KARLSLUND EN PÅ MILJONEN! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsområde
Författare: Jonna Kignell & Sara Lager, Blekinge Tekniska Högskola, 2006 Titel: Karlslund en på miljonen! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsområde Handledare: Thomas Hellquist Bitr. handledare: Anders Törnqvist Tryck: KFS AB, Lund
Arbeta med förändringsplaner, säger jag, som om det var din barndoms miljö det gällde. Lika starka känslor som vällde upp inom mig när mitt minnenas landskap hade förändrats måste givetvis andra också uppleva. - Fredrik von Platen
FÖRORD Denna rapport är resultatet av det 20-poängs examensarbete som avslutar utbildningen vid programmet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Utbildningen omfattar totalt 180 poäng och leder till en Teknologie Magister i Fysisk planering. Arbetet har genomförts av Jonna Kignell och Sara Lager under perioden augusti 2005 till mars 2006. Många personer har under arbetets gång bidragit med ovärderlig uppmuntran, kunskap och vägledning. Vi vill tacka våra handledare Thomas Hellquist och Anders Törnqvist för kloka synpunkter och givande diskussioner genom hela processen. Tack också till Sven-Allan Bjerkemo som i ett tidigt skede hjälpte oss att styra arbetet i rätt riktning. Vi vill även tacka alla representanter för Landskrona kommun och Landskronahem AB som ställt upp med viktigt underlagsmaterial och tid för diskussioner och vägledning. Särskilt tack till Mattias Bjellvi, planchef på Landskrona kommun och Anders Eneborg, projektledare på AB Landskronahem. Ett stort tack riktas till alla Er boende och arbetande i Karlslund som ställt upp och deltagit i våra intervjuer. Utan Er hade vårt examensarbete blivit mycket fattigare - både när det gäller arbetsprocessen och det slutliga resultatet! Avslutningsvis även tack till alla bostadsbolag och fotografer som bidragit med information och låtit oss använda Era fina bilder. Jonna Kignell Sara Lager Malmö, 2006-03-30 Lund, 2006-03-30
SAMMANFATTNING Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för miljonprogrammet. Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena. Visuell monotoni, tristess och isolering var vanligt förekommande ord. Problem i form av tomma lägenheter, stor omflyttning och segregation har med tiden blivit vanliga och hamnat i fokus för massmedias intresse. Utgångspunkten för detta examensarbete har varit att ta fram ett planförslag för den framtida utvecklingen av miljonprogramsområdet Karlslund i Landskrona kommun. För att inte planera utifrån förutfattade meningar har vi lagt stor vikt vid att inte utgå från den allmänt negativa bild av miljonprogrammet som ofta getts i massmedia. Stor fokus har legat på att ge en bred och objektiv bakgrundsbeskrivning av denna tids byggande. Det är viktigt att komma ihåg att miljonprogrammet inte enbart består av det storskaliga, och monotona utan faktiskt representerar en stor mångfald av olika hustyper, skalor, material, former och uttryck. Det är också viktigt att förstå de goda intensioner som fanns med miljonprogrammet och inte låta problemen överskugga de kvaliteter som faktiskt skapades. Efter 1975 försköts bostadsföretagens roll och uppgift snabbt från nybyggande till förvaltning, underhåll och förbättringsåtgärder. Sedan problemen i miljonprogrammets områden började uppmärksammas och kritiken tog fart i början av 1970-talet har ett otaligt antal förnyelseprojekt genomförts runt om i landet i syfte att komma till rätta med problemen och höja områdenas attraktivitet. Åtgärderna har haft en mycket stor spännvidd och omfattar allt från mindre förändringar i utemiljöerna till totala ombyggnationer och rivningar. Från mitten av 1980-talet blev omfattande ombyggnationer mycket vanliga och inte sällan byggdes hela miljonprogramskaraktären bort i syfte att minska områdenas dåliga rykte. När det gäller förnyelsearbetet idag är det allt fler som börjar betona att det finns ett kulturhistoriskt värde även i miljonprogrammets bebyggelse och att det är viktigt med ett varsamhetsperspektiv vid alla typer av åtgärder. I varsamhetsbegreppet innefattas även ett varsamt förhållningssätt gentemot de boende i området. Det är viktigt att inte glömma bort att för dem som bor i dessa områden utgör miljonprogrammet en del av deras rötter och identitet. Utifrån de viktiga bakgrundskunskaper, som vi skaffat oss i det inledande skedet av examensarbetet, har vi kunnat göra en välgrundad analys av de egenskaper som är specifika för just Karlslund och föreslå åtgärder som vi anser lämpliga för att utveckla området vidare som en attraktiv del av Landskrona. 1997 kopplades Landskrona in på Västkustbanan och blev därmed en del av den expanderande Öresundsregionen. I och med detta flyttades Landskronas tågstation ut från centrum till stadens utkant, endast 1,5 kilometer från Karlslund. Med utgångspunkt i detta nya, unika läge för Karlslund föreslår vi en utveckling och förtätning av området med totalt cirka 725 nya bostäder. Dessa utgörs av flera olika hustyper och upplåts både som hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. På så sätt skapas ett bredare bostadsutbud och möjligheter till en mer varierad befolkningssammansättning. En viktig del av planförslaget består också i att skapa bättre kopplingar mellan Karlslund och övriga staden. En satsning på bra gång- och cykelförbindelser mot tågstationen, centrum, havet och andra viktiga rekreationsområden är viktiga för att ta tillvara de annars korta avstånden till dessa målpunkter. Även inom området föreslås ett sammanlänkande gång- och cykelstråk. Det så kallade Magnoliastråket länkar samman Karlslunds fyra delområden och bidrar till att skapa en identitet för området. Stråkets rörelse och aktivitet stärks genom fyra nya anslutande torg och
mindre platsbildningar. Utmed stråket nyskapas eller omgestaltas också tre parker med olika karaktär. En ny, tydlig entré skapas in till Karlslund som leder direkt upp till stadsdelstorget. Det tidigare torget har getts ett helt nytt läge för att kunna utgöra blickpunkten för den nya entrégatan och därmed bli det första man möts av när man kommer till området. Välkomna till Karlslund en på miljonen!
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 11 BAKGRUND OCH PROBLEMFORMULERING 12 SYFTE 12 UPPLÄGG OCH METODBESKRIVNING 13 AVGRÄNSNING 14 MILJONPROGRAMMET 17 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 18 GENOMFÖRANDET 22 Stadsplanerna 22 Arkitekturen och husens utformning 23 Hustyperna 25 Grönstrukturen och utemiljöerna 28 Trafiksystemet 29 DE EFTERFÖLJANDE PROBLEMEN OCH KRITIKEN AV MILJON- PROGRAMMETS OMRÅDEN 31 Kritiken och problemen kring områdenas utformning 32 Tomma lägenheter och sociala problem 35 Det ökande segregationsproblemet 35 DAGENS SYN PÅ MILJON- PROGRAMMET - ETT VARSAMT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 36 FÖRÄNDRINGSARBETEN 41 BAKGRUND 42 Socialt inriktat arbete under 1970-talet 42 Statligt subventionerade fysiska ombyggnationer under 1980-talet 42 Nedskärning av statliga bidrag och varsam förnyelse under 1990-talet 43 TIO OLIKA TYPER AV FÖRNYELSEÅTGÄRDER 45 ÅTGÄRDSKATEGORI 1-5 Jonna Kignell Förändringar av utemiljöerna 46 Fallstudie av Örtagården i Malmö revir och halvprivata zoner genom staket och grindar Fallstudie av Millesparken och Polstjärnan i Hällefors en satsning på kultur och konstnärlig utsmyckning Yttre förändringar av bebyggelsen 50 Fallstudie av Vallby i Västerås både Turn Around -omvandling och bevarandeinsatser Rivningar och demonteringar 52 Fallstudie av Stjärnbildsgatan, Bergsjön i Göteborg Nedmontering och omvandling till radhus Förtätning och ny bebyggelse 54 Fallstudie av Östra Gårdsten i Göteborg 44 nya småhus Lägenhetssammanslagningar och ändrad användning 56 Fallstudie av Kronogården i Trollhättan Seniorboendet Bo55 och nya studentlägenheter ÅTGÄRDSKATEGORI 6-10 Sara Lager Nya upplåtelseformer 58 Fallstudie av Hovsjö i Södertälje ny befolkningssammansättning efter omvandling till bostadsrätter Decentraliserad förvaltning och Boendeinflytande 60 Fallstudie av Holma i Malmö Självförvaltning av befintligt område Fallstudie av Norsborg i Botkyrka Boendeinflytande vid stadsförnyelse Socialt inriktade åtgärder 64 Fallstudie av Rinkeby i Stockholm Projektet Alla behövs Åtgärder för ökad trygghet 65 Fallstudie av Rosengård i Malmö Ökad trygghet genom belysningsåtgärder Ekologiskt inriktade åtgärder 68 Fallstudie av Västra Gårdsten i Göteborg Solhus-projektet LANDSKRONA 71 HISTORISK BAKGRUND 73 KARLSLUND BYGGS UT 74 LANDSKRONA IDAG 76
NULÄGESBESKRIVNING 79 KARLSLUNDS LÄGE I STADEN 80 BEFOLKNINGSSAMMANSÄTTNING 82 ÄGOFÖRHÅLLANDEN 82 TIDIGARE FÖRÄNDRINGS- ARBETEN 84 Pilängsprojektet 84 Norrestadsprojektet 84 Norrestad 2000 87 Karlslundsprojektet 88 BEBYGGELSESTRUKTUR 92 Skola och Utbildning 93 Vårdinrättningar 95 Idrottsanläggningar 95 Kommersiell service 95 Övriga verksamheter 95 GRÖNSTRUKTUR OCH UTEMILJÖ 96 Bostadsgårdarna 97 Större grönytor 97 Idrottsområdet 100 Grönområden i anslutning till Karlslund 100 Karlslundstorget 101 TRAFIKSTRUKTUR 102 Vägnätet 103 Gång- och cykelstråk 104 Kollektivtrafik 104 ANALYS 109 SAMMANHANG 111 Läge och kopplingar till olika målpunkter i staden 111 Identitet och karaktär 112 Miljonprogramskaraktär Idrottsområdet och Karlslundparken En mångkulturell stadsdel Landmärken Namnförvirring motverkar en tydlig identitet Tidigare förnyelseåtgärder 115 STRUKTURER 116 Bebyggelsestrukturen 116 Bebyggelsemönstret Hustyper och upplåtelseformer Karlslunds siluett Skalan Arkitekturen De intervjuades upplevelser och åsikter Grönstrukturen 122 Vegetationen Gårdarna Större grönytor Koloniodlingar Idrottsområdet Anslutande och omgivande grönområden Grönskan en länk till övriga staden De intervjuades upplevelser och åsikter Trafikstrukturen 130 Bilvägarna Entréerna Parkeringsytorna Gång- och cykelvägarna Kollektivtrafiken De intervjuades upplevelser och åsikter RUM 134 Gårdsrummen 135 De gröna rummen 136 Torgrummet 137 Gaturummen 137 Privat offentligt 138 FUNKTIONER 140 Offentlig service 140 De intervjuades upplevelser och åsikter Kommersiell service 140 De intervjuades upplevelser och åsikter Rörelser och offentliga mötesplatser 142 Rörelser Mötesplatser De intervjuades upplevelser och åsikter VÄRDERING 146 Kvaliteter att bevara 147 Tillgångar att arbeta vidare med och utveckla 147 Brister som bör åtgärdas 147 PLANFÖRSLAG 151 KONCEPT OCH HUVUDIDÉER 152 SAMMANHANG 156 Läge och kopplingar till olika målpunkter i staden 157 Stor expansion möjliggörs av Karlslunds läge
Satsning på hållbara kopplingar Identitet och karaktär 158 Bevarad miljonprogramskaraktär, men anpassad efter dagens behov! Förstärk det positiva i mångkulturen! Landmärken ger området identitet Namnsättning, skyltning och nya gatuadresser Tidigare förändringsarbeten 160 STRUKTURER 162 Bebyggelsestrukturen 163 Bebyggelsemönstret Hustyper och upplåtelseformer Arkitekturen Skalan Grönstrukturen 178 Vegetationen Gårdarna De större grönytorna Storleken Jonna Kignell Magnoliaparken Jonna Kignell Skogsparken Sara Lager Koloniodlingar Idrottsområdet Anslutande och omgivande grönområden Trafikstrukturen 188 Bilvägarna Entréerna Parkeringsytorna Kollektivtrafiken Gång- och cykelvägarna RUM 196 Gårdsrummen 197 De gröna rummen 197 Torgrummen 197 Gaturummen 197 Privat offentligt 198 FUNKTIONER 200 Offentlig service 200 Skola och utbildning Vårdinrättningar Kommersiell service 200 Rörelser och offentliga mötesplatser 200 Karlslundstorget Jonna Kignell Silverplatsen Sara Lager Studentplatsen Sara Lager Gullstrands plats Jonna Kignell Arne Jacobsens plats Sara Lager Perspektiv från Magnoliastråket 214 KÄLLFÖRTECKNING 219 BILAGA 1 226 BILAGA 2 228 BILAGA 3 228
INLEDNING INLEDNING 11
INLEDNING BAKGRUND OCH PROBLEMFORMULERING Stadsdelen Karlslund ligger i Landskrona och uppfördes under det så kallade miljonprogrammet på 1960- och 70-talet. Redan innan Karlslund var färdigutbyggt hade området drabbats av en rad problem i form av dåligt rykte, social obalans och tomma lägenheter. Sedan dess har fastighetsägaren, AB Landskronahem, vidtagit en rad åtgärder och förnyelseprogram i syfte att förbättra både de fysiska miljöerna och det sociala klimatet i området. Stora förbättringar har åstadkommits till följd av insatserna, men fortfarande anses Karlslund vara en av de minst attraktiva stadsdelarna i Landskrona, med hög andel låginkomsttagare och hushåll med utländsk bakgrund. Kommunen saknar en helhetsomfattande plan för områdets utveckling. Några riktlinjer finns varken angivna i den aktuella översiktsplanen eller i några fördjupade studier. För att Landskronahems, och andras, åtgärder skall vara verkningsfulla för Karlslund i sin helhet, och inte bara utgöra punktinsatser med verkan för ett specifikt område, krävs en övergripande syn på områdets samtliga delar. SYFTE Syftet med vårt examensarbete är att ta fram ett kunskapsunderlag för Landskrona kommun gällande den framtida utvecklingen av stadsdelen Karlslund. Arbetet har två huvudsakliga mål. Det första är att, genom en omfattande analys, visa på vilka bevarandevärda kvaliteter som finns i området idag, liksom på vilka brister som behöver åtgärdas i framtiden. Det andra målet är sedan att föreslå åtgärder som tar tillvara dagens kvaliteter och kan förbättra bristerna. Genom ett välgrundat och genomtänkt planförslag, på såväl övergripande nivå som i detaljlösningar, hoppas vi kunna föreslå åtgärder för Karlslund som leder till att området utvecklas till en attraktiv stadsdel i Landskrona. För att på ett rättvist sätt kunna göra dessa bedömningar och åtgärdsförslag anser vi att det är viktigt med en bred förståelse för den typ av områden som Karlslund representerar. Ett underliggande syfte med arbetet är därför även att, på ett nyanserat sätt, beskriva miljonprogrammets bakgrund och grundläggande idéer. Vi anser att det är viktigt att inte redan från början dra några generella slutsatser om vad som bör åtgärdas i området, enbart grundat på den allmänna bilden av miljonprogramsområden som storskaliga, monotona, och otrygga. Ett planförslag för områdets utveckling bör bygga på en grundlig analys av vilka problem och brister som är specifika för just Karlslund. 12
INLEDNING UPPLÄGG OCH METODBESKRIVNING Examensarbetet är indelat i åtta kapitel. Efter denna inledning följer två kapitel som övergripande behandlar bakgrunden till miljonprogrammet samt de förändringsarbeten som bedrivits i dessa områden sedan de byggdes. I kapitlet Miljonprogrammet ges en kort historisk bakgrund till riksdagens beslut om att bygga en miljon bostäder under åren 1965-74, samt en beskrivning av de planeringsideal som rådde under denna tid. Vi beskriver även den kritik som uppkommit av miljonprogrammet i efterhand, samt synen på dessa områden idag. I kapitlet Förändringsarbeten har vi studerat några av de omfattande förändringsprojekt som bedrivits i miljonprogrammets områden sedan de stod färdiga i mitten på 1970-talet. Först ges en kort bakgrundsbeskrivning av förutsättningarna för förändringarna. Sedan beskrivs de olika åtgärdstyper som man använt sig av runt om i landet för att hantera de problem som uppstått i denna typ av områden. Vi har valt att dela in åtgärderna i tio olika kategorier med olika inriktning och sedan beskrivit fem av dessa var. Varje kategori exemplifieras också genom en eller ett par korta fallstudier. Underlaget till fallstudierna har inhämtats genom litteraturstudier eller genom besök på plats. Jonna har beskrivit de fem första kategorierna och Sara har beskrivit de fem sista. I kapitlen 4 och 5 ger vi en beskrivning av Landskrona respektive stadsdelen Karlslund. Där redogörs både för den historiska utvecklingen och för dagens situation. Det sjätte kapitlet innehåller vår analys av området. Denna har delats in i fem delar; Sammanhang, Strukturer, Rum, Funktioner och Värdering. Denna indelning har valts för att analysen skall vara så heltäckande som möjligt och ta hänsyn till de många olika aspekter som finns på ett område, både i den lilla och den stora skalan. verksamma i Karlslund. Totalt har trettio boende och tio anställda i området deltagit i intervjuerna. Intervjuerna med de boende har skett på olika offentliga platser i Karlslund såsom vid torget, lekplatserna, odlingslotterna, utmed gång- och cykelvägarna och så vidare. De anställda har vi besökt vid deras respektive arbetsplatser. De mycket givande och intressanta åsikter som framkommit genom dessa samtal redovisas under egna underrubriker i analysen. I slutet av analyskapitlet sammanfattas de viktigaste slutsatserna under rubriken Värdering. Den sista delen av examensarbetet utgörs av ett planförslag för Karlslunds framtida utveckling. Först redovisas vårt koncept och våra huvudsakliga idéer. Sedan följer en beskrivning av hur förslaget anknyter till och påverkar de resultat som framkommit i analysen. Indelningen av kapitlet följer därför den i analysen och tar upp förslagets inverkan på samtliga rubriker; Sammanhang, Strukturer, Rum och Funktioner. De platser som vi anser är särskilt viktiga i förslaget har studerats mer i detalj. Totalt har fem platsbildningar och tre parker gestaltats på en mer detaljerad nivå. Jonna har ansvarat för utformningen och detaljlösningarna för nya Karlslundstorget och Gullstrands plats samt för Storleken och Magnoliaparken. Sara har ansvarat för gestaltningen av Silverplatsen, Studentplatsen, Arne Jacobsens plats samt Skogsparken. För att olika delar av arbetet skall kunna läsas fristående beskrivs varje rubrik utförligt och uttömmande. Av denna anledning kommer det i vissa fall att förekomma upprepningar för den som läser arbetet i sin helhet. Vår egen analys och bild av området har även kompletterats genom intervjuer med de boende och 13
INLEDNING AVGRÄNSNING Eftersom detta är ett examensarbete inom fysisk planering har vi valt att enbart studera hur man med hjälp av fysiska åtgärder kan arbeta med området Karlslund i framtiden. Fokus ligger också på områdets yttre miljö och inte på de enskilda lägenheterna. Vi anser att det är viktigt att fysiska åtgärder kompletteras med sociala insatser, men detta ligger utanför ramen för detta examensarbete. Några sociala åtgärdsförslag kommer inte att ges här. 14