Barn- och ungdomssjukvård i Södra Älvsborg

Ärende 4 Barn- och ungdomssjukvård i Södra Älvsborg Ledningsbolaget September 2011 Jan Carlson John Domenstam Mårten Hallberg Lena Olsson Jan Thorling Ledningsbolaget i Skandinavien ADRESS Lilla Hälla 70 791 91 Falun TELEFON 0706 29 24 18 0706 62 24 58 Innehar F-skattebevis TELEFAX 023-79 02 63 E-POST Ledningsbolaget@ledningsbolaget.se HEMSIDA www.ledningsbolaget.se SÄTE Falun Org nr. 556584-6366

1(76) Innehåll 1 Uppdrag... 3 2 Metod... 3 2.1 Intervjuer... 4 2.2 Konsumtionsanalys... 4 2.3 Produktionsanalys... 5 2.4 Kapacitetsanalys... 5 2.5 Jämförelser... 5 3 Definitioner och begrepp... 6 3.1.1 Vårdformer och patientgrupper... 6 3.1.2 Arbetad tid... 7 4 Resultat... 7 4.1 Intervjuresultat... 7 4.1.1 Verksamhetens uppdrag... 7 4.1.2 Informations- och delaktighetsstruktur... 8 4.1.3 Ledning och styrning... 9 4.1.4 Relationer... 9 4.2 Sammanfattning av svar avseende utredning av Barn- och Ungdomsverksamheten i Södra Älvsborgs sjukvårdsområde samt den nuvarande organisationens styrkor och svagheter... 10 4.2.1 Lämna dina synpunkter och din uppfattning om utredningsuppdraget... 11 4.2.2 Lämna dina synpunkter på och din uppfattning om hur samverkan fungerar inom barnsjukvården i Södra Älvsborg... 11 4.2.3 Vilka styrkor finns i nuvarande organisation av barnsjukvården i Södra Älvsborg... 12 4.2.4 Vilka svagheter finns i nuvarande organisation av barnsjukvården i Södra Älvsborg... 13 4.2.5 Beskriv vilka definierade vårdprocesser/vårdkedjor som nu gäller för sjuka barn och deras föräldrar... 13 4.2.6 Beskriv gemensamma plattformarna för information och samverkan som gynnar vårdprocesser för sjuka barn och deras föräldrar... 14 4.3 Kompletterande intervjuer med företrädare för barn- och ungdomskliniken... 14 4.4 Konsumtionsresultat... 15 4.5 Konsumtion av öppen vård... 15 4.5.1 Konsumtion - Öppen vård - övergripande... 16 4.5.2 Konsumtion - Öppen vård primärvård och specialiserad vård... 17 4.5.3 Konsumtion av besök på olika inrättningar... 18 4.5.4 Konsumtion av besök hos olika yrkeskategorier... 21 4.5.5 Konsumtion av oplanerade respektive planerade besök alla barn.... 23 4.5.6 Barn i åldersgruppen ett år och yngre - konsumtion av besök... 25 4.6 Konsumtion sluten vård... 28 4.7 Produktionsresultat... 29 4.7.1 Produktion slutenvård vid barnkliniken i Borås... 29 4.7.2 Jämförelse mellan konsumtion och produktion av slutenvård... 33 4.7.3 Produktion inom öppenvård mottagningsbesök per yrkeskategori... 34 4.8 Kapacitet resultat... 47 4.8.1 Arbetad tid läkare barn- och ungdomskliniken Borås lasarett... 47

2(76) 4.8.2 Arbetad tid övriga personalkategorier barn- och ungdomskliniken Borås lasarett... 50 4.8.3 Arbetad tid fördelning över dygn, barn- och ungdomskliniken Borås lasarett... 51 4.8.4 Bemanningstal slutenvården Borås lasarett... 51 4.8.5 Arbetad tid Barn- och ungdomsmottagningar i Mittenälvsborg och Sjuhärad... 52 4.8.6 läkarbesök per årsarbetare på BUM... 53 5 Jämförelse med andra... 53 5.1 Slutenvård... 54 5.2 Öppenvård... 54 5.3 Kapacitet... 55 5.4 Läkares jour och beredskap... 56 6 Sammanfattning... 56 6.1 Sluten vård... 56 6.1.1 Konsumtion... 56 6.1.2 Produktion... 57 6.1.3 Jämförelse konsumtion och produktion... 58 6.1.4 Kapacitet... 58 6.2 Öppen vård... 59 6.2.1 Konsumtion... 59 6.2.2 Produktion... 61 6.2.3 Kapacitet... 62 6.2.4 Jämförelse med andra... 62 7 Diskussion och analys... 63 7.1 Inledning... 63 7.2 Uppdragets frågeställningar... 65 7.2.1 Hinder och förbättringspotentialer i nuvarande organisation... 65 7.2.2 Behov/konsumtion... 66 7.2.3 Bemanning... 67 7.2.4 Verksamhetens innehåll och kvalitet... 69 7.2.5 Samverkan med andra... 70 8 Överväganden... 70 9 Bilaga 1... 72 9.1 Behovsunderlag från HSN 6 och HSN 8 rörande barn och ungdomar... 72 9.2 Uppdrag till Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUM)... 73 9.3 Uppdrag till barn- och ungdomskliniken på Södra Älvsborgs sjukhus... 74 9.4 Övergripande ansvar... 75

3(76) 1 Uppdrag På uppdrag av Madeleine Andersson, hälso- och sjukvårdschef, Södra Älvsborgs sjukvårdsområde har en genomlysning av barn- och ungdomsmedicinska vården i Södra Älvsborg genomförts. Resultatet presenteras i föreliggande rapport. Beställaren vill få belyst vilka hinder och förbättringspotentialer som kan identifieras i nuvarande organisation. Särskilt fokus ska läggas på organisation, behov och konsumtion samt samverkan med syftet att förbättra tillgänglighet för de yngsta barnen som söker akutvård i Södra Älvsborg. I uppdraget ingår också att föreslå hur organisationen för den barn- och ungdomsmedicinska verksamheten i Södra Älvsborg fortsättningsvis kan utformas. Beställaren tydliggör att i kartläggning och analys skall följande områden beskrivas: Erfarenheter och konsekvenser av den nuvarande organisationen för Barn- och ungdomsmedicinska verksamheter på Borås lasarett och inom den konkurrensneutrala primärvården i Södra Älvsborg. Hur barnens behov av specialiserad barnsjukvård i södra Älvsborg tillgodoses och hur konsumtionen ser ut Hur patientströmmarna inom och utanför regionen ser ut Jämförelser med andra landsting/sjukvårdsområden inom och utanför regionen Bemanningsläge samt förutsättningar för rekrytering 2 Metod Uppdraget har genomförts i följande delmoment Gruppintervjuer med personal inom BUM och Barnkliniken SÄS samt med chefer på habiliteringen. Intervjuerna har tagit knappt två timmar och genomförts av två intervjuare. Intervjuerna görs med tolkningslära som grund vilket innebär att intervjuarnas egna värderingar färgar uppfattningen av svaren från de intervjuade. Telefonintervju med tre privata vårdcentraler. Telefonintervjuer med klinikchefen på barnkliniken Telefonintervju med förvaltningschefen för den offentligt drivna primärvården. Intervju med förvaltningschefen på SÄS Skriftliga frågor till de fem verksamhetscheferna inom BUM samt till verksamhetschefen på barnkliniken SÄS.

4(76) Genomgång av nuvarande uppdragsbeskrivning Konsumtionsanalys baserat på uppgifter ur VEGA 2010 om alla barns (folkbokförda inom södra Älvsborg) konsumtion av vård oberoende av vem som producerat den. Produktionsanalys baserat på uppgifter om producerad öppen och sluten vård registrerade i verksamhetssystemet VEGA 2010 Kapacitetsanalys baserat på uppgifter ur HEROMA 2010 om närvarotid för samtliga yrkeskategorier inom BUM och på barnkliniken på SÄS. Kvalitetssäkring genom möte med samtliga berörda verksamhetschefer och de två förvaltningscheferna. Fördjupad genomgång av barnkliniken på SÄS vid ett besök på kliniken. Genomgång av genomförd utredning som ej tidigare redovisats 2.1 Intervjuer Intervjuerna har genomförts i samtalsform med semistrukturerade frågor där stort utrymme för fria associationer har eftersträvats. Följande frågeområden har behandlats i samtliga grupper för att belysa risker och ändamålsenlighet: uppdragets utformning informations- och delaktighetsstruktur ledning och styrning interna och externa relationer Vi vill understryka att samtalen med denna teknik tenderar att fokuseras kring de bekymmer man som medarbetare upplever. Vi är mycket väl medvetna om de glädjeämnen som dagligen upplevs i mötet med patienter och i samarbetet med de nära arbetskamraterna och att detta inte belyses på ett rättvist sätt i denna rapport. 2.2 Konsumtionsanalys Konsumtionen belyses genom uttag ur regionens system VEGA där det framgår i vilken kommun barn/föräldrar är mantalsskrivna vid varje vårdkontakt. Utgångspunkten är att följa konsumtionen av vård oberoende av vem som gett vården. I denna rapport redovisas dels konsumtionen av vård (besök, andra kontakter samt indirekta kontakter) i av VEGA definierad primärvård och specialiserad vård samt hos vilka kategorier dessa besök gjorts hos och slutligen om det har varit planerade eller oplanerade besök. Allt i enlighet med regionens egna definitioner. All konsumtion (oavsett vem som producerat den inom och utom aktuella nämndområden och regionen) har ställt i relation till antalet barn 2010-12-31 per kommun (SCB:s uppgifter). Det finns idag ingen jämförbar databas utanför regionen att jämföra med varför jämförelsen görs mellan de tio kommunerna i Södra Älvsborg.

5(76) 2.3 Produktionsanalys Produktionen belyses genom uttag ur regionens system VEGA där information kan hämtas för såväl sluten- som öppenvårdsproduktion. Produktion inom slutenvård definieras av antal vårdtillfällen och antal vårddagar per slutenvårdsavdelning samt vilka patientkategorier (diagnosgrupper) av respektive planerad och icke planerad karaktär som varit aktuell. Produktionen inom slutenvården har också jämförts med barnens konsumtion av slutenvård på barnkliniken. Produktion inom öppenvård definieras som antal besök per enhet (mottagning etc.) och per yrkeskategori. Ur systemet kan hämtas information om patientkategorier när det gäller produktion vid Borås lasaretts öppenvård medan för övriga barn- och ungdomsmottagningar inom Södra Älvsborgs Primärvårdsområde och Habilitering i Södra Älvsborg endast information om mottagningskategorier (astmamottagning, runda barnmottagning etc.) kan erhållas. Åtgärder i samband med öppenvårdsbesök kan också hämtas ur systemet för barnoch ungdomsmottagningar inom Södra Älvsborgs Primärvårdsområde men inte för Borås lasarett. 2.4 Kapacitetsanalys Kapaciteten för att bedriva produktion utgörs av personella resurser mätt som arbetad tid samt som antalet disponibla vårdplatser på barn-och ungdomskliniken, Borås lasarett. Den faktiskt arbetade tiden har hämtats ur regionens system Heroma, där man kan erhålla information om arbetad tid för olika yrkeskategorier inom olika verksamheter uppdelat på dagar och del av dygn. Dock kan den nuvarande versionen av Heroma som används i Västra Götaland enbart dela upp dygnet i tre intervall, 06-18, 18-22 och 22-06. Detta stämmer dåligt överens med tidpunkter för olika arbetspass inklusive jourarbete. Ett årsarbete motsvarar 1 760 arbetade närvarotimmar under ett år. Det är vad man under ett år kan räkna med i närvaro av en medarbetare som arbetar heltid. Som underlag för framtagande av antalet årsarbetare har den faktiska närvarotiden per yrkeskategori samlats in. I samband med insamlande av data för kapacitetsanalys har det varit svårt att erhålla tillräckligt valida data. Detta beror på att man har undermålig tidredovisning för 1) inhyrd personals faktiska timtjänstgöring dagtid och under jourtid 2) ej identifierade timmar utlånade mellan olika enheter exempelvis när specialister eller sjuksköterskor från någon BUM i primärvård tjänstgjort på kliniken. 2.5 Jämförelser Jämförelsetal/nyckeltal (produktion och kapacitet) har tagits fram relaterat till antalet barn 0-17,99 år och har därefter jämförts med landsting som är med i Nysam. De landsting som är valda för jämförelse med Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde är Blekinge, Gävleborg, Halland, Södermanland och Västmanland. För att få en säker jämförelse har vissa av nyckeltalen

6(76) omräknats till antal per 1 000 eller 100 000 invånare. I detta sammanhang är invånarna barn i åldern 0-17,99 år i respektive landsting/sjukvårdsområde. 3 Definitioner och begrepp Nedan definieras de begrepp som används vid framtagande av data som används i tabeller och grafer samt i beskrivning av uppdrag och kapacitetssättning. De definitioner som används ansluter sig till den nationella termdatabasens definitioner där sådana finns. 3.1.1 Vårdformer och patientgrupper Den vanligaste vårdformen i sjukvård sker genom direkta besök, dagsjukvård eller genom andra kontakter som telefon eller brev. Följande definitioner avsåg vi att använda i denna rapport. Besök Besök (enskilt besök) är ett öga mot öga besök mellan vårdtagare och vårdgivare Konsultbesök inom eller utanför sjukhuset där patient är närvarande Kontakter Annan kontakt Telefonkontakter (bokade och obokade). Brev, e-post etc Indirekt kontakt Konsultation mellan två eller flera vårdgivare Dagsjukvård Dagsjukvård skulle kunna sammanfattas som insatser för en patient som inte skrivs in i slutenvård men som kräver mer resurser än ett öppenvårdsbesök. Dagmedicinsk vård är en insats som inte är dagkirurgi eller polikliniskt ingrepp (enligt nedan) given till patient men som uppfyller kriterierna för Dagsjukvård. Exempel är dialys, transfusioner, rehabiliteringsinsatser mm. Sluten vård Vårddagsbegrepp - som vårddag räknas varje påbörjat dygn som en vårddag och samtliga permissionsdygn frånräknas från det totala antalet vårddagar. Vårdtidsbegrepp - vårdtid beräknas som utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. När inoch utskrivning sker samma dag räknas vårdtiden som noll dagar. I den nationella statistiken inkluderas permissionsdygn i vårdtiden. Observera skillnaden mellan begreppet vårddag och begreppet vårdtid.

7(76) Medelvårdtid beräknas på vårdtid, det vill säga hel dag inskrivningsdag, utskrivningsdagen räknas ej. Vårdtiden divideras sedan med antalet vårdtillfällen. Enhet Beskriver vilken enhet besöket bokats på. Patientkategorier och patientgrupper Patientkategorier är en övergripande klassificering. Syftet är att ge en översikt över vilka patientkategorier som vårdats/behandlats av vilka yrkeskategorier på vilka enheter. Klassificeringen baseras på ICD-koder och förutsätter att diagnos har satts. Patientgrupper är en mer detaljerad beskrivning av vilka patientgrupper som finns inom varje patientkategori och är också baserad på ICD-koder. Åtgärder Åtgärderna är en kategorisering av KVÅ-koder för medicinska och kirurgiska åtgärder. Klassificeringen förutsätter att KVÅ-koderna registrerats. 3.1.2 Arbetad tid För all redovisning av personalkapacitet används den faktiskt arbetade tiden för olika yrkeskategorier per kostnadsställe. 4 Resultat Under respektive rubrik redovisas dels intervjuer dels resultat från insamlade data från olika system. 4.1 Intervjuresultat 4.1.1 Verksamhetens uppdrag Uppdragen som hälso- och sjukvårdsnämnderna givit till Barn- och ungdomsmottagningarna respektive till barnkliniken på Södra Älvsborgs sjukhus finns sammanfattade i Bilaga 1. Vid intervjuerna framkom att man upplever att det inte finns en helhetssyn i uppdragen och att det saknas incitament för en fördjupad samverkan mellan BUM och barnkliniken på SÄS. Uppdragen för BUM var mer känt bland medarbetarna inom BUM-verksamheten än vad uppdraget för kliniken var hos alla parter. Inom BUM uppfattade man sig i stor utsträckning sköta de huvudsakliga volymerna av sjukvård för alla barn- och ungdomar inom deras respektive område. Inom barnkliniken upplevde man att BUM i stor utsträckning hade hög frihetsgrad att själva inkludera de uppdrag man tyckte var intressanta.

8(76) Det fanns en hög grad av förståelse från BUM:s representanter om att bemanningssituationen på kliniken var besvärande. Det uppfattades dock inte att det ingår i BUM:s uppdrag att medverka för att lösa detta eftersom man hade ett eget uppdrag. När det gäller BUM:s uppdragsavgränsning mot allmänmedicinens uppdrag för den basala sjukvården för barn- och ungdomar kan man ana att gränsdragningen mellan den specialiserade barnsjukvården vården och allmänmedicinen inte är konsistent mellan de olika kommunernas BUM-mottagningar och primärvårdens allmänmedicinska mottagningar (Vårdvalet). Det finns också en mycket tydlig skillnad i hur man uppfattat sitt uppdrag vad gäller profil. BUM uppfattar att de har ett uppdrag att större utsträckning arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande medan kliniken i stor utsträckning uppfattar sig ha ett sista utpost - uppdrag vad gäller sjuka barn och ungdomar. Flera påtalade också bristen på samverkan vad gäller kompetensutveckling, vårdprocessutveckling, utbildning/handledning av ST-läkare samt rekrytering och bemanningsfrågor. Sammantaget kan vi konstatera att uppdragen till de olika aktörerna som skall tillhandahålla sjukvård för barn- och ungdomar inte tydligt korresponderar med varandra inom viktiga områden som exempelvis utveckling av vårdprocesser, kompetensutveckling samt framtidsfrågor som bemanning och rekrytering. Det finns snarare en vilja att tydligt skilja på de olika nivåernas uppdrag i stället för att se till sjuka barn och deras föräldrars behov. 4.1.2 Informations- och delaktighetsstruktur Enligt de intervjuade finns idag få plattformar för information och samverkan i hela vårdkedjan för barn- och ungdomar. De samverkans forum som finns är i första hand organisationsinterna inom respektive förvaltning (den offentligt drivna primärvården inklusive BUM och sjukhusförvaltningen med barnkliniken) eller med samverkanspartners utanför respektive förvaltning exempelvis BUM.s samverkan med elevhälsan i kommunerna och habiliteringen inom landstinget. Många av de intervjuade framhåller att i det personliga mötet mellan BUM alternativt Vårdvalets företrädare och sjukhuskliniken (oftast telefonkonsultationer) fungerar samverkan väl och man får adekvata råd och insatser för de barn- och ungdomar man företräder. Det finns också en mycket god relation mellan BUM och de vårdvalsenheter som finns i mottagningarnas närområde. Där ges också gemensam fortbildning och utvecklas vårdprocesser mellan vårdvalet och BUM. Dock deltar inte de privata vårdgivarna i detta. Inom BUM finns ett samverkansorgan som heter Barnverket där BUM:s chefer träffas minst fyra gånger per år och därutöver träffas man över mottagningsgränser med olika yrkeskategorier bland annat för utveckling av vårdprogram. I enstaka fall kan någon från kliniken medverka exempelvis när astmasjuksköterskorna träffas. Det finns också regelbundna

9(76) möten mellan de offentligt drivna vårdcentralerna och BUM för att arbeta med gränssnittsdokument och vårdprocesser för barn- och ungdomar. Där medverkar inte barnkliniken eller de privata vårdcentralerna. Det samverkans forum mellan kliniken och BUM vi har identifierat kallas FBÖSSÄ (Föreningen Barn Öppenvård Södra Älvsborg) där läkarna på kliniken och i öppen vård träffades regelbundet en gång per månad. Vad vi förstått handlade dessa möten om vård och samverkan mellan klinik och öppenvård. Dessa möten har upphört sedan en tid och på kliniken har de övergått till att vara klinikinterna möten. Denna brist på samverkan har också lett till att man talar om varandra i stället för med varandra. 4.1.3 Ledning och styrning Det finns enligt de intervjuade inte någon gemensam ledning och styrning av barn- och ungdomssjukvården utgående från en helhetssyn eller från dokumenterade vårdprocesser. Barn- och ungdomars behov av sjukvård tillgodoses av verksamheter som finns i flera förvaltningsorganisationer vilket enligt fler av de intervjuade kan medföra hinder för en optimalt omhändertagande av sjuka barn- och ungdomar och deras föräldrar. Intervjuerna gav vid handen vissa brister vad gäller gemensamma rutiner, handlingsplaner, vårdprocesser och vårdprogram som kontinuerligt följs upp och utvärderas av alla led i kedjan. Frågor där man upplevde att man hade olika syn på som exempelvis om huruvida specialister i barnmedicin inom BUM skall bidra till produktionen på sjukhuskliniken på SÄS eller om STläkare skall beredas tillfälle att under sin utbildning göra del av denna inom BUM har inget naturligt forum för hantering. På en direkt fråga om var dessa frågor får sitt slutliga avgörande var inte känt bland de som intervjuades; Bara att de ständigt återkom i olika varianter. Det upplevdes att ledning och styrning av hälso- och sjukvård för barn- och ungdomar sker i två olika linjeorganisationer med solida väggar mellan de två organisationerna. Det finns heller inget samband eller flödestänk i uppdragen till BUM respektive barnkliniken på SÄS. Uppdraget till BUM är mer detaljerat i sitt innehåll och ger ett relativt stort utrymme för att hantera mer detaljerade verksamhetsplaner, produktionsplaner och kapacitetsplaner än vad uppdraget till barnkliniken är. Det innebär att barnkliniken upplever sig vara den instans som får ta det ingen annan vill ha och att deras belastning för akuta patienter ökat över tid. 4.1.4 Relationer Vid intervjuerna framkom det att det finns en tydlig förväntanskonflikt och en konkurrenskonflikt mellan företrädare för BUM och barnkliniken på SÄS. Det berättades att den funnits länge och handlade i huvudsak om bemanningsfrågor.

10(76) En av frågorna handlar om att det finns en förväntan från barnkliniken att BUM ska bidra med kapacitet (specialistkompetens) dels inom vissa subspecialiteter dels för jouruppdrag. Det framkom att man från kliniken uppfattar att det finns en otillräckligt använd kapacitet som går till mer lindrigt sjuka barn medan omhändertagandet av de mest sjuka barnen riskerar att trängas undan. En annan förväntanskonflikt är frågan om ST-läkares handledning och tjänstgöring inom BUM. Från BUM är man villig att bidra med handledning för ST-läkarnas behov av tjänstgöring i öppen vård. Barnkliniken vill å sin sida ha ersättning för detta genom att specialister under denna period skulle kunna tjänstgöra på kliniken. Någon konstruktiv lösning på denna fråga har inte kunnat presenteras för oss under intervjuerna. En konkurrenskonflikt gäller barnklinikens uppfattning om att BUM konkurrerar om kompetens från kliniken detta gäller både läkare och sjuksköterskor. 4.2 Sammanfattning av svar avseende utredning av Barn- och Ungdomsverksamheten i Södra Älvsborgs sjukvårdsområde samt den nuvarande organisationens styrkor och svagheter Som en del av den utredning av barn- och ungdomssjukvården i Södra Älvsborgs sjukvårdsområde som Ledningsbolaget i Skandinavien AB har fått i uppdrag att genomföra, har skriftliga frågor ställts till verksamhetscheferna för BUM (Barn- och Ungdomsmottagningar) och barn- och ungdomsmedicinska kliniken på SÄS. Syftet med frågorna var att ge cheferna var för sig möjlighet att lämna sina synpunkter och uppfattningar på utredningsuppdraget, att få chefernas uppfattning av hur hela vårdprocesserna/vårdkedjan för sjuka barn och deras föräldrar fungerar i södra Älvsborg samt att få chefernas synpunkter och uppfattningar på hur samverkan fungerar. Följande frågor har besvarats av samtliga verksamhetsföreträdare: 1. Lämna dina synpunkter och din uppfattning om utredningsuppdraget 2. Lämna dina synpunkter på och din uppfattning om hur samverkan fungerar inom barnsjukvården i Södra Älvsborg. 3. Vilka styrkor finns i nuvarande organisation av barnsjukvården i Södra Älvsborg patientperspektiv verksamhetsperspektiv medarbetarperspektiv 4. Vilka svagheter finns i nuvarande organisation av barnsjukvården i Södra Älvsborg patientperspektiv verksamhetsperspektiv medarbetarperspektiv 5. Beskriv vilka definierade vårdprocesser/vårdkedjor som nu gäller för sjuka barn och deras föräldrar

11(76) 6. Beskriv gemensamma plattformarna för information och samverkan som gynnar vårdprocesser för sjuka barn och deras föräldrar 4.2.1 Lämna dina synpunkter och din uppfattning om utredningsuppdraget Verksamhetscheferna för BUM har ungefär samma bild av uppdraget, även om man formulerar sig på olika sätt. Man uppfattar uppdraget som ett försök att belysa hela Södra Älvsborgs barnsjukvård och att lämna ett förslag på hur den bäst skall vara organiserad. Flera uppfattar att bakgrunden till uppdraget är att barnkliniken på SÄS har problem att rekrytera läkare och att behålla läkarstaben. Lösningen på problemet, menar man, är att barnkliniken vill få möjlighet att flytta läkare som finns i öppenvården till sin egen verksamhet. Man uppfattar också att det finns ett missnöje riktat mot BUM med en underliggande ton av skuldbeläggande för att man smitit från jouransvaret. Flera anser att barnkliniken har svårt att se omfattningen av insatsen som görs inom BUM och att akutsjukvården bara är en del av all den vård som bedrivs. Alla tillfrågade upplever att verksamheten inom BUM är välfungerande och att man inte skall slå sönder en fungerande verksamhet för att kanske hjälpa en annan. Uppfattningen är att lösningen på barnklinikens rekryteringsproblem inte kan vara att genom en organisationsförändring rasera en välfungerande öppenvård. Man påpekar också att barnkliniken och BUM har olika politiska uppdrag och att båda är lika viktiga. Verksamhetsföreträdare från barnkliniken på SÄS har ej belyst denna fråga. 4.2.2 Lämna dina synpunkter på och din uppfattning om hur samverkan fungerar inom barnsjukvården i Södra Älvsborg Verksamhetscheferna för BUM är överens om att samarbetet med vårdgrannar och med andra BUM fungerar mycket bra, men att kontaktvägarna mot SÄS inte är lika upparbetade. De vårdgrannar som omnämns är vårdcentral, BVC, skolhälsovård, socialtjänst, flyktinghandläggare, habilitering och BUP. De flesta påtalar att det tidigare har funnits FBÖSSÄ-möten, som spelat en viktig roll för samverkan mellan läkare inom sluten och öppen vård. FBÖSSÄ, som står för Föreningen Barn Öppenvård Södra Älvsborg, träffades regelbundet en gång varje månad tillsammans med barnklinikens läkare. Programmets innehåll fokuserade på frågor om vård och samverkan mellan kliniken och öppenvården. Senaste året har dessa möten runnit ut i sanden, vilka flera beklagar. Barnverket är ett forum där verksamhetschefer och avdelningsföreståndare inom BUM regelbundet träffas, ibland tillsammans med primärvårdsledning. Man påtalar även att primärvården i Södra Älvsborg representeras av en verksamhetschef på BUM i sektorsrådet.

12(76) Flera verksamhetschefer vittnar om att läkare anställda inom BUM tjänstgör på barn- och ungdomskliniken på SÄS, antingen med regelbundna bakjourer eller som stöd under sommaren, exv som mottagningsöverläkare eller som jour. Även på sjuksköterskesidan finns ett väl uppbyggt samarbete mellan de olika BUM, exempelvis enures-, diabetes- och allergimottagningsverksamhet. Verksamhetschefen på barnkliniken menar att samverkan fungerar dåligt, att barnläkare med lång erfarenhet arbetar på BUM, som är helt åtskilda från kliniken, och att de inte längre vill delta i jourarbetet och har inte heller det i anställningsavtalet. 4.2.3 Vilka styrkor finns i nuvarande organisation av barnsjukvården i Södra Älvsborg 4.2.3.1 Patientperspektiv Verksamhetscheferna på BUM ger en samlad bild av att barn inom öppenvården får vård nära sin hemmiljö, personalen känner varandra och känner barnens livsmiljö. Man har dessutom kännedom om barnens familjer, förskola och skola. Man har god tillgänglighet och kan erbjuda besök inom kort tid samt erbjuda akuttider till barn under ett år. En styrka är också att ha en god kontinuitet med samma personal vid besöken. Verksamhetsföreträdaren på barnkliniken SÄS uppger sig inte se några fördelar med organisationen, förutom att det har blivit lättare att rekrytera och behålla barnläkare i öppenvården. 4.2.3.2 Verksamhetsperspektiv Enligt verksamhetscheferna på BUM är det lätt att bedriva utvecklingsarbete med stor delaktighet på en liten enhet. Man upplever också att man har korta beslutsvägar och en tillgänglig ledning samt en stark teamkänsla. 4.2.3.3 Medarbetarperspektiv Inom BUM upplever man att det blir lättare att ta hand om barn med svåra sjukdomar, trassliga sociala förhållanden eller krävande föräldrar om man har fysiskt nära till varandra inom den egna personalgruppen och till representanter för vårdgrannar. Man har god tilltro till varandras kompetens och arbetar i välfungerande team. På barnkliniken på SÄS upplever man att BUM har lättare att rekrytera och behålla barnläkare och dessutom är kompetensen högre där, eftersom allt fler väljer bort en jourtung verksamhet på kliniken när de är färdiga med sin ST-utbildning.

13(76) 4.2.4 Vilka svagheter finns i nuvarande organisation av barnsjukvården i Södra Älvsborg 4.2.4.1 Patientperspektiv Såväl verksamhetsrepresentanter för BUM som för barnkliniken är överens om att svårt sjuka barn inom barnklinikens slutenvård har en bristande kontinuitet och sällan får träffa samma läkare två tillfällen i följd, vilket kan generera längre vårdtider. Dessutom påpekar man att man erbjuder för få mottagningstider för kroniskt sjuka patienter pga att jourarbetet leder till sämre närvaro dagtid och att många läkare har slutat. Verksamhetscheferna på BUM kompletterar med att kontaktkanalerna mellan SÄS och BUM är dåligt upparbetade, att man inte har samma journalsystem (undantag mottagningen i Marks kommun). 4.2.4.2 Verksamhetsperspektiv Ånyo framförs synpunkten på dålig kontakt mellan SÄS och BUM fram av företrädarna för BUM. Man framhåller också att det är bekymmersamt att bedriva vård med avlövning av kompetenta läkare på barnkliniken, vilket inte underlättas av att även BUM börjar få rekryteringsproblem. På flera BUM upplever man att man är få läkare med många externa uppdrag och att handledning av ST-läkare från SÄS blir lidande av detta. 4.2.4.3 Medarbetarperspektiv Samtliga svarande upplever att de specialister som är kvar på SÄS är hårt arbetsbelastade och att ST-läkarna har stort behov av handledning. Verksamhetschefen på barnkliniken menar att allt fler specialister ser sig om efter annat arbete och att främsta skälet till det är att organisationen i södra Älvsborg skiljer sig från den i övriga VGR och i övriga delar av landet. En annan upplever som medarbetare en känsla av att det man gör på BUM inte är tillräckligt viktigt för kliniken utan det är bara de absolut svårast sjuka som räknas. 4.2.5 Beskriv vilka definierade vårdprocesser/vårdkedjor som nu gäller för sjuka barn och deras föräldrar De flesta svarande hänvisar till ett gränssnittsdokument som definierar till vilken vårdnivå olika patienter hör i relationen mellan vårdcentral och specialistmottagning i öppenvård samt slutenvård. Dokumentet är framtaget av sektorsrådet och fungerar som hjälp i båda riktningarna, dvs vilka patienter som skall remitteras från vårdcentral till BUM och vilka som kan återremitteras. Specifikt inom BUM finns vårdkedjor för obesitas och neuropsykiatriska sjukdomar, där de svårast sjuka barnen remitteras till DSBUS respektive SÄS. För överviktsteamen finns på några håll även utarbetat hur samverkan ska se ut mellan BVC, skola, vårdcentral och BUM. Misstänkt celiaki remitteras till antingen SÄS eller DSBUS. Övriga diagnoser som enbart sköts på barnkliniken är diabetes, endokrina sjukdomar, kardiologi, astma/allergi (svåra fall) samt svåra fall och utredningar av neurologiska tillstånd.

14(76) 4.2.6 Beskriv gemensamma plattformarna för information och samverkan som gynnar vårdprocesser för sjuka barn och deras föräldrar Flera inom BUM tar upp telefonrådgivning som en viktig plattform som riktar sig till föräldrar men även för att samordna vårdkedjor och lotsa familjer rätt i systemet. Man nämner även olika typer av möten såsom regelbundna möten med habilitering, BUP, socialtjänst, polis, BVC, vårdcentraler och elevhälsa. På några håll sker detta samarbete inom ramen för Västbus. Flera kommenterar även de tidigare FBÖSSÄ-mötena som en viktig plattform. Dessa har senaste året enbart blivit en klinikangelägenhet. Enligt företrädare för barnkliniken beror det på att öppenvårdsläkarna slutade komma. 4.3 Kompletterande intervjuer med företrädare för barn- och ungdomskliniken Ledningen för barn- och ungdomskliniken uppfattar sitt uppdrag som mycket brett och utan tydliga avgränsningar. I stort kan uppdraget beskrivas som att man förväntas ta hand om Sjuka barn med sjukdom inom det barnmedicinska området med något oklar avgränsning gentemot BUM Akut sjuka barn inklusive primärvårdsfall, särskilt utanför kontorstid Omvårdnadsansvar för barn med kirurgiska sjukdomar som kräver inneliggande vård Kliniken tar emot barn dygnet runt. Jourmottagning drivs i egna lokaler och med egen personal. Barn som söker på den allmänna akutmottagningen hänvisas till barnmottagningen. jourfall har under januari till april 2011 jämfört med samma tid 2010 ökat med 17,5 % och uppgår nu till 2 535. Den resurs med primärvårdsjourverksamhet som funnits på Borås lasarett är nu mycket begränsad och på väg att tas bort. Många primärvårdsfall kommer till barnklinikens akutmottagning. Kliniken har en primärjours- och två bakjourslinjer; en för neonatalvården och en för övrig barn- och ungdomsmedicinsk vård. Målet är ett jourpass var femte dygn för primärjour och var sjunde dygn för bakjouren. För närvarande tjänstgör båda bakjourerna cirka var tredje dygn. Barnkliniken har planerade mottagningar inom neonatologi, allergologi, neurologi, endokrinologi, diabetes, reumatologi, onkologi/hematologi, nefrologi och kardiologi. Det ställs höga krav på tillgänglighet och kompetens inom alla dessa områden. Kliniken efterlyser en prioritering så att de banmedicinska resurserna skall fördelas tydligare till de svårast sjuka barnen. Barn som kräver sjukhusvård skall enligt SÄS policy vårdas på barn- och ungdomskliniken. Krav på läkarnärvaro på vårdavdelning har ökat pga. kortare vårdtider och alltmer komplicerade behandlingar. Läkarbemanningen bedöms nu otillräcklig för att få en optimal läkarfunktion.

15(76) 4.4 Konsumtionsresultat Konsumtionen visar i vilken utsträckning vårdens resurser nyttjats av kommuninvånarna oberoende av vem som gett vården. Konsumtionen kan ske vid direkta möten mellan vårdgivare och vårdtagare på mottagningar, vårdavdelningar, i hemmet eller på institution. Utöver dessa direkta möten mellan vårdtagare och vårdgivare konsumeras också vård i annan form. Exempel på detta är telefonrådgivning, uppföljande samtal per telefon, brevkontakter, mail och olika typer av web-baserade kontaktlösningar. Det sker också indirekta kontakter mellan vårdtagare och vårdgivare exempelvis genom konsultationer mellan vårdgivare där patienten eller patientens anhöriga inte har medverkat. Detta redovisas som indirekt konsumtion. Konsumtionsmönster har en stark påverkan på kunskapen om hur vården fördelas i ett geografiskt område eftersom den starkaste påverkansfaktorn för konsumtion är tillgång till vård. Det finns ett starkt statistiskt samband mellan tillgång till vårdplatser i ett geografiskt område och konsumtionen av vårdagar liksom att geografisk närhet till ett specifikt vårdutbud i öppen vård kan avläsas i en högre konsumtion av öppenvårdsbesök. 4.5 Konsumtion av öppen vård Nedan presenteras konsumtionen av öppen vård (hos samtliga yrkeskategorier) för barn och ungdomar 0-17 år i alla kommuner i Södra Älvsborg (Nämndområde 6 (Mitten Älvsborg) och Nämndområde 8 (Sjuhärad)). Resultatet redovisas kommunvis och avser vårdkonsumtion i form av besök (möte öga mot öga) oberoende av vem som gett vården men med barnhälsovården exkluderad. I all redovisning har besök på de olika BUM-mottagningarna definierats som annan specialistvård än den allmänmedicinska vården som ges inom primärvården.

16(76) 4.5.1 Konsumtion - Öppen vård - övergripande Öppenvårdskonsumtion i olika nämndområden samt utanför Västra Götalandsregionen (definition VEGA). År 2010 Kommun alla besök exklusive barnhälsovård barn 0-17 år besök totalt Andel inom nämndområde 6 Andel inom nämndområde 8 Andel inom Göteborg nämndområde 5, 7, 11 och 12 Andel inom nämndområde Västra Götaland övrig Andel utanför Västra Götaland 41 Lerum 9 843 45 157 69% 5% 23% 2% 1% 42 Vårgårda 2 443 10 987 81% 9% 2% 8% 0% 43 Bollebygd 1 909 8 781 1% 86% 10% 2% 1% 52 Tranemo 2 422 10 560 0% 94% 2% 2% 2% 63 Mark 7 295 31 034 0% 91% 4% 2% 3% 65 Svenljunga 2 077 8 936 1% 90% 3% 2% 4% 66 Herrljunga 1 867 8 257 66% 24% 2% 7% 1% 89 Alingsås 8 059 29 190 80% 10% 6% 3% 1% 90 Borås 20 914 97 965 0% 95% 2% 2% 1% 91 Ulricehamn 4 695 20 362 0% 94% 2% 3% 1% Barn och ungdomar i kommunerna Lerum och Bollebygd konsumerar 23 % respektive 10 % av sina besök hos någon av producenterna inom Göteborgs nämndområden 5, 7, 11 och 12.

17(76) 4.5.2 Konsumtion - Öppen vård primärvård och specialiserad vård Konsumtion fördelat mellan primärvård och specialiserad vård (definition VEGA). År 2010 Kommun alla besök exklusive barnhälsovård barn 0-17 år Konsumtion besök annan specialistvård Totalt antal besök besök per barn Konsumtion besök PV 41 Lerum 9 843 16 837 17 212 34 049 3,5 49% 42 Vårgårda 2 443 3 967 3 742 7 709 3,2 51% 43 Bollebygd 1 909 3 674 2 900 6 574 3,4 56% 52 Tranemo 2 422 4 229 3 208 7 437 3,1 57% 63 Mark 7 295 12 612 10 427 23 039 3,2 55% 65 Svenljunga 2 077 3 302 3 169 6 471 3,1 51% 66 Herrljunga 1 867 2 911 2 986 5 897 3,2 49% 89 Alingsås 8 059 14 985 14 205 29 190 3,6 51% 90 Borås 20 914 33 349 36 750 70 099 3,4 48% 91 Ulricehamn 4 695 7 351 7 485 14 836 3,2 50% Andel i primärvård I Tranemo och Svenljunga kommuner konsumerade barnen lägst antal besök (totalt) per barn och år, 3,1 besök. Flest antal besök, oberoende av yrkeskategori, konsumerade barnen i Alingsås kommun med 3,6 besök per barn. Konsumtionsdifferensen var cirka 16 %. Barnen i Tranemo konsumerade 57 % av sina besök inom primärvård och motsvarande andel för barnen i Borås kommun var 48 %, en differens på cirka 19 %. Konsumtion av indirekta kontakter (definition VEGA) år 2010 Kommun Indirekta kontakter exklusive barnhälsovård barn 0-17 år Konsumtion indirekta kontakter PV Konsumtion indirekta kontakter annan specialistvård Totalt antal indirekta kontakter kontakter per barn Andel i primärvård 41 Lerum 9 843 971 1 367 2 338 0,2 42% 42 Vårgårda 2 443 146 473 619 0,3 24% 43 Bollebygd 1 909 140 117 257 0,1 54% 52 Tranemo 2 422 337 262 599 0,2 56% 63 Mark 7 295 762 276 1 038 0,1 73% 65 Svenljunga 2 077 332 243 575 0,3 58% 66 Herrljunga 1 867 59 306 365 0,2 16% 89 Alingsås 8 059 642 1 558 2 200 0,3 29% 90 Borås 20 914 1 452 1 751 3 203 0,2 45% 91 Ulricehamn 4 695 434 690 1 124 0,2 39%

18(76) Indirekta kontakter (konsultationer mellan vårdgivare etc.) var sällan förekommande och varierade från 0,1 till 0,3 mellan barnen i de olika kommunerna. Om dessa indirekta kontakter skedde via primärvård eller specialistvård varierade för primärvårdens andel från 16 % för barnen i Herrljunga kommun till 73 % för barnen i Marks kommun. Konsumtion av övriga kontakter (definition VEGA) år 2010 Kommun Annan kontakt (telefon och brev) exklusive barnhälsovård barn 0-17 år Konsumtion andra kontakter PV Konsumtion andra kontakter annan specialistvård Totalt antal andra kontakter kontakter per barn Andel i primärvård 41 Lerum 9 843 19 409 8 234 27 643 2,8 70% 42 Vårgårda 2 443 4 427 1 951 6 378 2,6 69% 43 Bollebygd 1 909 4 425 814 5 239 2,7 84% 52 Tranemo 2 422 4 501 589 5 090 2,1 88% 63 Mark 7 295 15 798 1 475 17 273 2,4 91% 65 Svenljunga 2 077 4 477 356 4 833 2,3 93% 66 Herrljunga 1 867 2 105 790 2 895 1,6 73% 89 Alingsås 8 059 18 855 7 567 26 422 3,3 71% 90 Borås 20 914 45 366 7 296 52 662 2,5 86% 91 Ulricehamn 4 695 7 554 2 024 9 578 2,0 79% Andra kontakter mellan vårdtagare och vårdgivare kan ske per telefon, brev, mail etc. Flest konsumtion av sådana kontakter hade barn/föräldrar i Alingsås kommun med 3,3 kontakter i genomsnitt per år per invånare. Mindre frekvent var den typen av kontaktkonsumtion i Herrljunga kommun, 1,6 kontakter i genomsnitt per år, en differens på 100 %. Av all konsumtion av telefon och brevkontakter skedde 93 % av dessa kontakter via primärvård i Svenljunga och 70 % via primärvård i Lerum. 4.5.3 Konsumtion av besök på olika inrättningar Nedan visas mer specificerat på vilka vårdinrättningar besöken konsumerats. Detta visas både numerärt och i procentandel. Först visas två tabeller med samtliga besök (samtliga yrkeskategorier) därefter följer en redovisning av läkarbesök.

19(76) Kommun alla besök exklusive barnhälsovård Besök på Barnkliniken SÄS inklusive dagvård Besök på Barn-och ungdomsmottagning egen kommun Besök inom primärvård (vårdval) Besök på annan specialistmott ex ÖNH, BUP, kirurgi etc Besök på habilitering Besök på AVC Borås lasarett Summa besök exkl Barnhälsovård 41 Lerum 277 5078 16837 10485 1345 27 34049 42 Vårgårda 366 825 3967 1981 514 56 7709 43 Bollebygd 532 381 3674 1551 180 256 6574 52 Tranemo 726 454 4229 1441 334 253 7437 63 Mark 1361 1715 12612 5847 849 655 23039 65 Svenljunga 575 232 3302 1519 610 233 6471 66 Herrljunga 409 337 2911 1736 362 142 5897 89 Alingsås 693 3383 14985 8223 1827 79 29190 90 Borås 8190 4122 33349 17432 3558 3448 70099 91 Ulricehamn 1164 1913 7351 3235 677 496 14836 Summa samtliga besök 14293 18440 103217 53450 10256 5645 205301 I första kolumnen redovisas alla besök på barnkliniken på SÄS inklusive besöken inom dagsjukvård. Kommun Andel av alla besök fördelade på olika mottagningaral la besök exklusive barnhälsovård Andel besök på Barnkliniken SÄS inklusive dagvård Besök på Barn-och ungdomsmottagning egen kommun Andel besök inom primärvård Andel besök på annan specialistmott ex ÖNH, BUP, kirurgi etc Andel besök på habilitering Andel besök på AVC Borås lasarett Summa besök exkl Barnhälsovård 41 Lerum 1% 15% 49% 31% 4% 0% 100% 42 Vårgårda 5% 11% 51% 26% 7% 1% 100% 43 Bollebygd 8% 6% 56% 24% 3% 4% 100% 52 Tranemo 10% 6% 57% 19% 4% 3% 100% 63 Mark 6% 7% 55% 25% 4% 3% 100% 65 Svenljunga 9% 4% 51% 23% 9% 4% 100% 66 Herrljunga 7% 6% 49% 29% 6% 2% 100% 89 Alingsås 2% 12% 51% 28% 6% 0% 100% 90 Borås 12% 6% 48% 25% 5% 5% 100% 91 Ulricehamn 8% 13% 50% 22% 5% 3% 100% Alla läkarbesök andel per mottagning 7% 9% 50% 26% 5% 3% 100%

20(76) På barnmottagningen på SÄS konsumerades 7 % av alla besök (samtliga yrkeskategorier) och på BUM konsumerades 9 % av alla besök. Barn- och ungdomar i Lerum konsumerade 1 % av besöken på barnkliniken på SÄS och 15 % av besöken på den egna BUM-mottagningen. Motsvarande siffror för barn- och ungdomar boende i Borås kommun var 12 % på kliniken och 5 % på BUM-mottagningen Viskan. Totalt konsumerades 50 % av besöken inom primärvården med en variation frän Tranemos 57 % till Borås 48 %. Kommun alla läkarbesök exklusive barnhälsovård Läkarbesök på Barnkliniken SÄS inklusive dagvård Andel besök på "egen" Barn-och ungdomsmott Läkarbesök inom primärvård Läkarbesök på annan specialistmottagning ex ÖNH, BUP kirurgi etc Läkarbesök på habilitering Läkarbesök på AVC Borås lasarett Summa läkarbesök exkl Barnhälsovård 41 Lerum 277 2614 9769 6331 110 24 19125 42 Vårgårda 279 369 2398 1041 39 54 4180 43 Bollebygd 399 251 2053 755 20 246 3724 52 Tranemo 529 263 2025 660 17 238 3732 63 Mark 921 1247 7415 2654 70 631 12938 65 Svenljunga 411 206 1723 699 36 221 3296 66 Herrljunga 278 337 1669 573 35 139 3031 89 Alingsås 561 1963 9417 4456 122 77 16596 90 Borås 5907 2536 20635 7859 276 3157 40370 91 Ulricehamn 807 1141 4235 1453 49 473 8158 Summa besök 10369 10927 61339 26481 774 5260 115150 Ovan visas konsumtion av läkarbesök på de olika inrättningarna.

21(76) Kommun Andel alla läkarbesök exklusive barnhälsovård Andel läkarbesök på Barnkliniken SÄS inklusive dagvård Andel läkarbesök på egen Barn-och ungdomsmott Andel läkarbesök inom primärvård Andel läkarbesök på annan specialistmott ex ÖNH, BUP kirurgi etc Andel läkarbesök på habilitering Andel läkarbesök på AVC Borås lasarett Summa Andel läkarbesök exkl Barnhälsovård 41 Lerum 1% 14% 51% 33% 1% 0% 100% 42 Vårgårda 7% 9% 57% 25% 1% 1% 100% 43 Bollebygd 11% 7% 55% 20% 1% 7% 100% 52 Tranemo 14% 7% 54% 18% 0% 6% 100% 63 Mark 7% 10% 57% 21% 1% 5% 100% 65 Svenljunga 12% 6% 52% 21% 1% 7% 100% 66 Herrljunga 9% 11% 55% 19% 1% 5% 100% 89 Alingsås 3% 12% 57% 27% 1% 0% 100% 90 Borås 15% 6% 51% 19% 1% 8% 100% 91 Ulricehamn 10% 14% 52% 18% 1% 6% 100% Alla läkarbesök andel per mottagning 9% 9% 53% 23% 1% 5% 100% Andelen läkarbesök i primärvård (vårdvalet) av samtliga läkarbesök utgjorde 53 % och andelen på barnkliniken på SÄS respektive på egen BUM-mottagning var 9 %. I kommunerna Mark, Vårgårda och Alingsås konsumerade barnen 57 % av sina läkarbesök inom Vårdvalet. Högsta andelen konsumerade läkarbesök på barnkliniken på SÄS hade barn och ungdomar i Borås kommun med 15 % och lägst andel hade barn och ungdomar i Lerum 1 % och Alingsås 3 %. 4.5.4 Konsumtion av besök hos olika yrkeskategorier Barn och ungdomars konsumtion av besök i öppenvård sker på olika mottagningar och hos olika yrkeskategorier. Nedan visas konsumtionen per kommun hos läkare, sjuksköterska och hos andra yrkeskategorier.

22(76) Konsumtion öppen vård hos läkare år 2010 Kommun alla besök hos läkare exklusive barnhälsovård Konsumtion besök annan specialistvård Totalt antal besök besök per barn barn 0-17 år Konsumtion besök PV 41 Lerum 9 843 9 769 9 356 19 125 1,9 51% 42 Vårgårda 2 443 2 398 1 782 4 180 1,7 57% 43 Bollebygd 1 909 2 053 1 671 3 724 2,0 55% 52 Tranemo 2 422 2 025 1 707 3 732 1,5 54% 63 Mark 7 295 7 415 5 523 12 938 1,8 57% 65 Svenljunga 2 077 1 723 1 573 3 296 1,6 52% 66 Herrljunga 1 867 1 669 1 362 3 031 1,6 55% 89 Alingsås 8 059 9 417 7 179 16 596 2,1 57% 90 Borås 20 914 20 635 19 735 40 370 1,9 51% 91 Ulricehamn 4 695 4 235 3 923 8 158 1,7 52% Andel i primärvård Barnen i Alingsås kommun konsumerade i genomsnitt 2,1 läkarbesök per barn och år hos läkare. Motsvarande konsumtion i Tranemo var 1,5 besök per barn, en differens på 40 %. Konsumtion öppen vård hos sjuksköterska år 2010 Kommun alla besök hos sjuksköterska exklusive barnhälsovård barn 0-17 år Konsumtion besök annan specialistvård Totalt antal besök besök per barn Konsumtion besök PV 41 Lerum 9 843 4 730 2 754 7 484 0,8 63% 42 Vårgårda 2 443 1 062 558 1 620 0,7 66% 43 Bollebygd 1 909 1 189 352 1 541 0,8 77% 52 Tranemo 2 422 1 863 347 2 210 0,9 84% 63 Mark 7 295 4 336 1 104 5 440 0,7 80% 65 Svenljunga 2 077 1 329 371 1 700 0,8 78% 66 Herrljunga 1 867 987 308 1 295 0,7 76% 89 Alingsås 8 059 3 801 2 111 5 912 0,7 64% 90 Borås 20 914 9 624 4 543 14 167 0,7 68% 91 Ulricehamn 4 695 2 291 1 069 3 360 0,7 68% Andel i primärvård Barnen i Tranemo kommun konsumerade i genomsnitt 0,9 besök per barn hos sjuksköterska jämfört med barnen i Vårgårda, Mark, Herrljunga, Alingsås, Borås och Ulricehamn som konsumerade 0,7 besök per barn.

23(76) Konsumtion öppen vård andra yrkeskategorier år 2010 Kommun alla besök hos andra yrkeskategorier exklusive barnhälsovård Konsumtion besök annan specialistvård Totalt antal besök besök per barn barn 0-17 år Konsumtion besök PV 41 Lerum 9 843 2 338 5 102 7 440 0,8 31% 42 Vårgårda 2 443 507 1 404 1 911 0,8 27% 43 Bollebygd 1 909 432 877 1 309 0,7 33% 52 Tranemo 2 422 341 1 154 1 495 0,6 23% 63 Mark 7 295 861 3 800 4 661 0,6 18% 65 Svenljunga 2 077 250 1 225 1 475 0,7 17% 66 Herrljunga 1 867 255 1 316 1 571 0,8 16% 89 Alingsås 8 059 1 767 4 915 6 682 0,8 26% 90 Borås 20 914 3 090 12 472 15 562 0,7 20% 91 Ulricehamn 4 695 825 2 493 3 318 0,7 25% Andel i primärvård Konsumtion hos andra yrkeskategorier varierade från 0,6 besök per barn och år för barnen i Tranemo och Marks kommuner till 0,8 besök i genomsnitt för barnen i Lerum, Vårgårda, Herrljunga och Alingsås kommuner. Konsumtionen var mest frekvent förekommande hos sjukgymnast och hos psykolog. 4.5.5 Konsumtion av oplanerade respektive planerade besök alla barn. Definitionen av planerade/oplanerade besök avser om besöket var planerat i förväg inte nödvändigtvis att det var medicinskt akut. Konsumtion öppen vård oplanerade besök år 2010 Kommun alla oplanerade besök exklusive barnhälsovård Konsumtion oplanerade besök PV Konsumtion oplanerade besök annan specialistvård Totalt antal oplaner ade besök oplanera de besök per barn barn 0-17 år 41 Lerum 9 843 8 951 3 942 12 893 1,3 69% 42 Vårgårda 2 443 1 916 615 2 531 1,0 76% 43 Bollebygd 1 909 1 472 556 2 028 1,1 73% 52 Tranemo 2 422 1 723 503 2 226 0,9 77% 63 Mark 7 295 7 550 1 433 8 983 1,2 84% 65 Svenljunga 2 077 836 493 1 329 0,6 63% 66 Herrljunga 1 867 1 477 386 1 863 1,0 79% 89 Alingsås 8 059 6 974 2 604 9 578 1,2 73% 90 Borås 20 914 14 503 7 009 21 512 1,0 67% 91 Ulricehamn 4 695 3 221 1 282 4 503 1,0 72% Andel i primärvård

24(76) Barnen i Lerums kommun konsumerade flest oplanerade besök och barnen i Svenljunga kommun konsumerade lägst antal oplanerade besök. Differensen var drygt 100 %. Konsumtion öppen vård planerade besök år 2010 Kommun alla planerade besök exklusive barnhälsovård Konsumtion planerade besök PV Konsumtion planerade besök annan specialistvård Totalt antal planera de besök planerad e besök per barn barn 0-17 år 41 Lerum 9 843 3 357 12 479 15 836 1,6 21% 42 Vårgårda 2 443 965 3 008 3 973 1,6 24% 43 Bollebygd 1 909 1 184 2 265 3 449 1,8 34% 52 Tranemo 2 422 1 268 2 655 3 923 1,6 32% 63 Mark 7 295 4 044 8 430 12 474 1,7 32% 65 Svenljunga 2 077 1 422 2 628 4 050 1,9 35% 66 Herrljunga 1 867 1 153 2 500 3 653 2,0 32% 89 Alingsås 8 059 3 988 11 032 15 020 1,9 27% 90 Borås 20 914 8 764 28 913 37 677 1,8 23% 91 Ulricehamn 4 695 3 345 6 142 9 487 2,0 35% Andel i primärvård Barnen i Lerums, Vårgårda och Tranemo kommuner konsumerade lägst antal planerade besök och barnen i Herrljunga och Ulricehamns kommuner konsumerade flest antal planerade besök. Konsumtion öppen vård ej klassificerade som planerat eller oplanerat besök år 2010 Kommun utan uppgift om planerat/oplaner at besök exklusive barnhälsovård barn 0-17 år Konsumtion ej klassific besök PV Konsumtion ej klassific besök annan specialistvård Totalt antal ej klassific besök ej klassific besök per barn Andel i primärvård 41 Lerum 9 843 4 529 791 5 320 0,5 85% 42 Vårgårda 2 443 1 086 119 1 205 0,5 90% 43 Bollebygd 1 909 1 018 79 1 097 0,6 93% 52 Tranemo 2 422 1 238 50 1 288 0,5 96% 63 Mark 7 295 1 018 564 1 582 0,2 64% 65 Svenljunga 2 077 1 044 48 1 092 0,5 96% 66 Herrljunga 1 867 281 100 381 0,2 74% 89 Alingsås 8 059 4 023 569 4 592 0,6 88% 90 Borås 20 914 10 082 828 10 910 0,5 92% 91 Ulricehamn 4 695 785 61 846 0,2 93%

25(76) Högst antal ej klassificerade besök per barn och år hade barnen i Bollebygds och Alingsås kommuner. Andel i primärvård var generellt hög. 4.5.6 Barn i åldersgruppen ett år och yngre - konsumtion av besök Nedan presenteras konsumtion av öppen vård för de yngsta barnen, ett år och yngre. Resultaten redovisas som totala besök samt som oplanerade och planerade besök, oberoende av vem som gett vården. Samtidigt visas i en tabell de besök som ej klassificerats som planerade/oplanerade. Konsumtion öppen vård alla besök år 2010 Kommun samtliga besök exklusive barnhälsovård barn 0-1 år Konsumtion besök annan specialistvård Konsumtion besök PV Totalt antal besök besök per barn 41 Lerum 971 1 648 2 517 4 165 4,3 40% 42 Vårgårda 256 451 486 937 3,7 48% 43 Bollebygd 208 454 467 921 4,4 49% 52 Tranemo 242 340 514 854 3,5 40% 63 Mark 771 1 792 1 614 3 406 4,4 53% 65 Svenljunga 218 431 500 931 4,3 46% 66 Herrljunga 171 646 439 1 085 6,3 60% 89 Alingsås 911 1 950 2 201 4 151 4,6 47% 90 Borås 2 488 4 027 7 049 11 076 4,5 36% 91 Ulricehamn 485 555 1 247 1 802 3,7 31% Totalt konsumerade de små barnen i Herrljunga kommun i genomsnitt 6,3 besök per barn. I kommunerna Vårgårda, Tranemo och Ulricehamn konsumerade barnen i genomsnitt under 4 besök per barn och år. Barnhälsovårdsbesök var exkluderade i beräkningarna. Andel i primärvård

26(76) Konsumtion öppen vård oplanerade besök år 2010 Kommun alla oplanerade besök exklusive barnhälsovård barn 0-1 år Konsumtion oplanerade besök PV Konsumtion oplanerade besök annan specialistvård Totalt antal oplanerade besök oplanerade besök per barn Andel i primärvård 41 Lerum 971 1159 1280 2 439 2,5 48% 42 Vårgårda 256 305 195 500 2,0 61% 43 Bollebygd 208 234 181 415 2,0 56% 52 Tranemo 242 199 168 367 1,5 54% 63 Mark 771 1 283 501 1 784 2,3 72% 65 Svenljunga 218 107 168 275 1,3 39% 66 Herrljunga 171 204 103 307 1,8 66% 89 Alingsås 911 1263 927 2 190 2,4 58% 90 Borås 2 488 2 041 2 690 4 731 1,9 43% 91 Ulricehamn 485 393 531 924 1,9 43% De yngsta barnen i Lerums kommun konsumerade i genomsnitt 2,5 oplanerade besök per barn. I Svenljunga kommun var motsvarande konsumtion 1,3 besök per barn. Barnen i Marks kommun konsumerade drygt 70 % av de oplanerade besöken i primärvård (allmänmedicin). I Svenljunga kommun var motsvarande konsumtionsandel 39 %. Konsumtion öppen vård planerade besök år 2010 Kommun alla planerade besök exklusive barnhälsovård barn 0-1 år Konsumtion planerade besök PV Konsumtion planerade besök annan specialistvård Totalt antal planerade besök planerade besök per barn Andel i primärvård 41 Lerum 971 389 1 124 1 513 1,6 26% 42 Vårgårda 256 73 257 330 1,3 22% 43 Bollebygd 208 164 282 446 2,1 37% 52 Tranemo 242 91 343 434 1,8 21% 63 Mark 771 458 1 057 1 515 2,0 30% 65 Svenljunga 218 251 326 577 2,6 44% 66 Herrljunga 171 37 203 240 1,4 15% 89 Alingsås 911 367 1122 1 489 1,6 25% 90 Borås 2 488 1 079 4 239 5 318 2,1 20% 91 Ulricehamn 485 111 714 825 1,7 13%

27(76) planerade besök varierade från i genomsnitt 2,6 besök konsumerade av barnen i Svenljunga kommun till 1,3 planerade besök konsumerade av barnen i Vårgårda kommun. Andel som konsumerades i primärvård varierade mellan 44 % (barn i Svenljunga kommun) och 13 % (barn i Ulricehamns kommun) Konsumtion öppen vård utan specifikation av planerad/oplanerad vård besök år 2010 Kommun Uppgift om planerad/ oplanerad saknas exklusive barnhälsovård barn 0-1 år Konsumtion besök PV Konsumtion besök annan specialistvård Totalt antal besök utan uppgift on planerad /oplanerad ospecificerade besök per barn Andel i primärvård 41 Lerum 971 100 113 213 0,2 47% 42 Vårgårda 256 73 34 107 0,4 68% 43 Bollebygd 208 56 4 60 0,3 93% 52 Tranemo 242 50 3 53 0,2 94% 63 Mark 771 51 56 107 0,1 48% 65 Svenljunga 218 73 6 79 0,4 92% 66 Herrljunga 171 405 133 538 3,1 75% 89 Alingsås 911 320 152 472 0,5 68% 90 Borås 2 488 907 120 1 027 0,4 88% 91 Ulricehamn 485 51 2 53 0,1 96% För barnen i Herrljunga kommun redovisades den största andelen ej klassificerade besök. Drygt 3 besök per barn var inte klassificerade. I övriga kommuner var andelen oklassificerade besök betydligt färre.

28(76) 4.6 Konsumtion sluten vård Konsumtion sluten vård samtliga vårdtillfällen år 2010 Kommun vårdtillfällen totalt barn 0-17 år Borås lasarett antal VTF - varav på barnkliniken Borås Göteborg alla sjukhus antal VTF Alingsås lasarett VTF NÄL VTF Andra sjukhus VTF Totalt antal VTF vårdtillfällen per 1000 barn Lerum 9 843 60 51 571 20 6 22 679 69 Vårgårda 2 443 103 90 52 14 3 5 177 72 Bollebygd 1 909 112 107 43 0 0 4 159 83 Tranemo 2 422 127 120 26 0 2 3 158 65 Mark 7 295 345 315 110 0 3 12 470 64 Svenljunga 2 077 102 96 83 0 1 6 192 92 Herrljunga 1 867 88 85 34 3 1 7 133 71 Alingsås 8 059 199 176 206 37 53 14 509 63 Borås 20 914 1 316 1 255 283 0 1 35 1 635 78 Ulricehamn 4 695 230 221 52 0 0 16 298 63 Totalt 61 524 2 682 2516 1 460 74 70 124 4 410 72 Barn i kommunerna Lerum, Tranemo, Mark, Alingsås och Ulricehamn konsumerade färre än 70 vårdtillfällen per 1 000 barn. Barnen i Bollebygd och Svenljunga konsumerade fler än 80 vårdtillfällen per 1 000 barn. Flest vårdtillfällen konsumerade barnen i Svenljunga kommun med 92 vårdtillfällen per 1 000 barn. 166 vårdtillfällen konsumerades på annan klinik på Borås lasarett än barn- och ungdomskliniken. I huvudsak utgjordes det av vårdtillfällen på BUP, BB och kirurgkliniken.

29(76) Konsumtion sluten vård oplanerade vårdtillfällen år 2010 Kommun vårdtillfällen oplanerade inläggningar barn 0-17 år Borås lasarett antal VTF - varav på barnkliniken Borås Göteborg alla sjukhus antal VTF Alingsås lasarett VTF NÄL VTF Andra sjukhus VTF Totalt antal VTF vårdtillfällen per 1000 barn Lerum 9 843 35 28 328 20 4 2 389 40 Vårgårda 2 443 72 66 22 14 1 1 110 45 Bollebygd 1 909 95 90 12 0 107 56 Tranemo 2 422 98 96 3 2 0 103 43 Mark 7 295 304 279 27 3 3 337 46 Svenljunga 2 077 90 87 10 1 1 102 49 Herrljunga 1 867 80 77 11 3 1 3 98 52 Alingsås 8 059 161 141 127 34 44 8 374 46 Borås 20 914 1 126 1 080 53 1 3 1 183 57 Ulricehamn 4 695 203 196 10 1 214 46 Totalt 61 524 2 264 2 140 603 71 57 22 3 017 49 Barnen i Bollebygd, Herrljunga och Borås kommuner konsumerade fler än 50 oplanerade vårdtillfällen per 1 000 barn. Motsvarande antal per 1 000 barn i Lerum var 40 vårdtillfällen. 124 oplanerade vårdtillfällen konsumerades på annan klinik på Borås lasarett än barn- och ungdomskliniken. 4.7 Produktionsresultat Produktionsresultaten redovisar vad varje produktionsenhet (avdelningar, BUM, sjukhusmottagningar etc) har producerat under år 2010 oavsett för vem de producerat. 4.7.1 Produktion slutenvård vid barnkliniken i Borås På sjukhuset i Borås (Södra Älvsborgs sjukhus) sker enligt uppgift all sluten vård för barn- och ungdomar (0-17 år) på barnkliniken. Av detta skäl redovisas i denna rapport endast produktion av vårdtillfällen utförda på barn- och ungdomskliniken. Vid en jämförelse mellan produktionen av slutenvård vid kliniken med konsumtion av slutenvård för barn- och ungdomar (0-17 år) på Södra Älvsborgs Sjukhus kan vi notera en diskrepans mellan utförd produktion och konsumtion som talar för att barn även vårdas på andra kliniker på Södra Älvsborgs sjukhus (se nedan, 3.6.2) vilket också visats i konsumtionsavsnittet. På barn- och ungdomskliniken finns två vårdavdelningar, barn- och ungdomsvårdsavdelning (BUA) och neonatalvårdsavdelning, vilka redovisas var för sig. Under 2010 var det disponibla antal vårdplatser på BUA 18,3 och på neonatalvårdsavdelningen 15. BUA hade 21 vårdplatser under vardagar och 15 på helgerna. Man hade också neddragning till 15 vårdplatser under 10 veckor på sommaren. Neonatalvårdsavdelningen hade 15 vårdplatser under hela året.

30(76) En faktor av betydelse är att den övervägande delen av alla slutenvårdstillfällen är akuta (oplanerade) och inläggning sker under hela dygnet, vilket ställer särskilda krav på nattbemanning. vårdtillfällen, vårdtid, medelvårdtid och nettobeläggning på Borås lasarett 2010 Medel Slutenvård disponibla vårdtillfällen Vårdtid (dagar) beläggning vårdtid Netto Avdelning vårdplatser Barn- och ungdomsvårdsavdelning 18,3 2 323 5 222 2,3 78 % - varav oplanerade vtf 1 935 4 382 2,3 - varav planerade vtf 388 840 2,2 Neonatalvårdsavdelning 15 391 4 094 10,6 75 % - varav oplanerade vtf 371 3 659 10,0 - varav planerade vtf 20 435 21,8 Totalt slutenvård 33,3 2 714 9 316 3,46 77 % Totalt under 2010 redovisades på barn- och ungdomsvårdsavdelningen 2 323 vårdtillfällen under sammanlagt en vårdtid om 5 222 dagar, vilket ger en medelvårdtid på 2,3 dagar. 1 935 av vårdtillfällena utgjordes av oplanerad vård (83 %). På neonatalvårdsavdelningen redovisades 391 vårdtillfällen under en vårdtid om 4 094 dagar med en medelvårdtid på 10,6 dagar. 271 av vårdtillfällena utgjordes av oplanerad vård (69 %). Medelvårdtiden för planerad neonatalvård var dubbelt så lång som för oplanerad. Den genomsnittliga nettobeläggningen var på barn- och ungdomsvårdavdelningen 78 % och på neonatalvårdsavdelningen 75 %.

31(76) Vårdtillfällen och vårdtid fördelat på patientkategorier oplanerad vård 2010 barn- och ungdomsvårdavdelning Patientkategorier oplanerad vård barn- och ungdomsvårdavdelningen Vårdtillfällen Vårdtid Medelvårdtid (dagar) Buksmärtor och gastroenteriter, ej komplicerat 206 296 1,4 Bronkit och astma, ej komplicerat 173 406 2,4 Hjärnskakning 111 89 0,8 Kramper och huvudvärk 95 104 1,1 Infektioner i övre luftvägar och öron, ej komplicerat 82 170 2,1 Lunginflammation, ej komplicerat 64 207 3,3 Trauma utan djupare skador 56 42 0,8 Njur- och urinvägsinfektioner 54 146 2,7 Andra faktorer med påverkan på hälsotillståndet 48 39 0,8 Virusinfektioner och feber av okänd orsak 46 78 1,7 Fraktur, stukning eller luxation i underarm, hand eller fot 42 36 0,9 Akut leukemi utan större operation 38 244 6,4 Diabetes 35 297 8,7 Andra diagnoser i matsmältningsorganen 34 44 1,3 Testikeloperationer för benigna sjukdomar 32 37 1,2 Övriga patientkategorier 819 2 147 2,6 Totalt 1 935 4 382 2,3 Av de 15 mest frekvent förekommande patientkategorierna inom oplanerad slutenvård på barn- och ungdomsvårdavdelningen stod buksmärtor och gastroenteriter (ej komplicerat) för flest, 206 vårdtillfällen under en vårdtid om 296 dagar och en medelvårdtid på 1,4 dagar. Därefter följde bronkit och astma (ej komplicerat) med 173 vårdtillfällen under 406 vårddagar och en medelvårdtid på 2,4 dagar.

32(76) Vårdtillfällen och vårdtid fördelat på patientkategorier planerad vård 2010 barn- och ungdomsvårdavdelning Patientkategorier planerad vård barn- och ungdomsvårdavdelningen Vårdtillfällen Vårdtid Medelvårdtid (dagar) Tonsillektomi och adenoidektomi 115 124 1,1 Akut leukemi utan större operation 36 140 3,9 Diverse operationer på öron, näsa, mun och hals 33 35 1,1 Operationer på tonsiller och adenoid 30 29 1,0 Diabetes 14 41 2,9 Hand- och handledsoperationer utom på större leder 14 6 0,4 Operationer på fotled, underben eller överarm 10 15 1,5 Andra faktorer med påverkan på hälsotillståndet 10 7 0,7 Andra operationer i öron, näsa, mun och hals 6 7 1,2 Buksmärtor och gastroenteriter, ej komplicerat 5 11 2,2 Övriga patientkategorier 115 425 3,7 Totalt 388 840 2,2 Av de 10 mest frekventa förekommande patientkategorierna inom planerad slutenvård på barn- och ungdomsvårdavdelningen svarade tonsillektomi och adenoidektomi för flest, 115 vårdtillfällen under en vårdtid om 124 dagar med en medelvårdtid på 1,1 dagar. Om man till detta adderar operationer på tonsiller och adenoid blir summan 145 vårdtillfällen eller 37 % av samtliga planerade slutenvårdstillfällen. Vårdtillfällen och vårdtid fördelat på patientkategorier oplanerad vård 2010 neonatalvårdavdelning Patientkategorier oplanerad vård neonatalvårdavdelningen Vårdtillfällen Vårdtid Medelvårdtid (dagar) Nyfödd >2 500 g med annat signifikant problem 167 1 078 6,5 Nyfödd 1 500 2 499 g utan multipla problem 59 759 12,9 Nyfödd >2 500 g med multipla problem 28 355 12,7 Normal nyfödd 19 65 3,4 Nyfödd, död inom 2 dygn eller överförd till annan enhet inom 5 dygn 19 14 0,7 Andra faktorer med påverkan på hälsotillståndet 18 68 3,8 Nyfödd 1 500 2 499 g med multipla problem 13 266 22,2 Respiratory Distress Syndrome hos prematur nyfödd 11 297 27,0 Eftervård för neonatala problem, sent inträffande 7 121 17,3 Nyfödd 1 000 1 499 g 6 146 29,2 Övriga patientkategorier 24 490 20,4 Totalt 371 3 659 10,0

33(76) Av de 10 mest frekvent förekommande patientkategorierna inom oplanerad slutenvård på neonatalvårdsavdelningen stod nyfödd > 2 500 g med annat signifikant problem för flest, 167 vårdtillfällen under en vårdtid om 1 078 dagar och med en medelvårdtid på 6,5 dagar. Vårdtillfällen och vårdtid fördelat på patientkategorier planerad vård 2010 neonatalvårdsavdelning Patientkategorier planerad vård neonatalvårdsavdelningen Vårdtillfällen Vårdtid Medelvårdtid (dagar) Nyfödd 1 500 2 499 g utan multipla problem 9 118 13,1 Eftervård för neonatala problem, sent inträffade 4 112 28,0 Nyfödd >2 500 g med annat signifikant problem 3 23 7,7 Nyfödd <1 000 g 1 57 57 Nyfödd >2 500 g med multipla problem 1 62 62 Saknas 2 63 31,5 Totalt 20 435 21,8 Av de patientkategorier som var aktuella på neonatalvårdsavdelningen för planerad vård under 2010 utgjordes cirka hälften av nyfödd med födelsevikt mellan 1 500 och 2 499 gram utan multipla problem. Medelvårdtiden varierade mellan 7,7 och 62 dagar. 4.7.2 Jämförelse mellan konsumtion och produktion av slutenvård I avsnittet om barn- och ungdomars (0-17 år) konsumtion av slutenvård framgår att 2 682 vårdtillfällen konsumerades på Borås lasarett av barn i aktuellt geografiskt område. Om man endast fokuserar på barn- och ungdomskliniken konsumerades 2 516 vårdtillfällen av dessa på barn- och ungdomskliniken. 166 vårdtillfällen har således konsumerats vid andra kliniker på Borås lasarett. I huvudsak har dessa konsumerats på BB, Barn- och ungdomspsykiatrisk avdelning samt på kirurgkliniken. Samtidigt noteras att man på barn- och ungdomskliniken producerat 2 714 vårdtillfällen. Vid en analys av barnets hemortstillhörighet vid inläggningen framkommer att 178 vårdtillfällen producerades för barn som inte tillhör Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde (nämndområde 6 och 8), vilket framgår av nedanstående tabell. Således har man producerat 2 536 vårdtillfällen för barn och ungdomar tillhörande Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde, vilket är relativt väl överensstämmande med konsumtionen. Av denna jämförelse kan man dra två slutsatser: 1. 166 vårdtillfällen i sluten vård av barn och ungdomar har konsumerats på klinik/er utanför barn- och ungdomskliniken på SÄS 2. Kliniken har producerat 178 vårdtillfällen för barn och ungdomar som inte tillhör Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde

34(76) Hemortstillhörighet för de barn man producerat slutenvård för på Södra Älvsborgs Sjukhus Södra Hemortstillhörighet slutenvård Älvsborgs Sjukvårdsområde Övriga VGR Övriga Sverige eller utomlands Totalt Barn- och ungdomsvårdsavdelning 2 160 53 110 2 323 Neonatalvårdsavdelning 376 11 4 391 Totalt 2 536 64 114 2 714 4.7.3 Produktion inom öppenvård mottagningsbesök per yrkeskategori Inom barn- och ungdomssjukvården i Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde finns öppenvårdsverksamhet på barn- och ungdomskliniken på Borås lasarett samt vid BUM (barnoch ungdomsmottagningar) i Mitten-Älvsborg (Lerum, Alingsås) och Sjuhärad (Mark, Borås (Viskan), Ulricehamn). Därutöver sker en del öppenvårdsbesök inom barn- och ungdoms habiliteringsverksamheten (BUH) i Alingsås och Borås. Öppenvårdsbesök sker till ett flertal olika yrkeskategorier. I en övergripande bild har vi valt att jämföra produktion mellan de olika enheterna genom att samla vårdgivare i följande grupper: Läkare - alla kategorier Omvårdnadspersonal barnsjuksköterska, sjuksköterska, barnsköterska och undersköterska Paramedicinsk personal arbetsterapeut, sjukgymnast, dietist, logoped Beteendevetare kurator, pedagog, psykolog Annan vårdgivare framgår ej vilken kategori av vårdgivare Därefter följer en förteckning över antal besök per yrkeskategori. Produktionsstatistik har hämtats ur regionens system VEGA som i vissa fall har justerats efter primärvårdens rapportering ur egna system. Det föreligger således en viss diskrepans mellan centralt och lokalt system avseende produktion. Det är också viktigt att notera att det inte finns ett entydigt krav eller fastställda definitioner och rutiner för registrering av åtgärder, typbesök etc. som följs upp och korrigeras. Därför är en del av de redovisade data inte tillräckligt valida för att dra långtgående slutsatser.

35(76) Paramed personal besök per enhet och yrkesgrupp 2010 besök per mottagning och yrkesgrupp Läkare Omvårdnadspersonal Beteendevetare Annan vårdgivare Totalt BUM Alingsås 2 770 1 198 723 405 5 096 BUM Lerum 2 972 1 545 752 374 5 643 BUM Borås (Viskan) 2 936 1 125 698 213 4 972 BUM Skene 1 524 531 35 2 090 BUM Ulricehamn 1 475 510 282 219 2 486 Totalt Södra Älvsborgs Primärvårdsområde 11 677 4 909 2 455 1 246 20 287 Barn mott, Borås lasarett 9 437 1 521 1 845 256 36 13 095 Dagvård Borås lasarett 1 454 470 1 2 1 927 Barn- och ungdomsavdelning 49 11 60 Neonatalavdelning 134 306 5 445 Totalt Södra Älvsborgs Sjukhus 11 074 2 308 1 851 258 36 15 527 BUH Alingsås 325 342 2 014 1 475 5 4 161 Vuxenhab Alingsås 1 41 53 0 95 BUH Borås 516 261 3 565 1 993 71 6 406 Vuxenhab Borås 7 71 124 16 218 Totalt Habilitering Södra Älvsborg 849 603 5 691 3 645 92 10 880 Totalt 23 600 7 820 9 997 5 149 128 46 694 Totalt producerades 46 694 besök inom den specialiserade barn- och ungdomssjukvården inom nämndområde 6 och 8. Av dessa producerades 20 287 inom BUM, 15 527 på barn- och ungdomskliniken på Borås lasarett och 10 880 inom habilitering (ingår ej i denna utredning). Fördelat per yrkeskategori var de mest frekvent förkommande besöken producerade av läkare, cirka 51 %. planerade och oplanerade läkarbesök per mottagning 2010 läkarbesök av planerad respektive oplanerad karaktär per mottagning BUM Alingsås BUM Lerum BUM Borås (Viskan) BUM Skene BUM Ulricehamn SÄS Totalt Planerade läkarbesök 1 736 1 870 2 431 1 315 1 118 6 448 14 918 Oplanerade läkarbesök 805 832 504 209 357 4 626 7 333 Saknas uppgift om besökstyp 229 183 1 0 0 0 413 Totalt 2 770 2 885* 2 936 1 524 1 475 11 074 22 664 *siffror från VEGA, ej justerat från primärvårdens eget system Av totalantalet läkarbesök inom Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde utgjordes 32 % av oplanerade besök. Den största andelen oplanerade läkarbesök rapporterades från SÄS (42 %) och den lägsta andelen från BUM Skene (14 %). Övriga BUM-mottagningar rapporterade

36(76) andel oplanerade besök till 17 % (BUM Viskan), 24 % (BUM Ulricehamn) och 29 % (BUMmottagningarna i Alingsås och Lerum). besök per mottagning och yrkeskategori inom Habilitering Södra Älvsborg 2010 besök per yrkeskategori och mottagning Habilitering BUH Alingsås Vuxenhab Alingsås BUH Borås Vuxenhab Borås Läkare 325 1 516 7 Sjuksköterska 342 0 261 0 Arbetsterapeut 617 24 1 128 16 Dietist 30 0 0 0 Logoped 626 0 555 1 Sjukgymnast 741 17 1 882 54 Kurator 458 23 540 71 Pedagog 344 11 783 0 Psykolog 673 19 670 53 Annan vårdgivare 5 0 71 16 Totalt 4 161 95 6 406 218 4.7.3.1 Barn- och ungdomskliniken SÄS besök per mottagning och yrkeskategori på barn- och ungdomskliniken SÄS 2010 besök per yrkeskategori och mottagning SÄS Barn mott Dagvård Vårdavd Neonatal vårdavd Läkare 9 437 1 454 49 134 Sjuksköterska 1 373 470 11 167 Undersköterska 148 0 0 139 Logoped 1 184 0 0 1 Sjukgymnast 661 1 0 4 Kurator 67 2 0 0 Psykolog 189 0 0 0 Annan vårdgivare 36 0 0 0 Totalt 13 095 1 927 60 445 På öppenvårdsmottagningarna på barn- och ungdomskliniken på Borås lasarett fördelade sig produktion av besök mellan olika yrkeskategorier enligt ovan. Jämfört med övriga barn- och ungdomsmottagningar i primärvårdsförvaltningen (BUM) producerades fler läkarbesök på mottagningen på Borås lasarett. Mottagningen producerade även besök hos logoped och kurator, vilket saknades på övriga BUM-mottagningar.

37(76) kontakter och indirekta kontakter (se definition) per yrkesgrupp på barn- och ungdomskliniken SÄS 2010 Om- kontakter per yrkesgrupp Läkare vårdnads- personal Paramed personal Beteendevetare Totalt Annan kontakt 85 8 401 103 595 Indirekt kontakt 17 15 47 0 79 Totalt barn- och ungdomskliniken SÄS 102 23 448 103 674 Inom öppenvården på barn- och ungdomskliniken producerades totalt 674 kontakter varav 448 producerades av paramedicinsk personal. Patientkategorier på öppenvårdsmottagning, barn- och ungdomskliniken 2010 Patientkategorier öppenvård Barn- och Ungdomsmottagning, besök Borås lasarett Övriga läkarbesök vid sjukdomar i ÖNH-regionen 1 685 Övriga läkarbesök vid andra problem 1 107 Övriga läkarbesök vid sjukdomar i matsmältningsorganen 834 Övriga sjuksköterskebesök 797 Övriga läkarbesök vid sjukdomar i andningsorganen 753 Övriga läkarbesök vid infektionssjukdomar och HIV 637 Undersökning av kommunikation, språk, tal och röst 634 Övriga läkarbesök vid sjukdomar i cirkulationsorgan 593 Logopedisk behandling 467 Övriga sjukgymnastbesök 467 Läkarbesök i team vid endokrina och metabola sjukdomar 367 Övriga läkarbesök vid sjukdomar i nervsystemet 343 Övriga läkarbesök vid endokrina och metabola sjukdomar 315 Läkarbesök i team vid andra problem 306 Övriga läkarbesök vid sjukdomar i hud och underhud 247 Funktionsundersökning av njurar och urinvägar 239 Övriga läkarbesök vid sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 218 Övriga läkarbesök vid sjukdomar i njure och urinvägar 174 Läkemedelstillförsel, övrig mindre resurskrävande 127 Övriga undersköterskebesök 110 Patientkategori saknas 1 878 Övriga patientkategorier 1 465 Totalt 13 763 Vid barn- och ungdomsmottagningen på Borås lasarett producerades sammanlagt 13 095 besök under 2010. Ovan visas besök med de 20 mest frekvent förekommande patientkategorierna. Läkarbesök vid sjukdomar i ÖNH-regionen var mest frekvent

38(76) förekommande med 1 107 besök. Dock skall nämnas att 1 878 besök saknade angivande av patientkategori. Patientkategorier övrig öppenvård (dagvård, barn- och ungdomsavdelning samt neonatalvårdsavdelning) barn- och ungdomsmottagningen 2010 besök BUavdelning Patientkategorier övrig öppenvård besök besök Borås lasarett Dagvård neonatavd Övriga sjuksköterskebesök 406 2 114 522 besök totalt Övriga läkarbesök vid myeloproliferativa sjukdomar 355 1 356 Övriga läkarbesök vid sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 151 151 Övriga läkarbesök vid sjukdomar i njure och urinvägar 144 144 Övriga läkarbesök vid blodsjukdomar 119 119 Övriga läkarbesök vid sjukdomar i 103 1 104 nervsystemet Övriga undersköterskebesök 101 101 Övriga läkarbesök vid sjukdomar i matsmältningsorganen 84 2 86 Övriga läkarbesök vid andra problem 70 3 11 84 Läkarbesök i team vid andra problem 64 64 Läkemedelstillförsel intravasalt, kortvård 53 53 Punktion, biopsi andra bukorgan 47 47 Övriga läkarbesök sjukdomar hos nyfödda 46 46 Gastrointestinala sonder och katetrar 38 38 Övriga läkarbesök vid sjukdomar i lever, gallvägar och pancreas 37 37 Transfusion av erytrocyter eller helblod, kortvård 34 1 35 Övriga läkarbesök vid endokrina och metabola sjukdomar 24 1 25 Övriga läkarbesök vid sjukdomar i hud och underhud 23 23 Ledpunktion övriga leder 20 20 Ögondiagnostik med större undersökning 17 17 Övriga patientkategorier 263 52 53 368 Totalt 1 933 61 446 2 440 Inom övrig öppenvård på Borås lasarett genomfördes sammanlagt 2 432 besök under 2010. Ovan visas besök med de 20 mest frekvent förekommande patientkategorierna. Övriga sjuksköterskebesök var mest frekvent förekommande med 522 besök.

39(76) 4.7.3.2 BUM Primärvårdsförvaltningen Vid Barn- och ungdomsmottagningarna i Södra Älvsborgs Primärvårdsförvaltning fördelade sig de producerade besöken per yrkeskategori enligt tabellen ovan. Flest läkarbesök producerades på Barn- och Ungdomsmottagningen i Borås (Viskan), medan flest sjuksköterskebesök producerades på mottagningen i Lerum. 4.7.3.2.1 BUM Alingsås BUM Alingsås hade utöver allmän barn- och ungdomsmottagning även astma- och runda barnmottagning. Besökens fördelning mellan olika yrkesgrupper framgår av ovanstående tabell. besök per mottagning och yrkeskategori inom BUM, Södra Älvsborgs Sjukvårdsförvaltning 2010 besök per yrkeskategori och mottagning primärvårdsförvaltningen BUM Alingsås BUM Lerum BUM Borås (Viskan) BUM Skene BUM Ulricehamn Totalt Läkare 2 770 2 972 2 936 1 524 1 475 11 677 Sjuksköterska 1 134 1 497 1 125 364 503 4 623 Undersköterska 64 48 0 167 7 286 Dietist 589 374 570 0 59 1 592 Sjukgymnast 134 378 128 0 223 863 Psykolog 405 374 213 35 219 1 246 Totalt 5 096 5 643 4 972 2 090 2 486 20 287 besök per mottagningskategori och yrkesgrupp vid BUM Alingsås 2010 besök per mottagningskategori och yrkesgrupp Läkare Omvårdnadspersonal Paramed personal Beteendevetare Totalt Astmamottagning 246 246 Runda Barn-mottagning 169 424 12 605 Övrig mottagning 2 770 649 299 393 4 111 Totalt BUM Alingsås 2 770 1 064 723 405 4 962 kontakter och indirekta kontakter (se definition) per yrkesgrupp vid BUM Alingsås 2010 Om- kontakter per yrkesgrupp Läkare vårdnads- personal Paramed personal Beteendevetare Totalt Annan kontakt 2 018 5 263 709 143 8 133 Indirekt kontakt 828 80 121 3 1 032 Totalt BUM Alingsås 2 846 5 343 830 146 9 165

40(76) Totalt producerade BUM Alingsås 9 165 kontakter där omvårdnadspersonal stod för merparten (58 %). Vanligaste åtgärderna inom öppenvården på BUM Alingsås 2010 Runda Astma Barn mott mott Övrig mott Åtgärder BUM Alingsås Totalt Ställningstagande till remiss eller provsvar utan pat närvarande 10 461 471 Utfärdande av recept etc 362 362 Spirometri 236 42 278 PEF 236 4 240 Uppföljning - kontroll av insatt behandling 127 11 138 Distanskonsultation 124 124 Urininkontinensutredning och behandling 120 120 Info/rådgivning med anhörig per tfn 103 103 Vaccination 2 94 96 Muskelfunktions och styrketräning 74 74 Tympanometri 64 64 Residualurinbestämning, ultraljud 61 61 Urinflödesmätning 58 58 Info/undervisning om hälsa/ohälsa 25 33 58 Lavemang 55 55 Läkemedelstillförsel via inhalation 41 41 Uteblivet besök 32 32 Extern kontakt 31 31 Läkemedelstillförsel peroralt 22 22 Användande av tolk 20 20 Allergenprovokation, peroral öppen 20 20 Nutritionsbehandling, individuellt anpassad kost 7 11 18 Omfattande intyg 18 18 Intravenös läkemedelstillförsel 17 17 Näringsvärdesberäkning, komplett 17 17 Info/rådgivning med pat per brev 17 16 Bedömning av behov av sjukgymnast åtg 16 16 Tuberkulinprövning 16 16 Rådgivande samtal 4 11 15 Övriga åtgärder 4 35 126 165 Den vanligaste åtgärden på BUM Alingsås var ställningstagande till remiss eller provsvar utan närvarande patient följt av utfärdande av recept mm. Tabellen visar åtgärder som förekom 15 gånger eller fler.

41(76) 4.7.3.2.2 BUM Lerum BUM Lerum hade utöver allmän barn- och ungdomsmottagning även astma- och runda barnmottagning samt annan specialistmottagning och barnmedicinkonsult. besök per mottagningskategori och yrkesgrupp vid BUM Lerum 2010 besök per mottagningskategori och yrkesgrupp Läkare Omvårdnadspersonal Paramed personal Beteendevetare Totalt Astmamottagning 616 616 Runda Barn-mottagning 10 399 437 846 Övrig mottagning 2 810 309 89 374 3 582 Barnmedicinkonsult 65 65 Annan specialistmottagning 176 226 402 Totalt BUM Lerum 2 885 1 500 752 374 5 511 kontakter och indirekta kontakter (se definition) per yrkesgrupp vid BUM Lerum 2010 Om- kontakter per yrkesgrupp Läkare vårdnads- personal Paramed personal Beteendevetare Totalt Annan kontakt 1 790 5 347 216 187 7 540 Indirekt kontakt 613 25 27 0 665 Totalt BUM Lerum 2 403 5 372 243 187 8 205 Totalt producerades 8 205 kontakter på BUM Lerum. Vårdpersonal stod för flertalet (65 %)

42(76) Vanligaste åtgärderna inom öppenvården på BUM Lerum 2010 Runda Åtgärder BUM Lerum Astma mott Barn mott Övrig mott BM Konsult Annan Specialist mott Totalt Utfärdande av recept etc 595 1 596 Info/undervisning UNS 390 9 4 403 Spirometri 324 3 22 349 Info/rådgivning med anhörig per tfn Uppföljning - kontroll av insatt behandling 205 205 107 1 69 177 Pricktest 59 63 122 PEF 106 106 Hyposensibilisering 63 41 104 Info/rådgivning med pat per brev 82 82 Läkemedelstillförsel via inhalation 70 70 Stödjande samtal 67 3 70 Ledrörlighetsträning 50 50 Bedömning av behov av sjukgymnast åtg 41 8 49 Residualurinbestämning, ultraljud 13 34 47 Enklare intyg 38 38 Muskelfunktions och styrketräning 3 34 37 Miktionsfysiologisk undersökning 34 34 Uteblivet besök 4 23 27 Medverkan i team och gruppteam 27 27 Omfattande intyg 23 23 Andningsträning 19 19 Träningsprogram 12 4 16 Vaccination 2 15 17 Urininkontinensutredning och behandling 15 15 Övriga åtgärder 0 815* 119 1 71 1 006 Den vanligaste åtgärden på BUM Lerum var utfärdande av recept mm följt av information och undervisning UNS.

43(76) 4.7.3.2.3 BUM Borås (Viskan) BUM Borås hade utöver allmän barn- och ungdomsmottagning även astma- och runda barnmottagning samt barnmedicinkonsult. besök per mottagningskategori och yrkesgrupp vid BUM Borås 2010 besök per mottagningskategori och yrkesgrupp Läkare Omvårdnadspersonal Paramed personal Beteendevetare Totalt Astmamottagning 310 310 Runda Barn-mottagning 95 497 267 60 919 Övrig mottagning 2 840 318 431 153 3 742 Barnmedicinkonsult 1 1 Totalt BUM Borås 2 936 1 125 698 213 4 972 Annan kontakt och indirekt kontakt (se definition) per yrkesgrupp vid BUM Borås 2010 Om- kontakter per yrkesgrupp Läkare vårdnads- personal Paramed personal Beteendevetare Totalt Annan kontakt 1 088 5 872 663 177 7 800 Indirekt kontakt 524 32 30 49 635 Totalt BUM Borås 1 612 5 904 693 226 8 435 Totalt producerades 8 435 vårdkontakter.

44(76) De vanligaste åtgärderna inom öppenvården på BUM Borås 2010 Runda Åtgärder BUM Borås Astma mott Barn mott Övrig mott Totalt Info/rådgivning med anhörig per tfn 187 1 428 1 615 Utfärdande av recept etc 1 592 593 Stödjande samtal 375 25 400 Rådgivande samtal 3 199 161 363 Spirometri 139 127 266 Provtagning UNS 35 52 135 222 Info/rådgivning med pat per brev 6 177 183 Pricktest 31 1 66 98 Användande av tolk 3 32 48 83 Intyg enklare 81 81 Uteblivet besök 24 56 80 Extern kontakt 11 56 67 Blodtrycksmätning standard 48 10 58 Info/undervisning UNS 3 1 46 50 Klinisk undersökning av psykiskt tillstånd 12 25 37 Konferens om patient 15 19 34 Info/rådgivning med pat per tfn 11 14 25 Vaccination 2 2 14 18 Läkemedelstillförsel via inhalation 17 17 Ställningstagande till remiss eller provsvar utan pat närvarande 17 17 Urininkontinensutredning och behandling 17 17 Övriga åtgärder 9 34 214 257 Den vanligaste åtgärden på BUM Borås var information och rådgivning med anhörig per telefon följt av utfärdande av recept mm. 4.7.3.2.4 BUM Skene besök per mottagningskategori och yrkesgrupp vid BUM Skene 2010 besök per mottagningskategori och yrkesgrupp Läkare Omvårdnadspersonal Paramed personal Beteendevetare Totalt Beteendevetarmottagning 35 35 Annan spec mottagning 126 126 Övrig mottagning 1 524 405 1 929 Totalt BUM Skene 1 524 531 35 2 090 BUM Skene hade utöver allmän barn- och ungdomsmottagning även beteendevetarmottagning och annan specialistmottagning.

45(76) Annan kontakt och indirekt kontakt (se definition) per yrkesgrupp vid BUM Skene Om- kontakter per yrkesgrupp Läkare vårdnads- personal Paramed personal Beteendevetare Totalt Annan kontakt 896 1 030 8 1 934 Indirekt kontakt 15 1 16 Totalt BUM Skene 911 1 031 8 1 950 Totalt producerades 1 644 vårdkontakter på BUM Skene. Majoriteten producerades av vårdpersonal. De vanligaste åtgärderna inom öppenvården på BUM Skene 2010 Åtgärder BUM Skene Beteende vetar mott Annan specialist mott Övrig mott Totalt Pricktest 61 61 Spirometri 53 53 Allergenprovokation peroral öppen 8 8 EKG 5 5 Tympanometri 4 4 Födoämnesprovokation <3 tim 5 5 Vaccination 4 4 Födoämnesprovokation >3 tim 3 3 Läkemedelstillförsel via inhalation 3 3 Användande av tolk 2 2 Anoskopi 1 1 Urinflödesmätning 1 1 Hyposensibilisering 1 1 Övriga åtgärder 0 0 0 Vanligaste åtgärden på BUM Skene var pricktest följt av spirometri. Dock var få av besöken åtgärdskodade.

46(76) 4.7.3.2.5 BUM Ulricehamn BUM Ulricehamn hade utöver allmän barn- och ungdomsmottagning även astma- och runda barnmottagning samt annan specialistmottagning och barnmedicinkonsult. besök per mottagningskategori och yrkesgrupp vid BUM Ulricehamn 2010 besök per mottagningskategori och yrkesgrupp Läkare Omvårdnadspersonal Paramed personal Beteendevetare Totalt Astmamottagning 14 14 Runda Barn mottagning 4 46 153 203 Övrig mottagning 1 469 492 13 1 974 Annan spec mottagning 223 66 289 Barnmedicinkonsult 6 6 Totalt BUM Ulricehamn 1 475 510 282 219 2 486 Annan kontakt och indirekt kontakt (se definition) per yrkesgrupp vid BUM Ulricehamn 2010 besök per mottagningskategori och yrkesgrupp Läkare Omvårdnadspersonal Paramed personal Beteendevetare Totalt Annan kontakt 415 1 904 85 105 2 509 Indirekt kontakt 524 11 57 2 594 Totalt BUM Ulricehamn 939 1 915 142 107 3 103 Totalt producerades 3 103 vårdkontakter på BUM Ulricehamn.

47(76) De vanligaste åtgärderna inom öppenvården vid BUM Ulricehamn 2010 Runda Åtgärder Ulricehamn Astma mott Barn mott Övrig mott Totalt Utfärdande av recept etc 415 415 Info/rådgivning med anhörig per tfn 318 318 Info/rådgivning med pat per brev 176 176 Läkemedelstillförsel via inhalation 143 143 Spirometri 6 122 128 Perkutan oximetri 75 75 Pricktest 62 62 Vaccination 29 29 Information/undervisning UNS 27 27 PEF 26 26 Intyg, enklare 19 19 Info/rådgivning med pat per tfn 16 16 Lavemang 16 16 Övriga åtgärder 2 67 69 Den vanligaste åtgärden på BUM Ulricehamn var utfärdande av recept mm följt av information och rådgivning med anhörig per telefon 4.8 Kapacitet resultat 4.8.1 Arbetad tid läkare barn- och ungdomskliniken Borås lasarett Nedan redovisas den arbetade tiden för läkare anställda vid barn- och ungdomskliniken. Säkra uppgifter på arbetad tid utförd av personal från bemanningsföretag har inte kunnat fås fram i sin helhet. I samtliga beräkningar nedan motsvarar 1 760 timmar ett årsarbete.

48(76) Arbetad tid (dagtid 06-18 vardagar) och antal årsarbetare läkare på barn- och ungdomskliniken (uppgifter från Heroma) Arbetad tid (timmar) per enhet Klinikgemensamt Läkare Totalt Motsvarar antal årsarbetare Barnhälsovårdsöverläkare 1408 1408 0,8 Chefläkare 352 352 0,2 Överläkare 985 16 564 17 549 10,0 Specialistläkare 300 2 949 3 949 2,2 - varav från BUM 700 0,4 ST-läkare 617 15 828 16 445 9,3 Vik underläkare (leg) 156 1 310 1 466 0,8 Läkarassistent 321 321 0,2 Rådgivande läkare 663 663 0,4 Totalt 2 721 38 732 42 153 24,0 Totalt arbetade läkare, samtliga kategorier, 42 153 timmar vardagar dagtid, vilket motsvarar 24 årsarbetare. Fördelning mellan olika läkarkategorier framgår av tabellen. Läkare från BUM utgör 700 timmar. Inhyrda läkare dagtid har ej kunnat identifieras. Redovisade uppgifter om arbetad tid och intjänad kompensation för jour/beredskap. Läkarkategori Arbetad tid (timmar) Faktor 1 Arbetad tid (timmar) Faktor 1,5 Arbetad tid (timmar) Faktor 2 Arbetad tid Totalt (timmar) Omräknat till komp (timmar) Överläkare 240 124 1 247 1 611 2 920 Specialistläkare 40 38 163 241 423 ST-läkare 103 328 1 702 2 133 3 999 Underläkare, leg 1 6 21 28 52 Totalt 384 496 3 133 4 013 7 394 Faktiskt arbetad tid i timmar under jour och beredskap under 2010 uppgick till 4 013 timmar. Omvandlat till intjänad kompensation blir antalet timmar 7 394. Detta motsvarar lönekostnaden för 4,2 årsarbetare. I systemet kan man inte särskilja aktivt arbetad tid under jour från beredskap, vilket gör analysen av data mer komplicerad. Därutöver har 2 081 timmar för inhyrd personal identifierats genom omräkning av faktureringsunderlag. Jourskulden per 31 december 2009 uppgick till 2 090 timmar och per 31 december 2010 till 2 099 timmar, vilket talar för att intjänad jourkompensation under 2010 kunde regleras i ledig tid eller ekonomisk ersättning.

49(76) Arbetad tid egna läkare barn- och ungdomskliniken fördelat per tidsintervall vardagar och helger (klinikgemensamt arbete exkluderat) Läkarkategori Vardag 06-18 Vardag 18-22 Vardag 22-06 Helgdag 06-18 Helgdag 18-22 Helgdag 22-06 Överläkare 16 564 327 273 1 315 89 148 Specialistläkare 2 949 54 53 69 15 12 -varav från BUM 700 ST-läkare 15 828 1 073 1 308 611 313 397 Underläkare, leg 1 310 65 41 12 12 25 Läkarassistent 321 5 16 0 0 0 Totalt 37 672 1 524 1 691 2 007 429 582 Totalt antal arbetade timmar av klinikens egna läkare på helger uppgick till 3 018 timmar varav 582 utfördes på natten mellan klockan 22 och 06. arbetade timmar på natten vardagar uppgick till 1 691. Utöver detta har motsvarande 2 081 timmar hyrts in från bemanningsföretag för jour och beredskap. Bemanningsföretagens timmardagtid har inte varit möjliga att identifiera.

50(76) 4.8.2 Arbetad tid övriga personalkategorier barn- och ungdomskliniken Borås lasarett Arbetad tid och antal årsarbetare övriga personalkategorier barn- och ungdomskliniken Arbetad tid (timmar) per enhet Klinikgemen samt Barn- och ungdoms avdelning Barn- och ungdoms mott Neonatal avdelning Barn- och ungdoms dagvård Totalt Motsv antal årsarbetare Barnsjuksköterska 17 042 8 377 19 780 4 842 50 041 28,4 Sjuksköterska, andra kategorier 26 243 18 737 22 960 67 940 38,6 Barnsköterska/ skötare 29 166 3 966 39 341 72 473 41,2 Undersköterska 8 938 3 294 3 067 15 299 8,7 Sjukvårdsbiträde 18 18 0 Barnmorska 300 300 0,2 Förskollärare 731 4 370 5 101 2,9 Kurator 8 8 0 Sektionsledare 1 669 368 2 037 1,2 Bitr avdelningschef 2 195 233 354 2 782 1,6 Vårdenhetschef 2 875 118 2 993 1,7 Psykolog 69 69 0,04 Uroterapeut 2 174 2 174 1,2 Verksamhetscontroller 1 483 1 483 0,8 Verksamhetsutvecklare 29 29 0 Avdelningschef 3 397 3 397 1,9 Totalt 7 784 86 128 41 588 85 802 4 842 226 144 128,5 Totalt årsarbetare 4,4 48,9 23,6 48,8 2,8 128,5 Den totala arbetade tiden på barn- och ungdomskliniken för yrkeskategorier andra än läkare uppgick till 226 144 timmar, vilket motsvarar 128,5 årsarbetare. Om man undantar administrativ personal (avdelningschef, verksamhetsutvecklare, verksamhetscontroller och vårdenhetschef) återstår 218 242 timmar (motsvarande 124 årsarbetare). Biträdande avdelningschef och sektionsledare förutsätts deltaga i det patientnära arbetet. Den yrkesgrupp som arbetade flest timmar under 2010 sjuksköterskor (alla kategorier) med 117 981 timmar följt av barnsköterskor/undersköterskor med 87 722 timmar.

51(76) 4.8.3 Arbetad tid fördelning över dygn, barn- och ungdomskliniken Borås lasarett Arbetad tid fördelat över dygnet per yrkeskategori egen personal Arbetad tid (timmar) fördelat över dygnet Klockan 06-18 Klockan 18-22 Klockan 22-06 Totalt Läkare (alla kategorier) 41 056 1 954 2 261 45 271 - varav från BUM 700 Verksamhetschef 3 163 0 1 3 164 Barnsjuksköterska 32 500 6 203 11 338 50 041 Sjuksköterska (andra kategorier) 46 863 10 453 10 624 67 940 Barnsköterska/skötare 46 163 10 414 15 896 72 473 Undersköterska 11 472 1 922 1 905 15 299 Sjukvårdsbiträde 9 1 8 18 Barnmorska 265 27 8 300 Förskollärare 5 101 0 0 5 101 Kurator 8 0 0 8 Sektionsledare 311 228 1 498 2 037 Bitr avdelningschef 2 654 106 22 2 782 Vårdenhetschef 2 954 31 8 2 993 Psykolog 69 0 0 69 Uroterapeut 2 019 132 23 2 174 Verksamhetscontroller 1 473 10 0 1 483 Verksamhetsutvecklare 29 0 0 29 Avdelningschef 3 355 42 0 3 397 Totalt 199 464 31 523 43 592 274 579 Av den totalt arbetade tiden utfördes 199 464 timmar (73 %) mellan klockan 06 och 18. Under natten (klockan 22 till 06) utfördes 43 592 arbetade timmar, vilket motsvarar 24,8 årsarbeten. 4.8.4 Bemanningstal slutenvården Borås lasarett Bemanningstal per vårdavdelning Disponibla Vårdplatser Arbetad tid omv pers (timmar) Bemannings tal Bemanningstal per avdelning Årsarbetare Barn- och ungdomsvårdsavdelning 18,3 82 505 46,9 2,6 Neonatalvårdsavdelning 15 85 652 48,7 3,2 På barn- och ungdomsvårdavdelningen arbetade omvårdnadspersonalen 82 505 timmar, vilket motsvarar 46,9 årsarbetare. I omvårdnadspersonal räknas bitr avdelningschef (50 %), sektionsledare, barnsjuksköterskor, sjuksköterskor, barnmorskor, barnsköterskor/skötare och

52(76) undersköterskor. Med i snitt 18,3 disponibla vårdplatser ger detta ett bemanningstal på 2,6. Motsvarande för neonatalvårdsavdelningen var 85 652 arbetade timmar eller 48,7 årsarbetare och ett bemanningstal på 3,2. 4.8.5 Arbetad tid Barn- och ungdomsmottagningar i Mittenälvsborg och Sjuhärad Nedan redovisas den arbetade tiden för samtliga yrkeskategorier anställda vid barn- och ungdomsmottagningarna (BUM). För läkare saknas uppgifter på arbetad tid utförd av personal från bemanningsföretag eller från SÄS. Arbetad tid och antal årsarbetare per mottagning och yrkeskategori (uppgifter från Heroma) Arbetad tid (timmar) BUM Alingsås BUM Lerum BUM Borås Viskan BUM Skene BUM Ulrichamn Totalt Motsv antal årsarbetare Specialistläkare 4 015 5 100 4 041 2 244 1 288 16 688 9,5 - varav i skolhälsovård 469 340 300 103 1 212 0,7 - varav på SÄS 400 300 324 1 024 0,6 - varav på specialist BVC 240 240 0,1 Totalt antal specialister i egen verksamhet 3 146 4 520 3 441 1 817 1 288 14 212 8,1 Underläkare leg 1 540 0 0 0 0 1 540 0,9 Underläkare ST 0 0 120 678 0 798 0,5 Överläkare 0 0 26 0 0 26 0,0 Totalt antal läkare i egen verksamhet 4 686 4 520 3 587 2 495 1 288 16 576 9,4 Barnsjuksköterska 5 060 3 359 5 856 2 733 1 534 18 542 10,5 - varav i skolhälsovård 12 12 0,0 Distriktssköterska 0 1 415 0 0 1 536 2 951 1,7 Barnsköterska 1 589 0 0 1 433 0 3 022 1,7 Undersköterska 0 1 304 0 0 1 348 2 652 1,5 Totalt antav omvårdnadspersonal, egen verksamhet 6 649 6 078 5 856 4 166 4 418 27 167 15,4 Dietist 2 086 1 218 1 239 0 255 4 798 2,7 Psykolog 873 844 948 508 676 3 849 2,2 Sjukgymnast 326 332 0 0 304 962 0,5 Läkarsekreterare 4 521 1 562 3 009 1 698 1 756 12 546 7,1 Verksamhetschef 450 469 450 180 355 1 904 1,1 Avd föreståndare 450 407 430 276 0 1 563 0,9 Totalt 20 041 15 430 15 519 9 323 9 052 69 365 39,4 Totalt årsarbetare 11,4 8,8 8,8 5,3 5,1 39,4

53(76) Totalt arbetad tid för läkare alla kategorier på barn- och ungdomsmottagningarna uppgick till 16 576 timmar, vilket motsvarar 9,4 årsarbetare. Totalt arbetade timmar inom skolhälsovård var 1 212 timmar (motsvarar 0,7 årsarbetare) och på Borås lasarett 1 024 (0,6 årsarbetare). För barnsjuksköterskor var motsvarande tid 18 542 timmar eller 10,5 årsarbetare och för läkarsekreterare 12 546 timmar, motsvarande 7,1 årsarbetare. Flest arbetade timmar totalt hade barn- och ungdomsmottagningen i Alingsås med 20 041 timmar (11,4 årsarbetare) och minst mottagningen i Ulricehamn med 9 052 timmar (5,1 årsarbetare). Den totalt arbetade tiden utfördes i stort sett enbart mellan klockan 06 och 18. Endast 364 timmar utfördes efter klockan 18. 4.8.6 läkarbesök per årsarbetare på BUM besök per årsarbetande läkare på BUM besök per årsarbetande läkare Besök Arbetad tid (timmar) Årsarbetare besök per årsarbetare BUM Alingsås 2 770 4 686 2,7 1 040 BUM Lerum 2 885 4 520 2,6 1 123 BUM Borås (Viskan) 2 936 3 587 2,0 1 441 BUM Skene 1 524 2 495 1,4 1 075 BUM Ulricehamn 1 475 1 288 0,7 2 016 besök per årsarbetande läkare varierade mellan 1 040 på BUM Alingsås till 2 016 på BUM Ulricehamn. 5 Jämförelse med andra För att göra en värdering av konsumtion, produktion och kapacitet för barn- och ungdomsmedicin i Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde har en jämförelse gjorts med några utvalda landsting i Sverige; Blekinge, Gävleborg, Halland, Södermanland och Västmanland. Data om dessa landsting har inhämtats från NYSAM 2010, Nyckeltalssamverkan i Sverige, där 17 av Sveriges landsting/regioner ingår. Vi har därtill god kännedom om dessa landsting. Vi har valt att jämföra vissa nyckeltal som speglar uppdragsgivarnas frågeställningar. För att göra jämförelserna tydliga, har nyckeltalen angetts per 1 000 eller 100 000 invånare, som inom barn- och ungdomsmedicin utgörs av gruppen barn i åldern 0 17,99 år. För Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde innebär det en population på 61 505 individer.

54(76) 5.1 Slutenvård disponibla vårdplatser och antal vårdtillfällen egen klinik per 100 000 invånare (0-17 år) disponibla vårdplatser och vårdtillfällen per 100 000 invånare (0-17 år) Södra Älvsborgs Sjukv omr Blekinge Gävleborg Halland Sörmland Västmanland vpl/100 000 inv totalt 54 63 54 50 52 65 Varav antal vpl/100 000 inv neo avd 24 32 19 19 21 23 vtf/1 000 inv totalt 38 (47) 41 52 41 46 57 Varav antal vtf/1 000 inv neo avd 6,4 8,1 6,7 4,6 6,2 5,1 vtf neo/1000 födda barn 144 167 130 84 122 95 Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde har samma antal vårdplatser totalt per 100 000 invånare som Gävleborg. Hallands läns landsting och Sörmland har något färre vårdplatser. Flest vårdplatser i aktuella landsting finns i Västmanland. vårdplatser på neonatalvårdsavdelning per 100 000 invånare är relativt likt mellan Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde och flertalet av jämförda landsting. Blekinge har dock nästan 50 % fler neonatalvårdsplatser per 100 000 invånare jämfört med övriga. Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde har lägst antal vårdtillfällen totalt per 1 000 invånare medan på neonatalvårdsavdelningen antalet vårdtillfällen per 1 000 invånare ligger på medelvärdet av jämförda landsting. Man kan också notera att befolkningsunderlaget har beräknats på hela Södra Älvsborgs befolkning trots att 43% av alla vårdtillfällen för barn- och ungdomar 0-17 år konsumerats utanför barn- och ungdomskliniken på Borås lasarett. Det innebär att om man räknar bort den andel av befolkningsunderlaget som söker utanför Södra Älvsborg blir antalet vårdtillfällen per 1 000 barn 0-17 år 47 i stället för 38. 5.2 Öppenvård besök per årsarbetande läkare respektive sjuksköterska besök per årsarbetande läkare resp sjuksköterska Södra Älvsborgs Sjukv omr Blekinge Gävleborg Halland Sörmland Västmanland läkarbesök per årsarbetande läkare 598 692 584 830 799 641 sjuksköterskebesök per årsarbetande sjuksköterska 83 230 143 120 120 72

55(76) Jämförelsen baseras på totalantalet läkar- respektive sjuksköterskebesök och den sammanlagda arbetade tiden för alla läkare respektive sjuksköterskor i Sjukvårdsområdet/landstingen (uppgifter ur Heroma). För detaljer avseende antal läkarbesök per årsarbetande läkare per BUM hänvisas till avsnitt 4.7.6 5.3 Kapacitet årsarbetare olika yrkeskategorier per 100 000 invånare (0-17 år) årsarbetare olika kategorier per 100 000 invånare (0-17 år) årsarbetande läkare årsarbetande sjuksköterska årsarbetande barn- /undersköterska årsarbetande dietist årsarbetande sjukgymnast årsarbetande psykolog årsarbetande kurator Södra Älvsborgs Sjukv omr* Blekinge Gävleborg Halland Sörmland Västmanland 62 44 45 44 44 46 129 54 114 99 97 127 86 56 62 55 55 62 4,4 0 1,6 2,4 0 2,5 0,9 0 1,7 2,6 0 4,7 2,4 0 i.u. 2,7 0 1,6 0 2,4 i.u. 1,4 0 4 Jämfört med aktuella landsting uppvisar Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde flest antal årsarbetande läkare, sjuksköterskor och barn/undersköterskor per 100 000 invånare. dietister per 100 000 invånare är högst i jämförelsen och antal sjukgymnaster näst lägst. Även här är beräkningen baserad på hela befolkningsunderlaget för Södra Älvsborg trots att man tappar befolkningsunderlag till framför allt Göteborgsområdet.

56(76) 5.4 Läkares jour och beredskap Läkare jour och beredskap Läkares jour och beredskap timmar faktisk arbetad jourtid timmar inarbetad tid jourkomp under året timmar jourkompsaldo per 2010-12-31 Södra Älvsborgs Sjukv omr Blekinge Gävleborg Halland Sörmland Västmanland 6 094* 6 005 9 700 8 543 6427 7 683 7 394* 12 448 i.u. 16 552 17 491 14 101 2 100 1 555 i.u. 8 676 5 511 4 817 För Södra Älvsborg har beräknats 2 081 timmar inhyrda läkare baserat på fakturaunderlag.. et arbetade timmar på jourtid kan då jämföras med landstingen i Blekinge och Halland. 6 Sammanfattning Barn- och ungdomsmedicin inom Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde (nämndområde 6 och 8) bedrivs vid Södra Älvsborgs Sjukhus och på barn- och ungdomsmottagningar i Alingsås, Lerum, Borås (Viskan), Skene och Ulricehamn. Dessutom finns verksamhet inom barn- och ungdomshabilitering i Alingsås och Borås. Sammanlagt finns cirka 66 000 barn- och ungdomar i åldern 0-17 år i området. I den föreliggande rapporten redovisas barn- och ungdomars (0-17 år) konsumtion av slutenoch öppenvård samt verksamheternas produktion av densamma. Dessutom redovisas den personella kapacitet som åtgått för att producera vården. Som komplement har också intervjuer förts med verksamhetsrepresentanter enskilt och i grupp (fokusgruppsmetodik). Slutligen görs en sammanfattning av fynden och intervjuerna samt redovisas överväganden med utgångspunkt från uppdragsgivarens frågeställningar. 6.1 Sluten vård 6.1.1 Konsumtion Konsumtionen är ett mått på nyttjandegraden av tillgängliga sjukvårdsresurser oberoende av vem som gett vården.

57(76) Under 2010 konsumerades inom slutenvården 4 410 vårdtillfällen totalt, varav 2 682 konsumerades på Södra Älvsborgs Sjukhus och 1 460 på något av sjukhusen i Göteborg. Barn i Bollebygd och Svenljunga kommuner konsumerade flest vårdtillfällen, fler än 80 per 1 000 barn. Oplanerad inläggning på sjukhus konsumerades i över 50 vårdtillfällen per 1 000 barn i Bollebygd, Herrljunga och Borås kommuner medan motsvarande antal i Lerums kommun var 40 vårdtillfällen. Konsumtion av planerad vård var betydligt mer sällan förekommande. Totalt skedde 57 % av den totala konsumtionen av slutenvård vid barn- och ungdomskliniken i Borås. 6.1.2 Produktion På sjukhuset i Borås (Södra Älvsborgs Sjukhus) sker enligt uppgift all sluten vård för barn- och ungdomar (0-17 år) på barnkliniken, det vill säga att man enligt vedertagna begrepp bedriver samvård. Av detta skäl redovisas i denna rapport endast produktion av vårdtillfällen utförda på barn- och ungdomskliniken. Vid en jämförelse mellan produktionen av slutenvård vid kliniken med konsumtion av slutenvård för barn- och ungdomar (0-17 år) på Södra Älvsborgs Sjukhus kan vi notera en diskrepans mellan utförd produktion och konsumtion som talar för att barn även vårdas på andra kliniker på Södra Älvsborgs sjukhus (se nedan). På barn- och ungdomskliniken finns två vårdavdelningar, barn- och ungdomsvårdavdelning (BUA) och neonatalvårdsavdelning. Under 2010 var det disponibla vårdplatsantalet på BUA 18,3 och på neonatalvårdsavdelningen 15. BUA hade 21 vårdplatser under vardagar och 15 på helgerna. Man hade också neddragning till 15 vårdplatser under 10 veckor på sommaren. Neonatalvårdavdelningen hade 15 vårdplatser under hela året. Totalt under 2010 redovisades på barn- och ungdomsvårdsavdelningen 2 323 vårdtillfällen under sammanlagt 5 222 vårddagar, vilket ger en medelvårdtid på 2,3 dagar. 83 % av vårdtillfällena utgjordes av oplanerad vård. På neonatalvårdsavdelningen redovisades 391 vårdtillfällen under 4 094 vårddagar med en medelvårdtid på 10,6 dagar. 69 % av vårdtillfällena utgjordes av oplanerad vård. Medelvårdtiden för planerad neonatalvård var dubbelt så lång som för oplanerad. Den genomsnittliga beläggningen var på barn- och ungdomsvårdsavdelningen 78 % och på neonatalvårdsavdelningen 75 %. Av de 15 mest frekvent förekommande patientkategorierna inom oplanerad slutenvård på BUA stod buksmärtor och gastroenteriter (ej komplicerat) för flest, 206 vårdtillfällen under 296 vårddagar och en medelvårdtid på 1,4 dagar. Därefter följde bronkit och astma (ej komplicerat) med 173 vårdtillfällen under 406 vårddagar och en medelvårdtid på 2,4 dagar. Av de 10 mest frekventa förekommande patientkategorierna inom planerad slutenvård på barn- och ungdomsvårdavdelningen svarade tonsillektomi och adenoidektomi för flest, 115 vårdtillfällen under 124 vårddagar med en medelvårdtid på 1,1 dagar. Om man till detta

58(76) adderar operationer på tonsiller och adenoid blir summan 145 vårdtillfällen eller 37 % av samtliga planerade slutenvårdstillfällen. Av de 10 mest frekvent förekommande patientkategorierna inom oplanerad slutenvård på neonatalvårdsavdelningen stod nyfödd > 2 500 g med annat signifikant problem för flest, 167 vårdtillfällen under 1 078 vårddagar och med en medelvårdtid på 6,5 dagar. Av de patientkategorier som var aktuella på neonatalvårdsavdelningen för planerad vård under 2010 utgjordes cirka hälften av nyfödd med födelsevikt mellan 1 500 och 2 499 gram utan multipla problem. Medelvårdtiden varierade mellan 7,7 och 62 dagar. 6.1.3 Jämförelse konsumtion och produktion Som beskrivet ovan framgår att 2 682 vårdtillfällen konsumerades på Borås lasarett. Om man endast fokuserar på barn- och ungdomskliniken konsumerades 2 516 vårdtillfällen. 166 vårdtillfällen har således konsumerats vid andra kliniker på Borås lasarett. Dessa vårdtillfällen konsumerades i huvudsak på BUP, kirurgkliniken och BB. Samtidigt noteras att man på barn- och ungdomskliniken producerat 2 714 vårdtillfällen. Vid en analys av barnets hemortstillhörighet vid inläggningen framkommer att 166 vårdtillfällen producerades för barn som inte tillhör Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde (nämndområde 6 och 8). Således har man producerat 2 536 vårdtillfällen för barn och ungdomar tillhörande Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde, vilket är överensstämmande med konsumtionen. Av denna jämförelse kan man dra två slutsatser: 1. 166 vårdtillfällen i sluten vård av barn och ungdomar har konsumerats på klinik/er utanför barn- och ungdomskliniken 2. Kliniken har producerat 178 vårdtillfällen för barn och ungdomar som inte tillhör Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde 6.1.4 Kapacitet Totalt arbetade barn- och ungdomsklinikens egna läkare i läkararbete 38 732 timmar dagtid, vilket motsvarar 22,0 årsarbetare. Faktiskt arbetad tid för dessa läkare i timmar under jour och beredskap var 4 013 timmar och till detta skall 2 081 timmar för inhyrd personal tilläggas. Klinikens kostnad för jourarbete av klinikens egna läkare blir 7 394, vilket motsvarar 4,2 årsarbetare. Tillagt till detta skall omräkning för den inhyrda läkarkraftens omräknade tid läggas vilket motsvarar minst kostnad för 3 000 timmar i egen personal. Sammantaget åtgick därmed kostnader motsvarande 28 årsarbetare för att driva verksamheten. Säkra uppgifter på arbetad tid, dagtid, utförd av personal från bemanningsföretag har inte kunnat fås fram Jourskulden per 31 december 2009 uppgick till 2 090 timmar och per 31 december 2010 till 2 099 timmar, vilket talar för att intjänad jourkompensation under 2010 kunde regleras i ledig tid eller pengar. Totalt antal arbetade timmar på helger uppgick för läkarna till 3 079 timmar varav 583 utfördes på natten mellan klockan 22 och 06. arbetade timmar på natten vardagar uppgick till 1 692.

59(76) Den totala arbetade tiden på barn- och ungdomskliniken för yrkeskategorier andra än läkare uppgick till 226 144 timmar, vilket motsvarar 128,5 årsarbetare. Om man undantar administrativa positioner (avdelningschef, verksamhetsutvecklare, verksamhetscontroller och vårdenhetschef) återstår 218 242 timmar (motsvarande 124 årsarbetare). Den yrkesgrupp som arbetade flest timmar var sjuksköterskor (alla kategorier) med 117 981 timmar följt av barnsköterskor/undersköterskor med 87 722 timmar. På barn- och ungdomsvårdavdelningen (BUA) registrerades 82 505 arbetade timmar för omvårdnadspersonal, vilket motsvarar 46,9 årsarbetare. I omvårdnadspersonal biträdande avdelningschef (50 %), sektionsledare, barnsjuksköterskor, sjuksköterskor, barnmorskor, barnsköterskor och undersköterskor. Med i snitt 18,3 disponibla vårdplatser ger detta ett bemanningstal på 2,6. Motsvarande för neonatalvårdsavdelningen var 85 652 arbetade timmar eller 48,7 årsarbetare och ett bemanningstal på 3,2. 6.2 Öppen vård Inom barn- och ungdomssjukvården i Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde finns öppenvårdsverksamhet på barn- och ungdomskliniken på Borås lasarett samt vid BUM (barnoch ungdomsmottagningar) i Mitten-Älvsborg (Lerum, Alingsås) och Sjuhärad (Mark, Borås, Ulricehamn). Därutöver sker en del öppenvårdsbesök inom barn- och ungdoms habiliteringsverksamheten (BUH) i Alingsås och Borås. Öppenvårdsbesök sker till ett flertal olika yrkeskategorier. 6.2.1 Konsumtion Konsumtion inom öppenvård kan ske vid direkta möten mellan vårdgivare och vårdtagare på mottagningar, i hemmet eller på institution. Utöver dessa direkta möten mellan vårdtagare och vårdgivare konsumeras också vård i annan form. Exempel på detta är telefonrådgivning, uppföljande samtal per telefon, brevkontakter, mail och olika typer av web-baserade kontaktlösningar. Det sker också indirekta kontakter mellan vårdtagare och vårdgivare exempelvis genom konsultationer mellan vårdgivare där patienten eller patientens anhöriga inte har medverkat. Konsumtionsmönster har en stark påverkan på kunskapen om hur vården fördelas i ett geografiskt område eftersom den starkaste påverkansfaktorn för konsumtion är tillgång till vård. Det finns ett starkt statistiskt samband mellan geografisk närhet till ett specifikt vårdutbud i öppen vård och en högre konsumtion av öppenvårdsbesök. I Tranemo och Svenljunga kommuner konsumerade barnen lägst antal besök (totalt) per barn och år, 3,1 besök. Flest antal besök, oberoende av yrkeskategori, konsumerade barnen i Alingsås kommun med 3,6 besök per barn. Konsumtionsdifferensen är cirka 16 %. Barnen i Tranemo konsumerade 57 % av sina besök inom primärvård och motsvarande andel för barnen i Borås kommun var 48 %, en differens på cirka 19 %.

60(76) Indirekta kontakter (konsultationer mellan vårdgivare etc.) var sällan förekommande och varierade från 0,1 till 0,3 mellan barnen i de olika kommunerna. Om dessa indirekta kontakter skedde via primärvård eller specialistsjukvård varierade från 16 % (från primärvården) för barnen i Herrljunga kommun till 73 % för barnen i Marks kommun. Andra kontakter mellan vårdtagare och vårdgivare kan ske per telefon, brev, mail etc. Flest sådana kontakter hade barn/föräldrar i Alingsås kommun med 3,3 kontakter i genomsnitt per år och invånare. Mindre frekvent var den typen av kontakt mellan vårdgivare och vårdtagare i Herrljunga kommun, 1,6 kontakter i genomsnitt per år, en differens på 100 %. Av all konsumtion av telefon och brevkontakter skedde 93 % via primärvård i Svenljunga och 70 % via primärvård i Lerum. Barnen i Alingsås konsumerade i genomsnitt 2,1 läkarbesök per barn och år hos läkare. Motsvarande konsumtion i Tranemo var 1,5 besök per barn, en differens på 40 %. Barnen i Tranemo kommun konsumerade i genomsnitt 0,9 besök per barn hos sjuksköterska jämfört med barnen i Vårgårda, Mark, Herrljunga, Alingsås, Borås och Ulricehamn som konsumerade 0,7 besök per barn. Konsumtion hos andra yrkeskategorier varierade från 0,6 för barnen i Tranemo och Marks kommuner till 0,8 besök i genomsnitt för barnen i Lerum, Vårgårda, Herrljunga och Alingsås kommuner. De mest frekvent förekommande yrkeskategorierna var besök hos sjukgymnast och hos psykolog. Barnen i Lerums kommun konsumerade flest oplanerade besök och barnen i Svenljunga konsumerade lägst antal oplanerade besök. Differensen var drygt 100 %. Barnen i Lerums, Vårgårda och Tranemo kommuner konsumerade lägst antal planerade besök och barnen i Herrljunga och Ulricehamns kommuner konsumerade flest. Sammanlagt genomfördes 205 301 öppenvårdsbesök av barn 0-17,99 år i Södra Älvsborg fördelat mellan olika mottagningar på SÄS, BUM, primärvård, andra specialistmottagningar, akutvårdcentralen och habilitering. 50 % av samtliga besök gjordes inom primärvården. Inom öppenvården på barn- och ungdomskliniken gjordes 7 % av samtliga besök och på den egna BUM-mottagningen 9 %. Sammanlagt genomfördes 115 150 läkarbesök inom öppenvården fördelat mellan de olika mottagningarna enligt ovan. 53 % av samtliga besök gjordes inom primärvården. Inom såväl öppenvården på barn- och ungdomskliniken som på den egna BUM-mottagningen gjordes 9 % av samtliga besök. Andel läkarbesök inom primärvården är således något högre än andel totala öppenvårdsbesök inom primärvård. Så är också fallet med andel läkarbesök på barn- och ungdomskliniken. Med fokus på de minsta barnen (0-1 år exklusive barnhälsovårdsbesök) kunde man notera att dessa i Herrljunga kommun konsumerade i genomsnitt 6,3 besök per barn. I kommunerna Vårgårda, Tranemo och Ulricehamn konsumerade barnen i genomsnitt under 4 besök per barn och år.

61(76) De yngsta barnen i Lerums kommun konsumerade i genomsnitt 2,5 oplanerade besök per barn. I Svenljunga kommun var motsvarande konsumtion 1,3 besök per barn. Barnen i Marks kommun konsumerade drygt 70 % av de oplanerade besöken i primärvård (allmänmedicin). I Svenljunga kommun var motsvarande konsumtionsandel 39 %. et planerade besök varierade från i genomsnitt 2,6 besök konsumerade av barnen i Svenljunga kommun till 1,3 planerade besök konsumerade av barnen i Vårgårda kommun. För barnen i Herrljunga kommun redovisades den största andelen ej klassificerade besök. Drygt 3 besök per barn var inte klassificerade. I övriga kommuner var andelen oklassificerade besök betydligt färre. 6.2.2 Produktion Totalt producerades 46 301 besök inom den specialiserade barn- och ungdomssjukvården inom nämndområde 6 och 8. Av dessa producerades 19 893 inom BUM, 15 527 inom Borås lasarett och 10 880 inom barn- och ungdomshabiliteringen (som inte omfattas av denna utredning). Fördelat per yrkeskategori var de mest frekvent förkommande besöken producerade av läkare, cirka 52 %. Flest läkarbesök producerades på Barn- och Ungdomsmottagningen på Borås lasarett följt av BUM i Borås (Viskan), medan flest sjuksköterskebesök producerades på BUM i Lerum. Mottagningen på Borås lasarett producerade även besök hos logoped och kurator, vilket saknades på övriga BUM-mottagningar. Vid barn- och ungdomsmottagningen på Borås lasarett producerades sammanlagt 13 095 besök under 2010. Läkarbesök vid sjukdomar i ÖNH-regionen var mest frekvent förekommande med 1 107 besök. Dock skall nämnas att 1 878 besök saknade angivande av patientkategori. Inom kategorin övrig öppenvård på Borås lasarett producerades sammanlagt 2 432 besök under 2010. Övriga sjuksköterskebesök var mest frekvent förekommande med 522 besök. BUM Alingsås, BUM Lerum, BUM Borås (Viskan) och BUM Ulricehamn har utöver allmän barnoch ungdomsmottagning även astma- och runda barnmottagning. På BUM Lerum, Skene och Ulricehamn finns även annan specialistmottagning och på BUM Lerum och Borås även en barnmedicinkonsult. På BUM Skene finns utöver andra mottagningar även en beteendevetarmottagning. De vanligaste åtgärderna på respektive barn- och ungdomsmottagning var i Alingsås ställningstagande till remiss eller provsvar utan närvarande patient följt av utfärdande av recept mm, i Lerum utfärdande av recept mm följt av information och undervisning UNS och i Borås information och rådgivning med anhörig per telefon följt av utfärdande av recept mm.

62(76) Den vanligaste åtgärden på BUM Skene var pricktest följt av spirometri (dock var få av besöken åtgärdskodade) och i Ulricehamn utfärdande av recept mm följt av information och rådgivning med anhörig per telefon. Utöver mottagningsbesök producerade öppenvården även direkta och indirekta kontakter (se definition ovan under rubrik konsumtion). Dessa kontakter var mer frekvent förekommande inom BUM än på Borås lasarett. Flest kontakter producerades av vårdpersonal på BUM Borås (Viskan), 5 904, vilket kan jämföras med BUM Skene, som producerade 1 031 vårdkontakter. 6.2.3 Kapacitet Totalt arbetad tid för läkare alla kategorier på barn- och ungdomsmottagningarna uppgick till 16 576 timmar, vilket motsvarar 9,4 årsarbetare. För barnsjuksköterskor var motsvarande tid 18 530 timmar eller 10,5 årsarbetare och för läkarsekreterare 12 546 timmar, motsvarande 7,1 årsarbetare. Flest arbetade timmar totalt hade barn- och ungdomsmottagningen i Alingsås med 20 041 timmar (11,4 årsarbetare) och lägst antal på mottagningen i Ulricehamn med 9 052 timmar (5,1 årsarbetare). Den totalt arbetade tiden utfördes i stort sett enbart mellan klockan 06 och 18. Endast 364 timmar utfördes efter klockan 18. besök per årsarbetande läkare på den egna mottagningen varierade mellan 1 040 på BUM Alingsås till 2 016 på BUM Ulricehamn. 6.2.4 Jämförelse med andra et vårdplatser per 100 000 barn är lägre i Halland och Sörmland. Södra Älvsborg ligger i nivå med landstinget i Gävleborg. Noterbart är dock att jämförelsen baseras på hela Älvsborgs befolkningsunderlag barn- och ungdomar 0-17 år trots att endast 57 % av konsumtionen skett vid barnkliniken på SÄS. vårdplatser på neonatalvårdsavdelning per 100 000 plan är relativt likt mellan Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde och jämförda landsting. Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde har tillsammans med Blekinge och Halland lägst antal vårdtillfällen på den egna kliniken totalt per 1 000 barn medan på neonatalvårdsavdelningen antalet vårdtillfällen per 1 000 barn ligger på medelvärdet av jämförda landsting. Omräknat med ett mer relevant befolkningsunderlag (reducerat för Lerum, Mark och Svennljungas större utflöde till Göteborg) blir antalet vårdtillfällen per 1 000 barn i paritet med flera av de jämförda landstingen. Inom öppenvården visar en jämförelse gjord utifrån totalantalet läkar- respektive sjuksköterskebesök och den sammanlagda arbetade tiden för alla läkare respektive sjuksköterskor i sjukvårdsområdet/landstingen att Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde har en

63(76) produktivitet som ligger i paritet med jämförda landsting när det gäller läkarbesök men har lägst produktivitet utifrån sjuksköterskebesöken. Jämfört med aktuella landsting uppvisar Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde flest antal årsarbetande läkare, sjuksköterskor och barn/undersköterskor per 100 000 barn beräknat utan reducering för utflödet till Göteborg. 7 Diskussion och analys 7.1 Inledning Barn och Ungdomssjukvården spänner över ett mycket stort medicinskt område, vilket ställer höga krav på handlag och kompetens. Den snabba medicinska utvecklingen medför behov av nya arbetssätt. I vissa fall kan en förändrad organisation vara en del av utvecklingen och efter analys av kapacitetsutnyttjandet eventuellt också behov av ökade resurser. För vissa sjukdomar krävs en specialiserad organisation som fungerar året runt, såväl kontorstid som jourtid. En fortlöpande diskussion pågår inom flera områden såsom nyföddhetsvård, cancervård och barnkirurgisk vård mm, huruvida en ytterligare centralisering är nödvändig. Kraven på snabbt omhändertagande vid akut sjukdom har också ökat. De dygnet-runt öppna barnklinikerna i landet har under vintern 2011 haft en kraftig ökning av antalet jourfall. Dessa jourfall är oftast små barn under 3 år och föräldrarna vänder sig direkt till sjukhusvården utan föregående bedömning av primärvården. För att klara jourarbetet vid barnklinikerna ställs höga krav i första hand på läkar- och sjuksköterskeinsatserna. Dygnet runt skall resurs finnas för omhändertagande av svårt sjuka barn och för att handlägga ett stort antal enklare jourfall inom rimlig tid. Sjukvårdens samverkan för omhändertagande av barn är avgörande för ett bra resultat. Samverkan mellan barnmedicin, barnpsykiatri och barnhabilitering är olika väl utvecklad i landet. De barnmedicinska klinikerna tvingas många gånger att koncentrera sig på den somatiska handläggningen av akut sjuka barn och barn med komplicerade sjukdomar. I genomlysningen har det framkommit att BUM, barnpsykiatri, barnhabilitering, barnhälsovård och skolhälsovård samverkar bra. Detta är mycket värdefullt. Det har också framkommit att samarbetet runt enskilda patientfall mellan barn- och ungdomskliniken på SÄS och de olika barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna också fungerar bra medan det finns en förbättringspotential vad gäller annan samverkan. Vi har också konstaterat att man måste säkra att det finns resurser för ett omhändertagande av de svårast sjuka barnen samt att det finns kapacitet i tillräcklig omfattning för det jour- och beredskapsuppdrag barnkliniken har. Noterbart är att vid införande av Vårdvalet i Västra Götaland minskade kravet på insatser på jourtid (sena kvällar och stor del av helgdygn). Detta har medfört (gäller många kliniker) ett större akutinflöde på akutmottagningarna. Under

64(76) januari t.o.m. april 2011 jämfört med samma period 2010 ökade antalet jourfall med 17,5 % från 2 234 till 2 535. Jouransvaret är därmed omfattande och under jourtid utgörs detta akutinflöde också av primärvårdsfall. Under hela 2010 var antalet jourfall på barnkliniken 5 991. (78 % av patienterna var under 3 år). et övriga barnpatienter på Borås akutmottagning (kirurgi, ortopedi, ÖNH m.fl.) uppgick under 2010 till 7 128. Dessa hade en annan åldersprofil. ( 24 % under 3 år). Nedan visas inkommande jourfalls fördelning över dygnet och ålderssammansättning på barnmottagningen respektive akutmottagningen (AVC) Barnmottagningen 600 500 472 520 529 466 455 440 400 300 369 412 428 419 314 350 365 330 361 279 411 310 351 282 307 309 0-18 år 0-3 år 200 218 155 235 237 228 181 100 0 125 106 106 87 60 67 49 41 48 37 25 22 26 24 22 16 20 18 13 10 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Tid in

65(76) Akutmottagningen 600 500 400 300 305 351 392 389 373 378 437 470 439 460 505 504 510 360 0-18 år 0-3 år 200 100 0 232 50 169 34 129 99 74 56 59 68 18 23 19 12 14 10 218 151 31 36 44 55 68 44 53 51 56 89 91 102 101 114 118 105 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Tid in 7.2 Uppdragets frågeställningar I uppdraget vill beställaren få belyst vilka hinder och förbättringspotentialer som kan identifieras i nuvarande organisation med särskilt fokus på organisation, behov och konsumtion samt samverkan med syfte att förbättra tillgänglighet för de yngsta barnen som söker akutvård i Södra Älvsborg. I uppdraget ingår också att föreslå hur organisationen för den barn- och ungdomsmedicinska verksamheten i Södra Älvsborg fortsättningsvis kan utformas. Beställaren tydliggör att i kartläggning och analys skall följande områden beskrivas: 1. Erfarenheter och konsekvenser av den nuvarande organisationen för Barn- och ungdomsmedicinska verksamheter på Borås lasarett och inom den konkurrensneutrala primärvården i Södra Älvsborg 2. Hur barnens behov av specialiserad barnsjukvård i södra Älvsborg tillgodoses och hur konsumtionen ser ut 3. Hur patientströmmarna inom och utanför regionen ser ut 4. Jämförelser med andra landsting/sjukvårdsområden inom och utanför regionen 5. Bemanningsläge samt förutsättningar för rekrytering I den följande diskussionen kommer ovanstående delpunkter att beskrivas 7.2.1 Hinder och förbättringspotentialer i nuvarande organisation I enskilda - och gruppintervjuer har framkommit att man upplever att det inte finns en tillräckligt omfattande helhetssyn i uppdragen för barn- och ungdomssjukvård i Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde. Man upplever även att det saknas incitament för en fördjupad samverkan mellan BUM och barnkliniken på SÄS. Något gemensamt uppdrag upplever man

66(76) sig inte ha. Flera påtalade också bristen på samverkan vad gäller kompetensutveckling, vårdprocessutveckling, utbildning/handledning av ST-läkare samt rekryterings- och bemanningsfrågor. Sammantaget kan vi konstatera att uppdragen till de olika aktörerna som skall tillhandahålla sjukvård för barn och ungdomar inte tydligt korresponderar med varandra inom flera viktiga områden. Det finns snarare en vilja att tydligt skilja på de olika nivåernas uppdrag i stället för att se till att sjuka barn och deras föräldrars behov av ett transparent och kvalitetssäkrat flöde i olika skeden av sjukdomsförlopp. I linje med avsaknad av ett gemensamt uppdrag, finns det enligt de intervjuade inte heller någon gemensam ledning och styrning av barn- och ungdomssjukvården utgående från en helhetssyn eller från dokumenterade vårdprocesser. Behovet av sjukvård tillgodoses av verksamheter som finns i flera förvaltningsorganisationer vilket eventuellt kan medföra hinder för ett optimalt omhändertagande. Gemensamma rutiner, handlingsplaner, vårdprocesser och vårdprogram som kontinuerligt följs upp och utvärderas saknas. Likaså behöver en gemensam syn utvecklas på rekrytering, utbildning, jouransvar och fördelning av produktionsansvar. Sammantaget kan vi konstatera att ledning och styrning av hälso- och sjukvård för barn- och ungdomar sker i två olika linjeorganisationer. Uppdragen är inte ensade och det saknas gemensam vision ur ett patientflödesperspektiv. Uppdraget till BUM är mer detaljerat i sitt innehåll och ger ett relativt stort utrymme för att hantera detaljerade verksamhets-, produktions- och kapacitetsplaner än vad uppdraget till barnkliniken är. Vid intervjuerna framkom att det finns tydliga förväntans- och konkurrenskonflikter mellan företrädare för BUM och barnkliniken på SÄS, bl.a. rörande jouruppdrag och ST-läkare samt en upplevd kompetensflykt från barnkliniken. Sammantaget kan vi konstatera att det idag finns brister i samverkan som inte gynnar utvecklingen för sjuka barn och ungdomar i Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde. 7.2.2 Behov/konsumtion Konsumtion av barn- och ungdomsvård skiljer sig mellan olika kommuner i Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde. Den starkaste påverkansfaktorn för konsumtion i ett geografiskt område är tillgång på vård. Det finns ett starkt statistiskt samband mellan tillgång till vårdplatser i ett geografiskt område och konsumtion av vårddagar liksom att geografisk närhet till ett specifikt vårdutbud i öppen vård kan avläsas i en högre konsumtion av öppenvårdsbesök. När det gäller slutenvårdskonsumtion kan vi exempelvis notera att barn boende i Lerums kommun konsumerar merparten av sina vårdtillfällen på sjukhus i Göteborg (84 %) medan för barn boende i Borås och Tranemo kommuner är konsumtionen av vårdtillfällen på Borås lasarett 80 %. Totalt sker 57 % av alla vårdtillfällen på Barnkliniken i Borås. Anmärkningsvärt är att barn i Svenljunga kommun konsumerar flest slutenvårdstillfällen, 92 per 1 000 barn och år.

67(76) En förklaring kan vara att man pga. av avsaknad av BUM väljer att göra utredningar i slutenvården på SÄS eller i Göteborg. Konsumtionen av planerade vårdtillfällen är högst just bland barn i Svenljunga kommun, 38 per 1 000 barn och år, exempelvis jämfört med Ulricehamn med 14 vårdtillfällen per 1 000 barn och år Inom öppenvården kan vi notera att barn i Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde konsumerar ungefär lika många besök inom primärvård som inom annan specialistvård. Konsumtionsandelen i primärvården 50 % och beräknat på enbart läkarbesök drygt 50 %. Geografisk närhet till BUM och barn- och ungdomskliniker spelar säkert en stor roll i fördelningen. En större andel av konsumtion av oplanerade besök sker i primärvården medan konsumtionen av planerade besök sker i större utsträckning i annan specialistvård. Konsumtion av öppenvårdsbesök till andra yrkeskategorier sker framför allt inom specialistvården, endast 16 % till 33 % sker i primärvården. Uppdragsgivaren vill även få specifikt belyst hur konsumtionsmönstret inom öppenvården ser ut för de yngsta barnen, de under ett år. I genomsnitt konsumerar de små barnen cirka 4,4 besök per barn och år exklusive barnhälsovård. Till 30-60 % sker denna konsumtion i primärvård. Liksom bland de äldre barnen konsumeras de planerade besöken framför allt inom annan specialistvård, medan en större andel av de oplanerade besöken konsumeras inom primärvården. Dock finns även här stora skillnader mellan barn i olika kommuner. Andelen oplanerade besök som konsumeras av barn i Svenljunga i primärvården är 39 % medan den för barn i Marks kommun är 72 %. För att återknyta till en tidigare del i diskussionen, förefaller kapacitet/kompetens för att ta hand om såväl små som större barn vara lägre i Svenljunga kommun än i övriga kommuner, vilket visar sig dels i ovanstående, dvs. att endast 39 % av de minsta barnen konsumerar oplanerade besök i primärvården och dels att barn i Svenljunga kommun konsumerar flest slutenvårdstillfällen, varav dessutom de flesta konsumeras i Göteborg. 7.2.3 Bemanning I uppdraget har även ingått analys av bemanningsläge och förutsättningar för rekrytering. Det har varit, och är fortfarande, stora svårigheter att få fram redovisning av faktisk arbetad tid för olika personalgrupper samt fördelning av arbete över dygnet. För att få en komplett bild av aktuell kapacitet (bemanning) och därmed kunna föra en diskussion om det egentliga kapacitetsbehovet för att utföra uppdraget, krävs utöver kunskap om arbetad tid för tillsvidareanställd personal inom de båda förvaltningarna även kunskap om arbetad tid för vikarier, inhyrd personal samt om omkontering skett mellan de båda förvaltningarna. Samtidigt är det givetvis av lika stor vikt och intresse för beställarna av barnoch ungdomsvård att erhålla denna kunskap för att kunna föra en dialog med utförarna om resursanvändning i relation till uppdraget.

68(76) Med den information som vi har fått rörande arbetad tid, kan vi konstatera att bemanning i relation till produktion/uppdrag (exv. bemanningstal på vårdavdelning) och bemanning i relation till populationens storlek (barn 0-17 år) är väl överensstämmande med eller högre än såväl etablerade normtal för bemanning som med de jämförda landstingen. Även i denna jämförelse är antal årsarbetare per 1 000 invånare snarare något högre inom vissa yrkeskategorier. Detta trots att vi inte har ett heltäckande underlag för arbetad tid rörande exv. inhyrd personal från bemanningsföretag. Bemanningstalen på vårdavdelningarna har beräknats genom kunskap om disponibla vårdplatser och arbetad tid för den omvårdnadspersonal som arbetar direkt med patienten på avdelningen. Bemanningstalet för barn- och ungdomsvårdskliniken beräknades till 2,6, vilket är något högre jämfört med bemanningstal på andra barnkliniker. Fördelningen mellan de olika yrkeskategorierna var att 24 % av personalen på vårdavdelningarna var barnsjuksköterskor. Bemanningstalet för neonatalvårdsavdelningen beräknades till 3,2, vilket även detta är något högt. Andel barnsjuksköterskorav all omvårdnadspersonal var 23 %, vilket kan tyckas lågt på en avdelning för neonatalvård,. årsarbetande läkare inom Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde har beräknats till 62 per 100 000 invånare, vilket är högt i jämförelse med de aktuella landstingen. Om man dessutom adderar vikarier och inhyrd personal till egen personal, kommer skillnaden mot landstingen att bli än större. Vid beräkning av arbetad tid för läkare i Nysam ingår såväl vikarier som inhyrd personal men inte AT-läkare och randande ST-läkare vilket inte heller är fallet på SÄS. Jourverksamheten vid Borås lasarett är en av huvudfrågorna, såväl i uppdraget som i de intervjuer och samtal som har förts med verksamhetsrepresentanter. Jouruppdraget är en viktig del av barn- och ungdomsklinikens uppdrag och är samtidigt resurskrävande. Av all registrerad arbetad tid för barn- och ungdomsklinikens egna läkare (45 467 timmar) utgör 4 013 timmar (9 %) totalt arbetad tid under jour. Vid jämförelse med de aktuella landstingen är medelvärdet av motsvarande andel arbetad tid under jour 21 % (14 % - 26 %). Om vi till den arbetade tiden för jour på Borås lasarett adderar nu känd volym av inhyrd läkartid blir summan arbetad tid under jour 6 091 timmar och andelen av arbetad tid egna läkare blir då 14 %. En inte oviktig fråga i sammanhanget är att barnkliniken har en obalans mellan specialister och utbildningsläkare/underläkare med en övervikt för utbildningsläkare och underläkare. Detta påverkar självklart utrymmet för handledning och belastningen av bakjoursinsatser för specialisterna. Omvandlat till intjänad kompensation blir antalet timmar 7 394 i årsarbetstidskostnad. Ingen läkare på BUM har ingått i jourverksamhet på barn- och ungdomskliniken utan att ha blivit omkonterad, varför de BUM-läkaresom bidragit i jourarbetet finns inräknat i den totalt arbetade tiden under jour.

69(76) 7.2.4 Verksamhetens innehåll och kvalitet Inom den oplanerade slutenvården för barn och ungdomar på barn- och ungdomsvårdavdelningen var den mest frekvent förekommande patientkategorin Buksmärtor och icke komplicerad gastroenterit följt av Bronkit och icke komplicerad astma. Båda dessa patientkategorier krävde kort medelvårdtid, 1,4 respektive 2,4 dagar. Den längsta medelvårdtiden krävde barn med diabetes, 8,7 dagar. 35 sådana vårdtillfällen producerades. Av de planerade slutenvårdstillfällena var Tonsillektomi och adenoidektomi mest frekvent förekommande. Om man dessutom adderar patientkategorin Operation på tonsiller och adenoid utgör dessa tillsammans 37 % av samtliga planerade slutenvårdstillfällen. Även på barn- och ungdomsmottagningen på Borås lasarett var Övriga läkarbesök vid sjukdomar i ÖNH-regionen den vanligast förekommande patientkategorin. På neonatalvårdsavdelningen producerades framför allt oplanerad vård. Nästan hälften av vårdtillfällena utgjordes av patientkategorin Nyfödd >2 500 g med annat signifikant problem. Noteras bör att 19 vårdtillfällen utgjordes av patientkategorin Normal nyfödd och 18 vårdtillfällen av Andra faktorer med påverkan på hälsotillståndet. Barnkliniken har planerade mottagningar inom flera specialområden. neonatologi, allergologi, neurologi, endokrinologi, diabetes, reumatologi onkologi/hematologi, nefrologi och kardiologi är några av de viktigaste områdena. Det ställs höga krav på tillgänglighet och kompetens på alla dessa områden. Vid genomgång på kliniken berättades att inom områdena gastroenterologi, onkologi, neurologi och neonatologi är klinikens läkarresurser fn hårt ansträngda. Inom den öppna vården på BUM-mottagningarna producerade BUM Lerum flest besök totalt följt av BUM Alingsås. Produktiviteten mätt som antal läkarbesök per årsarbetande läkare på BUM var genomgående hög, på de flesta mottagningar drygt 1 000 besök/årsarbetare/år. I den jämförelse med olika landsting som är redovisad, framgår det att Södra Älvsborgs Sjukvårdsområde totalt har 687 läkarbesök/årsarbetande läkare/år. Orsaken till denna diskrepans är att i denna beräkning är samtliga läkare medräknade, även läkare på barn- och ungdomskliniken. Detta har tjänat två syften, dels att kunna jämföra med andra (där läkare i större omfattning både bedriver öppen- och slutenvård), dels få en vägledning i hur mycket tid som avsätts för slutenvårdsarbete för läkare på barnkliniken. Även vid en analys av vanligaste åtgärder på de olika BUM-mottagningarna noteras att åtgärder som Ställningstagande till remiss eller provsvar utan patient närvarande, Utfärdande av recept mm., Information/rådgivning med anhörig per telefon och Information/rådgivning med patient per brev är mycket vanligt förekommande. Kvaliteten av den vård som ges inom barn- och ungdomssjukvården i Södra Älvsborg har inte i detalj granskats i denna genomlysning.

70(76) 7.2.5 Samverkan med andra I intervjuerna och vid direktkontakter framkommer att samarbetet mellan BUM och vårdgrannar, såsom vårdcentral, BVC, skolhälsovård, socialtjänst, flyktinghandläggare, habilitering och BUP fungerar mycket bra och att man gemensamt arbetar med patientens och föräldrarnas bästa i fokus. Man upplever även att samarbetet mellan olika BUMmottagningar fungerar mycket tillfredsställande. Även på sjuksköterskesidan finns ett väl uppbyggt samarbete mellan olika BUM-mottagningar, exempelvis enures-, diabetes- och allergimottagningsverksamhet. Man redovisar från både BUM och kliniken att samarbetet mellan dem fungerar bra i enskilda patientfall men det framkommer från BUM:s sida att man upplever att kontaktvägarna mot barnkliniken inte är lika upparbetade, bl.a. att tidigare välfungerande mötesfora har försvunnit. Däremot finns ett samarbete på frivillig basis, där läkare anställda på BUM tjänstgör på barn- och ungdomskliniken som jour och även som stöd till mottagningar under sommaren. Från kliniken uppger man att samverkan med andra kliniker på sjukhuset fungerar bra där samverkan med de kliniker som nyttjar barnklinikens vårdplatser är den mest framträdande. Bilden som vi får från barn- och ungdomskliniken är dock den att samverkan, som inte rör enskilda patientfall, fungerar sämre med BUM och att läkare inom BUM inte längre delta i jourarbetet och att de inte heller har den uppgiften inskriven i sitt avtal. 8 Överväganden Vår genomlysning har visat en väl fungerande barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård inom Primärvårdsförvaltningen med nöjda medarbetare, god produktivitet och mycket god samverkan med vårdgrannar. Det egna uppdraget är känt och samarbetet mellan de olika mottagningarna fungerar väl. Samverkan med barnkliniken uppges fungera mycket bra i enskilda patientfall. Däremot skulle samarbetet/samverkan i andra kunna utvecklas. På barn- och ungdomskliniken, Borås lasarett. Är man stolt över sin verksamhet och på kliniken upplever man att man har ett gott samarbete med andra kliniker på sjukhuset. Det omvittnas också att man är nöjda med samarbetet med BUM i enskilda patientärenden. Däremot är inte uppdraget till kliniken lika väldefinierat som vad uppdraget till BUM är. Det framkommer dock att arbetsmiljö inte är optimal och i huvudsak anser man detta orsakas av tungt kliniskt arbete inklusive jourverksamhet, vakanser och svårigheter att rekrytera, framför allt specialistläkare. Inom BUM-verksamheten har man lyckats väl i samarbetet med övriga aktörer inom primärvård (såväl i egen drift som med privata aktörer), habilitering, socialvård och skola som alla finns i olika förvaltningar. Därmed kan konstateras; En svårighet, men inte en omöjlighet att två förvaltningar samverkar för att gemensamt lösa ett överenskommet uppdrag gällande hälso- och sjukvård för barn- och ungdomar. Genomlysningen har visat att konsumtionen av slutenvårdstillfällen varierar mellan kommunerna. Barn- och ungdomar från kommunerna Lerum, Mark och Svenljunga i högre

71(76) utsträckning söker utan för Södra Älvsborg fram för allt vad gäller slutenvård där 43 % av alla vårdtillfällen konsumeras på andra sjukhus och kliniker än på barnkliniken i Borås. Konsumtionen av öppen vård visar ett mer begränsat utflöde. Man bör överväga att närmare utreda konsekvenser av detta konsumtionsmönster för kapacitetssättning av den egna organisationen. Vi har också noterat att barn- och ungdomar till viss del konsumerar slutenvård på andra kliniker på Borås lasarett utanför barn- och ungdomskliniken. I huvudsak handlar det om barn på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och BB- allt i begränsad omfattning. Neonatalvård kan kallas intensivvårdsverksamhet avsedd för tidigt födda barn eller för barn med speciella medicinska behov i samband med nyföddhetsperioden. Vår uppfattning är att en mycket stor andel av omvårdnadspersonalen på neonaltalavdelningar bör vara specialistutbildade barnsjuksköterskor eventuellt intensivvårds/anestesisjuksköterskor med erfarenhet från barnverksamhet. För närvarande är 23 % av den totala bemanningen på neonatalavdelningen sjuksköterskor med vidareutbildning i barnsjukvård. Barn- och ungdomsvårdavdelningen har en omvårdnadsbemanning som relativt andra jämförbara avdelningar är högre och vi föreslår att man gör en produktions- och kapacitetsanalys för resursdimensionering och kompetensbehov. Vi har noterat vissa svårigheter att erhålla adekvata uppgifter om arbetad tid för personal som inte är fast anställda inom någon av förvaltningarna. Vi föreslår att man utarbetar rutiner för en säkrare uppföljning av gemensamma personalresurser inom barn- och ungdomssjukvården. Vi kan sammanfattningsvis konstatera att det saknas ett gemensamt uppdrag för hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Därför föreslår vi att man tillskapar följande förutsättningar för att nå en framgång för Barnoch ungdomssjukvården i Södra Älvsborg: Ett gemensamt uppdrag för barn- och ungdomssjukvården En gemensam beställning som fokuserar på ledning och styrning av barn- och ungdomssjukvården utgående från en helhetssyn och från dokumenterade vårdprocesser Framtagande och fastställande av gemensamma rutiner, handlingsplaner, vårdprocesser och vårdprogram som kontinuerligt följs upp och utvärderas. En gemensam strategi och verkställighet för rekrytering, utbildning, handledning, jouransvar och produktionsfördelning inom barn- och ungdomssjukvården.

72(76) 9 Bilaga 1 Sammanfattning av avtal/överenskommelser mellan HSN 6/HSN 8 och producentneutral primärvårdsverksamhet i Mittenälvsborg respektive Sjuhärad samt mellan HSN 6/HSN 8 och Södra Älvsborgs Sjukhus ur ett barn- och ungdomsperspektiv 9.1 Behovsunderlag från HSN 6 och HSN 8 rörande barn och ungdomar I Behovsunderlag 2011 för HSN 6 (Mittenälvsborg) och HSN 8 (Sjuhärad) finns följande information om Barn och Ungdomar: Barns och ungdomars hälsa är i huvudsak god. Hälsoproblemen har de senaste 10-20 åren förskjutits från fysisk ohälsa mot psykosocialt betingade besvär och funktionsnedsättningar. Det som mer i detalj berör barn och ungdomars hälsa VGR/Södra Älvsborg är avsnittet om diabetes: I Sverige har cirka 7 600 barn diabetes (0,38 % av alla barn) och ungefär 1 200 av dessa bor i Västra Götaland. I Mittenälvsborg har knappt 3 barn per 1 000 invånare diabetes och området ligger näst lägst i jämförelse med övriga nämndområden. I Sjuhärad har cirka 5 barn per 1 000 invånare diabetes och är därmed det nämndområde som har högst andel barn med diabetes. Inom såväl Mittenälvsborg som Sjuhärad är det fler pojkar än flickor som har diabetes. Barn med diabetes sköts vid sjukhusens barnkliniker av speciella barndiabetesteam. I Västra Götaland har barn och ungdomar med diabetes, i ett nationellt perspektiv, relativt låga blodsockervärden och använder insulinpump i relativt hög utsträckning. I Behovsunderlaget berörs öppen vård på följande sätt: De vanligaste sjukdomarna i öppenvården som var orsak till läkarbesök (exklusive BVC och ungdomsmottagning) var andningsorganens sjukdomar. Det gällde såväl pojkar som flickor 0-17 år. I denna sjukdomsgrupp ingår allt från relativt okomplicerade övre luftvägsinfektioner till astma och andra svåra sjukdomar. Mittenälvsborg och Sjuhärad har ett liknande mönster och ligger i paritet med regionen. Den näst vanligaste orsaken till läkarbesök var hälsokontroller, kontroller efter genomförda undersökningar, vaccinationer och utredningar. Bland pojkar var skador och förgiftningar den tredje vanligaste orsaken till läkarbesök. Vid jämförelser med regionen ligger Mittenälvsborg bland de högsta och Sjuhärad på samma nivå som regionen. Bland flickor var den tredje vanligaste diagnosgruppen skilda tillstånd där definitiv diagnos inte kunnat ställas, som till exempel hosta, feber eller smärta av okänd orsak och huvudvärk. I jämförelse med Västra Götaland ligger Mittenälvsborg något högra och Sjuhärad i paritet med regionen. I Behovsunderlaget för sluten vård berörs enbart det nationella perspektivet.

73(76) 9.2 Uppdrag till Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUM) I Överenskommelser 2011 mellan HSN 6 (Mittenälvsborg) och Producentneutral Primärvårdsverksamhet i Mittenälvsborg handlar punkt 1.2 om Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUM). Geografiskt ansvarsområde och utbudspunkter: Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar i Mittenälvsborg har ett geografiskt områdesansvar för befolkningen i Mittenälvsborg och omfattar kommunerna Alingsås, Herrljunga, Lerum och Vårgårda. BUM skall finnas i Alingsås och Lerum. Uppdrag: BUM skall erbjuda medicinsk utredning och behandling av barn och ungdomar med kroniska sjukdomar där inte slutenvårdens resurser krävs. Målgruppen är barn och ungdomar 0-17 år samt barn med kroniska sjukdomar fram till dess att de slutat gymnasiet. BUM har följande uppdrag: Vara remissinstans och konsultationshjälp i barn- och ungdomsmedicinska frågor för allmänläkarna och skolläkarna i området Erbjuda utbildning/konsultation i barnmedicinska frågor för allmänläkare och distriktssköterskor Erbjuda akut bedömning och behandling av de minsta barnen upp till 12 månader samt äldre barn om medicinskt vårdbehov föreligger Vara stöd för BVC-mottagningarna i området genom rådgivning per telefon och genom att mottagningens läkare har regelbundet återkommande specialist-bvc 2-3 ggr per termin beroende på behov Arbeta förebyggande och behandlande av barn med övervikt och fetma genom speciella team Ha följsamhet till regionens handlingsprogram mot övervikt och fetma Sköterskeledd mottagning inom områdena: o Astma/allergi o Inkontinens/enures/enkopres Närvårdssamverkan: Mottagningarna har i uppdrag att samverka med vårdenheterna inom VG Primärvård inklusive deras barnavårdscentraler och med övriga vårdgrannar. BUM har i uppdrag att tillsammans med barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomskliniken samt barn- och ungdomshabiliteringen följa upp samt revidera Flödesschema för utvecklingsmässiga och neuropsykiatriska frågeställningar i Södra Älvsborg samt att detta efterlevs. Tillgänglighet: Verksamheterna ska vara tillgängliga/nåbara minst 40 timmar i veckan. Öppettiderna anpassas till patienternas behov. Regionens mål: Regionens mål är att: Ungas användning av tobak, alkohol och droger ska minska Andelen överviktiga och feta barn ska minska

74(76) et självskador och självmordsförsök ska minska Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska minska Fördelningen av resurser ska främja vård på lika villkor Bemötandet av patienter i vården ska förbättras Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Alla verksamheter regionen bedriver eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen. I Överenskommelser 2011 mellan HSN 8 (Sjuhärad) och Producentneutral Primärvårdsverksamhet i Sjuhärad handlar punkt 1.2 om Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUM). Geografiskt ansvarsområde och utbudspunkter: Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar i Sjuhärad har ett geografiskt områdesansvar för befolkningen i Sjuhärad och omfattar kommunerna Borås, Bollebygd, Mark, Ulricehamn, Svenljunga och Tranemo. BUM skall finnas i Borås, Skene och Ulricehamn. Uppdrag, Närvårdssamverkan, Tillgänglighet och Regionala mål som ovan. 9.3 Uppdrag till barn- och ungdomskliniken på Södra Älvsborgs sjukhus I Överenskommelse om specialiserad och högspecialiserad vård inklusive närsjukvård vid Södra Älvsborgs Sjukhus 2011 mellan HSN 8 (Sjuhärad) och HSN 6 (Mittenälvsborg) och Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus finns inte mycket som specifikt rör barn- och ungdomsperspektivet. Man kan dock identifiera några punkter: Vårdgarantiansvar: SÄS har såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt ansvar för vårdgarantin. Det verksamhetsmässiga ansvaret innebär att SÄS ska erbjuda patienterna vård inom vårdgarantins tidsgränser, dvs: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom ska barn erbjudas besök hos specialistläkare inom 2 dagar från vårdbegärans ankomstdatum (gäller regionalt) Om behov föreligger ska patienten erbjudas ett första planerat besök inom den specialiserade vården inom högst 90 dagar från beslutsdagen (gäller nationellt) Om behov föreligger ska patienten erbjudas behandling inom högst 90 dagar från beslutsdagen (gäller nationellt) Om SÄS inte kan erbjuda tid inom vårdgarantins tidsgränser betalar SÄS för vården som patienten då får hos annan vårdgivare. Närvårdssamverkan: Närvårdssamverkan Södra Älvsborg är en funktion som inbegriper samverkan mellan kommun och region och regleras genom ett samverkansavtal mellan parterna. Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg omfattas av kommunal vård och omsorg, socialtjänst och skolhälsovård samt

75(76) av regionens hälso- och sjukvårdsverksamheter såsom vårdcentraler inom VG Primärvård, övrig primärvård, sjukhusansluten vård och habiliteringsverksamheter. Närvårdssamverkan förutsätter samarbete och aktiv medverkan av samtliga ingående parter. Målgruppen för närvårdssamverkan är patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård-och omsorgsinsatser från både kommun och region. Grupper som särskilt ska uppmärksammas är barn och unga vuxna med utsatt situation, äldre multisjuka och mulitsviktande, personer med psykisk ohälsa, personer med funktionsnedsättning samt personer med behov av vård i livets slutskede. SÄS åtagande inom närsjukvård och närvårdssamverkan: Barn och unga: Ha följsamhet till genomförandeplan för Ett utvecklat samarbete riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Barn- och ungdomspsykiatrin samverkar med ungdomsmottagningarna i arbetet med psykisk ohälsa. Uppmärksamma barn och ungdomar i behov av särskilt stöd, till exempel barn till missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar samt barn som upplever våld i nära relation. Tillsammans med barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och barn- och ungdomshabiliteringen följer BUP upp och reviderar Flödesschema för utvecklingsmässiga och neuropsykiatriska frågeställningar Södra Älvsborg 9.4 Övergripande ansvar Utöver ovanstående avtal/överenskommelser som direkt rör BUM och/eller specialistverksamheten på SÄS, finns också följande som är mer kommun- och områdesövergripande: I Överenskommelser 2011 mellan HSN 6 (Mittenälvsborg) och Producentneutral Primärvårdsverksamhet i Mittenälvsborg handlar punkt 1.5 om Spädbarnsmottagning. Geografiskt ansvarsområde och utbudspunkter: Spädbarnsmottagningen i Alingsås har ett geografiskt områdesansvar för samtliga kommuner inom Mittenälvsborg. Uppdrag: Verksamheten vid Spädbarnsmottagningen erbjuds gravida kvinnor och mödrar med spädbarn upp till 1 år. För medverkan krävs genomgånget Råd- och Stödmöte (Ros) inom barnhälsovården alternativt MHV. Spädbarnsverksamheten ska erbjuda stöd och hjälp i perioden av graviditet och barnafödande till mödrar med särskilda behov. Detta innebär: Att medverka till trygg anknytning mor-barn Att stärka hälsosamma levnadsvanor och att ge utbildning om barns utveckling och behov Att hjälpa mödrarna tolka barnens signaler

76(76) Åtgärderna ges företrädesvis i gruppverksamhet. I Överenskommelser 2011 mellan HSN 8 (Sjuhärad) och Producentneutral Primärvårdsverksamhet i Sjuhärad handlar punkt 1.5 om Spädbarnsmottagning i Borås. Geografiskt ansvarsområde och utbudspunkter: Spädbarnsmottagningen i Borås har ett geografiskt områdesansvar för Borås stad och Bollebygds kommun med mottagningsverksamhet i Borås. Verksamheten samfinansieras med Borås stad. Uppdrag, se ovan.