Projekteringsanvisning 2016

Malmö stad Serviceförvaltningen Projekteringsanvisning 2016 Stadsfastigheter STYRDOKUMENT 1 (77)

2 (77) Dokumentets rubrik (samma som textrubrik) Projekteringsanvisning 2016 Organisation (förv./affärsområde/enhet) Stadsfastigheter Typ av styrdokument (rutin, riktlinjer, m.m.) Regler Dokumentägare, beslutad av (roll) Benny Thell Framtagen av (namn och funktion) Redaktionen för projekteringsanvisningar Diarienummer Datum för beslut 2015-12-17 Revideras (datum) Senaste revidering Reviderad av (namn och funktion) Datum för utskrift 2016-01-11 Versionsnummer Ansvarig för uppföljning (avdelning/enhet) Redaktionen för projekteringsanvisningar Följs upp senast 2016-12-31 Projekteringsanvisning 2016 Stadsfastigheters målsättning är att i det långa perspektivet säkerställa en ekonomisk och tekniskt effektiv fastighetsförvaltning till Malmö stad. En fastighetsförvaltning som även är hållbar ur ett miljöperspektiv. Stadsfastigheters projekteringsanvisningar gäller vid ny-, om- och tillbyggnader. Utföranden som anges gäller i första hand ny- och tillbyggnad. Vid ombyggnad får det inom projektgruppen, i varje specifikt fall, avgöras i vilken utsträckning det är ekonomiskt och praktiskt försvarbart att förändra berörda byggnadsdelar så som om det vore en nybyggnad. Underhållsåtgärder ska tidsmässigt kunna samordnas med avseende på behoven av fasad-, målnings- och takarbeten. I varje enskilt projekt ligger ansvaret på projektansvarig 1 hos stadsfastigheter. Om stadsfastigheters projekteringsanvisningar av någon anledning inte är möjliga att följa, alternativt om man finner bättre lösningar, ska varje avsteg dokumenteras skriftligt och redovisas för projektansvarig på stadsfastigheter för godkännande. 1 Det används flera olika begrepp inom stadsfastigheter för att definiera vem som ytterst har bestämmanderätten i ett projekt. Begrepp som används är beställare, beställarens ombud, projektledare och uppdragsansvarig. Dessa begrepp kopplas sedan till flertalet av stadsfastigheters unika titlar som arkitekter, byggprojektledare, förvaltare, inredningsarkitekter, teknikförvaltare och teknikprojektledare. Projektansvarig har tagits fram av redaktionen som en titelneutral benämning. Begreppet projektansvarig markerar att den yttersta bestämmanderätten och det ekonomiska ansvaret ligger hos en person inom stadsfastigheter, oavsett personens titel, som driver ett specifikt projekt som omfattas av Projekteringsanvisning 2016.

3 (77) Översiktlig innehållsförteckning Innehållsförteckningen är länkad till respektive kapitel. Översiktlig innehållsförteckning... 3 1 Syfte... 4 2 Generella förutsättningar... 4 3 Rivning... 4 4 Anläggning... 4 5 Hus... 13 6 Målning... 22 7 Energi... 24 8 Hiss... 26 9 Mediamätning... 26 10 Brand... 30 11 Säkerhet/skadegörelse... 31 12 Miljö... 32 13 El-installationer... 38 14 Luftbehandling och röranläggning... 46 15 Märkning... 62 16 Illustrationer... 72

4 (77) 1 Syfte Projekteringsanvisningarna anger stadsfastigheters krav utöver gällande normer och vedertagna föreskrifter inom branschen. 2 Generella förutsättningar 2.1 MILJÖ Miljökraven under kapitel 12 miljö berör samtliga, oavsett profession. 3 Rivning 3.1 RIVNING AV HUS Malmö återbyggdepå ska kontaktas rörande rivningsavfall som kan återanvändas. Kontaktuppgifter, se Malmö återbyggdepås hemsida. 4 Anläggning 4.1 UTEMILJÖ Biologisk mångfald ska eftersträvas och utvecklas i samtliga projekt. Vid planering ska möjligheten att binda ihop grönområden till gröna stråk undersökas. Med begreppet gröna stråk avses både stadens grönstruktur och det projekterade området. Grönområden ska utformas för fler funktioner, t ex både hållbar dagvattenhantering, biologisk mångfald och rekreation, så kallade multifunktionella ytor. Utemiljöer ska utformas med olika rumsliga karaktärer som uppmanar till både vila och aktivitet under alla årstider. Det ska erbjudas platser i både sol och skugga. Säkerställ lek i skugga på skolor och förskolor. Lekmiljöer så som sandlåda, gungor mm ska utformas så att de har skugga från växtlighet eller motsvarande under dagens middagstimmar (kl. 11-15) för att minska barnens strålningsexponering. Vid ytor på förskole- och skolgårdar där barnen i hög grad förväntas att vistas rekommenderas att 50 procent av himlen är täckt av trädkronor eller annat i den yttre miljön som kan skugga marken. Logistikplan för arbetsområdet ska presenteras i projekteringen. Denna innebär att hänsyn ska tas till nya och befintliga vegetationsytor för att förebygga så kallade packningskador/förstörd markstruktur.

5 (77) Plan för hantering av restmassorna ska, där så är möjligt, innehålla åtgärder så att dessa används inom området och inte transporteras bort. Om borttransport ändå måste ske ska möjlighet utredas om massor kan återanvändas i andra projekt inom stadsfastigheter. Befintlig vegetation ska i största möjliga mån bevaras och skyddas genom avgränsning inom projektet för att utemiljön ska få en uppvuxen karaktär. Om någon befintlig vegetation behöver tas bort skall följande modell användas Ekonomisk värdering av återanskaffningskostnaden för träd - Alnarpsmodellen 2.1. Projektet skall utreda möjligheten att plantering av växtmaterial och övrig byggnation kan utföras parallellt för att främja en mer uppvuxen miljö när projektet är klart. Plantering av växter ska utföras på våren (senast maj månad) eller hösten (tidigast augusti månad). Maximera antalet träd för skugga och avkylning av både byggnad och gård. Träd ska inte planteras nära byggnad beaktat risk för skador på byggnad på grund av rotinträngning. 4.1.1 Hållbar dagvattenhantering Möjligheten till hållbar dagvattenhantering (f.d. LOD) inom fastigheten skall utredas i projektet. Dagvatten är en resurs som exempelvis kan användas för att höja den biologiska mångfalden och för bevattning av vegetation. Notera att det pågår ett arbete med att ta fram en blågrönplan och en skyfallsplan. 4.2 MARKÖVERBYGGNADER Vid LSS-, vård- och äldreboenden ska ljus markbeläggning användas vid gångar och uteplatser (då mörka partier kan upplevas som hål/avgrund). En ökad vithetsgrad på markbeläggning ska användas inom samtliga miljöer. Slänter och kullar med gräs och planteringsytor ska utformas med maxlutning 1:3 4.2.1 Hårdgjorda ytor Hårdgjorda ytor minimeras i syfte att öka infiltration av regnvatten. Hårdgjorda ytor skall utföras med beläggning av infiltrerande typ om det är möjligt ut ett tillgänglighetsperspektiv. Andelen hårdgjorda ytor ska i största möjliga mån kompenseras med gröna ytor. Närmast fasad ska anläggas en hårdgjord yta, minst 350 mm bred med lutning från fasaden, vilken ger skydd mot att växtlighet växer intill byggnaden, etc.

6 (77) Samtliga hårdgjorda ytor ska dimensioneras för minst trafikklass 1. Asfaltytor ska utformas så att maskinläggning medges. 4.2.2 Grusade ytor Grusade ytor ska undvikas i direkt anslutning till entréer. Grusade ytor skall projekteras så de inte tar skada vid normal nederbörd. 4.2.3 Sandytor Sandytor ska dräneras. Sandytor för lek ska inte placeras i direkt anslutning till entréer. 4.2.4 Växtbäddar Växtbäddar för buskar, perenner, häckar och klätterväxter ska utformas med ett växtjordsdjup av 450 mm samt med en djupluckrad terrass av 200 mm. Planteringar för prydnadsbuskar, häckar och perenner ska alltid utformas enligt DCL.11 växtbädd typ 1 eller 2 med påförd ogräsfri jord. Övriga planteringsytor ska utformas enligt DCL.121 växtbädd 3, om jordprov visar att befintlig terrass håller god kvalitet. DCL.122 växtbädd 4 ska alltid undvikas. Sammanhängande växtbäddar ska eftersträvas för större andel växttillgänglig jordvolym med exempelvis skelettjordsteknik i hårdgjorda ytor. Jordprov ska tas och redovisas på både befintlig och ny jord för att säkerställa kvaliteten för etablering av nytt växtmaterial. Jordprovet redovisas för beställaren. Kan plantering inte utföras inom 1 månad efter färdigställande av växtbäddar ska sådd av ettårig gröngödselgröda utföras på ytorna. 4.2.5 Trädgropar Trädgropar ska vara minst 1500x1500x700 mm och med en luckrad terrass på 200 mm. Träd ska ha tillgång till en omkringliggande växtjordsvolym på minst 12 m³ jord i direkt anslutning till trädgropen. 4.2.6 Gummiasfalt och konstgräs Gummiasfalt och konstgräs ska inte innehålla PAH (polyaromatiska kolväten). Konstgräs ska fyllas med sand eller så kallade gröna kulor. För gummiasfalt och konstgräs ska toppskiktet bestå av EPDM-gummi och uppfylla riktlinjerna för känslig markanvändning enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för förorenad mark (inklusive PAH) samt uppfylla gällande krav i leksaksdirektivet. Baslagret ska uppfylla riktlinjerna för mindre känslig markanvändning enligt

7 (77) Naturvårdsverkets riktlinjer för förorenad mark (inklusive PAH). Om baslagret består av SBR-gummi ska ovanstående krav vara bevisat uppfyllda även efter värmeexponering motsvarande mycket heta soliga dagar. Det ska visas att ingen migration till följd av värmexponering leder till förhöjda halter som överskrider ovan angivna riktlinjer. Det ska vara bevisat att urlakning inte sker till omgivande miljö. Endast platsgjuten gummiasfalt ska användas. Gummiasfalten ska inte innehålla utfasningsämnen (till exempel kopplat till pigment). Konstgräs med mera för fotboll, ska uppfylla Svenska Fotbollförbundets krav för breddfotboll (senaste versionen). Egenskaper ska garanteras under hela garantitiden, fem år. Drifttid för konstgräs ska vara ca 2 000 timmar/år. Skötsel av konstgräset ska kunna utföras på ett driftekonomiskt sätt. Skötselbehovet för konstgräset ska rymmas inom normala intervaller för på marknaden förekommande typer av konstgräs. Grässtrå ska ha ett dtex- värde av min 11 000. Gräset/grässystemet ska uppfylla miljökrav enligt DIN 18035-7. 4.2.7 Linjemarkeringar fotbollsplaner med konstgräs 11- mannaplan Komplett reglementsenlig linjemarkering (inkl lägen för mål) ska utföras för 1 st plan med spelyta 105 x 65 m. Linjer utförs vita (linjebredd 10/12 cm). 9-mannaplan För 9-mannaplaner gäller att straffområdeslinjen (förlängd 7m ut på varje sida) gäller som kortlinjer på de båda planhalvorna. Straffområde utförs 30 x 12 m. Planhörn samt hörn på straffområden markeras med blå vinklar. L= 30 cm. Linjebredd 10cm. Plats för mål (lika 11-manna) markeras med linjer 10 x 20 cm. 7- mannaplan Komplett reglementsenlig linjemarkering (inkl lägen för mål) ska på 11-mannaplanens yta - utföras för 2 st planer med spelyta 65 x 40 m. 11-mannaplanernas kortsidor utgör långsidor för 7-mannaplanerna. Linjer utförs gula. Linjebredd 7,5 cm. Gemensamt Linjer ska vara infällda i gräsmattan.

8 (77) 4.3 LEDNINGAR I MARK Behov av skyddsteknik mot bakåtströmmande vatten från dagvattenledningar, t ex i form av backventiler eller pumpar ska utredas. Före projektering ska befintliga ledningar och kablar i mark vara kartlagda och dokumenterade. Spill- och dagvattenledningar ska spolas, filmas och dokumenteras inför projektering, slutbesiktning och garantibesiktning. Spill- och dagvattenledning ska utföras med PP markavloppsrör klass SN8, med dimension minst Ø160 mm och minsta ledningslutning bör vara minst 0,5 procent. Spill- och dagvattenledning ska alltid vara tillgänglig för filmning, spolning och eventuell strumpning från två håll på sträckan. Dagvattenledningar ska vara max 6 m (2 st markrör) långa om de går från huvudledning utan en tillsynsbrunn. När ledningen böjer 45 grader eller mer samt vid lång sträcka (dvs. mer än 50 m) ska det alltid sättas minst en tillsynsbrunn med Ø400 mm. Maximal rörlängd på spill- och dagvattenledning ska vara 3.0 m (1 st markrör) för undvikande av bågeffekt. Tätflänsar ska finnas på ledningar som genombryter vattentät betongkonstruktion. VA-ledningsbädd ska ha minst 3 m fritt från centralledning på varje sida från huskropp, och minst 2 m från träd och dylikt för undvikande av rotinträngning. Ledningar ska filmas och profilmätas när överbyggnad färdigställts men innan asfaltbeläggning utförs. 4.3.1 Dränering kring byggnader Dräneringsledningar ska redovisas på både K- och VA-ritningar. Dräneringsledningar ska utföras med Ø110-160 mm perforerad plastledning och kopplas till dagvattenbrunn i slutet. Dränering ska förses med antalet spolbrunnar Ø400 mm med sandfång anpassade till antalet böjar. Hela sträckningen ska kunna spolas. Dräneringsledningar ska återfyllas med material som inte kan påverka eller skada röret. Kringfyllnadsmaterial ska täckas med fiberduk.

9 (77) 4.3.2 Brunnar och stuprör Brunnslock (inkl. dräneringsanläggning) ska ha låsbar anordning. Skruvar ska inte användas. Avloppsbrunnar ska ha en diameter på minst Ø400 mm och inte placeras i eller närmare än 2 m från sandytor. Uppsamlingsdagvattenbrunnar ska vara av plast eller betong (val av material beror på projektets förutsättningar) et med invändigt sandfång och vattenlås som medger spolning och filmning. Dagvattenbrunnar ska förses med beteckning teleskopbeteckning på platt- och asfaltsytor med gallerlock av typ RSK 7038219 eller likvärdig. I plattytor används en fast fyrkantig/rund körbar ram. I övriga ytor såsom grus- och grönytor samt i närhet av sandlådor förses dagvattenbrunnar med täckt lock av typ RSK 7037041 eller likvärdig. Brunnslock med skruvar ska inte användas. Samtliga stuprörsledningar skall gå genom sandfång/låsbrunn med insats (löstagbart vattenlås Ø400 mm.) för framtida möjligheter att kunna spola, rensa samt tv-inspektera systemet. Flera stuprör kan kopplas till samma sandfång/låsbrunn. Antalet stuprör per brunn får flödes beräknas. Vid enstaka stuprör kan dessa kopplas direkt till tillsynsdagvattenbrunn i huvudledning utan att kopplas till gallerbrunn eller till grenrör. Samtliga brunnar ska förses med körbar betäckning. 4.3.3 Fettavskiljare Maxlängd på ledning från kök till fettavskiljare enligt VA SYD:s anvisningar. Beakta tömningsrutiner och tillgänglighet vid val av placering. 4.4 VÄXTMATERIAL OCH GRÄS Växtmaterial ska vara robusta och klara framtida förutsättningar som våtare klimat vintertid och varmare och torrare klimat sommartid, kraftigare stormar och nya skadeinsekter och sjukdomar, detta utan att urholka den biologiska mångfalden. Vid nybyggnation med icke befintlig vegetation ska stora kvaliteter av snabbväxande växter användas för att skapa en utemiljö som tidigt erbjuder en uppvuxen karaktär. Pionjärarter kompletteras med sekundärarter för att växtsammansättningen skall ges förutsättningar för en succession.

10 (77) Växtmaterialets prydnadsvärden skall spegla alla årstider. Växtmaterialet skall företrädesvis ha tidig löv- och eller blomsättning, sen lövfällning, intressanta blom- och fröställningar samt fruktsättning. Växtlighet med växtarter som i minsta möjliga mån påverkar allergiker ska väljas. Kraftigt allergena träslag ska inte användas. Giftiga växter samt växter med taggar och vassa blad ska inte användas. Växtmaterial ska vara av kvalitetsmärkningen E-planta, om det finns att tillgå för det aktuella växtvalet. Växtförteckning ska ange släkt, art, sort, c/c avstånd, kvalitet och antal. Planteringsskydd vid nyplantering ska utformas med slanestaket höjd 500 mm och viltnät alternativt putsnät nedgrävt 200 mm. 4.4.1 Träd Träd kvalitet högstam ska vara minst 16-18 cm i stamomfång. Stambuskträd ska vara av kvalitet topphöjd 200-250 cm. Gnagskydd typ perforerade rör kring stam ska sättas på nyplanterade träd. Stamskydd ska monteras på nyplanterade träd i hårdgjord yta. Trädstöd ska utformas med 1 st hög och 2 st låga stolpar i obehandlat virke med uppbindningsband. Träd ska planteras så att rotinträngning inte kan ske i närliggande byggnad. Träd ska placeras så att slutlig krona inte växer mot fasad. Träd ska förses med minst 2 st bevattningssäckar, ingår i projektet. Marktäckningsduk av biologisk nedbrytbar typ ska användas i de fall vegetationen inte förväntas växa samman inom 3-5 år. 4.4.2 Buskar Buskar ska vara containerodlade minst 3,5 liter, kvalitet busk. 4.4.3 Klippta häckar Klippta häckar ska vara av kvalitet färdig häck minst 100-125 cm. 4.4.4 Gräsytor Gräsytor på förskolor och skolor utsätts för högt slitage, där ska gräsytorna läggas med kvalitet färdigt gräs.

11 (77) 4.4.5 Klängväxter Klängväxter mot fasad ska växa med stöd av spaljé eller vajer. Vid val av växtmaterial ska växter med fästande organ, typ sugfötter undvikas. Klätterstöd får inte utföras av brännbart eller klättringsbart material. Växtstödets konstruktion ska vara sådan att det är möjligt för enkel nedmontering vid underhåll av fasad etc. 4.5 UTRUSTNING Cykelparkering ska utformas stöldsäkra, ligga nära entrén och gärna med ett tak som skyddar. Det ska finnas ordentligt med plats för cykeln, även större cykelmodeller så som lådcyklar ska beaktas. Cykelparkeringen ska kännas trygg även när det är mörkt. Större cykelparkering kan med fördel läggas något nersänkt för att skapa en möjlig översvämningsyta för dagvatten. Cykelställ ska innehålla max 4 st. platser per 2 meter och vara av nedgjuten typ. Fundament gjutna i mark ska konas för vattenavrinning. Vid gjutning i mark ska befintlig markbeläggning återläggas. Utrustning och lekredskap ska förankras och placeras enligt leverantörens föreskrifter. Utrustning med vassa kanter och skarpa hörn ska undvikas. Lekutrustning ska företrädesvis väljas av miljövänliga material. Träkonstruktioner ska utföras i obehandlad eller oljad lärk, furu eller ek, alternativt miljöklassat virke. Sarg kring sandlåda ska konstrueras med ram av miljöklassat virke. Flaggstänger ska vara försedda med invändig flagglina. 4.5.1 Lekredskap och papperskorgar Ska installations- och säkerhetsbesiktigas enligt SS EN 1176 och SS EN 1177 i samband med slutbesiktning av projekt av certifierad besiktningsman. Fallskyddsområdet ska ritas in och måttsättas. Bildäck och plaströr ska inte användas som lekredskap eller i planteringar. Gungor ska inte innehålla PAH (polyaromatiska kolväten). Papperskorgar ska vara obrännbara och fastmonterade, minsta avstånd är 2 m från en byggnad.

12 (77) 4.5.2 Staket och grindar Materialet ska vara av varmgalvaniserat material. Nätmaskorna ska vara 50x50 mm och materialtjockleken 3 mm. Wire ska vara 7-flätad och fastsättas i varje maska i såväl överkant som i nederkant. Inga spilltrådar får förekomma. Samtliga monterade muttrar ska vara av låsbar typ. Avstånd mellan wire och färdig mark ska vara mellan 60-100 mm. Nätstaket ska vid tomtgräns ha som standard en höjd på 1200 mm och monteras med överliggare vilande på stolpe. Höjden får dock anpassas efter plats och verksamhet. Nätstaket upp till 3 m ska inte skarvas på höjden. Stolpavstånd i nätstaket ska ha ett c-c avstånd på 2500 mm eller mindre. Dubbelgrind ska konstrueras med krenelerat nät och grindbredd, 1000 mm + 2000 mm. Låsbar marksprint med markrör ska monteras i dubbelgrind. Marksprint med markrör i både öppet och stängt läge. Grindlås typ barnstugelås samt kedja med karbinhake ska användas vid skola och förskola. 4.5.3 Trafikbommar Trafikbommar ska förses med hänglås typ hålla nyckel dvs. vid öppnande sitter nyckeln kvar i låset, alt dubbellås. Längd max 2000 mm. 4.5.4 Utemöbler Utemöbler ska vara av nedgjuten typ. På förskole- och skolgårdar ska endast utemöbler av inte brännbart material placeras. Generellt ska behovet av utemöbler anpassade för personer med funktionshinder utredas i ett projekt. 4.5.5 Skrapgaller Används skrapgaller av typ betongrist ska de anläggas i marknivå. Vågdal ska ligga i nivå med omgivande beläggning och kanter ska fasas av. 4.5.6 Kantsten Kantsten ska vara av nedgrävd typ.

13 (77) 4.5.7 Skyltar Skyltar ska placeras vid entréer samt eventuell P-plats och visa på tydlig översikt av objektet. Behov av taktila skyltar ska utredas. 5 Hus 5.1 UTFORMNING Tillägget till Översiktsplanen, Arkitekturstaden Malmö, ska beaktas i varje projekt. Byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar ska beaktas. Byggnadsentréer och tillhörande markområde i direkt anslutning ska utformas ur ett helhetsperspektiv med avseende på tillgänglighets-, komfort-, energi- och städkrav. Begreppet helhetsperspektiv omfattar förutom själva gestaltningen av en välkomnande entré även det tekniska utförandet. De tekniska lösningarna ska förutom att främja vattenavrinningen utomhus även förhindra grus och smuts från att komma in i byggnaden och orsaka golvskador. Likaså handlar det om tekniska entrélösningar som ska förhindra att obehag till följd av drag uppstår för den som vistas inomhus. 5.2 GRUND Genomföringar i grundkonstruktionen ska utföras radontätt. Krypgrund får inte förekomma. 5.3 STOMME Vid projektering av stomme, beakta framtida möjligheter för ändring till annan verksamhet eller rumsbildning. Möjligheterna att utföra tung byggnadskonstruktion/stomme ska utredas och dokumenteras. 5.4 FASADER INKLUSIVE PARTIER-DÖRRAR-FÖNSTER HDF-bjälklag ska undvikas på grund av problem med långa uttorkningstider samt att de är kraftigt stomljudsalstrande. 5.4.1 Generellt Silikonfog får inte användas utvändigt. 5.4.2 Fasadrenovering Vid fasadrenovering beakta: antikvariska krav och byggnadens arkitektoniska kvaliteter kvalitet på befintligt tegel och murbruk fog- och putsbruks hållfasthet

14 (77) krav på eventuell tilläggsisolering infästningsmöjligheter vid fönsterbyte Vid omfogning ska entreprenören visa provyta på fog för godkännande. Om befintlig fog är urlakad och dålig till 20-30 procent av totalytan ska hela fasaden fogas om. Urfräsning av befintlig fog görs till minst 25 mm alternativt. minst 1½ gång av fogens höjd. Genomfärgat fogbruk ska användas. Befintligt ledningssystem och takavvattning ska besiktigas före och efter rengöring. Slamavskiljning för tvättvatten ska anordnas. Öppna dagvattenbrunnar ska skyddas. 5.4.3 Tegelfasad Provmurning/provyta som referensyta ska utföras. Armering i murskift ska undvikas. Fogning ska ske i samband med murning. Prefab tegelbalkar används där det är möjligt vid muröppningar. Alternativet utförande med slagna valv ska utredas. Välfungerande vattenavledning i murverkets nedre två skift ska finnas. Utvändiga plåtdetaljer ska minimeras. Utvändiga fönster- och dörrsmygar vid tegelfasad ska utföras av tegel. 5.4.4 Träfasad Se även kapitel: Målning. Vid målad fasad ska panel grundmålas och strykas en gång med fasadfärg innan montering. Ändträ ska snedsågas och målningsbehandlas innan montering. Föreskriv märgsidans läge med hänsyn till panelens utformning (undviks normalt). Avstånd mellan panel och färdig mark ska vara minst 200 mm. 5.4.5 Putsfasad Fasadputs ska undvikas vid nybyggnad om inte detaljplan eller likvärdigt kräver det. Fasadputs ska vara genomfärgad.

15 (77) Putsad fasad ska utformas med sockel. 5.4.6 Prefab betongelement Inga stumma fogar/bruksfogar. Används prefab ska en prefabkonstruktör anlitas i projektet. HDFbjälklag ska undvikas. 5.4.7 Plåt Slät plåt på vägg monteras på fast underlag och inte regelverk. Det fasta underlaget ska beklädas med underlagspapp. Ytbelagd plåt ska ha standardkulör. Lackerad aluminiumplåt ska ha ytbeläggning PVF2 Kynar 500. Infästning ska utföras med dolda klammer och kontinuerliga fästbleck. Fria kanter ska vara försedda med omslag. Material rörande infästning ska vara i sådant material så att sönderrostning inte sker. Underlagspapp av lägst kvalitet YEP 2500 eller likvärdigt. 5.4.8 Partier, dörrar och fönster 5.4.8.1 Utformning generellt Profiler ska vara enligt svensk standard. Kompletteringar av plåt kring dörrar och fönster ska skruvas. Popnitning får inte utföras. Plåtbeslag ska monteras på sådant sätt att synlig spik/skruv undviks. Galvade hopsvetsade plåtdelar ska målas i klippkant. Beakta risk för kritning vid val av kulör. Behov av förberedelse för framtida kabeldragningar ska utredas i projektet. Placeringen av horisontell mittpost ska göras med hänsyn till siktlinjen. Horisontell mittpost kan även fungera som kontrastmarkering/varningsmarkering av glasytor. Barnsäkerhet ska beaktas såväl utifrån som inifrån. Skärmtak ovan entréer ska ansluta mot fasad/tak.

16 (77) 5.4.8.2 Fönster Behov av mörkläggningsgardiner och solavskärmning ska utredas, utvärdera i första hand utvändiga alternativ. Persienner och rullgardiner i förskola ska ha invändig lina eller förses med linrör eller motsvarande. Profiler av aluminium ska vara fabrikslackerade med pulverlack, tjocklek minst 70 m alternativt eloxerade med tjocklek minst 20 m. Tillhörande utvändiga plåtbeslag som sidobeklädnader och fönsterbleck ska ha samma ytbehandling, glansvärde och kulör som utvändig beklädnad. Vid sidohängda fönster ska förhållandet mellan bredd och höjd beaktas. Underkantshängda bågar får inte förekomma. Fönster för vädring ska vara överkantshängda. Fönsters U-värde i fasad ska inte överstiga 1.1 W/m K. Detta gäller gör den totala konstruktionen dvs karm/bågar och glas. Glas U-värde i fönsterkonstruktioner ska inte understiga 0,6 W/m K. Vid montage av ett stort antal fönster ska provmontage utföras och godkännas av beställaren. Virkeskvalitet på träfönster ska vara enligt SS 81 81 04. Virke får inte vara fingerskarvat. Koppelhake i pressgjuten zink får inte förekomma. Pinngångjärn ska undvikas, då det innebär stora problem med nedhängning. Fönster/partier ska vara P-märkta. (gäller inte vid specialtillverkning) Garantitid på fönster i sin helhet ska vara 10 år. Glas monteras enligt gällande MTK-föreskrifter. Glasningslist monteras på insida vid fasta glas. Fönster ska monteras med justerbar specialskruv karmskruv. Vid fönsterbyte ska karm borras på plats. Fönsterbleck ska monteras med fall minst 15º och ha fast underlag. Fönsterbleckets infästning i karm ska ske med rostfri skruv alternativt skruv i kulör lika plåt

17 (77) I förskolor ska eventuella öppningsbara fönster/vädringsfönster om möjligt placeras så att barn själva inte kan öppna eller ta sig ut genom fönster. I förskolor ska höjden på underkant av inåtgående fönster utformas, så att det inte är i barnens huvudhöjd i öppet läge. Eventuella behov av krossäkra glas och tillhörande tekniska lösningar utreds i varje enskilt projekt. 5.4.8.3 Dörrar och partier Illustrationerna 1-3 ska beaktas, återfinns sist i denna handling. Beakta behov av förstärkning av karm/dörrblad i skolbyggnader och likvärdiga verksamheter Klämrisk ska beaktas. Dörrar i skolor och förskolor samt entrédörrar till bostäder ska ha klämskydd. Helglasade fönsterdörrar ska undvikas. I skolor/förskolor ska helglasade fönsterdörrar inte användas. Dörrars U-värde i fasad ska inte överstiga 1,1 W/m K. Detta gäller för den totala konstruktionen d v s karm och glas. Dörrar i brandcellsgräns ska skyltas på karm med Brandcell samt med vilken klass som används. Entrédörrar och dörrar i kommunikationsutrymmen i skolbyggnader och likvärdiga verksamheter bör utföras i stål. Profiler av aluminium ska vara fabrikslackerade med pulverlack, tjocklek minst 70 m alternativt eloxerade med tjocklek minst 20 m. Tillhörande utvändiga plåtbeslag ska ha samma ytbehandling och glansvärde som profiler. Behov av förberedelse för kabeldragningar i partierna ska utredas. Elastisk fogmassa bör inte utföras på utsidan. I de fall det tätas med elastisk fogmassa ska den skyddas med täckplåt. Dörrstängare ska förses med glidarm där bräckningsrisk föreligger. Utvändiga dörrstoppare ska monteras så att inte snedbelastning uppstår. På skolor/förskolor ska dörrstopp sättas i både ovankant och i nederkant Dörrar vid varutransporter ska vara utan tröskel och förses med släplist och tröskelplatta. Dubbeldörrar utan fast mittpost ska i största möjliga mån undvikas.

18 (77) Färdigbehandlade, varmgalvaniserade partier får inte bearbetas efter tillverkning. Profiler av stål ska vara fabrikslackerade med pulverlack tjocklek minst 70 m. Kapade ytor ska ha minst samma tjocklek på ytskikt. Tillhörande ankantning minst tjocklek av 1 mm utvändigt plåtbeslag som sidobeklädnader. Dessa ska ha samma ytbehandling, glansvärde och kulör som karm- respektive dörrbladsprofiler. Tätning med elastisk fog får inte utföras på utsidan av byggnad, vid träpartier. Draghandtag ska vara med minst trepunktsinfästning. Infästning sker med genomgående bult. Tomrör ska mynna via överföringskontakt i karmkonstruktionens övre del. Stora tunga entrédörrar ska ha 4 gångjärn, övriga dörrar ska ha 3. 5.5 TAK 5.5.1 Generellt Förutsättningar för solceller/solfångare ska utredas. Möjligheten att lägga gröna (växtbeklädda) tak ska utredas. Vid behov ta med omfogning av skorsten. Platta tak bör undvikas. Infästningsplan och vindlastberäkning ska tas fram och godkännas före arbetet startar. Takfönster och taklanterniner bör undvikas. Fotplåt, hängrännor, stuprör och inklistringsplåtar ska bytas vid omtäckning. Installation på tak som inte är i bruk ska tas bort vid ombyggnad. Behov och möjligheter för tilläggsisolering ska beaktas vid ombyggnad och omläggning. Vid placering av ny utrustning ska hänsyn tas till framtida omtäckning. 5.5.2 Taktäckningar samt kompletteringar av plan plåt Infästningsdetaljer föreskrivs av samma beständighet som takmaterial.

19 (77) Vid omläggning av tak undersök erosionsskador, korrosions- och rostangrepp. Räcken och dylikt får inte låsa bandtäckningar. Vid vattendropp från högre takdetaljer ska offerplåt monteras. Offerplåtar ska anbringas i kontaktytor om risk för galvaniska strömmar förekommer. Ytbelagd plåt ska ha standardkulör. Infästning ska utföras med dolda klammer och kontinerliga fästbleck. Fria kanter ska vara försedda med omslag. Material rörande infästning ska vara i sådant material så att sönderrostning inte sker. Underlagspapp av lägst kvalitet YEP 2500 eller likvärdigt. 5.5.3 Tegel- och betongpannor Nya bärläkt ska ha dimensionen 32x50 mm och ströläkt 25x50 mm. Infästningsanordningar av takpannor ska vara homogent rostfritt stålmaterial. Oavsett taklutning ska samtliga pannor spikas eller klamras. Takpannor ska vara genomfärgade. Falsade takpannor gäller framför ofalsade. Tvåkupiga takpannor gäller framför enkupiga Betongpannor bör vara fabriksytbehandlade. Reservtakpannor och nockpannor ska lämnas på angiven plats. 5.5.4 Gröna tak I varje projekt ska möjligheten till gröna tak och gröna fasader utredas. Gröna tak ska läggas på komplementbyggnader så som miljöhus, cykelskjul och förråd. Gröna tak ska också läggas på enplansbyggnader om taklutningen medger dvs upp till 30 grader. Möjligheten att lägga gröna tak på övriga byggnader ska utredas. Gröna tak ska räknas som grönyta. 5.5.5 Kompletteringar för takavvattning Stuprör ska vara inspekterbara och försedda med självrensande lövsilar med skjutbar del för utbyte av lövsil. Dessa ska vara utförda i plåt.

20 (77) Rensbar lövsil ska placeras på ca 2000 mm höjd ovan mark på förskolor. Stuprör ska anslutas till rostfri ståltub (2 m ovan mark) som ansluts till dagvattenledning under mark. Endast utvändiga stuprör får förekomma. Vrid takgenomföringar 45 grader vid lutande tak. Stuprörsfalsar ska monteras inåt. Stuprör ska ha två svep per längd. Vid skärmtak med ytskikt av plåt- eller papp ska takavvattning utföras med fotränna och inte hängränna. Påkörningsskydd av stuprör vid parkering och transportvägar. Fotränna ska användas vid enplanshus. 5.6 INVÄNDIGT Minimering av övergolv/flytspackel ska eftersträvas. 5.6.1 Innerväggar Behov av förstärkningar i väggar utförs med fibercement eller likvärdigt för infästning av inredning och utrustning ska utredas. Materialval till innerväggar ska ske utifrån förekomsten av slitageskador. Utåtgående hörn i allmänna utrymmen ska förses med hörnskydd av lämpligt material. Innerväggar som kan komma att utsättas för vattenskador ska utföras med murverk eller betong. Yta närmast dörromfattning ska, vid murade konstruktioner, förstärkas så att erforderlig hållfasthet för infästning av dörrar uppnås. Invändiga partier placeras i väggliv på gångjärnssidan så att gångjärnen inte knäcks. Innerväggar av gips ska förses med täckskiva av plast som stopp för dörrhandtag. 5.6.2 Ytskikt på väggar Ytskikt för väggar i våtrum utförs företrädesvis med kakel. Vid kakelfrimärke ska detta gå ner till golv bakom handfat och WCstol.

21 (77) Ytskikt i våtrum ska utföras av GVK-auktoriserad entreprenör. (AB Svensk våtrumskontroll, GVK). Vid ytskikt med mjuka mattor i våtrum ska denna svepas, så att få skarvar uppstår. Arbete med keramiska golv- och väggbeklädnader ska utföras av BBV behöriga alt. auktoriserade entreprenörer. (Byggkeramikrådets branschregler för våtrum, BBV). 5.6.3 Golv Golvmaterial ska vara ftalatfria. Golv som kräver golvpolish innehållande polyfluorerade föreningar/pfc ska inte användas. Socklar av trä ska undvikas i entréer, våtutrymmen och korridorer. Målade socklar ska undvikas i skolor. Vid installation av golv där fabrikanten har anvisningar om installationsbehandling ska denna ingå i entreprenaden och utföras enligt fabrikantens anvisningar. Ytskikt för golv i våtrum utförs företrädesvis med klinker. Betonggolv i teknikutrymmen ska dammbindas. Under fast inredning i storkök utförs golvet med fall 1:50, 600 mm ut från vägg. I kök där keramiskt golv väljs, ska en slät keramisk platta väljas under inredning. Gångytor ska inte ha fall. Golvbeläggning av fogfria golv ska under inredning i kök förses med extra lackskikt. Detaljritning på övergångar av olika golvmaterial ska upprättas. I kommunikationsytor där mattransporter sker ska klinker läggas diagonalt. Kontroll av underlagets draghållfasthet ska tas med i kontrollplan. Använd så få olika golvmaterial som möjligt. Färdig golvnivå ska vara samma för olika golvmaterial. Kontrollera så att negativa samverkanseffekter inte uppstår mellan överbetong/flytspackel, lim och golvbeläggning. Om klinkergolv väljs så ska även sockeln utgöras av klinker.

22 (77) 5.6.4 Undertak Undertak med dolt bärverk bör undvikas, speciellt där installationer ovan undertak måste vara lätt åtkomliga. 6 Målning 6.1 GENERELLT MÅLNING Målningsbeskrivning ska finnas och godkännas av projektledaren eller av denne utsedd sakkunnig. Samtliga produkter i ett målningssystem ska vara från en och samma tillverkare. Målningsbehandling ska alltid utföras enligt fabrikantens anvisningar. Vid ommålning ska samma färgtyp som tidigare användas om ingen annan överenskommelse görs. Krav på fuktgenomsläpplighet ska beaktas och dokumenteras. Tegelytor ska inte målningsbehandlas om inte särskilda skäl föreligger. Vidhäftning mellan färgskikt och underlag ska alltid undersökas och redovisas till projektansvarig för beslut av åtgärd före målningsbehandling. Tvättning för gott ska genomföras nerifrån och upp. All målning ska ske till full täckning och mättnad. Målning får inte påbörjas på underlag som inte är torrt eller på annat sätt olämpligt att behandla. Underlagets fuktkvot ska dokumenteras före och efter utförande. Vid behov kan Referensytor måleri enligt Måleribranschens branschstandard för målade ytor invändigt användas i stället för AMAs målningskoder. Miljömärkta färger utan organiska lösningsmedel, vattenbaserade lim och lacker ska användas. Färgen ska vara rekommenderad av astma och allergiförbundet. Färger ska vara fria från ftalater. 6.2 UTVÄNDIG MÅLNINGSBEHANDLING Målningsbehandling utomhus får inte utföras vid dygnstemperatur lägre än +5 C.

23 (77) Målning får inte utföras på trä med högre fuktkvot än 15 procent. På allt nytt trä ska, ändträ grundoljas, ytan grundas och strykas en gång före montering. Vid rengöring av träytor ska bortslipning ske av luddig grå yta s.k. gråträ. Järnvitrol får endast i undantagsfall användas på kulturfastigheter. Linoljefärg får endast användas på kulturfastigheter. Putsens beskaffenhet och vidhäftning ska undersökas och redovisas till projektansvarig för beslut av åtgärd före målningsbehandling. Målning av puts ska göras med diffusionsöppen färg. Målningsbehandling av plåt ska alltid avvägas mot utbyte. Rostpåverkade ytor ska åtgärdas före målningsbehandling. Skikttjockleken på det målade skiktet ska kontrolleras och dokumenteras, avser plåtmålning. Galvaniserade plåthuvar och detaljer som platsmålas ska behandlas 18-24 månader efter slutbesiktning. Innan ommålning, undersök fönstrets/dörrens kondition. Resultatet ska redovisas för projektansvarig för beslut av åtgärd med avseende på: Rötskador Kittfalsar Fönsterbleck/plåtanslutningar Fönstrets/dörrens och beslagens funktion Hörnjärnens kondition ska kontrolleras. Kittning av träfönster ska ske med syntetsikt kitt som ska godkänns av beställaren. Tätningslister samt förekommande dammtätningslister ska alltid bytas vid ommålning. Tätningslister ska limmas. Häftade tätningslister får inte förekomma. Dammtätningslister ska ha skyddsfolie. 6.3 INVÄNDIG MÅLNINGSBEHANDLING Sammanlagd färgtjocklek ska kontrolleras och dokumenteras avseende ytskiktsklass i utrymningsvägar. Behovet av armeringsväv ska alltid undersökas.

24 (77) Vid risk för genomslag av nikotin, fukt eller liknande bör spärrgrund användas. I miljöer med högt slitage ska ett så högt glansvärde som möjligt eftersträvas. Skåpsluckor och innerdörrar ska sprutmålas vid ommålning (gäller inte kulturfastigheter). Akustikplattor ska inte målningsbehandlas eller sprutmålas. Målning av vattenavvisande ytor ska utföras med godkänt målningsystem VA. Målning av vattentäta ytor ska utföras med godkänt målningsystem VT. (Om detta tillåts.) 7 Energi 7.1 LCC - LIVSCYKELKOSTNADER Stadsfastigheter lägger stor vikt vid låga livscykelkostnader framför låga investeringskostnader. Det innebär att energi, skötsel och underhållkostnader ska beaktas utöver själva investeringskostnaden vid val av system och produkter. Nedan är beskrivet när LCC - beräkning ska utföras, hur den ska utföras och vilka nyckeltal som är rekommenderade att använda. 7.1.1 LCC beräkningar Beräkningar ska göras för investeringar som ger märkbar påverkan på driftskostnaderna. Detta innefattar investeringar som har märkbar påverkan på skötsel-, underhålls- och energikostnaderna. LCC ska alltid beaktas och beställaren/projektledaren anger vilka LCC - beräkningar som ska redovisas. Exempel på investeringar som kan behöva LCC - beräknas: Värmesystem (typ av uppvärmning) Ventilationssystem (återvinning, behovsstyrt) Klimatskal (fönster, fasadbeklädnad, isolering) Belysning (typ av belysning, behovsstyrt) LCC beräkningar bör genomföras i så tidigt skede som möjligt, exempelvis i program- och systemskede. Om årliga underhållskostnaderna är samma för de olika alternativen av investeringar så behöver inte underhållskostnaderna beaktas, om underhållskostnaderna är olika för investeringarna så ska underhållskostnaderna beaktas.

25 (77) Om ett investeringsalternativ väljs även om LCC är lägre för annat alternativ så ska en motivering anges Exempelvis: Mindre miljöpåverkan Bättre komfort Inte möjligt inom budget Mall för att utföra LCC finns att hämta på Stadsfastigheters hemsida på www.malmo.se/kommunpolitik/organisation/forvaltningar/serviceforv altningen.html 7.1.2 Kalkylmetoder Beräkningarna görs med nominella värden. Vid olika livslängd på investeringarna används: Annuitet Vid olika livslängd på investeringarna så ska endast värden som skiljer alternativen åt finnas med i beräkningarna. Exempelvis om skillnaden i energi mellan 2 alternativ är 10 000 kwh på en fastighet som använder 200 000 kwh, så ska endast dessa 10 000 kwh finnas med i beräkningen, inte hela fastighetens energi. Vid samma livslängd på investeringarna används: Annuitet eller Nettonuvärde 7.1.3 Energikostnader och ekonomiska nyckeltal Ekonomiska nyckeltal och energipriser för beräkningar (senaste uppdatering 2014-12-02), om inget annat specificerats av projektansvarig: Nominell kalkylränta: 4,0 procent Nominell ränta=realränta+inflation Inflation: 2,0 procent Ska inte läggas till en gång till. Finns med eftersom detta krävs om energiprisökning ska användas om denna är angiven som (inkl. inflation) alternativt om realränta används vid beräkning och krävs även för att bedöma framtida kostnadsförändringar. Energiprisökning (inkl. inflation): 3,0 procent Riktkostnad energi (senaste uppdatering 2015-12-09, endast fjärrvärme): El kostnad: 1,1 kr/kwh Gas kostnad: 0,75 kr/kwh Fjärrvärme kostnad: 0,6 kr/kwh

26 (77) 7.2 ENERGIFÖRSÖRJNING Möjlighet att använda förnybara energikällor och/eller frivärme/frikyla ska utredas i första hand. Vid val av energilösning ska fjärrvärme prioriteras. Enbart direktverkande el ska inte användas. 7.3 SPECIFIKA RUMSFUNKTIONER 7.3.1 Ventilation Rummets utnyttjandegrad ska vara avgörande för valet av teknisk lösning med avseende på behovsstyrd ventilation. Exempelvis närvarostyrd och koldioxidstyrd (CO2) styrd ventilation. 7.3.2 Belysningsstyrning Belysningsstyrning inomhus via automatisk frånvarogivare är ett krav. 8 Hiss Om möjligt ska teknikrum kunna nås via hiss. Fällsits ska finnas i hiss på vårdinrättningar och i liknande verksamheter. Nödtelefon ska vara av modell som ska programmeras för uppkoppling till av stadsfastigheter anvisad larmcentral. Belysningsarmaturer i hiss ska vara utbytbara inifrån hisskorgen. Översvämningsskydd ska installeras i hissgrop. Verktyg, hjälpmedel eller utrustning, som krävs för att utföra kontroller, programmeringar, service- och underhållsarbeten, ska ingå i entreprenaden. Dessa får inte heller avlägsnas vid garantitidens utgång. Samtliga skötselfirmor ska ha samma förutsättningar att kontrollera, programmera samt utföra service- och underhållsarbeten även efter garantitidens utgång. Se även hissens funktion vid brandlarm. 9 Mediamätning Den grundläggande anledningen till att installera ett mätsystem är för att kunna följa byggnadens medianvändning över tiden, identifiera avvikelser och möjliggöra analys av energianvändningen.

27 (77) Mätsystemet ska även möjliggöra uppföljning och verifiering av de krav som ställts på byggnaden. Det innebär att om egenskaper och ställda krav på en specifik byggnad kräver mer, eller annan mätning än vad som föreskrivs i bilagan mätning, så måste även dessa krav på mätning uppfyllas. 9.1 DEFINITIONER ENERGI För fastighetsenergi, hushållsenergi och verksamhetsenergi gäller Boverkets definitioner, under förutsättning att annat inte föreskrivs i projektspecifika handlingar. 9.2 MÄTSYSTEM 9.2.1 Mätsystem byggnad Mätningar ska genomföras på ett sådant sätt att det är möjligt att följa byggnadens och verksamhetens energianvändning. Det innebär att om objektet omfattar flera byggnader ska dessa mätas separat. Mätning ska i varje byggnad finnas så att minst nedanstående kan följas: 9.2.1.1 Uppvärmning Grundkravet är att energimätning av tillförd värme ska ske separat för varje byggnad. Om värmen produceras i fastigheten, se interna produktionskällor. Projektspecifika krav beslutas inom respektive projekt. Behov av mätning kan exempelvis vara separat radiatorkrets från hetvattenkrets eller golvvärmekrets. 9.2.1.2 Kyla Grundkravet är att energimätning av tillförd kyla till fastigheten ska ske separat för varje byggnad. Om kylan produceras i fastigheten, se interna produktionskällor. Projektspecifika krav beslutas inom respektive projekt. Behov av mätning kan exempelvis vara om det förekommer stor användning av kyla till specifik funktion eller verksamhet. 9.2.1.3 Elenergi Grundkravet är att elsystem planeras så att elanvändningen kan mätas separat för respektive byggnad. Elenergi för verksamhet/hyresgäst och fastighet ska gå att separera från varandra. Eventuell elvärme ska gå att separera från övrig fastighetsel. Projektspecifika krav beslutas inom respektive projekt. Några exempel: - Behov av fördelningsmätning inom verksamhetsel för att separera elanvändningen i ett skolkök från skolverksamhetens elanvändning.

28 (77) - Energikrävande installationer som utomhusbelysningar på fritidsanläggningar vilka inte är kopplade till en specifik byggnad. 9.2.2 Mätsystem anläggning 9.2.2.1 Interna produktionskällor Grundkravet när det förekommer interna produktionskällor (solfångare, solceller, värmepumpar, kylvärmepumpar, gaspannor, vindkraft etc.) att dessa ska mätas på ett sådant sätt att anläggningens faktiska produktion och prestanda (t ex COP, verkningsgrad) kan följas. Detta även om installationen används för att generera kyla. 9.2.2.2 Tappvarmvatten Grundkravet är att varmvatten mäts vid beredningsstället via flödesmätning alt. värmemängdsmätning. Mätare för varmvatten monteras på ingående kallvattenledning till varmvattenberedare eller motsvarande, eller på ett sådant sätt att konsekvensen av en eventuell VVC beaktas. Projektspecifika krav beslutas inom respektive projekt. Behov av mätning kan vara inom en badanläggning, med stora mängder varmvatten eller när varmvatten distribueras till byggnader där verksamheterna kan förväntas ha stora skillnader i varmvattenförbrukning. 9.2.2.3 Kallvatten Grundkravet är att totalt inkommande kallvatten mäts. Projektspecifika krav beslutas inom respektive projekt. Behov av mätning kan vara exempelvis bevattning eller spolning av pist i ishallar. 9.3 KRAV PÅ MÄTARE OCH MÄTPLATSER 9.3.1 Abonnentmätare För abonnentmätare gäller vid varje tidpunkt gällande installationsvillkor från respektive nätägare/leverantör. 9.3.2 Interna under-/fördelningsmätare, givare samt övriga mätare Interna under-/fördelningsmätare ska levereras i respektive entreprenad, d.v.s. elmätare levereras av elentreprenören, vattenmätare av rörentreprenören etc. 9.3.3 Mätplatsen/Mätartavlan Mätplatsen/mätartavlan ska märkas med respektive mätares försörjningsområde. Märkning i direkt anslutning till mätaren men inte på mätaren. Mätplatsen ska placeras så att det är möjligt att läsa av mätare visuellt utan hjälpmedel.

29 (77) Redovisad användning på mätare ska anges som faktisk användning, ingen beräkning ska utföras i efterhand. 9.3.4 Kommunikation med överordnat system Mätare ska kommunicera med överordnat system och följa specifikationer enligt Allmän teknisk beskrivning-sröe (ATB). 9.3.5 Värmemängdsmätare 9.3.5.1 Integreringsverk Inte batteridrivet. 9.3.5.2 Temperaturgivare Givare ska isoleras. Dykrör eller direktgivare används alltid i första hand. Dykrör anpassas till respektive rörlednings material (koppar eller rostfritt). Givarens instickslängd anpassas till centrumlinjen av röret, alternativt placeras i en rörkrök. Direktgivare monteras med avstängningsventiler eller på sådant sätt att givaren kan bytas utan längre driftstopp eller omfattande nedtappningar. Anliggningsgivare får endast användas då inga andra alternativ är möjliga. Givarna ska då monteras med värmeledande pasta för bästa möjliga avkänning. 9.3.5.3 Flödesgivare Monteras normalt i den ledning som har den lägsta temperaturen. Inte batteridriven. Utanpåliggande flödesmätare ( t ex clamp-on ) används inte. Monteras med avstängningsventiler eller på sådant sätt att mätare kan bytas utan längre driftstopp eller nedtappningar. 9.3.6 Flödesmätare Inte batteridriven. Mätare monteras i konsol med avstängningsventiler, eller på sådant sätt att mätare kan bytas utan längre driftstopp eller nedtappningar. Mätare ska dimensioneras så att god mätnoggrannhet uppnås i såväl max- som minflöde. Detta kan medföra parallellkopplade mätare, framför allt i anläggningar med stora variationer i vattenanvändningen.

30 (77) Vid mätning av VVC-flödet ska säkerställas att flödet i kretsen överstiger mätarens minsta tillåtna flöde (Q-min). 9.3.7 Elmätare Sekundärmätning (via transformatorer) ska om möjligt undvikas vid intern undermätning/fördelningsmätning. Vid sekundärmätning ska transformatorer dimensioneras efter respektive anläggning och transformatorer ska väljas så att god mätnoggrannhet uppnås inom relevant mätområde. På sekundärmätta anläggningar ska provningsplint med frånskiljningsfunktion vara monterad under mätaren. Elmätare av minst motsvarande Klass 1 (enligt IEC 62053-21) eller Klass B (enligt EN504 70-3) vid mätning av aktiv energi. Transformatorer av minst noggrannhetsklass 0,5, eller motsvarande. Elmätning av solcellsanläggningar med installerad effekt om 10 kw och däröver ska ske med strömtransformator klass 0,2s tillsammans med mätare klass 0,5 (enligt IEC 62053-21) eller klass C (enligt EN 504 70-3). Detaljerad information finns i STAFS 2006:7 (anläggningar <63A), samt 2009:8 och 2015:2 (anläggningar >63A). 10 Brand Förebyggande av riskerna för anlagda bränder ska genomsyra projektet i sin helhet. Dialog ska föras med Räddningstjänsten om de har behov av en insatsplan för det aktuella objektet. 10.1 BYGGNADENS UTFORMNING Utstickande takfötter (> 0,1 m) på lägre byggnader ska skyddas med tätt obrännbart material. Både fasadmaterial och eventuella skärmtak ska utföras i obrännbart material. I projektet utreds om undertaksutrymme som sträcker sig över flera brandceller ska förses med detektion från brandlarmet med multidetektor. I projektet utreds särskilt om NO- och trä- och metallsal ska ha egna brandceller. I de fall krav på brandgasventilation föreligger i trapphus ska sådan anordnas genom fläkt framför röklucka. 10.2 TEKNISKA ÅTGÄRDER Brandspjäll ska vara automatiskt återställbara.

31 (77) Brandlarm ska projekteras för vidarekoppling till Räddningstjänst. Brandkårsbrytare för solcellsanläggning ska installeras. Vid brandlarm ska installerad hiss köras till angreppsplan (våningsplanet varifrån räddningstjänsten inkommer) och stanna med stängda men från insidan öppningsbara dörrar, om inte larmet gått på detta våningsplan då den styrs om till planet under eller ovan. 10.3 UTFORMNING AV YTTRE MILJÖ Papperskorgar ska vara obrännbara och fast monterade, minsta avstånd är 2 meter från byggnaden. Sopkärl ska placeras i låsta utrymmen. Fristående mindre byggnader bör undvikas. Förråd, miljörum och likvärdigt bör där så är möjligt integreras i huvudbyggnad. Miljöhus ska byggas helt obrännbara, om brandskyddsimpregnerat trä används får detta inte vara saltbaserat. 11 Säkerhet/skadegörelse Utanpåliggande rör undviks där så är möjligt (Avser inte stuprör.). Infästning av rör ske på ett vandalsäkert sätt. Horisontella rör vid golv undviks eller kläs in på ett vandalsäkert sätt, till exempel med perforerad rostfri plåt. Avstängningsventil till toalettstol ska vara placerad i takhöjd. Tvättställ ska monteras med förstärkta konsoler på skolor och förskolor. Beakta om galler i intagskanalen behöver vara i förstärkt utförande. Då väggar på WC och våtutrymme är kaklade monteras speglar dikt vägg. 11.1 INBROTTSLARM Nedanstående gäller om inbrottslarm är aktuellt: Anvisningarna ska ansluta till Svenska Stöldskyddsföreningens regler 130:6. Inbrottslarmet utförs enligt larmklass 1 eller 2, 130:6 (Svenska Stöldskyddsföreningen) enligt specifik omfattning för varje objekt.