Varu- och serviceförsörjning i Linköpings kommun utom centralorten med omland

Linköpings kommun Dnr 99.1073 Landsbygdsgruppen Laila Johansson, 013-20 65 31 Bengt Pettersson, tel 013-20 61 66 Varu- och serviceförsörjning i Linköpings kommun utom centralorten med omland

Innehåll Summering 3 Remiss 5 Bakgrund och syfte 6 Statliga stödformer 7 Kommunala stödformer och riktlinjer 9 Planområde och butiksstruktur 13 Enkät till butiker och varubussar, resultatredovisning 14 Beskrivningar och förslag per upptagningsområde 18 Prioritering av butiker för statligt och kommunalt stöd 27 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Förteckning över butiker Regler för erhållande av kommunalt bidrag till butik utanför centralorten för hemsändning av dagligvaror AVTAL Varuhemsändning genom lantbrevbärare Hemsändningsverksamheten via butik och lantbrevbärare 1997 och 1998 Regler för erhållande av kommunalt bidrag till varubussar Bilaga 6 Detaljhandelsenkät 1999 Karta 1 Karta 2 Karta 3 Linköpings centralort med omland Butiker och varubusslinje Planområden Sammanträdesprotokoll från Kommunfullmäktige 2000-06-20

Summering Förslag till ny varuförsörjningsplan för landsbygdsområdet i Linköpings kommun har utarbetats för att ersätta den som godkändes av kommunfullmäktige 1991. Planens syfte är att ge riktlinjer för åtgärder som befrämjar en tillfredsställande dagligvaruförsörjning. Planen utgör ett viktigt och nödvändigt underlag för bedömning i samband med ansökningar om statligt och kommunalt ekonomiskt stöd. De statliga stödformer inom området kommersiell service som gäller idag, hemsändningsbidrag, investeringsbidrag, landsbygdslån och servicebidrag, redovisas i planen liksom kommunala stödformer och riktlinjer. När det gäller det sistnämnda föreslås en förändring nämligen att kommunalt bidrag för hemsändning till servicehus eller liknande ska kunna utgå till alla dagligvarubutiker utanför Linköpings tätort. Nu gällande regler tillåter detta bara till dagligvarubutiker i småorter. I övrigt föreslås inga väsentliga förändringar i regler och övriga skrivningar. Det kan tilläggas att kommunstyrelsen så sent som 1997 beslutade om ändrade riktlinjer och regler för lån och borgen för lån för igångsättning eller investering i butiksrörelse. För att få underlag till att göra bedömningar och förslag till åtgärder för landsbygdshandeln genomfördes en detaljhandelsenkät första halvåret 1999. Enkäten innehöll bl a frågor om företagsform, butikslokal, omsättning, antal sysselsatta, sidoverksamheter, varuleveranser till kommunala serviceinrättningar, kommunalt och statligt stöd. Samtliga 20 dagligvarubutiker samt 2 varubussar inom Linköpings kommuns landsbygdsområde besvarade enkäten. Med landsbygdsområdet avses Linköpings kommun utom centralorten med ett mindre omland. Bruttoomsättningen, omräknat i 1998 års penningvärde, har under perioden 1988-1998 totalt för dagligvarubutikerna inom det aktuella området minskat från 344 milj/år till 325 milj/år. En minskning har totalt sett skett både för serviceorter och småorter. Av de butiker som fanns kvar 1998 hade 12 butiker en lägre omsättning jämfört med för 10 år sedan. Övriga 8 butiker hade en högre bruttoomsättning. Medelvärdet när det gäller bruttoomsättningen 1998 var för butiker i serviceorter 23,3 milj och för butiker i övriga tätorter 5,1 milj. Av enkätresultatet framgår också att butikslokalerna blivit större och att antalet sysselsatta per butik har blivit något färre. Ett 10-tal butiker levererar med viss regelbundenhet varor till kommunala serviceinrättningar. Många butiker är intresserade av att utöka med ytterligare sidoverksamheter som t ex apoteksservice, utlämning av systemvaror, ombud för Svenska Spel och ATG, kommuninformation, postservice, Turism, minuten/bankomat. Planområdet har delats in i 4 upptagningsområden nämligen norra, västra, östra och södra. Beskrivningar i form av befolkningsstatistik, butiksredovisning, teoretiskt konsumtionsunderlag, bruttoomsättning, täckningsgrad samt förslag till åtgärder finns för varje område. Om aktuell befolkningsprognos (från våren 1999) slår in kommer befolkningen och därmed konsumtionsunderlaget generellt sett att minska i tätorterna och öka inom övrig landsbygd under den närmaste 10-årsperioden. Täckningsgraden, d v s butikernas bruttoomsättning dividerat med det teoretiskt beräknade konsumtionsunderlaget, för åren 1988 och 1998 varierar mellan de olika upptagningsområdena. För norra upptagningsområdet har täckningsgraden sjunkit kraftigt från 66 % till 53%, medan för västra motsvarande värde sjunkit endast mar- 3

ginellt till 48 %. Täckningsgraden för östra och södra upptagningsområdet har sjunkit från en redan låg nivå och uppgår 1998 till drygt 35 resp 34 %. För att förbättra förutsättningarna för att utvecklas och konkurrera med lågprishandeln bör landsbygdshandeln stödjas i enlighet med landsbygdsprogrammets intentioner. Här ska särskilt framhållas målsättningen att utveckla dagligvarubutikerna till att vara bygdens servicecentra. Därför föreslås att de önskemål från butikerna om att utöka med ytterligare sidoverksamheter i möjligaste mån ska tillgodoses och att kommunen därvid tar initiativet och driver denna fråga så att ett positivt resultat uppnås. När det gäller kommunal information i butik planeras (jan 2000) för övrigt ett projekt med IT-café i Skeda udde och Ulrika. Utöver hemsändningsbidraget anser kommunen att övrigt statligt och kommunalt ekonomiskt bidrag ska satsas på butiker som fyller en avgörande funktion för den lokala servicen, men vars kundunderlag inte är så stort att butikens fortsatta existens är garanterad. Från år 2000-01-01 ska därför, enligt kommunens uppfattning, dagligvarubutikerna i tätorterna Askeby, Bankekind, Bestorp, Brokind, Gistad, Nykil, Ulrika och Skeda udde prioriteras för statligt och/eller kommunalt stöd. I det fall sommarbutiken i Sandvik åter blir åretruntöppen dagligvarubutik bör denna också prioriteras enligt ovan. 4

Remiss Förslaget till varu- och serviceförsörjningsplan 1999 för Linköpings kommun utom centralorten har under tiden 1999-12-01 2000-01-10 varit remitterad till landsbygdsbutikerna, bygdegrupperna och landsbygdsgruppen för synpunkter. Endast Brokinds Boendeförening och Ulrika byalag har lämnat skriftliga svar. Båda bygdegrupperna var positiva till förslaget och deras remissförslag föranleder inga förändringar. Ulrika byalag påpekar att vägarna måste bli bättre samt vill att ett slakteri för den lokala köttproduktionen öppnas. De önskar också att en konsulent för lokal odling anställs samt att kommunen hjälper till att påverka grossisterna att föra mindre förpackningar. 5

Bakgrund och syfte Allmänt Den senaste varuförsörjningsplanen för Linköpings kommun godkändes av kommunfullmäktige 1991. En förenklad varuförsörjningsplan benämnd Stöd och riktlinjer för varuförsörjningen i Linköpings kommun utom centralorten antogs av kommunstyrelsen 1994. Tidigare fullständiga planer från 1984 och 1991 liksom föreliggande varuförsörjningsplan bygger bl a på dagligvarubutiksinnehavarnas svar på enkäter gällande butiksverksamheten. Inte minst omsättningssiffrorna är intressanta i sammanhanget. Varuförsörjningsplanens syfte är att ge riktlinjer för åtgärder som befrämjar en tillfredsställande dagligvaruförsörjning inom planeringsområdet. Planen behandlar försörjningen av dagligvaror i tätorter och övrig landsbygd inom Linköpings kommun utom centralorten Linköping. Av planen framgår vilka dagligvarubutiker som finns idag. Det är viktigt att varuförsörjningen blir belyst med utgångspunkt från bl a möjliga framtida utbyggnadsplaner, befolkningsprognoser och konsumtionsunderlag. Statligt stöd till landsbygdshandeln lämnas endast om kommunen har planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av stöd kan bedömas (SFS 1994:577 28 ). En av varuförsörjningsplanens allra viktigaste uppgifter är därför att redovisa vilka butiker som i första hand bör komma ifråga när det gäller ekonomiskt stöd från stat och kommun. Målsättningar i landsbygdsprogrammet Under landsbygdsprogrammets avsnitt om kommersiell och samordnad service anges följande målsättningar: landsbygdsbor ska ha möjlighet att inom sitt hemområde kunna göra dagligvaru inköp, i första hand från en butik, men om sådan saknas från varubuss skapa förutsättningar genom ökat befolkningsunderlag så att en dagligvarubutik kan finnas i varje tätort utveckla dagligvarubutiken till att vara bygdens servicecentra verka för att kommunens inköp upphandlas lokalt verka för att lokalt odlade och producerade produkter försäljs i den lokala dagligvarubutiken eller annat försäljningsställe 6

Statliga stödformer Stöd kan lämnas enligt förordningen SFS 1994:577 om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service. Stöd till kommersiell service lämnas enligt 24 som hemsändningsbidrag, investeringsbidrag, landsbygdslån och servicebidrag. Stöd kan enligt 25 lämnas för att det skall kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och drivmedel i glesbygds- och landsbygdsområden som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. I vissa fall kan stöd lämnas till fackhandelsservice. Stöd kan enligt 26 i förordningen lämnas till 1. kommuner, 2. näringsidkare med fasta försäljningsställen för dagligvaror eller drivmedel, 3. näringsidkare med fasta försäljningsställen för fackhandelsvaror, om det finns särskilda skäl, och 4. näringsidkare som åker omkring med varubuss och säljer dagligvaror till konsumenter, om det finns särskilda skäl. Hemsändningsbidrag Enligt 30 kan stöd till kommersiell service lämnas som hemsändningsbidrag till kommuner som helt eller delvis bekostar hemsändning till hushåll av dagligvaror. Hemsändningen ska ske på ett ändamålsenligt sätt och utan onödiga kostnader. Bidrag kan även lämnas för kommunens direkta kostnader för att anordna särskilda inköpsturer. Länsstyrelsen i Östergötland lämnar hemsändningsbidrag enligt följande: statligt hemsändningsbidrag lämnas med högst 50 % om det kommunala hemsändningsbidraget uppgår till minst 40 kr per hemsändning, dock kan statligt bidrag lämnas med högst 45 kr per hemsändning. För kommunala hemsändningsbidrag lägre än 40 kr per hemsändning lämnas statligt bidrag med högst 35 %. Kommunerna ska lämna ansökan om hemsändningsbidrag till länsstyrelsen efter budgetårets slut, alltså i början av året. Grundläggande för att statligt hemsändningsbidrag ska betalas ut är att hemsändningen avser försörjning av hushållen på landsbygden. Investeringsbidrag Bidrag kan beviljas för ny-, till- eller ombyggnad eller större reparation av de lokaler som behövs för verksamheten och för inredning och annan utrustning. Bidrag kan lämnas med 20 % av investeringskostnaden, men stödandelen prövas från fall till fall. Bidrag kan även lämnas för utbildningsinsatser för butiksägare och anställda inom dagligvaruhandeln samt för anlitande av extern konsult för utarbetande och genomförande av åtgärdsprogram. Bidragsandelen för dessa ändamål kan lämnas med högst 50 %. Eget arbete är ej stödgrundande. Utbetalning av bidraget sker när investeringen har genomförts och redovisats. Investeringsbidraget är villkorat på så 7

sätt att stödmottagaren kan bli skyldig att betala tillbaka om rörelsen säljs, läggs ner eller om denne bryter mot andra föreskrifter för bidraget. Länsstyrelsens möjlighet att återkräva bidrag upphör successivt under ett antal år. Landsbygdslån Lån kan beviljas för samma investeringsändamål som nämns ovan och dessutom för anskaffning av butiksfastighet och varulager samt inventarier. Ett landsbygdslån ska återbetalas inom en viss tid och räntan på lånet uppgår till det gällande diskontot + 4,25 %. Viss möjlighet finns till tidsbegränsad amorterings- och räntefrihet. Ett landsbygdslån kan sägas upp till omedelbar betalning om stödmottagaren bryter mot föreskrifter för lånet. Servicebidrag Denna typ av bidrag kan endast lämnas om det finns särskilda skäl och när andra åtgärder har prövats men inte visat sig ändamålsenliga. Servicebidrag får lämnas med högst 150 000 kronor per år under en treårsperiod. Frågan om servicebidrag kan lämnas måste prövas särskilt för varje år. Generellt när det gäller stöd till kommersiell service får investeringen som stödet avser inte påbörjas innan beslut om stöd är fattat. För vissa investeringar som har ålagts genom föreskrifter i lag kan investeringsbidrag lämnas med en högre andel än 20 % av investeringskostnaden, men även detta prövas från fall till fall. Dessa investeringar avser ersättning av köldmedia samt installation av återvinningssystem för bensingas. 8

Kommunala stödformer och riktlinjer Hemsändningsbidrag till dagligvarubutiker Dagligvarubutiker utanför Linköpings tätort kan få bidrag för hemsändning av varor till hushåll om de följer de regler som fastställs av kommunen. Nu gällande regler (se bilaga 2) antogs av kommunstyrelsen 1994-01-18. Enligt reglerna får hemsändning endast ske en gång per vecka och till permanent boende hushåll. Bidrag utgår enligt huvudregeln för alla hushåll som har mer än 1,5 km till sin närmaste butik och bor utanför tätort. Hemsändningsbidraget i detta fall uppgår år 1999 till 50 kr. Bidrag om 40 kr utgår för hemsändning av dagligvaror till hushåll inom tätort som på grund av handikapp eller sjukdom saknar möjlighet att själva ta sig till butiken. För hemsändning av dagligvaror till hushåll boende i servicehus i småorter utgår år 1999 20 kr. Kommunen betalade 1998 ut 88 920 kr i hemsändningsbidrag till dagligvarubutiker. Nettokostnaden för detta m fl uppgifter framgår av bilaga 4. Förslag till förändringar Bidrag för hemsändning till servicehus eller liknande enligt reglerna 7 föreslås kunna utgå till alla dagligvarubutiker utanför Linköpings tätort. Landsbygdsgruppen tillstyrkte detta förslag 1999-06-02. Bidrag till dagligvarudistribution via lantbrevbärare Linköpings kommun tecknade i slutet av 1994 avtal med Postverket om varuhemsändning via lantbrevbärare (se bilaga 3) Huvudregeln i avtalet är att kommunens hemsändningsregler mellan handlare och kommunen gäller och ska följas. Enligt avtalet ska kommunen betala 200 kr per fast kund och månad (exklusive moms). Avgiften ska justeras årligen per den 1 januari med hänsyn till förändring av konsumentprisindex. Kommunen betalade 1998 ut 21 600 kr i hemsändningsavgift till Posten. Nettokostnaden för detta m fl uppgifter framgår av bilaga 4. Stöd till varubussar Endast två varubussar, varav en är verksamhetsmässigt kopplad till en dagligvarubutik, försäljer idag (hösten 1999) livsmedel inom Linköpings kommuns landsbygdsområde. För hushållen fyller varubussarna ungefär samma funktion som hemsändningen av varor från butik. För en del hushåll kan varubussen vara ett mer attraktivt alternativ än hemsändning, eftersom man själv kan se de varor man köper. Inom områden där butik saknas eller där ingen butik erbjuder hemsändningsservice kan försäljning från varubuss vara av särskilt stort värde. Enligt beslut i kommunfullmäktige kan bidrag utgå till varubuss för försäljning av dagligvaror till permanent boende hushåll inom sådana områden som beskrivs ovan. Det är ett absolut krav att varubussen inte konkurrerar på ett otillständigt sätt med permanent butik Bidrag utgår som ett schablonbelopp som beräknas per år (se bilaga 5). Utgångspunkt för beräkningen är att varubussverksamheten så långt som möjligt ska jämställas med hemsändning av dagligvaror från butik. Under en kort tid i början av 1990-talet erhöll en varubuss bidrag från kommunen. 9

Lån och borgen Kommunstyrelsen beslutade 1997-11-18 om ändrade riktlinjer och regler för lån eller borgen enligt nedan. Riktlinjer för lån eller borgen Efter skriftlig ansökan, ställd till kommunen, kan kommunen lämna direkt lån eller teckna borgen för lån för igångsättning eller investering i butiksrörelse. Lån eller borgen kan lämnas till näringsidkare med fast försäljningsställe där dagligvaror eller drivmedel säljs. Lån eller borgen kan lämnas för att underlätta nystart, butiksöverlåtelse samt för investeringar i byggnader och inventarier. Lån eller borgen lämnas i undantagsfall och efter särskild prövning. Lån eller borgen är endast avsedda för de prioriterade butikerna. För borgen gäller de regler som fastställs i särskild borgenspolicy (KF 1996-12-18, 219, Dnr 96.628). För lån gäller de regler som anges i bilaga till dessa riktlinjer. Regler för lån Handläggning Ansökan om lån skall ställas till kommunen. Ansökan om lån skall beredas av näringslivskontoret och kommunledningskontoret gemensamt. Kommunledningskontoret skall därvid svara för riksbedömning, bedömning av säkerhet mm. Näringslivskontoret skall svara för kontakter med låntagare samt bedömning av behov av butik mm. Till ansökan skall fogas de handlingar som behövs för bedömning av låneärendet och kreditrisken samt de övriga handlingar som sökande önskar åberopa. Kommunledningskontoret skall lämna yttrande över ansökan till kommunstyrelsen. Yttrandet skall ingå i gemensam skrivelse där även näringslivskontorets bedömning ingår. I samband med underskrift av lånehandlingar skall sökande lämna bevis om försäkring registreringsbevis för ev bolag övriga behörighetshandlingar. Lån kan utbetalas efter lagakraftvunnet beslut i kommunstyrelsen. 10

Lånevillkor Lån får lämnas med en löptid på högst 10 år. Amorteringsfrihet kan lämnas i högst 2 år. Räntan för lånet skall vara bunden med en räntebindningstid på 2 år. Räntan skall utgå med en räntesats som vid varje räntebindningstidpunkt fastställs efter gällande obligationsränta för bostäder (NBB) med ett påslag med 1,5 procentenheter. Kommunstyrelsen skall fastställa löptid och eventuell amorteringsfrihet. Säkerhet Vid långivning skall kommunstyrelsen ange vilken form av säkerhet som accepteras för sitt risktagande. Säkerhet kan lämnas som inteckning i fast egendom, företagsinteckning eller personlig borgen. Säkerheterna kan kombineras. I samband med långivning skall regressavtal upprättas för att ytterligare reglera kommunens och låntagarens åtaganden och skyldigheter. Försäkring Som villkor för kommunalt lån gäller att den investering för vilken lånet lämnas skall vara försäkrad på ett betryggande sätt. Bevis om försäkring skall lämnas i samband med att lånet undertecknas. Riskbedöming Som underlag för kommunledningskontorets bedömning av kreditrisk skall kontoret inhämta ekonomisk information om företaget. Eftersom långivning sker för att säkra varuförsörjning bör kommunen acceptera en högre kreditrisk än vid annan långivning. Uthyrning av butikslokaler Kommunen äger butikslokalerna i Nykil, Brokind, Bankekind och Askeby. Hyrorna beräknas numera efter kvmpris (kallhyra). En viss hyresanpassning av butikshyrorna skedde 1994-1996. Vid tillfälliga akuta ekonomiska kriser kan hyresnivån tillfälligt sänkas för att värna om varuförsörjningen i området. Kommunen ska dock garanteras ett visst lägsta hyresbelopp. 11

När det gäller övriga butiker som ingår i kommunens grupp av s k prioriterade butiker och där lokalerna har extern ägare kan kommunen gå in och förhyra butikslokal, för att därefter tillämpa andrahandsuthyrning med anpassad hyressättning. Hyressättningen av kommunägda butikslokaler ska i sådana vall vara vägledande. Lokal upphandling Redan 1983 uttalade kommunfullmäktige att kommunen, inom ramen för upphandlingsreglementet för sina lokala verksamheter, så långt som möjligt borde tillämpa lokal upphandling i nedläggningshotade och ur varuförsörjningssynpunkt strategiskt belägna butiker. I början av 1990-talet tecknades i några fall butiksavtal gällande upphandling mellan kommun och butik. Hösten 1999 finns inget gällande butiksavtal tecknat mellan kommunen och någon av småbutikerna på landsbygden. Däremot levererar ett antal butiker regelbundet varor till kommunala enheter utan att butiksavtal har tecknats. Enligt landsbygdsprogrammet ska det undersökas vilka möjligheter kommunen har att för sin verksamhet göra inköp lokalt. Som ett första steg avser landsbygdsgruppen att under första halvåret år 2000 inbjuda berörda till ett seminarium om frågor kring lokal upphandling. Alternativt kommer ett sådant seminarium att arrangeras på regional nivå. Övrigt stöd Landsbygdsgruppen med tillhörande småbutiksgrupp verkar som idégivare för att utveckla landsbygdshandeln. Exempel på åtgärder är utskick till hushållen med uppmaning om ökad köptrohet, undersökning av hushållens köpvanor, butikssamråd, stöd i samband med myndighetskontakter mm. När det gäller landsbygdsprogrammets målsättning att verka för att lokalt odlade och producerade produkter försäljs i den lokala dagligvarubutiken eller annat försäljningsställe påbörjades hösten 1999 ett projekt som anknyter till detta. På uppdrag av landsbygdsgruppen genomför jordbruks-, småbutiks- och näringslivsgruppen projektet närodlade livsmedel m fl landsbygdsproducerade produkter Projektets huvudsakliga syfte är att skapa kontakter mellan producenter, dagligvarubutiker och konsumenter så att närproducerade produkter kan säljas lokalt. 12

Planområde och butiksstruktur Allmänt Varu- och serviceförsörjningsplanen omfattar geografiskt Linköpings kommun utom centralorten med dess närmaste omland (se karta 1). Stadsdelen Tallboda ingår i planen beroende på att ortens butik har ett upptagningsområde som sträcker sig ut över närliggande landsbygdsområde. Butiker och varubussar Inom planområdet finns 20 dagligvarubutiker varav en butik också med varubussverksamhet. Därutöver finns ytterligare en varubuss. Dagligvarubutikernas läge och varubussarnas ungefärliga kundområde framgår av karta 2 samt redovisas med namn och innehavare i register i bilaga 1. Av karta 2 framgår också var dagligvarubutiker lagts ned under 1990-talet. Butikernas upptagningsområden För att undvika att information, t ex omsättning, lämnas ut om enskilda dagligvarubutiker har planområdet delats in i fyra större upptagningsområden nämligen norra, östra, södra och västra (se karta 3). 13

Enkät till butiker och varubussar En av de viktigaste underlagen för upprättande av kommunens varuförsörjningsplan är den enkät till berörda dagligvarubutiker och varubussar som genomfördes våren 1999. Samtliga butiks- och varubussinnehavare besvarade ett antal frågor om sin verksamhet (se bilaga 6). Butikerna lämnade bl a uppgifter om lokalytor, företagsform, omsättning, kostnader för verksamheten, antal sysselsatta, sidoverksamheter, leveranser till kommunala serviceinrättningar mm. Nedan redovisas i sammanfattande form en del av enkätresultatet. I de fall där uppgifter finns tillgängliga från motsvarande enkät 1989 redovisas dessa för jämförelsens skull. Det bör noteras att inte alla butiker besvarat alla frågor. Eftersom det endast finns två varubussar sker ingen resultatredovisning för dessa. Företagsform 1998 Dagligvarubutikerna fördelar sig efter företagsform enligt följande: Aktiebolag 15 butiker Handelsbolag 1 Kooperationen 2 Kommanditbolag 1 Enskild firma 1 Huvudleverantör av dagligvaror till butikerna 1998 ICA 11 butiker Dagab 7 KF 2 Butikernas försäljningsyta Försäljningsyta (kvm) -99 100-249 250-499 500- Totalt Antal butiker 1989 9 9 4 4 26 Antal butiker 1998 3 6 4 6 20 Av tabellen framgår tydligt dels att antalet butiker minskat de senaste 10 åren dels att butikernas storleksstruktur har förändrats. År 1989 fanns 9 butiker med en försäljningsyta mindre än 100 kvm. Tio år senare finns endast 2 butiker kvar i denna storleksklass efter att en av de minsta butikerna byggt ut under 1999. Antalet butiker i den största storleksklassen, 500 kvm eller mer, har ökat med två. 14

Antal sysselsatta Här ingår butiksinnehavare om denne/dessa arbetar i butiken. Antal sysselsatta 1-2 3-5 6-9 10-19 20- Totalt Antal butiker 1989 4 10 2 7 3 26 Antal butiker 1998 4 6 5 4 1 20 Utan att någon närmare analys har gjorts kan ändå konstateras att antalet sysselsatta generellt sett har minskat i de undersökta butikerna den senaste 10-årsperioden Bruttoomsättning Bruttoomsättningen anges i 1998 års penningvärde. Milj kr -4,9 5,0-9,9 10,0-19,9 20,0-39,9 40,0- Totalt Antal butiker 1989 8 8 2 7 1 26 Antal butiker 1998 5 6 4 4 2 21 Bruttoomsättningen 1998 för den nedlagda butiken i Vikingstad ingår. Här kan noteras att antalet dagligvarubutiker i omsättningsklasserna upp t o m 9,9 milj har minskat under den senaste 10-årsperioden. En uppdelning i serviceorter och övriga tätorter/områden visar att samtliga 9 dagligvarubutiker i den senare kategorin hade en bruttoomsättning som understeg 10 milj kr 1998. Bruttoomsättningen i milj kr uppdelad på dagligvarubutiker i serviceorter och övriga tätorter/områden framgår av nedanstående tabell: 1988 1998 Serviceorter 286,4 83,3% 279,1 85,9% medelvärde 22,0 23,3 Övr tätorter/områden 57,5 16,7% 45,8 14,1% medelvärde 4,4 5,1 Totalt 343,9 324,9 En närmare analys av enkätresultatet visar att 12 av de butiker som fanns kvar 1998 hade en lägre bruttoomsättning jämfört med för 10 år sedan. Övriga 8 butiker hade en högre bruttoomsättning. 15

Sidoverksamheter 1998 Av nedanstående sammanställning framgår vilka sidoverksamheter dagligvarubutikerna har idag samt vilket intresse som finns för att utöka med andra servicefunktioner. Sidoverksamhet Antal butiker som erbjuder denna service idag Antal butiker som är intresserade av att utöka med denna service Antal butiker som ej är intresserade av att erbjuda denna service Apoteksservice 8 10 1 Utlämning av systemvaror 2 12 2 Bensinförsäljning 4 6 Ombud för Sv spel 10 6 2 Ombud för ATG 2 9 3 Lottförsäljning 14 1 2 Hemsändning via butik 11 2 4 Hemsändning via lantbrevbärare 3 3 6 Fiskekortsförsäljning 6 3 3 Kommuninformation )t ex via anslagstavla) 5 6 3 Biblioteksservice 9 Postservice 3 4 4 Post i butik 3 3 5 Kemtvätt 4 2 6 Turism 1 7 3 Minuten/bankomat 12 2 Övrigt 4 2 1 Av sammanställningen framgår att relativt många butiker är intresserade av att utöka med sidoverksamheter. Några av de mest eftersökta sidoverksamheterna är apoteksservice, utlämning av systemvaror, ombud för ATG. I de flesta fall är det butiken själv som ser till att en utökning av serviceutbudet sker. Kommunens landsbygdsgrupp har dock vid flera tillfällen gett sitt stöd när butik ansökt om ombudsskap el liknande. Det senaste fallet gällde systembolaget, till vilket landsbygdsgruppen föreslog en utökning av möjligheterna att inrätta fasta utlämningsställen för systemvaror. I övrigt kan nämnas att antalet dagligvarubutiker som är tipsombud har minskat kraftigt den senaste 10-årsperioden. År 1989 var det 24 butiker mot 10 år 1998 som var tipsombud. 16

Varuleveranser till kommunala serviceinrättningar 1998 Butiker i serviceorter Butiker i övriga tätorter/områden Barnomsorg 5 5 Skola 4 1 Äldreomsorg 4 3 Inga varuleveranser 5 3 Här kan tilläggas att varuleveranser i de flesta fall sker minst en gång/vecka. Kontakter med kommunen På frågan hur kommunen handlagt butikens ärende/n svarade dagligvarubutikerna enligt nedan: Antal butiker Mycket bra 3 Bra 5 Mindre bra 2 Dåligt 1 Ansökan om statligt eller kommunalt stöd Sju dagligvarubutiker har någon gång sökt statligt eller kommunalt stöd. När det gäller statligt stöd har det handlat om lån och bidrag till om- och utbyggnad av lokaler samt för kyl- och fryskonvertering. Kommunen har i några fall beviljat lån till butik i samband med nytillträde. Kundråd Två butiker svarade i enkäten att det finns kundråd kopplat till butiken. Ytterligare 4 butiker svarade att de var intresserade av att kundråd fanns. 17

Beskrivningar och förslag per upptagningsområde Norra Norra upptagningsområdet omfattar geografiskt Vreta kloster kommundel med tätorterna Ljungsbro och Berg. Ljungsbro är naturligt centrum för hela området. Där finns bl a vårdcentral, folktandvård, biblioteksfilial, post, apotek, bank samt 3 dagligvarubutiker. Dagligvarubutik finns också i Berg samt vid Sandvik (den senare endast sommarbutik fr o m okt 1999). Befolkning 1988 1998 2005 2010 Tätorter 7 730 7 700 7 353 6 827 Övrig landsbygd 1 974 2 320 2 494 2 591 Hela området 9 704 10 020 9 847 9 418 Butiker inom området Nr Butiksnamn Huvudleverantör Sidoverksamheter Leverans till kom inrättn 1 ICA Brunnby ICA lottförsäljning barnomsorg hemsändning skola kemtvätt 2 Konsum Ljungsbro KF - - 3 Ljungsbrohallen Dagab utlämn systemvaror - Svenska spel ATG lottförsäljning kommuninfo 4 Vretahallen ICA Svenska spel Barnomsorg lottförsäljning skola hemsändning postservice kemtvätt privpak 5 Sandviks Campingbutik Dagab lottförsäljning - hemsändning kommuninfo turism Varubuss som försäljer dagligvaror trafikerar den centrala och västra delen av upptagningsområdet. Teoretiskt konsumtionsunderlag, milj kr 1998 års prisnivå 1988 1998 2005 2010 Tätorter 148,4 147,8 141,2 131,1 Övrig landsbygd 37,9 44,6 47,9 49,7 Hela området 186,3 192,4 189,1 180,8 18

Bruttoomsättning och täckningsgrad 1998 års prisnivå 1988 1998 Bruttoomsättning 123,3 101,7 Täckningsgrad % 66,2 52,9 Analys Aktuell prognos anger att befolkningen i tätorterna minskar och den övriga landsbygdens befolkning ökar under den närmaste 10-årsperioden. Sammantaget för hela området kommer i så fall konsumtionsunderlaget att minska under denna period. När det gäller butikernas bruttoomsättning har denna totalt sett sjunkit markant under den senaste 10-årsperioden. Täckningsgraden d v s butikernas bruttoomsättning dividerat med det teoretiska konsumtionsunderlaget har sjunkit med drygt 13 %. Stormarknadsetableringarna i centralorten Linköping torde vara den direkta orsaken till denna minskning. Förslag Utökning med sidoverksamheter (service) enligt nedan, och i enlighet med redovisade önskemål från butikerna, genomförs. Önskad sidoverksamhet som redan finns inom den egna tätorten prioriteras ej och ingår därför inte. Butik ICA Brunnby, Ljungsbro Ljungsbrohallen, Ljungsbro Vretahallen, Berg Utökning med sidoverksamhet Hemsändning via lantbrevbärare Fiskekortsförsäljning Kommuninformation Turism Minuten/Bankomat Minuten/bankomat Apoteksservice Utlämning av systemvaror ATG ombud Fiskekortsförsäljning Turism 19

Västra Västra upptagningsområdet omfattar geografiskt kommundelen Norra Valkebo samt tätorten Malmslätt med omland. Inom Norra Valkebo finns tätorterna Rappestad, Sjögestad, Vikingstad och Västerlösa. Tätorterna Malmslätt och Vikingstad utgör servicecentra med post, bank, apotek, samt dagligvarubutiker (två i Malmslätt och en i Vikingstad). Övriga tätorter saknar numera dagligvarubutiker. Befolkning 1988 1998 2005 2010 Tätorter 8 701 8 379 8 003 7 478 Övrig landsbygd 2 276 2 541 2 715 2 823 Hela området 10 977 10 920 10 718 10 301 Butiker inom området Nr Butiksnamn Huvudleverantör Sidoverksamheter Leverans till kom inrättn 6 ICA Vikingahallen ICA apoteksservice äldreomsorg Svenska spel lottförsäljning kemtvätt Privpak 7 Gröna Konsum Kärna KF Svenska spel - lottförsäljning Privpak 8 ICA Supermarket ICA hemsändning - Teoretiskt konsumtionsunderlag, milj kr 1998 års prisnivå 1988 1998 2005 2010 Tätorter 167,1 160,9 153,7 143,6 Övrig landsbygd 43,7 48,8 52,1 54,2 Hela området 210,8 209,7 205,8 197,8 Bruttoomsättning och täckningsgrad 1998 års prisnivå 1988 1998 Bruttoomsättning 101,8 100,9 Täckningsgrad % 48,3 48,1 20