Bilaga C8 Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor vid Strömstad. Förändrad sträckning & kompletterande undersökning. 2017-12-01
Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor vid Strömstad. Förändrad sträckning & kompletterande undersökning. Rapportdatum: 2017-12-01 Version: 1.0 Projektnummer: 3466 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Kvalitetsgranskare: Medverkande: Ramböll Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel +46 31-338 35 40 www.medinsab.se Org. nr 556389-2545 Anna Scherer och Martin Mattsson. Jenny Palmkvist och Annika Liungman Robert Rådén Bilder: Omslagsbilden visar undervattensmiljön vid videopunkt 34. På mjukbottnen kunde bland andra djur sjöpennan Virgularia sp. och sjöpennan tandpetaren (Pennatula phosphorea, till vänster i bilden) noteras. Allt bildmaterial i rapporten omfattas av, om inte annat anges.
Innehållsförteckning Inledning... 4 Metodik... 5 Resultat... 6 Beskrivning av bottensubstrat, vegetation och djur... 6 Förändrad sträckning... 6 Förmodad hästmusselbank... 10 Bottenfauna... 14 Indelning i naturtyper... 14 Kustbiotoper i Norden... 15 Natura 2000... 15 Naturvärden... 16 Mjukbottnen vid den förändrade sträckningen... 16 Skal- och skalgrusbotten vid den förmodade hästmusselbanken... 16 Referenser... 17 Bilaga 1. Videopunkter... 18 Bilaga 2. Kartor Kustbiotoper i Norden och Natura 2000... 23 Bilaga 3. Bottenfauna... 28
Inledning Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har tidigare fått i uppdrag av Ramböll att utföra en marinbiologisk kartering längs planerade VA-sjöledningssträckor utanför Strömstad. Resultatet sammanställdes i rapporten: Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor vid Strömstad daterad 2017-08-18. Vid undersökningen hittades en potentiell hästmusselbank. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har därav fått i uppdrag av Ramböll att undersöka området mer i detalj för att konstatera om det rör sig om en bank med levande hästmusslor. Andra delen i uppdraget var att genomföra en marinbiologisk undersökning vid den förändrade sträckningen av VA-ledningen. Detta alternativ togs fram i samrådsfasen sommaren-hösten 2017. I denna rapport redovisas en beskrivning av undervattensmiljön med avseende på vegetation, bottenfauna och bottensubstrat. Detta har sedan utgjort underlag för en bedömning av naturvärdena i det undersökta området. Figur 1. Karta över undersökningsområdena med videopunkter och bottenfauna- /infaunaprov. 4
Metodik Inventeringen utfördes från båt den 19 oktober 2017 av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Substrat, vegetation och djur dokumenterades genom filmning med undervattenskamera. Totalt undersöktes 49 videopunkter (Bilaga 1), varav 30 spelades in. 30 videopunkterna (videopunkt = vp) lades vid den förändrade sträckningen och 19 vp placerades i sundet mellan Norra Öddö i väst och Daftö-Valö i öst där den potentiella hästmusselbanken skulle undersökas. Vid varje videopunkt filmades en cirka 0,5 meter bred havskorridor med en längd som varierade mellan 5 och 30 meter. Förekomst av vegetation och djur noterades i procentuell täckningsgrad enligt en modifierad sjugradig skala (Bilaga 1). Även bottensubstratet bedömdes procentuellt. Efter videoanalysen som utfördes delvis i fält och delvis på kontoret (Bilaga 1) klassades punkterna enligt Art- och habitatdirektivet (Natura 2000) samt enligt Nordiska Ministerrådet (Kustbiotoper i Norden, Sverige, Region 11 - Skagerrak) som är 2 av 3 rekommenderade indelningar av marina naturtyper enligt Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014. Kartorna i bilaga 2 visar respektive klassning av videopunkterna. Bottenfauna insamlades vid 2 stationer (Figur 1). Proven togs med en van Veen-hämtare med en area av 0,1 m 2. Proverna sållades genom ett såll med 1 mm maskstorlek. Beskrivning av stationerna finns i fältprotokoll som redovisas i Bilaga 3. På laboratoriet sorterades djuren ut från bottenmaterialet och en översiktlig analys av bottenfaunan där en relativ täthetsklassning i en tregradig skala utfördes. Denna skala och en artlista med fördelningen av grupper/taxa samt täthetsklassningen på stationerna finns i Bilaga 3. Bottenfauna/infauna Med bottenfauna avses i detta fall djur som lever i sedimentet (infauna) och överskrider 1 mm i storlek. Vanliga djurgrupper som påträffas är havsborstmaskar, musslor, snäckor, tagghudingar och kräftdjur. 5
Resultat Beskrivning av bottensubstrat, vegetation och djur Översiktliga kartor för respektive naturtypsindelning (Kustbiotoper i Norden och Natura 2000) finns i Bilaga 2. Förändrad sträckning Djupet i undersökningsområdet (vp 2-vp31) varierade mellan 14,5 och 22,7 meter. Bottensubstratet längs sträckningen var ganska enhetligt: mjukbotten till synes bestående av silt/lera med visst inslag av skal och skalgrus. Endast enstaka stenar noterades här och var (exempelvis vp 12). På dessa mjuka bottnar noterades ett antal olika organismer såsom sjöpennor (Virgularia sp., Pennatula phosphorea), smörbultsfiskar (Gobiidae), sjöpungar (Ascidiacea), enstaka plattfiskar (Pleuronectiformes), simkrabbor (Brachyura), sjöstjärnor (Marthasterias glacialis, Asteroidea), eremitkrabbor (Paguridae) och valthornssnäckor (Buccinidae). Vid vp 28 och 30 förekom även sten, block och häll. Här observerades utöver många av ovan nämnda djur även torskfiskar (Gadidae), stensnultror, död mans hand (Alcyonium digitatum), rödalger och skorpalger (Pymatholithon sp./lithothamnion sp.). I det följande visas exempelbilder (Figur 2-9) på bottenförhållanden och djuren längs med den förändrade sträckningen. Avståndet mellan de 2 röda laserprickarna i bilderna är 10 cm (storleksreferens). Figur 2. Mjukbotten med enstaka stenar på vp 12. Här med en anemon (troligen havsnejlika (Metridium dianthus). 6
Figur 3. En sjöpenna (Virgularia sp.) på vp 20. Figur 4. En simkrabba på vp 20. 7
Figur 5. En smörbultsfisk på vp 22. Figur 6. Sten, skal och skalgrus med sjöpungar på vp 28. 8
Figur 7. Mjukbotten med sjöstjärnor och sjöpungar på vp 30. Figur 8. Hårdbotten med hydroider, död mans hand och skorpalger på vp 30. 9
Figur 9. En valthornssnäcka på vp 31. Förmodad hästmusselbank Djupet vid undersökningsområdet varierade mellan 4 till 16,6 meter (vp 32-vp 51). Även här bestod bottensubstratet främst av silt och lera (vp 32-49 i norr och 45-47 samt 49-50 i söder) dock delvis med stort inslag av skal. Skalen härstammade bland annat från islandsmussla (Arctica islandica) och ostron (Ostrea edulis/crassostrea gigas) men framför allt från hästmussla (Modiolus modiolus). Det är möjligt att några få hästmusslor var levande (exempel vp 43, Figur 14) men förekomsten av en hästmusselbank kunde inte bekräftas. Det kan bara spekuleras om huruvida det någon gång har varit en hästmusselbank. Många av djuren som förekom på mjukbottnen strax norr om detta undersökningsområde kunde likväl observeras här. Dock noterades inga sjöpennor men däremot kräftdjur, sjöstjärnor och speciellt fastsittande organismer som fintrådiga rödalger, skorpalger, ektång (Halidrys siliquosa) och sjöpung syntes mera frekvent. I det följande visas exempelbilder (Figur 10-16) på bottenförhållanden och djuren i området. Avståndet mellan de 2 röda laserprickarna i bilderna är 10 cm (storleksreferens). 10
Figur 10. Ledningar med sjöpungar och skorpalger på vp 34. Figur 11. Ledning i grus på vp 42. 11
Figur 12. En sjöstjärna t.v. och en plattfisk i övre bilddelen (vp 43) på skal och skalgrusbotten. Figur 13. En simkrabba på skal och skalgrusbotten (vp 43). 12
Figur 14. Intill rödalgen en kanske levande hästmussla (vp 43). Figur 15. Simkrabba och ishavssjöstjärna på skal skalgrusbotten. 13
Figur 16. Skal från olika musselarter på vp 49. Bottenfauna Provdjupet på station 1 var 17,1 och på station 2 var 18,2 meter. Vid båda stationer bestod bottensubstratet till största delen av gyttja, silt och lera. Proverna togs i sediment som kan betecknas som optimala för metodiken (mjuka sediment). Ingen doft av svavelväte kunde noterades vid någon av stationerna. Det hittades 18 respektive 19 taxa i proven. För att nämna några arter så noterades havsborstmasken Scalibregma inflatum, Polyphysia crassa, Glycera alba och musslorna Mysella bidentata, Mya arenaria och korgmusslan (Corbula gibba), vilka klassas som tåliga mot föroreningar. Vid sidan av dessa arter gjordes även fynd av arter som är känsliga mot föroreningar såsom exempelvis märlkräftan Ampelisca sp., musslorna Abra nitida, havsborstmaskarna Pholoe baltica och Notomastus latericeus. Inga av de förekommande arterna var rödlistade eller ovanliga. Indelning i naturtyper Videopunkterna klassades enligt Art- och habitatdirektivet (Natura 2000) samt enligt Nordiska Ministerrådet (Kustbiotoper i Norden, Sverige, Region 11 - Skagerrak). Indelningen i dessa naturtyper (Bilaga 2) ska betraktas som en förenklad bild av verkligheten. Naturmiljöerna motsvarar sällan exakt den enhetliga och tydliga beskrivningen i klassningen och gränserna mellan olika miljöer är inte skarpa utan miljöerna brukar övergå gradvis i varandra. I följande del presenteras de naturtyper som dokumenterades i undersökningsområdet enligt Nordiska Ministerrådet samt Art- och habitatdirektivet. 14
Kustbiotoper i Norden Det identifierades 3 naturtyper som klassades som Kustbiotoper i Norden (Bilaga 2). Mjukbottnarna i området där substratet består av silt och lera definierades med avseende på djup som Mjukbottnar (0-6 m), Mjukbottnar (6-15 m), Mjukbottnar (15-20 m) och Mjukbottnar (20-30 m). Områden med grus och småsten på bottnen klassificerades som Grusoch stenbottnar. Grus- och stenbottnar ligger enligt definitionen för Kustbiotoper i Norden på mellan 1 och 3 meters djup men har i denna undersökning på grund av substratets karaktär tolkats ned till 16 meters djup (exempelvis videopunkt 43). Hårdbottnarna som domineras av stenar, block och berg i undersökningsområdet klassificerades som Klippbottnar (0-30 m). Natura 2000 Den norra delen av undersökningsområdet är illustrerat som Marint vatten (1000) som är en generell kod, vilken används för all typ av marint vatten som inte tillhör någon av de naturanaturtyper som finns (Naturvårdsverket 2014). Det förekom 2 naturtyper som klassificerades som Natura 2000-habitat (Bilaga 2). Videopunkt 30 visade på botten med hårda substrat dominerad av stenar, block och berg och klassificerades som Geogent rev (1174) då täckningsgraden motsvarade 50 %. Den södra andra delen av undersökningsområdet, mellan Norra Öddö i väst och Daftö-Valö i öst, klassades som Stora grunda vikar och sund (1160). Denna naturtyp är per definition ett så kallat habitatkomplex, vilket innebär att det kan innehålla andra delar av naturtyper (Naturvårdsverket, 2011). Stora grunda vikar och sund är ofta skyddade från kraftiga vågor och innehåller olika typer av sediment och substrat med artrika bentiska växt- och djursamhällen. 15
Naturvärden Mjukbottnen vid den förändrade sträckningen Djuren som kunnat observeras på insamlade videodata är typiskt förekommande på mjukbottnar på de undersökta djupen. Sjöpennan Virgularia sp. skulle kunna vara av arten Virgularia mirabilis eller av den rödlistade arten Virgularia tuberculata (VU); dessa arter går inte att särskilja från videotolkning. Dock anses sannolikheten vara liten att det kan röra sig om den senare då V. tuberculata vanligtvis inte hittas grundare än 35 meter. Samtliga infaunaarter som påträffades i bottenfaunahuggen räknas som allmänt förekommande i havsområdet. De undersökta mjukbottnarna vid den förändrade sträckningen bedöms inte ha särskilt förhöjda naturvärden. Skal- och skalgrusbotten vid den förmodade hästmusselbanken Grus- och skalgrusbottnar beskrivs allmänt som mycket artrika biotoper. Dessa är beroende av god vattengenomströmning och liten sedimentation. Skalen kan tjäna både som skydd från predatorer och som ett sekundärt substrat för exempelvis rörbyggande maskar. Det videokarterade området mellan Norra Öddö i väst och Daftö-Valö i öst visar på både mycket skal och skalgrus och relativt starka vattenflöden. Området bedöms ha ett något förhöjt naturvärde. 16
Referenser ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala. Kautsky, H. 2004. Miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna kring Sveriges kuster. Mineogr. Version 20040513, Institutionen för Systemekologi, Stockholms Universitet. Marin Miljöanalys AB 2017. Bottenkartering för sjöledningar i Strömstad. Sweco Environment AB. U608-1701. Naturvårdsverket 2014. Tillgängliga koder för attributet Naturtyp i NNK-IT systemet. Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Bilaga B till handbok 2007:4. Nordiska ministerrådet 2001. Kustbiotoper i Norden Hotade och representativa biotoper. TemaNord: 536. Swedish Standards Institute. Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS 199000. 17
Bilaga 1. Videopunkter 18
Videopunkternas position (WGS84 DM). * markerar inspelade videodata. Video N E 2* 58,93144 11,16265 3* 58,93145 11,16297 4 58,93133 11,16373 5 58,93122 11,16418 6* 58,93104 11,16462 7 58,93099 11,16514 8* 58,93095 11,16567 9 58,93053 11,16601 10* 58,93007 11,16600 11 58,92974 11,16608 12* 58,92936 11,16596 13 58,92908 11,16569 14* 58,92863 11,16525 15 58,92818 11,16442 16* 58,92772 11,16432 17 58,92736 11,16416 18* 58,92703 11,16423 19 58,92666 11,16409 20* 58,92640 11,16409 21 58,92590 11,16426 22* 58,92566 11,16448 23 58,92550 11,16496 24* 58,92530 11,16512 25 58,92492 11,16528 26* 58,92468 11,16532 27* 58,92452 11,16548 28* 58,92423 11,16514 29* 58,92427 11,16576 30* 58,92419 11,16603 31* 58,92383 11,16612 32 58,91933 11,15816 33* 58,91861 11,15804 34* 58,91791 11,15817 35* 58,91767 11,15809 36* 58,91660 11,15800 37* 58,91647 11,15794 38* 58,91631 11,15807 39 58,91566 11,15802 40* 58,91524 11,15770 41* 58,91450 11,15726 42* 58,91413 11,15693 43* 58,91391 11,15665 44 58,91384 11,15674 45 58,91355 11,15664 46 58,91343 11,15649 47 58,91357 11,15711 48* 58,91394 11,15728 49* 58,91381 11,15601 50 58,91397 11,15603 51 58,91407 11,15622 19
Skala för skattning av vegetationens och djurens täckningsgrad. Täckningsgrad modifierat enligt Kautsky 1999 % Heltäckande 100 Tydligt mer än hälften 75 Hälften 50 Mindre än hälften 25 Mer än enstaka. <25% 10 Mer än enstaka, knappt täckande 5 Enstaka 1 Saknas 0 20
Djup, substrat, vegetation (flora) och djur (fauna) vid videopunkterna förändrad sträckning. Videopunkt Djup (m) Substrat Substrat % Flora Flora % Fauna Fauna % 2 20,5 Silt/Lera 100 Pleuronectiformes 1 Virgularia sp. 1 Gobiidae 1 Asteroidea 1 3 21 Silt/Lera 100 Portunidae 1 Paguridae 1 Marthasterias glacialis 1 4 22,2 Silt/Lera 100 5 22,7 Silt/Lera 100 6 20,7 Silt/Lera 100 7 18,6 Silt/Lera 100 Marthasterias glacialis 1 Hyas araneus 1 8 18,1 Silt/Lera 100 Marthasterias glacialis 1 Gadidae 1 9 17,9 Silt/Lera 100 10 17,7 Silt/Lera 100 Asteroidea 1 11 17,5 Silt/Lera 100 Paguridae 1 Buccinidae 1 12 17,6 Silt/Lera 100 Metridium senile 1 13 17,9 Silt/Lera 100 Asteroidea 1 14 18,2 Silt/Lera 100 Marthasterias glacialis 1 Virgularia sp. 1 15 19 Silt/Lera 100 16 18,6 Silt/Lera/Skalgrus 100 Asteroidea 1 Portunidae 1 Ascidiacea 1 Gobiidae 1 17 17,9 Silt/Lera 100 Virgularia sp. 1 18 17,7 Silt/Lera 100 Brachyura 1 Asteroidea 1 19 17,4 Silt/Lera 100 20 17,3 Silt/Lera 100 Gobiidae 1 Brachyura 1 Buccinidae 1 Virgularia sp. 1 21 17,2 Silt/Lera 100 Pleuronectidae 1 Virgularia sp. 1 22 17,2 Silt/Lera 100 Marthasterias glacialis 1 Gobiidae 1 Virgularia sp. 1 Paguridae 1 23 17,1 Silt/Lera/Skalgrus 100 Virgularia sp. 1 Gobiidae 1 24 17,1 Silt/Lera 100 Gobiidae 1 Virgularia sp. 1 Asteroidea 1 25 16,5 Silt/Lera 100 Ascidiacea 1 26 16,3 Silt/Lera 100 Ascidiacea 1 Asteroidea 1 Gobiidae 1 27 15,9 Silt/Lera/Skalgrus 100 Paguridae 1 Gobiidae 1 Ascidiacea 1 Asteroidea 1 28 14,5 Silt/Lera/Skalgrus 75 Pymatholithon/Lithothamnion 1 Ascidiacea 1 Sten 5 Fintrådiga rödalger 1 Alcyonium digitatum 1 Block 20 Buccinidae 1 Hydrozoa 1 Ctenolabrus rupestris 1 Gadidae 1 Marthasterias glacialis 1 29 15,7 Silt/Lera 75 Phyllophora/Coccotylus 1 Asteroidea 1 Sten 25 Ascidiacea 5 Astropecten irregularis 1 30 15,2 Silt/Lera/Skalgrus 25 Phyllophora/Coccotylus 1 Ascidiacea 5 Häll 50 Pymatholithon/Lithothamnion 1 Marthasterias glacialis 1 Sten 25 Asteroidea 5 Hydrozoa 1 Ctenolabrus rupestris 1 Paguridae 1 Alcyonium digitatum 1 31 18,7 Silt/Lera 100 Marthasterias glacialis 1 Virgularia sp. 5 Gobiidae 5 Pennatula phosphorea 5 Asteroidea 1 Pleuronectiformes 1 Brachyura 1 Buccinidae 1 21
Djup, substrat, vegetation (flora) och djur (fauna) vid videopunkterna förmodad hästmusselbank. Videopunkt Djup (m) Substrat Substrat % Flora Flora % Fauna Fauna % 32 14,8 Silt/Lera 100 33 14,4 Silt/Lera/Skalgrus 75 Asteroidea 5 Grus 25 34 14 Silt/Lera/Skalgrus 100 Fintrådiga rödalger 5 Gobiidae 1 Fucus sp. 1 Marthasterias glacialis 1 Ascidiacea 5 Gadus morhua 1 Porifera 1 Paguridae 1 Ctenolabrus rupestris 1 35 13,3 Silt/Lera/Skalgrus 50 Fintrådiga rödalger 5 Ascidiacea 5 Grus 25 Paguridae 1 Sten 25 Marthasterias glacialis 1 36 9,6 Silt/Lera/Skalgrus 75 Fintrådiga rödalger 5 Marthasterias glacialis 1 Grus 25 Paguridae 1 Ascidiacea 1 37 9,4 Silt/Lera/Skalgrus 75 Fintrådiga rödalger 5 Paguridae 1 Grus 25 Pymatholithon/Lithothamnion 1 Ascidiacea 1 Brachyura 1 Asteroidea 1 38 8,3 Silt/Lera/Skalgrus 50 Fintrådiga rödalger 5 Ascidiacea 1 Grus 50 Syngnathidae 1 39 4,2 Grus/Skalgrus 75 Halidrys siliquosa 1 Silt/Lera 25 40 4 Grus/Skalgrus 100 Fintrådiga rödalger 5 Ascidiacea 5 Halidrys siliquosa 1 Asteroidea 1 Marthasterias glacialis 1 41 4,6 Grus/Skalgrus 75 Fintrådiga rödalger 5 Ascidiacea 5 Block 25 Pymatholithon/Lithothamnion 1 Actiniaria 1 Halidrys siliquosa 5 Asteroidea 1 Labridae 1 42 11,9 Grus/Skalgrus 100 Fintrådiga rödalger 1 Paguridae 1 Ascidiacea 5 Asteroidea 1 Pleuronectiformes 1 Brachyura 1 43 16 Grus/Skalgrus 75 Fintrådiga rödalger 1 Ascidiacea 1 Silt/Lera 25 Paguridae 1 Asteroidea 1 Gobiidae 5 Marthasterias glacialis 1 Pleuronectiformes 1 Brachyura 1 45 16,6 Grus/Skalgrus 75 Silt/Lera 25 46 15,1 Silt/Lera 100 47 15,5 Grus/Skalgrus 75 Silt/Lera 25 48 12,8 Grus/Skalgrus 50 Phyllophora/Coccotylus 1 Ascidiacea 1 Sten 50 Marthasterias glacialis 1 Hyas araneus 1 49 12,8 Silt/Lera 100 50 13 Silt/Lera 100 51 10,3 Grus/Skalgrus 75 Fintrådiga rödalger 1 Silt/Lera 25 Halidrys siliquosa 1 22
Bilaga 2. Kartor Kustbiotoper i Norden och Natura 2000. 23
Kustbiotoper i Norden (1). 24
Kustbiotoper i Norden. (2). Karta 2. 25
Natura 2000 (1). 26
Natura 2000 (2). 27
Bilaga 3. Bottenfauna 28
Fältprotokoll. Station 1 2 Län 14 Västra Götaland 14 Västra Götaland Provtagningskoordinater (N) 58,92608 58,93036 Provtagningskoordinater (E) 11,16413 11,16595 Koordinatsystem WGS84_DM WGS84_DM Datum 2017-10-19 2017-10-19 Provtagare A. Scherer/ R. Rådén A. Scherer/ R. Rådén Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Organisation Provyta (m 2 ) 0,1 0,1 Antal prov 1 1 Metodik SS-EN ISO 16665 SS-EN ISO 16665 Sållets maskvidd (mm) 1 1 Sedimentvolym (l) 10 10 Vindriktning (O, NO, VNV etc) NO NO Vindhastighet (m/s) 4 4 Våghöjd (m) 0,3 0,3 Provdjup (m) 17,1 18,2 Svavelväte (ja/nej) nej nej Beskrivning Mjuk gyttja, lera och silt. Mjuk gyttja, lera och silt. Indelning av täthetsklasser av mjukbottenfauna. Skala 1 2 3 Beskrivning enstaka fynd vanligt förekommande dominerande Abundans 0-9 individer 10-49 individer >50 individer 29
Artlista. Strömstad Provtagningsdatum: 2017-10-19 Det. Anna Scherer, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: Översiktlig analys med kvalitativ täthetsklassning ARTER/TAXA STATION 1 2 NEMERTEA, slemmaskar Nemertea 1 1 POLYCHAETA, havsborstmaskar Glycera alba 1 Goniadidae 1 Lumbrineridae 1 Nephtyidae 1 1 Nephtys assimilis 1 1 Notomastus latericeus 1 Pectinaria sp. 1 Pholoe baltica 1 Polyphysia crassa 1 Scalibregma inflatum 1 1 Terebellides stroemi - Sars, 1835 1 1 CAUDOFOVEATA 1 CRUSTACEA, kräftdjur Ampelisca sp. 1 PHORONIDA, hästskomaskar Phoronis sp. 1 1 ECHINODERMATA, tagghudingar Amphiura filiformis 2 3 Echinocardium cordatum 1 Irregularia juv. 1 Ophiuroidea juv. 1 GASTROPODA, snäckor Philine sp. 1 BIVALVIA, musslor Abra nitida 1 1 Chamelea striatula 1 Corbula gibba * 2 1 Mya arenaria 1 Mysella bidentata 2 2 Nucula sp. 3 1 SUMMA delprov (antal taxa): 18 19 1. Enstaka fynd (1-9 individer) 2. Vanligt förekommande (10-49 individer) 3. Dominerande (>50 individer) 30