01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland Förslag till beslut Regionstyrelsen beviljar finansiering av projekt Mikrofond Halland med 341 200 kronor för tiden 2014-08-01 2016-07-31. Finansieringen tas ur Regionala projektmedel. Sammanfattning Coompanion söker medel för att bygga upp administrativa rutiner, genomföra initial marknadsföring och driva en Mikrofond i Halland under fondens första två verksamhetsår. En mikrofond erbjuder finansieringsmöjligheter till sociala företag, kooperativ, föreningar, stiftelser etc. Att det är svårt att hitta finansiering för sociala företag, framförallt i uppstartsskedet, är väl belagt och projektet fyller alltså ett behov i Halland. För Region Halland skulle ett stöd till fondens uppbyggnad och drift bli ett bidrag till Tillväxtstrategin för Halland, där sociala företag fram. I Mikrofonden i Hallands styrelse finns Falkenbergs Sparbank, Almi, Länsförsäkringar Halland, Klara i Varberg och Hela Sverige ska leva. Utöver Mikrofondens styrelse ingår en tjänsteman från Region Halland i projektets styrgrupp. Första året räknar Mikrofonden med att ha 500 000 kronor som kan verka för fondens syfte och över tid 1 000 000 kronor. Målet är att fem ärenden ska beviljas under första året. En viktig samhällseffekt är att chanserna till arbete för personer som stått utanför arbetsmarknaden ökar genom arbetsintegrerade sociala företag. En annan effekt är att föreningsdrivna verksamheter kan söka finansiering till utvecklingsprojekt på landsbygden. Effekter som bland annat synts i Västra Götaland och den mikrofond som finns där.
2(5) Vår bedömning För att förstärka utvecklingen av sociala företag i Halland behövs olika nyckelinsatser, en sådan är att förstärka de sociala företagarnas möjligheter till finansiering. De aktörer som startat Mikrofonden i Halland har förutsättningar att fylla det behovet och Coompanion är väl rustade att bygga upp den administrativ struktur och de initiala kommunikationsinsatser som behövs 2014 2016. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regionsdirektör Ann-Mari Bartholdsson Verksamhetschef Bilaga: Ytterligare bakgrund kring Socialt företagande och behov av finansiering.
3(5) BILAGA Bakgrund Socialt företagande Socialt företagande och arbetsintegrerat socialt företagande, är begrepp som används i olika sammanhang i Halland. Det handlar om företag som har ett annat primärt syfte än att skapa vinst. Den form som fått mest uppmärksamhet är arbetsintegrerat socialt företagande som syftar till att integrera människor som har svårt att få jobb på arbetsmarknaden. I sociala företag är medarbetarna delaktiga i företagandet genom ägande, anställning, avtal eller andra former av kontrakt. Organisationerna ska präglas av en hög grad av medbestämmande och har i många fall varit en arena för arbetsträning för långtidsarbetslösa. Som ett komplement till andra metoder kan denna form av företagande alltså bidra till att fler återvänder till sysselsättning. Konsulten Bosse Blideman skrev på uppdrag av Region Halland en rapport med namnet Strategi för sociala företag i Halland (mars 2013). I den diskuterades en regional samordning kring olika insatser, t ex utbildning, information, koordinering, stöd direkt till sociala företag, köp av tjänster hos sociala företag samt ev verksamhetsbidrag till sociala företag. Rapporten föredrogs i regionstyrelse och kommunberedning. I december 2013 ställde Region Halland uppföljande frågor angående slutsatserna i rapporten till kommunerna, samordningsförbundet och Coompanion. En av slutsatserna från svaren är att en regional samordning behövs kring just finansieringsfrågor. Ny form av finansiering i Halland Att det uppstår problem med finansiering för sociala företag är ett välkänt fenomen och går att läsa om i t ex Tillväxtverkets rapport Tillgång till kapital. Därför har olika former av mikrokrediter, utanför den traditionella lånegivningen, utvecklats i olika delar av landet. Bakgrunden till dessa problem är ofta att företagen skapas av personer som av olika skäl har stått utanför arbetsmarknaden under lång tid, och därmed har en försvagad privatekonomi, och som därmed har små möjligheter att uppfylla banken krav på säkerheter för lånen. Coompanion som organisation har ett statligt uppdrag att främja kooperativ, olika former av sociala företag, etc, och har i Halland långvarig erfarenhet av rådgivning till dessa. De har på eget initiativ fört diskussionen om finansieringsfrågor vidare i Halland. De har bjudit in regionala och lokala aktörer till informationsutbyte med
4(5) mikrofonden i västra Götaland och varit med att skapa en Mikrofond Halland tillsammans med Klara i Varberg, Hela Sverige ska leva, Falkenbergs Sparbank, Almi och Länsförsäkringar Halland. I projektansökan står det att syftet med Mikrofonden är att skapa förutsättningar för mindre lån eller bankgarantier för verksamheter inom den sociala ekonomin som har svårt att få lån via det ordinarie lånesystemet. Eftersom Mikrofonden Halland ännu inte har något eget organisationsnummer har de valt att söka detta projekt genom Coompanion Halland. I ansökan skriver Coompanion att Mikrofond Hallands ekonomiska mål är att för första året att ha minst 500 000 kronor som kan verka för fondens syfte, vilket ska motsvara en tredjedel av det verksamma kapitalet i Västra Götalands mikrofond. De skriver också att en rimlig målsättning för halländska förhållanden är att fonden ska ha 1 miljon i verksamt kapital för att kunna möta målgruppens behov över tid. En annan jämförelse som lyfts fram är att man i Västra Götaland har 13 aktiva ärenden som löper och Mikronden Hallands förhoppning är att bevilja minst fem ärenden under första verksamhetsåret. Aktuellt projektet Mikrofonden Halland I och med att fonden är formellt bildad finns nu ett behov av ekonomiskt stöd för själva uppbyggnaden och driften av fonden. Fondens egen ekonomi garanteras av att medlemmarna kommer att sätta in differentierade förlagsinsatser i föreningen som ska användas för lån och garantier, men dessa är inte avsedda för att täcka driftskostnader. Enligt ansökan syftar projektet att bygga och driva Mikrofonden under två år (rutiner för handläggning, materialframtagning, information kring fonden till olika aktörer och sociala företag). I projektet ingår också att skapa en plan för fortsatt hållbar drift efter projektets slut. Det står uttryckligen att fonden inte förväntas bli självförsörjande inom projekttiden. Så här sammanfattas de förväntade resultaten i projektet: Ett väl funderande informationsmaterial samt handläggningsrutiner och dokumentation för fonden ska finnas. Antal informationstillfällen: Minst tio tillfällen/år ska genomföras till berörda målgrupper Antal ärenden: Minst fem under det första verksamhetsåret som håller tillräckligt hög kvalitet för att kunna beviljas Support: samtliga verksamheter som beviljas lån eller krediter ska få support i sin affärsutveckling av fonden eller fondens samarbetspartners.
5(5) För att lyckas med det krävs initiala insatser: ta fram marknadsmaterial, spridning av material för att berätta om Mikrofonden, samverkan med Mikrofonden Sverige kring ärendegång och rutiner samt deltagande i nationella nätverk för att bygga upp kunskap. I ansökan kan man också utläsa att arbetet ska växla över efter hand, från uppbyggnad och marknadsföring till handläggning och support. Slutsatser Det finns flera fakta som talar för projektet. I den Tillväxtstrategi för Halland som tas upp för beslut av regionfullmäktige X/X lyfts sociala företag fram. Detta bidrar till att socialt företagande också lyfts fram i Västsveriges regionala handlingsplan för EU:s Socialfond. Projektet ligger alltså i linje med aktuella strategier och blir ett konkret bidrag till uppfyllandet från Region Hallands sida. Att det är svårt att hitta finansiering för sociala företag, framförallt i uppstartsskedet, är väl belagt. Projektet fyller alltså ett behov. Indirekta effekter av projektet är till exempel att chanserna till arbete för personer som stått utanför arbetsmarknaden kan öka och att medarbetarägda och föreningsdrivna verksamheter också kan söka finansiering, vilket skapat utvecklingsprojekt på landsbygden i bl a Västra Götaland. Annat som behöver vägas in när beslut tas. Projektet ska leverera en plan för fortsatt finansiering av Mikrofonden Halland, den kommer alltså inte att bli självförsörjande efter projektets slut. Region Halland bör vara beredda på att en sådan plan bygger på offentlig finansiering, regional och/eller kommunal. Den administrativa kostnaden för att bevilja finansiering bedömer vi vara relativt sett högre än vid traditionell lånegivning. Dels för att de summor som lånas ut kommer att vara lägre och dels för att det kommer krävas en annan supportorganisation.