Artikelöversikt Bilaga 1

Relevanta dokument
Bilaga 1. Artikelmatris

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

OM001G Individuell skriftlig tentamen

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng

Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten. Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Delaktighet i hemvården

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Syskon till barn med cancerdiagnos - Upplevelser, hanterbarhet och hur sjuksköterskan kan stödja dem

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

KOMMUNIKATION MELLAN SJUKSKÖTERSKA OCH PATIENT

Artikelmatris Bilaga 2

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

SLUTSEMINARIER Examensarbete i omvårdnad

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod PVB901. Fastställandedatum Utbildningsnivå Avancerad nivå Reviderad senast

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Hälsa, ohälsa och det goda åldrandet i staden

Samtal med den döende människan

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Tema 2 Implementering

Vårdtagarens upplevelse av bemötande vid vård i livets slut

Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R )

Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi?

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Vårdval i primärvården

Möjlighetens metoder 2009 Göteborg

Syfte Syftet med mätinstrumentet är att mäta stressnivån och orsaker till stress hos patienten i väntrummet före ett läkarbesök.

Låt oss prata om projektkommunikation

Författare Titel Syfte Metod Urval. Publikationsår. kvalitet. Land Databas 2007 Storbrita nnien Cinahl

D-uppsats i Omvårdnad

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

C-UPPSATS. Patienters upplevelser av sjuksköterskors omvårdnad på sjukhus

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Volontären vid sängkanten

Palliativ vård - behovet

Drivkrafter hinder mervärde

familjerådslag för dementa

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

Bilaga V Artikelmatris

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

SLUTSEMINARIER Examensarbete i omvårdnad

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

Kandidatexamen Hur patienter med psykisk ohälsa upplever vårdpersonals bemötande inom psykiatrisk vård

Kroppen säger mer än ord

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Du kan inte leda människor du inte tycker om

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Transkript:

Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, och deras oro kring sin sjukdom, samt jämföra om sjuksköterskors värderingar hade något att göra med patienters oro. n = 36 Slutsats Patienter ansåg att sjuksköterskors kommunikativa färdigheter var viktiga, och de ansåg att det var av stor betydelse att sjuksköterskor lyssnade. Vetenskaplig kvalitet 2003 Australien 2000 Australien 2002 Kanada Borch E Hillervik C Henderson S Howell D Fitch N Caldwell B Upplevelser av kroppslig beröring i omvårdnadsarbetet patienter berättar Power imbalance between nurses and patients: a potential inhibitor of partnership in care. Patients satisfaction: Expections and experiences of nusing care The impact of interlink community cancer nurses on the experience on living with cancer Att belysa patienters upplevelser av kroppslig beröring från vårdpersonal, i daglig omvårdnad. Att undersöka och beskriva sjuksköterskors och patienters syn på relationen mellan dem, detta under patienters vård på sjukhuset. förväntningar och upplevelser av deras relation med sjuksköterskor, samt beskriva deras upplevelser av hur sjuksköterskor gav information. Att undersöka effekten av att patienter får ett individuellt sjuksköterskestöd, då de fått diagnosen cancer. n = 8 n = 65 Nurses = 33 Patients = 32 n = 6 Då vårdpersonal berör patienter ska de försöka förmedla något positivt, vilket innebär att höja omvårdnadskvaliteten och därmed patienters livskvalitet under vårdtiden. För att en bra relation ska kunna skapas mellan sjuksköterskor och patienter, är det viktigt att de respekterar varandra, samt ser varandra som självbestämmande individer, med gemensamma mål. Patienter var nöjda med det mesta av sjuksköterskors yrkesutövning. De var dock missnöjda med att sjuksköterskor visade brist på personligt intresse, hade minimal kontakt med dem samt att de gav för lite information angående patienters operation. Ett individuellt sjuksköterskestöd var en viktig faktor för att patienter skulle kunna anpassa sig till att leva med cancer. Sjuksköterskestödet påverkade deras upplevelser av

2006 USA Norge Ireland Kina Jonas-Simpson C Mitchell G Fisher A Jones G Linscott J Karlsson M Bergbom E Von Post I Berg-Nordenberg L Kvåle K McCabe C Mok E Chiu P The experience of being listened to Patient experiences when the nurse cares for and does not care for Den omsorgsfulle sykepleier slik pasienter ser det Nurse-patient communication: an exploration of patient s experiences Nurse-patient relationship in palliative care Att få kunskap om vad patienters på ett äldreboende upplever då sjuksköterskor lyssnar på dem. Att beskriva situationer då patienter upplever att sjuksköterskor bryr sig eller inte bryr sig. Att undersöka vad patienter med cancer upplever som god omvårdnad. Att undersöka och redogöra för patienters upplevelser kring hur sjuksköterskor kommunicerar. Att undersöka sjuksköterska patient relationen inom palliativ vård n = 10 n = 23 n = 8 Nurses = 10 Patient = 10 påverkade deras upplevelser av att leva med cancer. Det viktigaste för patienter på ett äldreboende var att sjuksköterskor lyssnade på dem, eftersom det förhöjde deras livskvalitet, samtidigt som onödigt lidande minskade hos dem. Då sjuksköterskor visar att de bryr sig om och lyssnar på patienter, känner patienter sig viktiga och sedda som unika individer. Då uppnås en vårdande relation och patienters lidande minskar. I mötet med sjuksköterskor ansåg patienterna det viktigt att sjuksköterskor tog sig tid och visade intresse för dem som medmänniskor och som enskilda individer. Detta visade sig vara grundläggande för omvårdnad. Vårdorganisationer och sjuksköterskor måste inse hur viktig patientcentrerad kommunikation är, för att kunna ge god vård. Patienter upplever att deras vård, annars kommer fortsätta vara uppgiftscentrerad. Betydelsefulla aspekter i sjuksköterska patient relationen, inom palliativ vård var god omvårdnad, att ha förtroende, samt att uppnå mål. Sjuksköterskors personliga egenskaper och färdigheter var betydelsefullt för god kvalitet i omvårdnad.

Korea 2002 2003 2006 USA Song M Park E-K Richardson J Rudolfsson G Hallberg L Ringsberg Karin C Von Post I Shattell M Thomas Sandra P Shattell M Mc Allister S Thomas S Communication barriers perceived by older patient and nurses Health promotion in palliative care: the patients perception of therapeutic interaction with the palliative nurse in the primary care setting The nurse has time for me: the perioperative dialogue from the perspective of patients It s the people that make the enviroment good or bad She took the time to make sure she understood : mental health patient s experiences of being understood. Att identifiera äldre patienters och sjuksköterskors uppfattningar av olika kommunikationshinder, inom vården. Att identifiera och beskriva hur patienter i livets slutskede uppfattade interaktionen med sjuksköterskor. upplevelser av att få samtala med en sjuksköterska kring sin operation. upplevelser av miljön på en akutvårdsavdelning Att beskriva mentalt sjuka patienters upplevelser av att bli förstådda. Kvantitativ metod n = 236 Nurses = 136 Patient = 100 Kvalitativ Metod n = 12 n = 18 Kvalitativ Metod För att kommunikationen mellan sjuksköterskor och äldre patienter ska förbättras, krävs att sjuksköterskor förstår patienters upplevelser kring hinder som påverkar kommunikationen. Sjuksköterskor bör vara medvetna om sina attityder, samt skaffa sig bättre kommunikations färdigheter. Patienter ansåg att sjuksköterskors tillvägagångssätt vid interaktionen, kunde förbättra både deras psykiska och fysiska hälsa. Patienter upplevde det positivt att de fick tid att samtala med en sjuksköterska kring sin operation. Det upplevdes som en positiv effekt på deras läkningsprocess och tillfrisknande. Patienter bekymrade sig inte över den fysiska miljön, som exempelvis ljud, utan mer över personliga faktorer, såsom rädsla eller brist på samhörighet. Upplevelsen av att bli förstådd stärkte patienters självinsikt. Då patienter kände sig förstådda av andra medmänniskor, kunde de förstå sig själva bättre.