KARTLÄGGNING AV DEN OFFENTLIGA KONSTEN I VÄSTMANLANDS KOMMUNER

KARTLÄGGNING AV DEN OFFENTLIGA KONSTEN I VÄSTMANLANDS KOMMUNER

KARTLÄGGNING AV DEN OFFENTLIGA KONSTEN I VÄSTMANLANDS KOMMUNER Kommunernas svar sammanfattas kommunvis under enkäternas fyra huvudrubriker och avslutas med en samanfattning av några viktiga punkter. I slutet av 2010 och början av 2011 gjorde Konstkonsulentverksamheten vid Västmanlands läns museum, en kartläggning av den offentliga konsten i länets tio kommuner. Den omfattade frågor kring bland annat inköp av konst, rutiner för underhåll, inventering och registrering, offentlig utsmyckning i samband med byggnationer, hur den offentliga konsten exponeras, samt vilket behov av utbildning kring dessa frågor som finns i kommunerna. Syftet var att synliggöra omfattningen av offentlig konst i Västmanland, dess ekonomiska och kulturella värde samt belysa behov av resurser och utbildningar. Undersökningen gjordes inom ramen för projektet Modernismen och den offentliga konsten. En del av den fokuserade särskilt på konst från perioden 1930-79, eftersom konsten under modernismen var en viktig del i gestaltningen av det offentliga rummet. Kartläggningen genomfördes med hjälp av enkäter som sändes ut till kommunerna i slutet av 2010. Åtta av tio kommuner har besvarat enkäten. Samtliga er i kartläggningen beräknas på de åtta kommuner som har svarat. POLICY FÖR INKÖP OCH BESTÄLLNING AV OFFENTLIG KONST 136 000 invånare VÄSTERÅS: I Västerås tas beslut om inköp och beställning av offentlig konst i Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden. Oftast finns en särskild budget avsatt för inköp av offentlig konst, men 2010 avsattes inga sådana pengar, på grund av att Västerås konstmuseum flyttade till nya lokaler. Västerås stad antog i mitten av 1990-talet riktlinjer för inköp och beställning av konst, men de anses nu föråldrade och används inte. Vid inköp av konst är dock en grundregel att utgå från kvalitet (snarare än att till exempel ta hänsyn till om det är en lokal konstnär eller inte). Konsten ska vara spridd i staden, men är i huvudsak koncentrerad till centrum. En princip är att varje stadsdel ska ha något konstverk. När det gäller att registrera donationer hanterar konstmuseet detta i sin accessionskatalog. Västerås stad tillämpar inte enprocentsregeln, men staden har en kulturfond som använts för inköp av offentlig konst de senaste 40 åren. I samband med fondens inrättande, kring 1950, antogs också bestämmelser om inköp av offentlig konst som har justerats under åren. Vid inköp och beställning av offentlig konst samarbetar Västerås stad med t ex Statens konstråd, byggbolag och bostadsbolag när det finns anledning. 25 000 invånare KÖPING: Kultur & Fritidsnämnden och Konstkommittén, som består av tre politiker från Kultur & Fritidsnämnden, tar beslut om inköp och beställning av offentlig konst. Eventuellt fattas beslut om sådana satsningar också i kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Kultur & Fritidsnämnden har haft en budget för ändamålet på 45 000 kronor om året. Under 2010 fanns dock inga pengar avsatta för inköp av offentlig konst. En del donationer antecknas i ett konstregister. Köpings kommun har också en fond för inköp av offentlig konst - Stiftelsen Köpingsfonden. I samband med ett konstprojekt på Karlbergsskolan i Köping 2008 samarbetade Kultur & Fritidsnämnden med Statens konstråd. 1

21 500 invånare SALA: Beslut om inköp av offentlig konst tas i Kultur- och fritidsnämnden och i Tekniska nämnden. Det finns ingen särskild budget avsatt för konstinköp. Vid inköp eller beställning av offentlig konst samarbetar kommunen med t ex Statens konstråd, byggbolag och bostadsbolag. 15 127 invånare 13 300 invånare ca 12 000 invånare HALLSTAHAMMAR: Från 2011 tas beslut om inköp och beställning av offentlig konst av Kultur- och fritidsnämnden. Tidigare låg dessa beslut i Barn- och utbildningsnämnden. Det finns ingen särskild budgetpost för inköp av offentlig konst, men det finns en fond för utsmyckning av fasader vid ny- och ombyggnation som ligger hos kommunstyrelsen. Bidrag ur fonden kan sökas av enskild. Riktlinjer för inköp och beställning av konst finns ännu inte, men ska utarbetas i och med att ansvaret för den offentliga konsten flyttats till Kultur & fritidsnämnden. Donationer registreras på Kultur- och fritid. ARBOGA: Kommunens Fritids- och kulturnämnd tar beslut om inköp av offentlig konst. När det gäller offentlig utsmyckning tas beslutet i kommunfullmäktige. Det finns en särskild budget avsatt för inköp av offentlig konst. Totalt avsattes 132 000 kronor under 2010. Av dem var 32 000 avsedda för Fritids- och kulturnämndens inköp av lös konst. 100 000 utgörs av kommunens donationsfond för offentlig utsmyckning och är avsedd för fast, byggnadsanknuten konst, efter beslut i fullmäktige. Donationer registreras. FAGERSTA: Kommunstyrelsen tar beslut om eventuella konstinköp. Någon speciell budget finns inte avsatt för detta. Fagersta hade från 70-talet en konstkommitté med ansvar för offentlig utsmyckning. Den upplöstes dock 1989. 8 100 invånare Uppgiftslämnarens kommentar: Bra frågor att ta med sig när en policy och plan upprättas för den offentliga konsten. KUNGSÖR: Kommunen köper ingen konst och har inte gjort så de senaste åren. Därmed finns heller ingen budget för ändamålet. Den konst kommunen äger förvaltas av kultur- och fritidsnämnden som därmed också registrerar eventuella donationer. Ca 5 700 invånare. Uppgiftslämnarens kommentar: Jag kommer att verka för att kommunen inventerar och registrerar den konst som kommunen äger och har fått i ev donationer. NORBERG: Kommunstyrelsen tar beslut om eventuella inköp eller beställning av offentlig konst. Det finns ingen budget avsatt för detta. Om registrering av donationer sker är det i form av noteringar i protokoll i kommunstyrelse eller nämnd. SKÖTSEL OCH VÅRD AV DEN OFFENTLIGA KONSTEN VÄSTERÅS: Inventering, registrering och underhåll av såväl fast, byggnadsanknuten, som lös konst sköts för Västerås stads räkning av Västerås konstmuseum. Det finns ett digitalt register över den offentliga konsten i datorprogrammet ArtSystem. Där finns registrerat drygt 300 verk i offentlig miljö utomhus och drygt 8000 lösa konstverk. Kommunen har överblick över den offentliga konsten från perioden 1930 1979 som finns i kommunens egna bostadsområden, men inte över den som ägs av privata företag. När det gäller rutiner för inventering av konsten sköts det i Västerås av Västerås Konstmuseum som genom sitt digitala register har kontroll över samlingarna. Uppgifter samlas in från de olika förvaltningarnas konstombud. Västerås konstmuseum har också ansvar för det konstlager som finns för den lösa konsten, för cirkulation av den lösa konsten och för underhåll av såväl lös som fast, byggnadsanknuten, konst. 2

KÖPING: Kultur & Fritidsförvaltningen har ansvar för registrering och underhåll av den offentliga konsten i Köpings kommun. Det finns ett digitalt register över en del av de offentliga konstverken i datorprogrammet Sofie reflex. Kultur & Fritid har i sitt register 380 lösa konstverk. 48 av dem är från perioden 1976-1979. Före 1976 registrerades inte konstverken. I stort, men inte totalt, har kommunen överblick över bostadsområdenas offentliga konst från perioden 1930 1979. Kultur & Fritid har rutiner för inventering av den lösa konsten som cirkulerar/ lånas ut till olika förvaltningar. En del av kommunens konstverk är värderade. SALA: Kultur- och fritidsförvaltningen har ansvar för inventering av den lösa konsten. Tekniska nämnden ansvarar för inventering av fast, byggnadsanknuten konst. Det finns ett register över offentliga konstverk, men slämnaren vet inte hur många konstverk som finns registrerade där. Den lösa konsten cirkulerar i kommunen. Uppgiftslämnarens kommentar: Det finns inga pengar i dagsläget avsatta till konsten på något sätt och därför har alla frågor kring detta legat på is. Det har inte heller varit tydligt var ansvarsfrågan för konsten egentligen legat men i och med att vi nu från 2011 får en egen nämnd och att kommunens reglmenten för alla nämnder gåtts över så kommer frågan tydligare finnas inom Kultur och fritid. Sedan är det politiska bugetbeslut som behövs för att skapa utrymme för konstens bevarande och nyinköp. HALLSTAHAMMAR: Kultur- och fritid har ansvar för inventering, registrering och underhåll av den offentliga konsten. När det gäller byggnadsanknuten konst sker underhållet i samarbete med Tekniska kontoret. Kultur- och fritid har även ansvar för värderingen av konsten. Den värdering som är gjord är en grov uppskattning i samband med försäkring, men verken är inte värderade enskilt. Det finns ett register över konstverken som innehåller ca 1000 lösa konstverk. Det är inte digitalt. Hallstahammar har ett lager för den lösa konsten som sköts av Kultur- och fritid. Den lösa konsten cirkulerar inom kommunens verksamheter. Det är upp till den verksamhet som vill ha eller byta ut konstverk att ta kontakt med Kultur- och fritid. När det gäller underhåll av byggnadsanknuten konst åtgärdas det mest akuta av tekniska kontoret. Lösa konstverk som behöver åtgärdas ställs åt sidan. ARBOGA: När det gäller inventering, registrering och underhåll av lös konst ligger ansvaret hos Fritids- och kulturförvaltningen, enhet Bibliotek/kultur. Det finns ett register, som inte är digitalt, och som innehåller ca 400 lösa konstverk och max 20 fasta, byggnadsanknutna verk. Det finns rutiner för inventering av såväl fast som lös konst i form av kontinuerlig översyn. Det finns ett konstlager för den lösa konsten som sköts av Bibliotek/kultur. Den lösa konsten presenteras av biblioteket och cirkulerar då förvaltningarna efterfrågar den. Underhållet av den fasta, byggnadsanknutna konsten sköts av tekniska förvaltningen och av lös konst av bibliotek/ kultur. FAGERSTA: Kulturavdelningen inom Utbildnings- och fritidsförvaltningen har ansvar för inventering av den offentliga konsten i Fagersta. Det finns ett register över konstverken, men ingen om antalet registrerade verk. Den lösa konsten cirkulerar i kommunen, men inte i organiserad form. KUNGSÖR: Ansvar för inventering, registrering, underhåll, värdering och försäkring ligger under Kultur- och fritidsnämnden. Konstverken är inte värderade, men försäkrade till ett schablonbelopp. Det finns ett icke digitalt register med 481 lösa konstverk registrerade, men fasta byggnadsanknutna verk finns inte med i registret. Under 2011 ska kommunen utarbeta rutiner för inventering av såväl lös som fast, byggnadsanknuten konst. 3

FÖRMEDLING TILL KOMMUNENS INVÅNARE OCH BESÖKARE Kommunens hemsida om offentlig konst: www.vasteraskonstmuseum.se Menyknapp: Om museet, under rubrik: Offentlig konst i Västerås. VÄSTERÅS: Den offentliga konsten i Västerås presenteras och tillgängliggörs genom information på skyltar vid konstverken, genom tillfälliga utställningar ur samlingar och via kommunens hemsida. Kommunen har också sammanställt en bok om den offentliga konsten. Barn och ungdomar i Västerås har genom skola, fritidsgård eller konstinstitution deltagit i pedagogiska projekt kring gestaltningar i den offentliga miljön. Kommunens hemsida om offentlig konst: www.koping.se Menyknapp: Kultur & fritid > Konst & utställningar, under rubrik: Offentlig konst i Köping KÖPING: Information om Köpings offentliga konst ges på kommunens hemsida. Köpings kommun har också tagit fram en trycksak i form av en konstkarta, som sprids via turistbyrån, välkomstpaket till nyinflyttade. 2004 deltog alla elever i 4:e och 5:e klass i Köping i projektet Se och skapa. Ett nytt konstprojekt i skolan planeras för 2011. Övriga konstprojekt som genomförts i Köping: Ett projekt om offentlig konst i Köping ett samarbete med konstkonsulentverksamheten vid Västmanlands läns museum under mars månad 2010, som innehöll: Ett pedagogiskt projekt med ungdomar från Ullvigymnasiet kring ljudkonst på stan. Animerad konstfilm i videomöbeln Show Unit. Föreläsningar på Teatern Forum: Meningen och makten. Från Gustav Vasa 1827 till den heliga Teresa 2004 av Lisen Hessner, kulturstrateg vid kulturkontoret i Uppsala kommun och Monument och minnesmärken idag en resa i tid och rum av Emilie Karlsmo, filosofie doktor i konstvetenskap av forskarassistent i konstvetenskap vid Uppsala universitet. Inom äldreomsorgen pågick konstprojektet Se och samtala om konst, jan - dec 2010 (ett samarbete med Konstfrämjandet Västmanland och Kultur, idrott och fritid, Västerås stad). SALA: Den offentliga konsten i Sala presenteras med information på skyltar vid konstverken och i trycksaker som når ut via biblioteket. HALLSTAHAMMAR: I Hallstahammar finns information på skyltar vid vissa konstverk. Barn och ungdomar i kommunen har troligen deltagit i konstprojekt genom Hallstahammars konstförening och skolan, men slämnaren har inte närmare information om det. ARBOGA: Den offentliga konsten presenteras i Arboga med information på skyltar vid konstverken och genom tillfälliga utställningar ur samlingarna. Uppgiftslämnarens kommentar: Bra frågor att ha med i arbetet med policy och plan för den offentliga konsten. KUNGSÖR: Konstverk ur samlingar har presenterats vid tillfälliga utställningar. Det har uppskattats mycket av kungsörsborna och efterfrågas idag. VISIONER, ÖNSKEMÅL OCH UTBILDNING VÄSTERÅS: Kommunen planerar att fastställa en policy och handlingsplan för konst i offentlig miljö. Det finns också planer på förändringar och utveckling av rutinerna när det gäller skötsel och vård av den offentliga konsten. Frågan hanteras av Västerås konstmuseum. Konstmuseet svarar för registrering och digitalisering av konstregister och har att ta ställning till om kommunen bör delta i det program kring dessa frågor som Västmanlands konstkonsulentverksamhet planerar. 4

KÖPING: Kommunen har haft kurser, föreläsningar och utbildningar om den offentliga konsten för politiker/tjänstemän och önskar fler. SALA: Kommunen planerar förändringar när det gäller skötsel och vård av den offentliga konsten och önskar kontakter för konsultation i sådana frågor. Kommunen är också intresserad av konsultation eller utbildning kring bevarandefrågor och kring registrering och digitalisering av konstregister. Uppgiftslämnarens kommentar: Vi ingår i Modernismprojektet och i och med det Modernismen och den offentliga konsten där många av ovanstående frågor kommer upp på bordet. Vi ser därför att vi har tagit ett första steg mot att få ordning på dessa frågor. HALLSTAHAMMAR: Kommunen har inte haft, men önskar, föreläsningar, kurser eller konferenser om den offentliga konsten för politiker och tjänstemän. Man planerar att fastställa en policy eller handlingsplan för konst i offentlig miljö och önskar i det sammanhanget att få kunskap om hur enprocentsregeln tillämpas i andra kommuner. Det finns också planer på förändringar i skötsel och vård av konsten. I det sammanhanget finns önskemål om kontakter för konsultation i sådana frågor. Kommunen är också intresserad av att delta i program kring registrering och digitalisering av konstregister. När det gäller insatser för förmedling av den offentliga konsten finns redan ett bra samarbete med konstföreningen kring utställningar. Förmedling av konst i övrigt vill kommunen utveckla och önskar i det sammanhanget kontakter för konsultation eller utbildning. ARBOGA: Kommunen har inte haft, men önskar, föreläsningar, kurser eller konferenser om den offentliga konsten. Det finns, såvitt slämnaren vet, inga planer på att fastställa en policy och handlingsplan för kommunens offentliga konst. Men i en sådan situation skulle det troligen finnas intresse av att ta del av hur andra kommuner arbetar med enprocentsregeln. Arbetet med skötsel och vård av den offentliga konsten löper ganska bra, men det finns ändå en öppenhet för att få goda råd kring dessa frågor genom kontakter för konsultation. Det finns också intresse för att delta i ett program kring registrering och digitalisering av konstregister. Kommunen samarbetar med konstföreningen. FAGERSTA: Kommunen planerar att fastställa en policy och handlingsplan för konst i offentlig miljö. Eventuellt kommer insatser för förmedling av den offentliga konsten också att genomföras. KUNGSÖR: Kommunen har haft en konferens kring den offentliga konsten och planerar att fastställa en policy och handlingsplan för konst i offentlig miljö. I det sammanhanget finns intresse av att få kunskap om hur enprocentsregeln tillämpas i andra kommuner. Det finns också planer på förändringar av skötsel och vård av den offentliga konsten och intresse av kontakter för konsultation i dessa frågor. Kommunen är också intresserad av att delta i program kring registrering och digitalisering av konstregister. Man planerar ytterligare insatser för förmedling av den offentliga konsten till invånarna och önskar konsultation eller utbildning kring dessa frågor. 5

SAMMANFATTNING AV NÅGRA VIKTIGA PUNKTER ENPROCENTSREGELN OCH ANDRA RIKTLINJER FÖR INKÖP RUTINER OCH SKÖTSELRÅD VÄRDERING, FÖRSÄKRING, LAGER OCH REGISTER KONST FRÅN PERIODEN 1930-79 FÖRMEDLING, TILLGÄNG- LIGHET OCH EXPONERING Ingen av de åtta kommuner som besvarat enkäten tillämpar enprocentsregeln. Tre av dem har dock uttryckt intresse av att få kunskap om hur enprocentsregeln tillämpas i andra kommuner. Sju av kommunerna har inte heller några andra fastställda regler vid inköp eller beställning av konst, som t ex att anlita lokala konstnärer eller koppla inköpet till speciell placering och tillgänglighet för invånarna. Västerås följer vissa principer där kvaliteten är central och spridning i staden önskvärd. Fem kommuner har ingen särskild budget avsatt för offentlig konst. Av de tre kommuner som uppgivit att de har en särskild konstbudget var det bara en som hade avsatt medel till konstinköp 2010. Tre av åtta kommuner har rutiner för inventering av konsten genom kontinuerlig översyn och/ eller genom sitt register. Övriga har inga rutiner för inventering. När det gäller den byggnadsanknutna konsten uppger ingen kommun att de i samband med ombyggnad och renovering har rutinmässig kontakt med t ex antikvarisk rådgivare. Ingen av de åtta kommunerna uppger att de har några skötselråd eller direktiv för konstverken, t ex från konstnär i samband med inköp. En kommun har en del av sina konstverk värderade, en annan har uppskattat ett totalt värde, men inte värderat de enskilda verken. Övriga kommuner uppger antingen att konstverken inte är värderade eller att slämnaren inte känner till det. Två kommuner har sin konst försäkrad. Fem kommuner har någon form av lager för den lösa konsten och sju kommuner uppger att de har någon form av register för konsten. Tre av dem är digitala och de program som används är ArtSystem, Sofie reflex och Exel. Fyra kommuner registrerar donationer på något sätt. Fyra kommuner svarar nej, eller är osäkra. En kommun har i sin registrering identifierat konstverk från perioden 1930-79. Två kommuner har i viss utsträckning överblick över offentlig konst som tillkommit i bostadsområden under den perioden. En kommun känner till att konstverk från perioden förstörts, nedmonterats eller stulits. Två kommuner Västerås och Fagersta har angivit viktiga hållpunkter under denna period när det gäller policy för offentlig konst. Västerås införde, i samband med att kulturfonden inrättades kring 1950, bestämmelser om inköp av offentlig konst. De har justerats under åren. I Fagersta bildades på -70-talet en konstkommitté med ansvar för konst och offentlig utsmyckning som upplöstes 1989. Två kommuner har uppgett att de har information om sitt konstinnehav via hemsidor. I fyra kommuner finns information på skyltar vid konstverken. Fyra kommuner uppger att de har/ har haft tillfälliga konstutställningar. Tre kommuner presenterar sin konst i form av någon trycksak, t ex bok eller konstkarta. Två kommuner vet säkert att barn och ungdomar har deltagit i pedagogiska projekt om gestaltning i den offentliga miljön. I en kommun tror slämnaren att det är så. Fyra kommuner svarar nej eller vet inte på frågan. Västerås stad har avtal med BUS Bildkonst Upphovsrätt i Sverige. I Köping är ett sådant avtal på gång. Övriga kommuner har inte avtal med BUS. 6

KOMMUNERNAS VISIONER, ÖNSKEMÅL OM UTBILDNING OCH KONSULTATIONER Fyra kommuner planerar att förändra eller fastställa en policy och handlingsplan för konst i offentlig miljö. Tre av dem är i det sammanhanget intresserade av att få kunskap om hur enprocentsregeln tillämpas i andra kommuner. Fyra kommuner planerar att utveckla rutinerna för skötsel och vård av den offentliga konsten. Tre av dem är uttryckligen intresserade av kontakter för konsultation i sådana frågor. Arboga uppger att arbetet löper bra redan, men att goda råd alltid är välkomna. I Västerås stad hanteras även denna fråga av Västerås konstmuseum som avser att utveckla rutinerna. Fyra kommuner planerar att ytterligare utveckla sina insatser för förmedling av den offentliga kosten. Tre kommuner önskar konsultation eller utbildning kring bevarandefrågor för kommunens tjänstemän. Fyra kommuner anmäler intresse för att, genom konstkonsulentverksamheten, delta i program kring registrering och digitalisering av konstregister. Västerås stad uppger att frågan hanteras av Västerås konstmuseum. Samtliga er i tabellen enligt kommunernas svar. KOMMUN ANTAL INVÅNARE BUDGET FÖR INKÖP AV OFFENTLIG KONST VARAV LÖS VARAV FAST ANTAL KONSTVERK VARAV LÖS VARAV FAST VÄSTERÅS 136 000 ja, men inte år 2010 8 300 8 000 300 KÖPING 25 000 ja, för lös konst men inte år 2010 SALA 21 500 nej ingen HALLSTA- HAMMAR 380 380 ingen 15 127 nej 1000 1000 ingen ARBOGA 13 300 132 000kr (varav 100 000kr ur donationsfond) 32 000 FAGERSTA 12 000 nej ingen 420 400 20 KUNGSÖR 8 100 nej 481 481 ingen NORBERG 5 700 nej ingen TOTALT 236 727 132 000 (år 2010) 10 581 7

SITUATIONEN FÖR DEN OFFENTLIGA KONSTEN I VÄSTMANLANDS LÄN 2010 Den bild som träder fram i undersökningen är att det behövs stora insatser för att den offentliga konst som finns i länets kommuner ska bli synlig, inventeras, registreras, bevaras och göras tillgänglig för länets invånare. Det har funnits en stor tveksamhet från flera kommuners sida att svara på enkäten, eftersom de själva upplever att arbetet runt den offentliga konsten är så oklart att frågorna är svåra att besvara. Norberg har valt att bara besvara enkätens första del, som handlar om Policy för inköp och beställning av konst. Skinnskatteberg har inte svarat på enkäten, men i en fristående kommentar uttryckt såväl oro för den rådande situationen som en önskan att få till stånd ett strukturerat arbete. Surahammar har avstått helt från att svara. En stor del av bebyggelsen i Västmanlands län tillkom under modernismen och är därmed den tidsperiod som präglar tätorternas byggda kulturarv. Modernismen har lämnat avtryck i form av många spännande fysiska miljöer där offentlig utsmyckning var en viktig del av byggandet. Västmanlands läns museum vill genom projektet Modernismen och den offentliga konsten uppmärksamma den fasta, byggnadsanknutna konsten från tidsperioden 1930 1979 och dess slumrande potential, som till exempel identitetsskapande för invånare och turister. Bara två av åtta kommuner har dock en samlad bild av sitt konstinnehav. I kommunernas svar framgår att fem av kommunerna har kännedom om antal lösa konstverk. Endast två kommuner har kännedom om antalet fasta verk och de är betydligt färre än de lösa konstverken. Kommunernas sammanlagda medel för nyinköp 2010 stannade på 132 000 kronor. Sju av åtta kommuner hade inte avsatt några medel alls till detta 2010. Sju av åtta kommuner har inte heller några fastställda rekommendationer eller riktlinjer vid inköp eller beställning av konst. Det innebär att konsten inte ingår i den ekonomiska och fysiska planeringen när offentliga miljöer i länet utformas. Utan riktlinjer försvåras också kvalitetssäkring vid inköp eller beställning av ny konst och möjligheten att skapa arbetstillfällen för konstnärer och deras underentreprenörer tas inte tillvara. På nationell nivå samverkar Statens konstråd med Riksantikvarieämbetet, Boverket och Arkitekturmuseet för att få till stånd en helhetssyn som innebär att konstnärliga perspektiv vägs samman med tekniska, ekonomiska och sociala målsättningar när offentliga miljöer planeras. Därigenom blir konstnärlig gestaltning ett självklart inslag i utformningen. Västmanland måste verka i samma riktning och bidra till att uppfylla viktiga nationella kulturpolitiska mål som att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Hälften av de kommuner som svarat på enkäten planerar att förändra eller fastställa en policy och handlingsplan om den offentliga konsten, utveckla rutinerna för skötsel och vård samt delta i ett program kring registrering och digitalisering av konstregister. Man uttrycker också en önskan om ett samarbete på länsnivå, gärna i samverkan med Västmanlands läns museum. Den samlade bilden av situationen ger tydliga incitament till ett utvecklingsarbete i kommunerna. Det behövs rejäla satsningar för att få till stånd ett strukturerat arbete kring den offentliga konst som redan finns i kommunernas ägo. Dessutom behöver kommunerna avsätta medel till fortsatta satsningar på offentlig konst för att, i enlighet med de nationella kulturpolitiska målen, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Denna kartläggning kring den offentliga konsten har kunnat genomföras genom ett samverkansprojekt mellan Verksamhetsområdet kulturmiljövård och Konstkonsulentverksamheten på länsmuseet. En modell för grundinventering kommer också utformas inom projektet. Men därutöver behövs långsiktiga satsningar. Hela länet behöver bygga upp stabila strukturer. Den offentliga konstens kulturella och ekonomiska värde måste lyftas fram och konsten behöver göras tillgänglig för Västmanlands invånare. Västmanlands läns museum riktar ett varmt tack till alla kommuner som svarat på undersökningen. 8

9 FÖLJEBREV TILL ENKÄTERNA OFFENTLIG KONST Den offentliga konsten kan finnas både utomhus och inomhus i miljöer som till exempel sjukhus och skolor. Offentlig konst kan till exempel vara en skulptur på ett torg, en relief på en byggnadsfasad eller en målning i kommunhusets entré. Den offentliga konsten kan också vara foton, videoverk, ljusverk, ljudverk eller konstinstallationer där flera tekniker används. Offentlig konst benämns ibland som konstnärlig utsmyckning, men idag talar man snarare om konstnärlig gestaltning i offentlig miljö. Detta speglar bland annat att man ser på konsten som en del i en helhet - en miljö där konst, arkitektur, platsens funktion, verksamhet och historia samverkar. Inom forskning kring vårdmiljöer undersöks alltmer offentliga gestaltningars hälsoaspekter. 1%-REGEL Idén om en procentregel för konstnärlig gestaltning har sin upprinnelse i ett riksdagsbeslut från 1937. Den kulturideologiska diskussionen och den politiska motiveringen som ledde fram till beslutet om en procent-regel i Sverige byggde på den tidens bildningsideal. 1%-regeln ledsagas inte av en given arbetsmodell, regeln i sig är bara en ekonomisk princip. MODERNISMEN OCH DEN OFFENTLIGA KONSTEN I VÄSTMANLAND 1930-1979 Konsten var under modernismen integrerad i arkitekturen och en viktig del i gestaltningen av det offentliga rummet. På 1960-talet blev det möjligt att finansiera konstverk i bostadsmiljöer med statliga lån och därför återfinns en stor del av den byggnadsanknutna konsten runt om i våra bebyggelsemiljöer. Västmanlands läns museum vill nu lyfta fram både den byggnadsanknutna och platsspecifika konsten från tiden 1930-1979 i syfte att uppmärksamma dess värden och kvaliteter och sätta fokus på bevarandefrågan. BYGGNADSKNUTEN KONST, FAST KONST Byggandsanknuten konst är konst som hör ihop med en viss byggnad. Den byggnadsanknuna konsten är ofta plats-specifik det vill säga den är skapad för en speciell plats. Fast konst kan också vara plats-specifik, men är inte knuten till just en byggnad utan kan till exempel vara en skulptur på ett torg. LÖS KONST Lös konst är flyttbar konst, till exempel måleri och grafik som kan uppföras på olika platser. BUS - BILDKONST UPPHOVSRÄTT I SVERIGE De verk som en konstnär (upphovsmannen) skapar har ett upphovsrättsligt skydd. Skyddet regleras i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729), kallad upphovsrättslagen. BUS fungerar som en mellanhand mellan bildkonstnärer och kommuner som vill använda konst i sin verksamhet. Detta gäller även t ex fotografier av offentligt konstverk av BUS-ansluten konstnär som publiceras på kommunens hemsida. Det finns två olika avtal för kommuner som vill lägga ut konst på sin webbplats. Avtalen går att ladda ner i sin helhet på BUS hemsida: www.bus.se KONTAKTUPPGIFTER TILL KOMMUNERNA Västerås: Kultur-, idrotts- och fritidsnämndens stab. www.vasteras.se Offentlig konst: www.vasteraskonstmuseum.se Menyknapp: Om museet, under rubrik: Offentlig konst i Västerås. www.konstivasteras.se Adress: Västerås stad, 721 87 Västerås Tel: 021 39 24 45 Köping: Kultur & Fritid www. koping.se Offentlig konst: www.koping.se Menyknapp: Kultur & fritid > Konst & utställningar, under rubrik: Offentlig konst i Köping Adress: Barnhemsgatan 2, 731 85 Köping Tel: 0221 25652 Sala: Kultur- och fritidsförvaltningen www. s ala.se Offentlig konst: www.s ala.se Menyknapp: Kultur & fritid > Kultur > Konst & museer > Offentlig konst Box 304, 733 25 Sala Tel: 0224-555 01 Hallstahammar: Kultur och Fritid www.hallstahammar.se Adress: Hallstahammars kommun, 734 80 Hallstahammar Tel: 0220-241 17 Arboga: Enheten bibliotek/kultur (Förvaltning Fritid och kultur) www.arboga.se Offentlig konst: www.arboga.se Menyknapp: Turism > Sevärdheter > Offentlig konst i Arboga Adress: Kapellgatan 19B, 732 45 Arboga Tel: 0589-873 00 Fagersta: Kulturavdelningen inom Utbildnings- och fritidsförvaltningen www.fagersta.se Adress: Fagersta kommun, 737 80 Fagersta Tel: 0223-442 47 Kungsör: Kultur- och fritidsförvaltningen www.k ungsor.se Adress: Kungsörs kommun, 736 85 Kungsör Tel: 0227-600 139 Norberg: Kultur- och fritidsförvaltningen www.norberg.se Adress: Box 25, 738 21 Norberg Tel: 0223-291 26 Västmanlands läns museum www.konstivastmanland.se Menyknapp: För besökaren, under rubrik: Offentlig konst: www.modernismen.se Menyknapp: Pågående projekt 2011 Västmanlands läns museum Redaktör: Linda Rydberg Sammanställning och text: Yvonne Busk Grafisk form: Claudia Sandner

www.vastmanlandslansmuseum.se Västmanlands läns museum Karlsgatan 2 722 14 Västerås Tel: 021-39 32 22 Med stöd av: