Additiv Teknik som Möjliggörare i Industriellt Trähusbyggande

Relevanta dokument
Automation, additiv tillverkning och digitalisering

MÖJLIGHETER FÖR AUTOMATISERING ELLER ROBOTISERING

Kostnadseffektiv tillverkning av lättviktstrukturer i kolfiber inom Compraser Labs

Lots för fabrikslayout. Frukostmöte Automation Region 5 maj 2015

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige -

Utveckling och Förnyelse

Den första 3D-utskrivna cykelramen i metall har tillverkats av Renishaw åt Empire Cycles

Presshärdade lagerkomponenter (PRELAG) Hans Bodin Hållbar Produktionsteknik

INFÄSTNINGSSYSTEM I MODERN TRÄHUSPRODUKTION

Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet. Foto: ABB

Tid är pengar - Kostnadsmedveten industriell produktionsutveckling

Det nya byggandet såser det ut!

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9.

finansieringsmöjligheter

Vi gör idéer till verklighet.

Lättvikt och produktion inom fordonstillverkning

Förstudie av formfräsning

Balkonger Balkongräcken Balkonginglasning Fönster

Resultat Utgångspunkten för beslutsunderlaget är en GAP-analys mellan nuläge och förväntade effekter av plattformen.

Industriell automation

Intervju Hägglunds Drives AB

Informationsträff om LIGHTer första officiella utlysning Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Tema: industriförankrade utvecklingsprojekt

Lean Wood Engineering

Från idé till färdig komponent

Företagsinformation. Mindre serier, prototyper och modeller

Arena för metallteknologi Trollhättan PTC - Produktionstekniskt Centrum

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 KURSER INOM SWEREA VIRTUAL LAB 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SWEREA VIRTUAL LAB 3 GJUTSIMULERING - SWEREA SWECAST 4

Från rulle till paket med samma leverantör

Utdrag från kapitel 1

En personlig partner för anpassade lösningar. Trycksvarvning, djupdragning och formning av plåt

Framtidens produktion

Line & Design Workshop

Grattis på femårsdagen!

Kartläggning smart industri

Samlad spetsteknik. Kogertek. Ett vasst teknikkonsultföretag.

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Modern och funktionell byggnation. med Tonality-fasadtegel

Projekt- och Teknisk beskrivning

FoU-program för Stiftelsen JTI

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Plastbearbetning. Designprodukter. Formsprutning. Extrudering

Din stål och smidesleverantör

Vi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa

INTRODUKTION TILL INDUSTRIN

Sanitarne celice. VARIS Prefabricerade badrumsenheter

NATURLIG & MILJÖVÄNLIG CELLULOSAISOLERING

VALLA Coach. Överenskommelse

Concept Selection Chaper 7

LeanNavigatorn Ett dialogverktyg för utveckling av konkurrenskraftiga produktionssystem inspirerat av Lean

Industry Trend Monitor. Februari 2018

Företagspresentation

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars Forskningsprogram inom området Produktframtagning

Örebro universitet Samverkan med industrin

Introduktion - Metodik i Produktutveckling

HAR DU IDÉER... om hur svensk processindustri och relaterade näringar ska kunna lyfta genom innovativ industriell digitalisering?

Konfigurationssystem för en teknisk plattform

BIM som stöd i produktionssystem

Vidareutveckling husvagn SoliferPolar Möte i Stockholm

MEJSLAR SDS-MAX SDS-PLUS BORRNING OCH MEJSLING

Swerea IVFs erbjudande med fokus på stora datamängder. Linda Olofsson

investeringskalkyl Tekn Dr Björn Langbeck Senior project manager,

Ölands Vattenskärning AB. Vår leverans - din säkerhet

Pressgjutning Blockformning Sandgjutning/Bullformning Bearbetning Värmebehandling FRÅN IDÉ TILL FÄRDIG SLUTPRODUKT

Industriellt betongbyggande leder till ökad produktivitet. Peter Simonsson

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers

Industry Trend Monitor Mars 2019

Hitta förbättringspotentialen. utan direkta investeringar

PiiA Innovation Skapar förutsättningar för innovation inom Svensk industri

Compraser Labs- Produktionsarena och testbädd för kompositer

ett Produktionstekniskt Centrum för fiberkompositer genom branschöverskridande synergier

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!

IVA: 3D-PRINTNING. Industrins framtid skrivs i tre dimensioner IVA AKTUELLT

Framtidens produktionsutrustningar ställs om med mjukvara - och möter krav på snabbhet, noggrannhet och kundanpassning

Digi-Load Testbädd för automatiserad hängning och nedplock av gods

5 Skapa ett vinnande koncept. 5.1 Skapa alternativa koncept med högre kundvärde

Det svenska huset. Generell modell av. XPS (X Production System) MERA-programmet SwePS-projektet.

Konstruktioner och lösningar som ingen annan tänkt på

FÖRSTUDIERAPPORT Etablering av elbilstillverkning i Fyrbodal

INTRODUKTION TILL INDUSTRIN

customized Perfection HighLine

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND

Automation - nu och framåt. Thomas Lezama

Stämpning av bjälklag kräver kunskap

SPs Samhällsbyggnadsdag. Smart Housing Småland bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

Interfacering i komposit

kompetent korrekt komplett komposit

GÖR VERKLIGHET AV DIN DIGITALA POTENTIAL.

Tmax en ny familj effektbrytare med gjuten kapslingttechnology. Simone Ambruschi, Renato Dosmo

Välkommen till en enklare vardag!

Utveckling av Kärnprocessen. Industriellt byggande av boendemiljöer effektiv processutveckling

Alternativa glas i fönster Temadag: Ett bättre byggande

INOM SATSNINGEN FORDONSSTRATEGISK FORSKNING OCH INNOVATION (FFI)

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

for Finish and Function

Grupp C Systemarkitektur Träddiagram Modulfunktioner

Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess

TMPT06 Material & materialval

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS

Kompromisslös kompetens för höga krav

Transkript:

Magnus Widfeldt Swerea IVF Additiv Teknik som Möjliggörare i Industriellt Trähusbyggande Slutrapport av förstudie och affärsutvecklingsprojekt SHS-rapport: 2016-003

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Om additiv tillverkning för husbyggnad i trämaterial... 4 Projektparter... 5 Viktigaste resultat... 6 Från insikt till innovation... 6 Additiv tillverkning hos Flexator: Analys av möjliga tillämpningar... 7 Materialkunskap och materialutveckling... 10 BLBs innovativa maskin för additiv tillverkning... 10 Industriell produktivitet med additiv tillverkning... 10 Fortsättning... 11 Behov av ökad kunskap om material och tillverkningsprocess... 11 Fördjupad analys av möjliga tillämpningar... 12 Test- och demoresurser för framtagning av prototyper... 12 Produktivitetsutveckling... 12 Metodutveckling från insikt till innovation... 12 Teknikspridning om möjligheterna med additiv tillverkning... 13 Innovationsmiljön drivs och finansieras av... 14

Sammanfattning Studiens viktigaste resultat är: - Ett arbetssätt som tydliggör hur additiv teknik kan tillämpas för industriell produktion av komponenter till byggnader, och hur innovativ utveckling av funktioner hos sådana komponenter och produkter kan utvecklas för att skapa ökade värden. Kort uttryckt: Additiv tillverkning från insikt till innovation. - De konkreta exempel som tagits fram med företaget Flexator, med en potential att ta stora värdesteg genom additiv tillverkning - Förståelsen för behovet av kompetens och testutrustning för att ta fram nödvändig kunskap inför industriell produktion med additiv tillverkning. Särskilda frågor gäller materialegenskaper, tillverkningsteknik, produktivitetsutveckling och lönsamhet - Insikten att utvecklingen kan gå oerhört fort med rätt förutsättningar. BLB Industries som deltagit i projektet visar detta, genom sin utveckling av en ny maskin för additiv tillverkning. Förstudiens nytta är framförallt att - Nuläget för additiv tillverkning har mött verkliga industriella utmaningar för användning i industriellt trähusbyggande, med utgångspunkt från dagens produkter och produktion - Parterna har en gemensam plattform och kompass, för fortsatt FoU och industriell implementering av additiv tillverkning - Den metodik och det arbetssätt som tillämpats är generellt tillämpbara för fortsatt arbete med fler företag Denna slutrapport gäller förstudien Smart Housing Småland Additiv teknik som möjliggörare i industriellt trähusbyggande. Arbetet med förstudien har genomförts parallellt och synkroniserats med förstudien Smart Housing Småland Unika fönster, rationell produktion av obegränsad valfrihet. Engagerade projektparter Arbetet med förstudien har varit mycket stimulerande, i rätt tid för att grundlägga en förståelse kring möjligheter, begränsningar och arbetssätt för att använda additiv tillverkning på ett smart sätt vid utveckling och tillverkning av stora komponenter med trämaterial. Alla involverade parter har bidragit med engagemang och kunskap.

Bakgrund Om additiv tillverkning för husbyggnad i trämaterial Additiv tillverkning med 3D-printers är inom riktade områden idag en industriellt använd teknologi, t ex för tillverkning av medicinska implantat i titanmaterial. Utvecklingen att tillämpa additiv tillverkning industriellt inom nya områden går nu snabbt framåt: - I olika material, som metaller, polymerer, keramer och i mixade material med träfibrer - För allt större och komplexare komponenter och produkter. Olika pionjärprojekt inom byggindustrin visar, att tillverkning av stora strukturer kan göras med additiva metoder och med innovativa produktionssystem. Bild 1. Bild 1. Utveckling av ett produktionssystem för additivt tillverkade byggnader med betong och fyllnadsmaterial. Källa: Contour Crafting. En bakgrund till förstudien var insikten att polymera material kan blandas med biomaterial som träfibrer och användas för additiv tillverkning. Träråvara med restprodukter som sågspån, skulle då kunna ingå i starkt värdeadderande produktionsprocesser. Bild 2. Fortsatt FoU krävs för att ta fram procedurer, recept, för hur materialen ska blandas och tillverkas på ett industriellt sätt. Bild 2: Två olika processer för additiv tillverkning med 30 % inblandad träfiber har provats vid Swerea IVF. Till vänster: Ljusa ringar av träfibrer och polypropen. Den mörka blå ringen har textilfibrer från jeans. I mitten: En modell tillverkad av färdig tråd med inblandad träfiber, ref http://colorfabb.com/woodfill-fine i en liten portabel 3D-printer. Till höger: Swerea IVFs laboratorium med en industrirobot och extruder för framtagning av stora prototyper, där ringarna i vänstra bilden har tillverkats.

Projektparter För att kartlägga och identifiera möjligheter att tillämpa additiv tillverkning inom trähusbyggande, har denna förstudie initierats, planerats och genomförts med: - Flexator Anneberg. Utvecklar och tillverkar modulariserade byggnader - BLB Industriers. Utvecklar maskiner och affärsmodeller för additiv tillverkning av stora objekt - GLAFO. Forskningsinstitut inriktat mot glas- och fönsterindustrin - Swerea IVF: Forskningsinstitut inriktat mot process- produkt- och produktionsutveckling. - Parterna har kompletterat varandra väl: Flexator med drivkraft att tillämpa additiv tillverkning i sin produktion. BLB som maskinutvecklare och provtillverkare. GLAFOs kunskaper särskilt i parallellstudien om additiv tillverkning av fönster, samt Swerea IVF för materialkunskap, testlab och metodik för industriell produkt- och produktionsutveckling. Bild 3. I den parallella studien har Kronfönster deltagit, och genom samarbetet mellan studierna har Kronfönster aktivt bidragit till goda resultat. Bild 3: Under förstudien har flera arbetsmöten genomförts för att bygga en gemensam förståelse om nuläge och utmaningar för additiv tillverkning. Överst hos Flexator, i mitten hos BLB Industries och nederst hos Swerea IVF. Arbetsmötena har koordinerats med en Smart Housing förstudie om Unika Fönster. Foton: Elisabeth Flygt, GLAFO och Magnus Widfeldt Swerea IVF

Viktigaste resultat Från insikt till innovation Additiv tillverkning är en teknologi som kan ge mycket stora effekter i hela kedjan för att ta fram nya produkter och produktionssystem. Exempel: - Flera enskilda komponenter kan tillverkas som en artikel i ett stycke med additiv tillverkning - Komplexa geometrier, stödstrukturer, kanaler etc som är svåra eller omöjliga att utföra med andra metoder, kan tillverkas additivt med minimal eller ingen extra kostnad - Monterings- och installationsprocesserna kan förenklas med innovativa lösningar - Den totala ledtiden för tillverkning kan reduceras dramatiskt. Däremot kan efterbearbetning, ytbehandling etc av additivt tillverkade komponenter ta betydligt längre tid än förväntat - Minimalt spill skapas i produktionen. En utmaning är att konstruktörer och produktionsberedare behöver utgå från funktioner som behöver skapas, och använda additiv tillverkning innovativt för att ta fram komponenter eller produkter för de önskade funktionerna. Med enbart en ersättning av dagens komponenter kan det bli svårt att dra optimal nytta av den nya tekniken, och därmed begränsas effekterna och lönsamheten av additiv tillverkning. I arbetet med förstudien, har en stegvis process från insikt till innovation skisserats enligt följande: - INSIKT Skapa förståelse för nuläget inom additiv tillverkning, och se möjligheter och begränsningar inom tillämpningsområdet - ERSÄTTNING eller SUBSTITUTION Identifiera komponenter eller produkter som är lämpliga att tillverka med additiv teknik. I detta skede t ex dyrbara komponenter med komplicerad geometri - INTEGRATION, NYTÄNKANDE och OPTIMERING Att i en vald komponent integrera funktioner och andra komponenter, som kan tillverkas additivt i ett enda stycke med inga eller minimala extra insatser. Identifiera nya möjligheter och optimera funktioner, konstruktionslösningar och materialbehov. Stora besparingar kan göras genom att tillverka ihåliga konstruktioner där material inte behövs - INNOVATION Omsätta nytänkande, optimering och möjligheter med integration i produkter och i produktion. Fokus: Att skapa ökade kundvärden.

Additiv tillverkning hos Flexator: Analys av möjliga tillämpningar Två specifika komponenter hos Flexator har i förstudien analyserats, utifrån den potential additiv tillverkning skulle kunna ha som alternativ tillverkningsmetod. Analysen följer översiktligt processen ovan Från insikt till innovation, och visar spännande möjligheter i fortsatta fördjupningsprojekt. Fokus 1: Från fallskiva i våtrumsgolv till våtrum Bild 4. Till vänster: Golv till modul med våtrum under produktion hos Flexator. I mitten: Del av fallskiva, som från alla riktningar leder vatten till golvbrunnen Till höger: Notera fallskivans variation i tjocklek runt hålet för golvbrunnen. Fallskivan i våtrum ska leda vatten från alla håll till golvbrunnen i våtrummet. Fallskivan är en mycket dyr och komplicerad komponent, som fräses fram i flera delar av en leverantör till Flexator. Fallskivan monteras på ett modulgolv, bild 4, och i efterföljande moment läggs våtrumsgolv, golvbrunn monteras etc. En skisserad analys för additiv tillverkning av fallskivan är: ERSÄTTNING Innebär att tillverka skivan som den ser ut idag, men med en kundorderstyrd additiv process. Bild 5. Bild 5. BLB har gjort ett första prov med en additivt tillverkad fallskiva i storlek 52x35 cm. Processen behöver vidareutvecklas, den svaga lutningen hos fallskivan ger till exempel en trappstegseffekt, som kan behöva efterbearbetas.

INTEGRATION, NYTÄNKANDE och OPTIMERING Idéer som skisserats för möjligheter med additiv tillverkning av fallskivan är: - Dra upp kanterna till ett kar för ökat skydd mot vatten - Förbered golvvärme vid tillverkningen. Med kanaler för varmvatten eller genom ledande plast som fungerar som värmeelement - Tillverka i ett vattentåligt material, och integrera en halkskyddad yta att gå på. Ingen extra matta behöver då läggas på skivan - Förbered infästning för golvbrunnen eller integrera den i fallskivan - Integrera en självbärande struktur under fallskivan till ett komplett våtrumsgolv att montera - Analysera hur stor del av ett helt våtrum som kan tillverkas additivt Skisserad analys av additiv tillverkning från fallskiva i våtrumsgolv till våtrum Tabell 1 sammanfattar de krav fallskivan måste uppfylla, och i tabellen jämförs möjligheter mellan dagsläget och med additiv tillverkning. Förutom ersättning av fallskivan, inkluderar tabellen också nya funktioner som kan bli möjliggjorda med additiv tillverkning. Det finns idag ingen referens i byggindustrin för att testa och säkerställa kvalitet av komponenter som tagits fram med additiv tillverkning. Rätt materialval är avgörande för att uppfylla krav gällande t ex brandsäkerhet. Tabell 1: Utvärderingsmatris av additiv tillverkning i olika etapper från fallskiva till ett helt våtrum. de Goey, 2016.

Fokus 2: Icke bärande innervägg Bild 6: En icke bärande innervägg av trä är en stor komponent som kan bli aktuell för additiv tillverkning hos Flexator. En vision för en framtida innervägg har skisserats, för att ta fram en konstruktion som drar full nytta av möjligheterna med additiv tillverkning. Innerväggar tillverkas idag på ett strukturerat sätt men till stor del hantverksmässigt. Digitalisering har införts genom att ritningar ersatts med läsplattor i fabriken. Ett tydligt intresse att använda additiv tillverkning för innerväggar finns hos Flexator, och en skisserad analys har gjorts. ERSÄTTNING Innerväggen är i sig mycket effektiv att tillverka av träreglar, skivor etc. En direkt ersättning av dagens konstruktion med additiv tillverkning förefaller inte vara något konkurrenskraftigt alternativ. Snarare är en väl vald automatisering av dagens produkt mer relevant att gå vidare med. INTEGRATION, NYTÄNKANDE och OPTIMERING För att dra nytta av möjligheterna att skapa mervärde med additiv tillverkning har en vision skisserats, bild 6, med utmaningar som att: - Konstruera en lättviktsvägg med minimalt materialbehov. Optimera geometrier, hålrum etc - Integrera hjälpstrukturer som fixturer, styrhål etc för enklare montering i fortsatta produktion - Förbered ventilationssystem, eldragning, rördragning med kanaler, plats för brytare, dosor etc - Integrera komponenter och funktioner, kanske dörrar, som tillverkas samtidigt som väggen - Förbered enkel montering i modulerna med andra väggar, golv och tak. - Ökad kundanpassning som möjliggörs inom ramen för modulariserade byggnader.

Materialkunskap och materialutveckling De försök som Swerea IVF utfört med materialblandningar av träfibrer och polymerer, visar att det är fullt möjligt att producera med höga tillverkningshastigheter, för att nå produktivitet vid tillverkning av stora komponenter. Bild 2. BLB Industries har också i sin maskin nått hög produktivitet, och har visat exempel på en avsevärd potential att successivt förbättra utskriftskvaliteten. Bild 3, 5 och 6. Under projekttiden har frågor om materialegenskaper, materialval och tillverkningsprocesser ständigt återkommit, vilket adresserar ett behov av ökad kunskap om materialval, materialblandningar och kvalitetsstyrning av tillverkningsprocesserna. BLBs innovativa maskin för additiv tillverkning Bild 7: Företaget BLB Industries i Värnamo har tagit fram en imponerande maskin för additiv tillverkning av stora komponenter. Maskinen lanserades under våren 2016. BLB Industries har deltagit i förstudien, och har under våren 2016 lanserat sin första maskin för additiv tillverkning av stora komponenter. Bild 7. Maskinen har väckt stor uppmärksamhet genom sin professionella konstruktion och sin produktivitet. Maskinen är konstruerad för att kunna tillverkas i olika storlekar, utifrån dimensionerna hos kundernas produkter. Den utveckling BLB gör, ligger rätt i tiden för att driva på industriella tillämpningar av additiv tillverkning. Se http://www.blbindustries.se/ Industriell produktivitet med additiv tillverkning Additiv tillverkning ger en mycket stor möjlighet att integrera egenskaper och funktioner, samt att industriellt ta fram kundorderstyrda enstycks- eller fåstycksprodukter. Under förstudien har frågor tagits upp om industriell produktivitet och ekonomisk bärkraft för industriella produktionssystem med additiv tillverkning. Detta kräver noggrannare analys och kalkylering, se Fortsättning i nästa kapitel.

Fortsättning Additiv tillverkning är i en intensiv utveckling för att tillämpas i allt fler sammanhang. FoU i företag, vid institut och i lärosäten har ökat i omfattning under de senaste åren, med tydligt sikte att tillämpa additiv tillverkning för ökad konkurrenskraft hos tillverkande företag. Förstudien bidrar därför med kunskap och resultat, som kommer att tas vidare i nya FoU-initiativ, insiktsseminarier etc. Denna förstudie har greppat över hela produkt- och produktionsutvecklingen för additiv tillverkning i ett industriföretag som tillverkar träbaserade byggnader. Idémässigt har studien kommit mycket långt. Tack vare rätt timing har studien tillsammans med en parallell studie om fönstertillverkning med additiva metoder dessutom knutit samman industriella behov och möjligheter, med den innovativa utvecklaren av en maskin för additiv tillverkning av stora produkter, BLB Industries. Utifrån detta finns stor potential för en kommersiell produkt, som tillverkas additivt av en BLB-maskin. För att fortsätta driva en utveckling som leder till ökad konkurrenskraft med additiv tillverkning för målgrupperna inom Smart Housing, har ett antal områden identifierats enligt följande. Behov av ökad kunskap om material och tillverkningsprocess Genom att ta fram modeller och prototyper i olika material, underlättas bedömningen om additiv tillverkning överhuvudtaget är möjlig för en specifik tillämpning. I arbetet att kvalificera tillverkningen, krävs dock mer omfattande utvärdering av det eller de material som valts. Generellt behöver analyser göras utifrån hållfasthet, långtidsegenskaper, återvinning etc. Kvaliteten i material och tillverkningsprocessen ska vara repetitiva, och möjliga att återställa efter avbrott eller annan tillverkning etc. I denna förstudie har träfiberinblandad polymer varit en särskild utgångspunkt. Här krävs fortsatt FoU för att ta fram kunskap om materialblandningar och val av parametrar för tillverkning som ger tillräcklig kvalitet och produktivitet. Ett exempel på kunskapsutveckling om material för additiv tillverkning med trä för stora komponenter ges i bild 8, med en blandning av cement och trämaterial, från ett FoU-projekt vid Münchens tekniska universitet. Bild 8. Utveckling av additiv tillverkning med en blandning av betong-trä, blandning ca 1:1 av cement respektive trä. Ref: Winter, S. Henke, K. Talke, D; 2016:. Additive manufacturing of freeform building elements by numerically controlled extrusion of wood chip concrete. TUM Technical University of Munich. https://www.hb.bgu.tum.de/fileadmin/w00bpc/www/forschung/abgeschlosse ne/2016/160615-dt-kh-zb_extrusion_kurzbericht_englisch.pdf

Fördjupad analys av möjliga tillämpningar I förstudien har tänkbara komponenter beskrivits, se kapitel Viktigaste resultat. Fortsatt arbete behövs för analys av förutsättningar och konsekvenser med additiv tillverkning, se exempel i tabell 1. Test- och demoresurser för framtagning av prototyper Prototyper behöver tas fram för prov av egenskaper och funktioner i olika faser. Delar av en komponent kan räcka för att göra materialprovning, hela komponenter kan behövas för att verifiera produktionsflödet, testa nytänkande lösningar etc. I alla dessa moment krävs test- och demoresurser, för att noggrant och repetitivt beskriva hur varje steg har tagits. Under förstudien har resurser vid Swerea IVF och BLB Industries använts. För test- och demoarbetet behövs en fortsatt stark kontinuitet och ständig uppdatering av utrustning och kompetens. Produktivitetsutveckling Bedömningar om produktivitet behöver genomföras t ex utifrån kundbehov och affärsmodell, med kriterier som: - Additiv tillverkning ger mycket stora möjlighet till kundorderstyrd enstycks- eller fåstycksproduktion. Detta har ett värde som kunder kan betala för upp till en viss gräns, och därigenom tillåta ökade kostnader för produkten och produktionen - Additiv tillverkning kan ge dramatiskt kortare ledtider i en leverantörskedja, och kan användas för att ta fram mer komplexa komponenter med högre värde än tidigare - Additiv tillverkning är (ännu) inte någon metod för storskalig produktion, och har normalt behov av att kompletteras med utrustning för efterbearbetning. Det kompletta produktionssystemet med operatörer och automation behöver därför beskrivas, för att möta kraven på produktivitet, ledtider, kostnader per komponent etc. Metodutveckling från insikt till innovation Under projektet och med lärdomar från andra liknande uppdrag, har metodiken Från insikt till innovation, erhållit en allt viktigare roll i processen att förstå och implementera additiv tillverkning industriellt. Additiv tillverkning har kommit långt från prototyptillverkning för mindre komponenter, dock är det inte lätt för företag att förstå hur den nya möjligheter kan gynna dem. Här finns en viktig ingrediens för utbildning och guidning av företag till att bygga innovativ konkurrenskraft med additiv tillverkning. Genom den oerhört snabba utveckling som sker inom additiv tillverkning, måste metodiken ständigt utvecklas och förbättras. Här finns en viktig uppgift för institut och lärosäten att bygga kunskap och kompetens.

Teknikspridning om möjligheterna med additiv tillverkning Stora möjligheter finns att arbeta med teknikspridning inom additiv tillverkning, genom metodik och arbetssätt från insikt till innovation, med test- och demoanläggningar hos institut, lärosäten och leverantörer, och med de successivt etablerade produktionssystem som startas i tillverkande företag.

Innovationsmiljön drivs och finansieras av