås initialt ställas utanför ett system för valfrihet inom hälso- och sjukvård. Nuvarande hälso- och sjukvårdsresurser inom socialförvaltningen tillsammans med den hälso- och sjukvårdsresurs som överförs till Jönköpings kommun i samband kommunaliseringen av hemsjukvården föreslås bilda en ny kärnverksamhet inom socialförvaltningen (Hälso- och sjukvård). Förslagen grundar sig dels på att det initialt är ett stort antal kärnprocesser som behöver klargöras/fastställas inför ett ställningstagande till om ett valfrihetssystem inom hälso- och sjukvård är lämpligt i Jönköpings kommun. Att samtliga hälso- och sjukvårdsresurser bildar 4

en kärnverksamhet anses mest lämpligt då hälso- och sjukvårdsverksamheten från och med 2013 kommer att omfatta ca 350 personer. En samlad hälso- och sjukvårdsverksamhet effektiviserar utförandet av hälso- och sjukvård genom ökade möjligheter till samordning av processer och kompetenser samt ökade förutsättningar för likvärdighet och tillgång till specialister inom hälso- och sjukvård. 5