Rätt stöd gav Claes lugn

Ett magasin från Landstinget i Östergötland Nummer 2 2011 TEMA: ADHD, AUTISM, ASPERGERS Rätt stöd gav Claes lugn + FORSKNING Behandling på internet + HÄLSOCOACHERNA Råd om frukost + HALLÅ DÄR Göran Gunnarsson (C) www.lio.se

HÄLSOTECKEN Nummer 2 2011 REDAKTÖREN Kan du rädda liv? Många av oss har närstående, vänner och släktingar som har drabbats av en stroke. Andra har själva insjuknat. Det är inte alls konstigt, var 17:e minut drabbas nämligen någon i Sverige. Tid är avgörande när någon får en stroke. Att komma snabbt till sjukhus kan förhindra eller minska framtida funktionshinder. Därför har ambulanssjukvården en viktig roll. I tidningen får du träffa ambulanssjuksköterskan Henrik Synnergren som berättar om hur han och hans kollegor agerar då de har fått ett larm om en person med en misstänkt stroke. Men för att ambulanssjukvården ska kunna hjälpa oss att snabbt komma till sjukhus måste vi alla lära oss de vanligaste symtomen och ringa 112 direkt när någon nära oss drabbas. Vem som helst kan få en stroke, både du och jag. Varje år insjuknar 30 000 personer i Sverige och 8000 av dem avlider. Tillsammans kan vi minska de siffrorna. Det är enkelt att lära sig att rädda liv genom att göra AKUT-testet. Du hittar det på webbplatsen www.strokekampanjen.se. Jag har gjort det. Har du? INNEHÅLL 3 Försöksprojekt med stödsjuksköterskor 4-5 Notiser 6 Ambulanssjukvården vid stroke 7 Renoverat i Motala 8 HÄLSOCOACHERNA: Frågor och svar om hälsa och livsstil 9 Hälsotecken på webben 10-13 TEMA NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER: Fler vuxna får diagnos 14-15 Barntraumateamet på Vrinnevisjukhuset 16-17 FORSKNING: Sömnproblem behandlas på webben 18 Barn och träning Cecilia Ottosson E-post: cecilia.ottosson@lio.se Telefon: 010-103 78 29 19 Korsordet 20-21 RÅD FRÅN TOPP TILL TÅ: Fotsvamp, öronvärk och värk i axlar och nacke Redaktör: Cecilia Ottosson, Landstinget i Östergötland Grafisk form: Ariom Reklambyrå AB Omslagsbild: Claes Engström, Foto: Göran Billeson Foto: Göran Billeson och Shutterstock Tryck: Elanders Gummessons AB Upplaga: 215 000 ex Distribution: Posten Adress: Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping Telefon: 010-103 00 00 E-post: landstinget@lio.se Webbplats: www.lio.se 22 HALLÅ DÄR: Göran Gunnarsson om kollektivtrafik 23 LÄKEMEDEL: Billigast läkemedel väljs 24 YRKESPORTRÄTTET: Jan-Erik Johansson, logoped 2

Stödsjuksköterskor ska hjälpa patienter i vården Sjuksköterskorna som har startat försöksverksamheten i Östergötland är Christina Gustafsson, Anna-Lena Ståhlberg, Hanna Enblom, Sofia Landström (leder projektet), Anna-Karin Karlsson, Karin Janzon och Emelie Ahlbom. Annika Gustafsson saknas på bilden. Nu startar ett försöksprojekt där 400 patienter med många vårdkontakter får en särskild kontaktperson i vården. Sex sjuksköterskor har börjat träffa patienterna. projektet Aktiv hälsostyrning har bedrivits med goda resultat i Stockholms läns landsting. I en försöksverksamhet och ett forskningsprojekt prövas det nu i Östergötland, där knappt 400 patienter deltar i en första etapp. Karin Janzon är en av sjuksköterskorna som har börjat arbetet i Östergötland. Jag erbjuder ett samtal och träffar patienten vid ett första tillfälle. Efter mötet håller jag en regelbunden kontakt med patienten på telefon. Under tiden fortsätter patienten att ta sina egna kontakter med vården, men jag stöttar där det behövs. Lugnare läge Karin Janzon har arbetat i olika delar av vården, bland annat 1177 Sjukvårdsrådgivningen och akutsjukvården. Ofta har jag träffat patienter som har känt oro över sin situation och haft fler frågor än vården hunnit besvara. I akuta lägen och med väntande telefonköer är det svårt. Nu känns det bra att komma in i ett lugnare läge och kunna lägga tid på att reda ut situationen. Ofta handlar det om att man som patient har fått nya mediciner som man inte vet hur man ska ta eller att man träffat en läkare som sagt något som man inte har förstått. Det kan också vara en sjukdom med symtom som går fram och tillbaka. När man till exempel har KOL och upplever att det är tungt att andas är det lätt att drabbas av oro och söka akut vård. Ett annat problem är att patienter ibland väntar för länge med att söka vård, så att de hinner bli akut sjuka, säger Karin Janzon. Ökad trygghet Hon märker att det gör patienter tryggare att få veta mer om sin sjukdom. Då vet man också vart man ska söka, vilket blir lättare för både patienten och sjukvården. Om försöksverksamheten inom Aktiv hälsostyrning faller väl ut, kan stödsköterskorna få en fast funktion. Karin Janzon, sjuksköterska inom Aktiv Hälsostyrning. Vi hoppas på goda resultat eftersom projektet i Stockholm visar att patientgruppen som har fått stödet har upplevt en ökad trygghet och livskvalitet. De har heller inte behövt läggas in på sjukhus så ofta som tidigare, säger Tommy Skau, vårddirektör i Landstinget i Östergötland. n FAKTA Aktiv hälsostyrning Sjuksköterskorna i Aktiv hälsostyrning ska dels arbeta med patienter som är kroniskt sjuka, bland annat i hjärtsvikt, dels med patienter som av andra orsaker har besökt vården ofta under en begränsad period. Patienterna som valts ut har fått ett brev från landstinget och kan tacka ja eller nej. Många har valt att delta. Text: Maria Carlqvist Foto: Göran Billeson 3

NOTISER God handhygien minskar risken för förkylning Lär ditt barn att ofta tvätta händerna och att nysa i armvecket. Det är de bästa råden för att undvika förkylningssmitta. Höst och vinter är förkylningstider eftersom vi då återsamlas på jobb, skola och förskola och för att luften blir kalllare och fuktigare. Barn drabbas av flest förkylningar. Blodtappen i Linköping ligger numera mitt i city. Ökad tillgänglighet hos Blodtappen För att öka tillgängligheten för blodgivare pågår förändringar inom Blodtappen i Östergötland. Blodtappen i Linköping har flyttat från Universitetssjukhuset till city. det är en trend i landet att Blodtappen flyttar ut på stan. Vi gör det för att öka tillgängligheten. Blodgivare är inte sjuka så det är också konstigt om vi finns på sjukhuset, säger Birgitta Clinchy, verksamhetschef för klinisk immunologi och transfusionsmedicin. Startskott för Framtidens US I oktober togs första spadtaget till Framtidens Universitetssjukhus (US) i Linköping, i form av en symbolisk sprängning. Det här är stor och viktig dag för utvecklingen av US och hela regionens sjukvård, sa landstingsstyrelsens ordförande Marie Morell (M), som fick avfyra sprängladdningen. Nu finns Blodtappen i Linköping på Storgatan 32. Blodtappen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping kommer inte heller att finnas kvar utan ersätts av en ny blodbuss som ska stå på olika platser. Förändringen beräknas ske kring årsskiftet. I Norrköping har det blivit färre blodgivare. Vi hoppas kunna öka nyrekryteringen om vi finns mer centralt, säger Birgitta. Den blodbuss som finns i dag kommer även fortsättningsvis att åka runt till olika platser i länet. Om du vill bli blodgivare eller se var du kan lämna blod kan du besöka webbplatsen www.geblod.nu. Foto: Pia Alm Drygt 3,8 miljarder kronor kommer att investeras i Framtidens US. Det blir länets största byggprojekt och planeras pågå till 2018. Ett antal sjukhusbyggnader kommer att rivas och ersättas med nya lokaler, andra byggs om för att uppfylla de krav som ställs på dagens och morgondagens sjukvård. Barn under tre år har inte ett fullgott immunförsvar. Barn tar ofta mycket på varandra och det ökar också risken för smitta, säger Britt Åkerlind, smittskyddsläkare i Landstinget i Östergötland. Bra handhygien är viktig för att undvika att själv smittas och att föra smitta vidare. Om föräldrar är noga med att lära sina barn att ofta tvätta händerna med tvål och vatten så är mycket vunnet. Att alltid hosta och nysa i armvecket är också viktigt. Barnen ska vara hemma när de är sjuka. En vanlig förkylning håller i sig i några dagar. Allmänna råd är att barnet ska hålla sig varm, dricka varmt och inte ägna sig åt överdriven fysisk aktivitet. Om barnet är väldigt slött, inte får i sig vätska eller om febern fortsätter att stiga eller håller i sig i mer än två till tre dygn ska man kontakta vården, i första hand 1177 Sjukvårdsrådgivningen. 4

Hon använder 1177 för sjukvårdsrådgivning Föräldralediga Emilia Byström är en av invånarna i Östergötland som använder landstingens gemensamma webbplats www.1177.se för att få information om vård och hälsa. Emilia byström studerar till läkare, men är just nu föräldraledig med dottern Molly, som bara är åtta dagar när Hälsotecken träffar dem. Både som nybliven förälder och senare i föräldraskapet kan frågor om barnets hälsa vara vanliga. Emilia använder 1177 för att få svar. Förut har jag ringt 1177, men nu tycker jag att det är smidigare att kolla på webben. På www.1177.se kan man läsa om olika sjukdomar, mediciner, undersökningar och behandlingar. Det finns flera tusen medicinska artiklar som är faktagranskade och skrivna av läkare, sjuksköterskor, tandläkare och apotekare. Det finns också temasidor som exempelvis Barn och föräldrar. Undernäring vanligt bland sjukhuspatienter var tredje patient som läggs in på sjukhus är undernärd. Njurmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping har infört nutritionsronder för att snabbare fånga upp patienter med näringsbrist. Man går igenom patienternas tillstånd vid inskrivningen, kostförändringar och hur tillståndet påverkats. Andelen patienter som riskbedöms för undernäring inom 24 timmar har ökat till ett snitt på 55 procent. Emilia Byström med dottern Molly. Det är bra information och tydligt när man ska eller inte ska söka vård, tycker Emilia. Eftersom Molly är så liten och mår prima när vi träffas har Emilia inte behövt söka fakta kring konkreta sjukdomstillstånd än. Jag förväntar mig att det kommer att dyka upp funderingar, så vi kommer säkert att använda 1177 framöver. 1177 på webben ligger till grund för råden som man får när man ringer till 1177 Sjukvårdsrådgivningen. Där ger erfarna sjuksköterskor medicinska råd och hänvisar rätt om de som ringer behöver besöka vården. Foto: Pernilla Lindblom 20 Så många procent av dem som drabbas av stroke är under 65 år. Du kan få veta mer om stroke på webbplatsen www.strokekampanjen.se, som är navet i den strokekampanj som nu pågår. Där finns bland annat filmer med anhöriga som berättar om hur de räddat livet på någon i sin närhet som har fått stroke. Vaccination mot influensa om du ännu inte har vaccinerat dig mot influensan är det hög tid. Personer över 65 år och personer med vissa kroniska sjukdomar rekommenderas vaccination via vårdcentralen. Gravida kvinnor som är ovaccinerade mot den nya influensan eller som enbart vaccinerat sig mot säsongsinfluensa tidigare, rekommenderas vaccination via mödrahälsovården. De som vårdar eller delar hushåll med personer med kraftigt nedsatt immunförsvar bör också vaccinera sig. Vaccinationen är kostnadsfri för riskgrupperna. Mer information finns på landstingets webbplats www.lio.se. Sammanhållen journalföring för bästa möjliga vård vet du om att landstinget har sammanhållen journalföring? Det betyder att den du söker vård hos kan få tillgång till uppgifter i patientjournaler som du har hos andra vårdgivare. Syftet är att få en mer samlad bild av dina vårdbehov för att kunna ge dig bästa möjliga vård. Om du inte vill att dina uppgifter ska vara tillgängliga kan du begära att de spärras. Kontakta din vårdmottagning eller personuppgiftsombudet i landstinget för hjälp. Du kan läsa mer om sammanhållen journalföring på www.1177.se eller prata med din behandlande hälsooch sjukvårdspersonal. 5

FAKTA AKUT-testet Misstänker du att en person nära dig har drabbats av stroke? Gör så här: A Ansikte. Be personen att le och visa tänderna. Om mungipan hänger ring 112! K Kroppsdel. Be personen att lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder. Om en arm faller ring 112! U Uttal. Be personen säga en enkel mening som Det är vackert väder i dag. Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord ring 112! T Tid. Varje sekund räknas. Ju fortare behandlingen sätts in, desto mindre blir skadorna. Tid är avgörande vid stroke. Ambulanssjuksköterskan Henrik Synnergren och hans kollegor ser till att personer med misstänkt stroke snabbt kommer till sjukhus. Ambulanssjukvården viktig vid stroke Tid är avgörande när någon får en stroke. Att komma snabbt till sjukhus kan förhindra eller minska framtida funktionshinder. Därför har ambulanssjukvården en viktig roll. om sos alarm bedömer att det är ett rädda hjärnan-fall får vi ett prio 1-larm. Det betyder att vi åker ut med blåljus och sirener för att det ska gå så snabbt som möjligt, förklarar ambulanssjuksköterskan Henrik Synnergren på Falck. Stroke (blodpropp eller blödning i hjärnan) är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att få fler att överleva och att minska de funktionsnedsättningar som sjukdomen kan ge är syftet med strokekampanjen, som landstingen och regioner driver sedan i oktober. Detta ska ske genom att få människor att känna igen symtomen och ringa 112 direkt. De vanligaste symtomen är enkla att lära sig genom AKUT-testet (se faktaruta). De symtomen, liksom andra tecken på stroke, kontrollerar även Henrik Synnergren och hans kollegor då de kommer fram till en person med en misstänkt stroke. När vi ser symtom på akut stroke larmar vi akuten så tidigt som möjligt så att de ska vara förberedda när vi kommer in med patienten, säger Henrik Synnergren. Under ambulansfärden behandlas inte stroken i sig. Det vi kan göra i ambulansen är att se till att patienten mår så bra som den kan, vi ger syrgas om det behövs. Om det tillstöter kramper behandlar vi det. Vi dokumenterar vilka nedsättningar patienten har och om tillståndet förvärras så att vi snabbt kan informera akuten om det. Rädda liv Anledningen till att det är så viktigt med snabb vård är att det propplösande läkemedlet trombolys bara kan ges upp till fyra och en halv timme efter insjuknandet. Alla kan drabbas av stroke och om många lär sig de vanligaste symtomen och larmar direkt kan de hjälpa till att rädda liv, säger Lena Lundgren, hälsooch sjukvårdsdirektör i Landstinget i Östergötland som också leder strokekampanjens nationella styrgrupp. n När vi ser symtom på akut stroke larmar vi akuten så tidigt som möjligt, säger Henrik Synnergren. Fotnot: Du kan läsa mer om stroke i Hälsotecken nyhetsblad som skickades till ditt hushåll i oktober. Nyhetsbladet finns också på landstingets webbplats www.lio.se. 6 Text: Cecilia Ottosson Foto: Göran Billeson

Ombyggnad för framtiden Renoveringen av Lasarettet i Motala som pågått i flera år är nu i en slutfas. Stora delar av lasarettet är färdigrenoverade. Senast var det barnklinikens tur att flytta in i nya fräscha lokaler. ingen som besökt Lasarettet i Motala under de senaste åren har undgått att en omfattande ombyggnad pågår. Det bankas och borras och byggnadsarbetare i blåställ är en vanlig syn i sjukhuskorridorerna. Lokalerna har anpassats för framtiden, säger projektledaren Catarina Löfstedt. Allt som planerades i den stora ombyggnadsplanen för lasarettet 2006 är nu slutfört. Men nya byggprojekt har tillkommit under tiden och det är dessa som fortfarande pågår. Närmast i tur står exempelvis renovering av entréerna i A- och B-huset. Förutom att lokalerna anpassats för respektive verksamhet och att ytskikten renoverats har många stora tekniska system bytts ut såsom el, värme och ventilation. De nya systemen är också mer energisnåla. Viktigt har varit att de nya lokalerna ska stödja vårdprocesserna. Det ska med andra ord gå att arbeta effektivt i lokalerna och mellan verksamheter som är beroende av varandra. Exempelvis har all akutsjukvård koncentrerats runt akutmottagningen. Hjärtintensiven och den medicinska akutvårdsavdelningen ligger nu i anslutning till akuten. En annan verksamhet där lokalerna anpassats efter vårdprocessen är operation. Det är roligt att se att den ena verksamheten efter den andra nu flyttar in i vackra och ändamålsenliga lokaler. Det blir en bättre arbetsmiljö för medarbetarna och trevligare och säkrare för patienterna, säger Catarina Löfstedt. Anpassade lokaler Senast i tur att ta nya fina lokaler i anspråk var barnkliniken. I barnklinikens nya väntrum finns gott om plats för lek. Emil Stigh har sällskap av mamma och pappa. Vi var trångbodda tidigare och har nu fått betydligt rymligare. Dessutom är lokalerna bättre anpassade för vår verksamhet, säger vårdenhetschefen Eva Winqvist. Det är ett lyft både för patienter och för medarbetare. De nya lokalerna ligger i direkt anslutning till barnhabiliteringen och barnoch ungdomspsykiatrin, vilket alla tre parterna är nöjda med eftersom verksamheterna har många beröringspunkter med varandra. Vi har fått ett eget barnplan här på lasarettet, säger Eva Winqvist. n FAKTA Ombyggnaden Lasarettet i Motala byggdes 1970. 2006 togs beslut om en generalplan för långsiktig renovering och anpassning av lokalerna efter förändrad organisation och sjukvårdstruktur. Sedan dess har renovering av lasarettet pågått. Samtliga ombyggnadsprojekt som fanns med i planen från 2006 har nu slutförts. Dessutom har flera nya arbeten tillkommit och slutförts. Viss ombyggnad pågår fortfarande. Text: : Anna Bowall Foto: Göran Billeson 7

HÄLSOCOACHERNA Fråga hälsocoacherna! Vill du ställa en fråga till hälsocoacherna? Skicka ett brev till: Hälsocoacherna, Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping, skicka e-post till: halsotecken@lio.se eller ställ frågan via landstingets webbplats www.lio.se HÉLÈNE OTTOSSON Hälsosamordnare på Vårdcentralen Hageby. Arbetar bland annat med frågor som rör tobaksavvänjning, levnadsvanor, övervikt och förkortning av sjukskrivningstider. MARGARETA SMEDBERG Hälsosamordnare på Vårdcentralen Hageby och BVC-sjuksköterska. Jobbar bland annat med frågor som rör levnadsvanor och Fysisk aktivitet på recept. Jag har inte tränat på länge, men har gått kortare promenader. Nu har jag börjat gå oftare, längre och i snabbare takt. Jag får väldigt ont i fötterna och det håller i sig även om jag tar det lugnare. Flera personer har sagt till mig att det kan bero på mina skor, även om jag tycker att jag har bra skor. Hur viktigt är det att använda bra skor och hur ska jag veta vad som är bra skor? under en hel livstid uppskattas genomsnittspersonen gå fyra varv runt jorden, så visst är det viktigt med bra skor. Gå till de stora sportaffärerna, där har de har god kunskap om bra skor. Ibland får man ha olika skor till olika träningsformer och underlag. Har du ont så säger kroppen ifrån, då ska du vila eller ta det lite lugnare. Det kan underlätta att inte gå på för hårt underlag som asfalt, utan ta istället en promenad i ett spår i skogen där det är mjukare. Vilka är de vanligaste orsakerna till att människor misslyckas med livsstilsförändringar och vilka är era bästa råd för att man istället ska lyckas? Motivation. det är alltid svårt att ändra på något som är invant. Sätt inte upp för stora mål utan gör istället små förändringar. Ta hjälp om du inte klarar det själv. Du kan alltid ringa 1177 Sjukvårdsrådgivningen eller din vårdcentral som kan hänvisa dig rätt. Att till exempel gå ner i vikt kan vara en stor förändring i livet. Att börja röra på sig mer kan vara en mindre förändring. Stegräknare är ett bra hjälpmedel. Att ändra ett beteende går inte på en natt. Beröm dig själv om du klarat målet för veckan och var nöjd för små framsteg. VISSTE DU ATT... i Östergötland har medelåldern för kvinnor som föder sitt första barn ökat från 24 år till 28 år under de senaste 30 åren? Under hela mitt liv har jag fått höra hur viktigt det är att äta frukost. Jag tycker att det är jättesvårt att få i mig något på morgonen och blir ofta illamående bara jag tänker på mat så dags på dagen. Är frukosten verkligen så viktig och vad ska jag göra för att kunna äta på morgonen? här handlar det också om att ändra sina vanor, gå upp lite tidigare försök att få i dig något. Tankar du inte bilen går den inte igång, det är samma sak med kroppen. Hela kroppen fungerar bättre om man äter regelbundet frukost, lunch, middag och något mellanmål däremellan. Om man äter regelbundet är det också lättare att låta bli att småäta och att äta lagom mycket vid måltiderna. Börja med en frukt, eller ett glas mjölk eller yoghurt. Det ger energi tills du blir hungrig lite längre fram på morgonen. Kan du inte alls äta när du vaknat kan du ta med dig och äta på jobbet eller skolan lite senare. Kaffe och te innehåller ingen energi. 8 Foto: Shutterstock

Luftföroreningar på jobbet ökar risken för astma även vanligt förekommande koncentrationer av luftföroreningar på arbetsplatser under 2000-talet medför ökad risk för att utveckla astma. Det visar en studie från Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Linköping. Män som har varit exponerade för medelhöga eller höga halter av partiklar i mer än tre år i arbetet löper en fördubblad risk att utveckla astma, jämfört med personer i yrken där man inte exponeras, säger Ulf Flodin, överläkare och forskare som tillsammans med Pål Graff, US, och Mats Fredriksson och Pia Jönsson, Linköpings universitet, genomfört studien. Bland kvinnor sågs ingen riskökning. Feta kvinnor blöder mer efter förlossning feta mödrar löper en ökad risk att blöda efter förlossningen, då livmodern inte drar ihop sig. Det visar en studie som Marie Blomberg, förlossningsöverläkare och docent i obstetrik och gynekologi vid Linköpings universitet, har gjort. Det finns skäl att fundera över om man ska ge förebyggande behandlingar till mödrar med ett BMI på över 40. Det kan innebära en medicinsk fara att blöda och det är en traumatisk upplevelse för kvinnan, säger Marie. VISSTE DU ATT... landstingets växel tar emot 3714 samtal under en genomsnittlig dag? Remissfritt till sjukgymnast och arbetsterapeut du vet väl att du inte behöver någon remiss för att få komma till en sjukgymnast eller en arbetsterapeut? Du behöver alltså inte gå till en läkare först, utan kan själv direkt boka en tid hos en arbetsterapeut eller sjukgymnast. Dessa finns inom primärvården i landstingets rehaborganisation; Rehab väst, Rehab öst eller Rörelse och Hälsa. Det finns också privata sjukgymnaster, där landstingets vårdavgifter och högkostnadsskydd gäller. Kontaktuppgifter hittar du i Landstingskatalogen eller på landstingets webbplats www.lio.se. Hälsotecken på webben Vet du om att Hälsotecken också finns på landstingets webbplats www.lio.se? 1 2 3 Lättläst nu på www.lio.se De invånare i Östergötland som har svårt att läsa eller förstå svenska ska lättare kunna ta till sig den information som Hälsotecken innehåller. Därför finns nu hela Hälsotecken i en lättläst version, som en pdf-fil, på landstingets webbplats www.lio.se. Du kan också beställa dessa sidor på telefon 010 103 71 21 eller via e-post halsotecken@lio.se.. Lös korsord på webben Vill du inte lösa korsordet här i den tryckta tidningen kan du nu istället lösa det på webbplatsen. Vinnarna meddelas per post, men namnen presenteras både i den tryckta tidningen och på webbplatsen. Frågor till hälsocoacher Via webben kan du också skicka frågor om hälsa och livsstil till Hälsoteckens hälsocoacher Margareta Smedberg och Hèléne Ottosson. Håll sedan utkik i nästa nummer av tidningen så kanske just din fråga besvaras. På webbplatsen hittar du som vanligt också Hälsotecken som pdf-fil och ett arkiv med tidigare nummer av tidningen. 9

TEMA: NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Antalet vuxna personer som får diagnosen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, där adhd är vanligast, ökar. Dessa funktionsnedsättningar är ett av landstingets prioriterade områden i år. Extra pengar har tillförts, så att till exempel fler utredningar ska kunna göras. Från kaos till ordning 10 Text: Cecilia Ottosson Foto: Göran Billeson

Jag ville få ordning på det kaos jag hade i mitt huvud, säger Claes Engström. Att sitta still vid köksbordet och föra ett längre samtal har inte Claes Engström haft ro till förrän han fick hjälp med sin adhd. Claes Engström dammsuger. Han får syn på datorn och tänker att han måste köpa en ny. Omedelbart. Han släpper dammsugaren, utan att städa klart, och åker iväg och köper en dator istället. En typisk händelse i Claes liv. Då. Nu vet han att han har adhd och har fått hjälp för att lindra de svårigheter som funktionshindret har fört med sig. I Början av sommaren fick Claes Engström, 44 år, diagnosen adhd efter en utredning hos neuropsykiatriska utredningsenheten (NPU) i Linköping (läs mer på nästa sida). Det kändes egentligen inget speciellt att få en diagnos. Jag var mer benägen att få hjälp, att få ordning på det kaos jag hade i mitt huvud, berättar Claes Engström. Under större delen av hans liv har adhd:n inte inneburit så stora problem FAKTA Adhd Adhd står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Yttrar sig på olika sätt hos olika personer, men vanliga symtom är uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet. Minst fyra procent av barnen (upp till 18 år) och minst två procent av de vuxna har adhd. för honom. Jobb, först på fritidsgård och sedan på behandlingshem, har till exempel alltid fungerat bra. Men visst kan han i dag se att det var adhd:n som gjorde att han ibland kände sig annorlunda under skoltiden. Jag kunde inte sitta still och var klassens clown. Svårt att slutföra Claes har alltid varit rastlös och saknat tålamod. Om jag har gått in på Ica och sett att det har varit tre personer i kassakön har jag gått ut igen för jag har inte klarat att stå i kö. Han har haft lätt för att påbörja saker, men svårare för att slutföra dem. Svårast har det varit med vardagssysslor, som att gå ut med soppåsen eller att ta hand om tvätten. Det har dock aldrig upplevts som något problem av Claes själv eftersom någon annan har tagit det ansvaret åt honom. Först hans mamma och sedan hans första fru och därefter hans andra fru, förklarar han. Kan fokusera Det var först när han blev ensamstående och hans äldsta barn skulle bo hemma hos honom som funktionsnedsättningen blev ett stort problem. Plötsligt var det jag som skulle ta allt ansvar. Jag klarade inte allt jag skulle hålla reda på. När han skulle ha gympa- kläder med sig till skolan, vilka aktiviteter han hade efter skolan eller se till att det fanns mat hemma på kvällarna. Det bara snurrade i skallen och jag var helt slut. Claes förstod att han var tvungen att söka hjälp. Efter att han fick diagnosen har han fått medicin och går regelbundet i samtal hos NPU. Det har hjälpt honom mycket. Allt har blivit så lugnt och skönt, jag sover på nätterna och jag kan fokusera. Jag har fått hjälp med att få struktur på saker och nu viker jag tvätten direkt och dammsuger klart. Min yngsta son säger att jag lyssnar mer på honom och har ett lugnare humör. n KOMMENTAR FRÅN FÖRTROENDEVALD LEVI ECKESKOG (KD): Att möta behoven hos våra medborgare med neuropsykiatriska funktionshinder är oerhört viktigt. Därför gjorde vi 2010 en behovsanalys och träffade patienter och anhöriga för att lyssna på deras synpunkter. Vi ser till exempel att det är nödvändigt att behandlingen är tydligt inriktad på patientens individuella funktionsnedsättning och att man tidigt upptäcker funktionsnedsättningar hos barn. Vi har tillsatt medel till neuropsykiatrin i år, bland annat för att säkerställa att utredning och behandling ska gå hand i hand. 11

TEMA: NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Agneta Julinder, enhetschef för neuropsykiatriska utredningsenheten för vuxna. Det finns vissa symtom som är vanliga hos personer med neuropsykologiska funktionsnedsättningar, men symtomen varierar beroende på funktionsnedsättning och är olika från person till person. Det är inte heller ovanligt att ha fler än en diagnos samtidigt. Svårt med socialt samspel Typiska symtom vid både autism och Aspergers syndrom är svårigheter med det sociala samspelet. Personer med Många har upplevt att de inte har fått någon förståelse Många kan fungera bra om de får rätt stöd Allt fler vuxna får diagnoserna adhd, autism och Aspergers syndrom. Det beror bland annat på att kunskapen om att många i vuxen ålder har kvar de här neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna inte har funnits så länge. nu vet man att man faktiskt kan ha kvar funktionsnedsättningarna som vuxen. Förmodligen kommer antalet som får diagnos i vuxen ålder att minska. I och med att problematiken uppmärksammas och kunskapen ökar kommer fler att upptäckas och få hjälp redan som barn, säger Agneta Julinder, enhetschef för neuropsykiatriska utredningsenheten för vuxna i centrala länsdelen som tillhör psykiatriska kliniken i Linköping. Till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar räknas adhd (se föregående sida) och så kallade autismspektrumtillstånd, där autism och Aspergers syndrom är de vanligaste. Gemensamt för de olika diagnoserna är att personerna med dem har haft liknande problem sedan barndomen. Fungera bra Många av dem vi möter har upplevt att de inte har fått någon förståelse, inte sällan har de sökt hjälp utan att få någon och de har ofta varit utsatta i skolan. Det är tråkigt för många kan fungera bra om de får rätt stöd, säger Agneta Julinder. Aspergers kan till exempel ha svårt att förstå hur andra människor tänker och ha svårt att uppfatta underförstådda meningar. Personer med autism är känsliga för förändringar och lever ofta enligt strikta rutiner. Forskning talar för att ärftlighet är den största orsaken till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skador under foster- och spädbarnstiden liksom för tidig födsel kan öka risken. Det har också med miljön att göra. Samhället ställer allt högre krav på social kompetens och flexibilitet. Det innebär att de här personerna får större problem i dag än när dessa krav inte var så uttalade, menar Agneta Julinder. n FAKTA Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Symtomen visar sig oftast redan i barndomen. En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning startar inte i vuxen ålder. Cirka en procent av befolkningen har ett autismspektrumtillstånd. Personer med autism har svårigheter med socialt samspel, kommunikation och inlevelse. Många med klassisk autism har också en utvecklingsstörning. Personer med Aspergers syndrom har svårigheter med socialt samspel, har ofta specialintressen och ibland bristande motorik. 12 Text: Cecilia Ottosson Foto: Göran Billeson

Specialistsjuksköterskan Pernilla Remsö förklarar hur ett Qb-test fungerar. Efter utredningen sammanfattas styrkor och svagheter och lämpliga insatser diskuteras med patienten. Representanter från kommun, försäkringskassa och arbetsförmedling finns med så att hjälpen snabbt ska kunna samordnas. Behandlingen bygger i första hand på pedagogiska och strukturskapande åtgärder. Det kan vara stöd för att klara vardagliga situationer, som att komma upp på morgonen eller att komma igång med studier. Hjälpmedel och medicin Det finns hjälpmedel som kan underlätta. Många har svårt att planera och organisera sin vardag och det gäller att hitta individuella lösningar, förklarar arbetsterapeut Lotta Elm. Utreder och ger stöd Specialistsjuksköterskan Pernilla Remsö sätter en kameramarkör runt patientens panna och förklarar hur testet på datorn ska göras. Det mäter koncentration, uthållighet och impulsivitet och är ett av de tester som görs vid en neuropsykiatrisk utredning. 18 år för bedömning och utredning. När en diagnos har ställts ges individuellt anpassad hjälp och stöd. Det går inte att bota neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men man kan bygga på de styrkor som finns och kompensera svårigheterna, säger Agneta Julinder. För adhd finns det medicin som kan lindra symtomen. För autismspektrumtillstånd finns ingen särskild medicinering, men det är vanligt att dessa personer även får depressioner och de kan behandlas med läkemedel. Personerna får samtalsstöd i samband med medicininställning och följs upp på enheten. Det har framförts kritik mot att det är långa väntetider till utredning. Hur ser det ut i dag? Bättre. Vi har fått extra medel för att kunna utreda fler personer. Målsättningen är att beta av kön, men behovet är stort, säger Agneta Julinder. n pernilla remsös patient gör ett så kallat Qb-test och ska klicka då figurer med samma färg och form återkommer på skärmen. Samtidigt registrerar kameran patientens rörelser. Till neuropsykiatriska utredningsenheten i centrala länsdelen remitteras personer från Arbetsterapeut Lotta Elm visar några hjälpmedel som kan underlätta vardagen för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En stor utredning tar en vecka. Med hjälp av samtal, undersökningar och tester gör alla i teamet (se faktaruta) en bedömning av patienten. I tydliga fall blir utredningen mindre omfattande. Själv aktiv Det krävs att personen själv är aktiv. Eftersom det är viktigt att utreda barndomen görs också en föräldraintervju, säger Agneta Julinder. FAKTA Neuropsykiatriska utredningsenheten Teamarbete med läkare, arbetsterapeut, psykolog, sjuksköterska, sjukgymnast och resurssamordnare. Cirka 110 patienter per år. Utöver ordinarie team finns, i projektform, ett team som tar emot personer mellan 18 och 30 år. Det är ett samarbete med kommuner, arbetsförmedling och försäkringskassa, finansierat av Samordningsförbundet. Projektet visar bra resultat. Tre av fyra patienter som avslutats i år har jobb eller studerar. Det finns även neuropsykiatriska utredningsteam i den västra och östra länsdelen. Barn och ungdomar får hjälp inom barn- och ungdomspsykiatrin eller barnhabiliteringen. Text: Cecilia Ottosson Foto: Göran Billeson 13

Unikt och akut stöd till barn I ett av mottagningsrummen sitter mjukisdjur i varje stol. På väggarna hänger teckningar och hyllor med bilar, böcker, ritpapper och pennor. På bordet brinner ett ljus. Vi är hos barntraumateamet på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. barntraumateamets lokaler ligger vägg i vägg med akuten, vilket inte är en tillfällighet. Teamet, psykoterapeut/ kurator Lars Widén och psykolog Lena Liedholm, utgår från att barn och ungdomar behöver deras hjälp omedelbart. Därför sker ibland det första mötet redan på akutkliniken eller på intensivvårdsavdelningen när en förälder plötsligt dött i sjukdom, olycka, mord eller självmord. Det är unikt att vi jobbar med det här på heltid och att vi släpper allting annat och kommer direkt om något akut sker, säger Lena Liedholm. Vi känner inte till någon annan i Europa som jobbar på det här sättet, säger Lars Widén. Verksamheten bygger på att tidiga insatser efter traumatiska händelser minskar risken för att barn och ungdomar senare ska drabbas av ohälsa. Även om barntraumateamets första kontakt med familjen ibland tas redan på sjukhuset är det vanligare att det första mötet sker hemma hos familjen. Då möter Lena eller Lars (de jobbar oftast var och en för sig) hela familjen. Mötena skiljer sig åt, bland annat beroende på om det handlar om plötslig död eller om en svår sjukdom, där man inte vet utgången. När det är akut gör vi störst nytta så fort som möjligt, men vid ett sjukdomstillstånd har vi mer tid att lägga upp en strategi tillsammans med familjen, förklarar Lena Liedholm. Vid ett möte efter ett plötsligt dödsfall i familjen ger teamet information om de fakta som de har om det som inträffat. Familjen får också berätta om vad de vet. Teamet pratar också om vanliga 14 Text: Cecilia Ottosson Foto: Göran Billeson

FAKTA Barntraumateamet Det här är ett jobb som kräver, men som är betydelsefullt och berikar oss, säger Lars Widén. Vi släpper allting annat och kommer direkt om något sker, säger Lena Liedholm. Startades år 2000. Tillhör barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Har haft kontakt med cirka 1200 barn och ungdomar upp till 18 år. Ger omedelbart stöd till barn och ungdomar som drabbas av att någon i familjen, oftast en förälder, plötsligt dör vid sjukdomar, olyckor, självmord eller mord. Ger också stöd till barn och ungdomar när någon vuxen i familjen drabbas av allvarlig sjukdom, hjälper barn och ungdomar som drabbas av andra trauman än dödsfall i familjen och är ett stöd till allmänhet och yrkespersoner inom vård, skola och socialtjänst när det gäller barn och trauma. Upptagningsområdet är östra Östergötland; kommunerna Norrköping, Söderköping, Finspång och Valdemarsvik. reaktioner och är tydliga med att alla reagerar olika. Det är normalt både att gråta och att inte gråta. Vi kan till exempel också förklara att det är vanligt att få ont i bröstet när man är orolig. Om en förälder har dött i hjärtinfarkt kan ett barn tro att det också ska dö om barnet har ont i bröstet, förklarar Lena Liedholm. Varierande behov En annan uppgift är att förmedla hopp. Det kan vi göra genom att tala om det vi vet genom andras erfarenheter. Det När en förälder plötsligt dött i till exempel en olycka hjälper barntraumateamet barnen. finns en väg ut och man kommer att må bra igen, men det kostar på under tiden, säger Lars Widén. Hur mycket stöd barn och ungdomar behöver efter det första mötet är olika. Teamet har tät kontakt med många familjer under de första dagarna efter ett plötsligt dödsfall. De stöttar ofta vid barns avsked av en död förälder. Ibland vill familjerna träffa teamet inför exempelvis årsdagen av en olycka eller inför den första julen utan en familjemedlem. En del känner inget behov av stöd den första tiden, men kan ha ett behov efter ett år. Hur orkar Lena och Lars att bära allt tungt som de möter? Vi har stöd av varandra och av ledningen. Det är ett jobb som kräver, men det är inte bara tungt. Det är betydelsefullt och berikar oss. Människan har en otrolig förmåga att anpassa sig och vi ser att det går bra för de familjer vi har mött, säger Lars Widén. n FAKTA Boken När en förälder plötsligt dör Om du vill få råd om hur man som kvarvarande förälder ska berätta för barn och ungdomar om en förälders död och hur man ska hantera situationen kan du läsa boken När en förälder plötsligt dör att hjälpa barn genom trauma och sorg. Boken kom ut i år på förlaget Insidan och är skriven av psykologen och psykoterapeuten Ken Chesterson som arbetade i barntraumateamet då han hastigt avled för två år sedan. Boken bygger på barntraumateamets erfarenheter, ger konkreta råd och innehåller flera exempel från teamets verksamhet. VISSTE DU ATT... landstingets webbplats www.lio.se har 2500 besökare under en genomsnittlig dag? 15

FORSKNING: BEHANDLING PÅ INTERNET psykologen Hanna tillgren leder det nya forskningsprojektet som kommer att starta på några vårdcentraler i östra länsdelen. Det är en del i den forskning på behandlingar med kognitiv beteendeterapi, KBT, som bedrivs vid Linköpings universitet. Man kan sitta hemma och genomgå sin terapi, vilken tid på dygnet som helst. Det är ett sätt att öka tillgängligheten till behandlingen, säger Hanna Tillgren. Sömnproblem ska behandlas på nätet Patienter i östra Östergötland ska få kognitiv beteendeterapibehandling för sömnproblem på internet i ett forskningsprojekt som leds av psykologen Hanna Tillgren. Patienter i östra Östergötland ska få kognitiv beteendeterapibehandling för sömnproblem på internet. Linköpingsforskarna har gott hopp om att flertalet deltagare ska kunna bli av med diagnosen insomni. Linköpingsforskarna har gott hopp om att patienterna ska kunna behandlas framgångsrikt över nätet. En tidigare studie har visat på goda resultat, där 70 procent av patienterna blivit av med diagnosen insomni genom KBT-terapi. Sömnproblem ingår i den breda kategori av psykiska och psykosomatiska besvär där internetbehandlingar har visat sig vara effektiva. Psykologiska faktorer spelar en stor roll vid sömnproblem. Ofta är oro och tankar orsak till att man sover dåligt. Den som har sovit dåligt en tid kan behöva lära kroppen att sova på rätt tid och plats igen, säger Hanna Tillgren. Via e-post Under behandlingen har man kontakt med sin terapeut på e-post och får feedback på övningar. Främst sjuksköterskor men också andra yrkesgrupper som kuratorer, kommer att arbeta med sömnterapin. Korrespondensen sker på e-post i säkra system, så att ingen utomstående kan läsa vad man skriver. Metoden i projektet är vägledd självhjälp. I en sömndagbok skriver patienten ner sina sömnvanor. Här kan sömneffektiviteten utläsas, den tid som man faktiskt sover. Patienten får en fördjupad kunskap om sitt sömnbehov och sin totala vakenhet. Terapeuten kan hjälpa patienten se mönster och ge stöd i hur vanorna kan förändras. Det handlar bland annat om 16 Text: Maria Carlqvist Foto: Göran Billeson och Shutterstock

att skapa ett sömnbehov och att tillbringa lagom mycket tid i sängen. Sömnbehov är individuellt Dagböckerna blir också en hjälp när forskarna utvärderar behandlingens effektivitet. Goda resultat av internetbehandling vid ångestsjukdomar Det här är en spännande studie som kan leda till att KBT-behandling på internet blir ett alternativ till medicin, säger Hanna Tillgren. Det är vanligt att den som har sömnproblem vaknar många gånger på natten. Störningen kan också yttra sig genom att det tar lång tid att somna eller att man vaknar för tidigt. Sömnbehovet är individuellt och kan variera mellan fem och nio timmar från person till person. Har man sovit dåligt en natt är det ingen anledning att oroa sig. Det sover de flesta igen redan nästa natt genom att vi då får mer djupsömn. Men den som har sovit dåligt länge kan behöva hjälp att förändra sitt sömnmönster. n VISSTE DU ATT... Den som har sovit dåligt en tid kan behöva lära kroppen att sova på rätt tid och plats igen. medellivslängden för kvinnor i Östergötland är 82,7 år? Motsvarande siffra för män är 79,1 år. Internetbehandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) är effektiv vid olika typer av ångestsjukdomar. Det visar studier från Linköpings universitet, som bedriver världsledande forskning på området. internetbaserade behandlingar blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Forskarlaget i Linköping ser goda resultat på flera olika områden och har ofta varit först i världen med sina studier, på både metod och effekt. Depression, tinnitus, irritabel magsjukdom, social fobi och hypokondri hör till diagnoserna som kan behandlas. Internetbehandling av till exempel social fobi har visat sig lika effektivt som att besöka en terapeut. Problemen brukar minska markant under behandlingen, säger Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi, och ledare för forskarlaget i Linköping. Övar i verkliga livet Den som har social fobi känner ett starkt obehag i samband med en eller flera sociala situationer. Oron för vad som kan hända gör att man undviker sammanhang där man kan utsättas för det som är ångestskapande. KBT-behandlingen går ut på att lära sig om sig själv och om problemet, och hur man ska kunna gå emot känslan. Behandlingen kan liknas vid en distanskurs, där man först lär sig om sig själv och om social ångest vid datorn. Därefter går man ut och gör övningar i det verkliga livet, i möten med människor. Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi. Under behandlingen har man kontakt med terapeuten på e-post och får feedback på övningarna. Innan start träffar man terapeuten och gör ett lämplighetstest, så att man vet att man behandlar rätt diagnos. Jag ser internetbehandlingarna som ett komplement till annan behandling. De ökar tillgängligheten till behandling eftersom metoden är flexibel och inte knuten till en viss tid eller plats. Väldigt mycket har hänt på området på tio år, säger Gerhard Andersson. n FAKTA Mer om forskningen Gerhard Andersson leder forskarlaget och samarbetar bland annat med professor Björn Gerdle som forskar på smärta och rehabilitering, samt professor Mats Hammar som studerar internetbehandling vid klimakteriebesvär. Mer information om pågående studier finns på www.studie.nu Text: Maria Carlqvist 17

FAKTA Tips om barn och träning Låt motion och rörelse vara en lek. Det ska vara roligt för barnet. Pressa inte barnet. Motionera tillsammans med ditt barn, genom att ordna lekfulla aktiviteter. Var uppmärksam på om ditt barn blir trött eller tycker att det är tråkigt. Uppmuntra det äldre barnet att prova olika sporter och inte för tidigt satsa för hårt på en idrott. Ett barn blir inte överviktigt för att det inte tränar stenhårt. Rörelse och bra kost är tillräckligt. I tidig ålder räcker det om barnen till exempel leker på lekplatsen. Lekfulla aktiviteter är tillräcklig träning för barn Funderar du på när du kan låta ditt barn börja med idrott och träning, hur mycket barnet ska träna och vilka aktiviteter som passar? Låt barnet få motion genom lek och var uppmärksam på om barnet tycker att aktiviteten är rolig, råder distriktsläkaren Iannis Magounakis. att motion är bra för hälsan vet vi, men hur mycket ska och kan ett barn egentligen träna? Hälsotecken frågade Iannis Magounakis, distriktsläkare på Vårdcentralen Centrumkliniken i Linköping och som också jobbar med idrottsmedicin. Det allra viktigaste att tänka på är att barnet ska tycka att det är roligt, säger Iannis Magounakis och fortsätter: Många föräldrar lever genom sina barn och tvingar barnen att delta i den idrott som de alltid har velat utföra själva. En del pressar barnen för hårt eller är oroliga för barnfetma. Genom lek Iannis menar att rörelse är viktigt, men det ska ske genom lek och inkluderas i vardagen. I tidig ålder räcker det om barnen till exempel cyklar till skolan, sparkar boll på gården, leker på lekplatsen och går promenader eller kanske plockar svamp med föräldrarna. Att barn inte kan och ska träna på samma sätt som vuxna beror på att de varken har samma fysiologiska eller psykologiska förutsättningar. Mjölksyreupptagningen fungerar till exempel inte som hos vuxna, de blir trötta om de känner sig pressade och de kan inte intellektuellt lära sig taktik inom en lagsport. Olika mognadsgrad Iannis Magounakis vill inte ge någon exakt ålder för när ett barn kan börja träna på allvar. Det är helt omöjligt att säga eftersom alla har olika mognadsgrad. Det viktiga är att använda sunt förnuft och att lyssna på barnet. Vill barnet följa med föräldrarna ut i löparspåret så ska barnet hänga med, men man kanske kan fixa någon rolig aktivitet när man är där. Barnet kan följa med till gymmet, men små barn ska inte använda sekvensmaskiner. När det gäller lagsporter har tränarna ett stort ansvar för att träningen är anpassad för barn. n 18 Text: Cecilia Ottosson Foto: Shutterstock

KORSORDET #2 2011 VÄDRAR MAN I OTTAN? RÅM SLAGET KLEN FÖR- SÄKRA HÄKTET DOBBAR HÖRS KANSKE FÖR- KYLD VILKEN TID? ORD- KNAPP TÄNKER SAKNAR MORAL BÖJLIG FÖRST HÖRS ILSKEN JYCKE? ÄLVA ÄLDRE MÅTT GURU 22 SER TILL ELEVER SAKNAR RUTIN TILL- SKOTTET MAG- PLÅGA FÖRBI SPIEL- BERG- SUCCÉ FRANSK FILM- STAD ALLENA KOM FÖR NÄRA SOLEN SYNS MED ASTA PRATA RANG TRAVE FÖR- DRÖJT REKLAM- NISSE SLAPP JIPPO MÄLDE BLIVIT KALL BLIR VILDAR FRÅN KROG? POJKE ATTACK PACINO TOMT SNABEL- A MAPP GNUTTA KAN JOBBA IHOP POLAND UPP- FÖRD KICKA SMAKAR RÖNN- BÄR BI- FORMEN RÖR SIG RUNT FJÄSKA KÄND OLIN KLOK ÖPPNAS NÄR BILD TAS SES BÅL SÄLJS I RULLE BLIVIT MÖRKT PASSÉ GÅ SITTA I VÄRMEN BYGGA DISKHO GÖRS PÅ POST-IT- LAPP VIRR- VARRET SCEN VARSEL KOPP- DRYCK EPOK SÖKA BRUKAR HACKER FÅR LÄGGA PÅ ETT KOL? BÖR MAN BRA GENOM BILDAR TAPPAR BETALAS AV ELDA BIT SLÄT SÄLL- SYNT GRUND- TAL VARU- HUS UPP- RYMT HJÄRT- LÖS RÄCKA DEN KAN TRÖSTA SPIONER Bulls Skicka din lösning tillsammans med ditt namn och din adress senast den 28 dec 2011 till: Hälsotecken, Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping. Namn: Adress: Postadress: Du kan också lösa korsordet på landstingets webbplats www.lio.se. GRATTIS VINNARNA I KORSORDET #2 2011 1:A PRIS STÅLTERMOS Lilian Gjein-Wallin, Finspång 2:A PRIS BADLAKAN Ulrica Johansson, Söderköping 3 4:E PRIS RYGGSÄCK Kerstin Axelsson, Vikbolandet, Susanne Almgren, Norsholm 5:E 8:E PRIS PARAPLY Göran Thorin, Linköping, Helen Syvinki, Finspång Birgit Andersson, Ödeshög, Roger Patriksson, Linköping Korsord: Yooba 19

RÅD fråntopp till TÅ... Fotsvamp kan förebyggas Det är nästan bara vuxna som drabbas av fotsvamp. Svamp trivs där det är fuktigt och varmt och det är därför vanligt att smittan sprids i allmänna duschar och omklädningsrum. Det är oftast huden mellan tårna som angrips när man får fotsvamp. Huden flagnar eller fjällar och det är vanligt att det kliar och svider. Ibland kan man också få sprickor i huden. Olika orsaker till öronvärk hos barn Många barn får då och då ont i öronen. Det kan ha flera orsaker. Förkylda barn kan få ont i örat av att slemhinnorna i örat svullnar. De kan också få värk av en varig inflammation i mellanörat, öroninflammation. Både förkylning och öroninflammation är vanliga infektionssjukdomar hos barn. Andra orsaker till öronvärk är inflammation i hörselgången som leder in mot trumhinnan, en vaxpropp eller besvär med käklederna. Vad ska jag göra? Du kan behandla fotsvamp själv med receptfria medel som finns på apotek. Det finns gel, liniment och kräm. Om huden är fuktig kan det vara bra att använda uttorkande gel eller liniment, medan kräm passar bättre för torr hud. Om du har klåda kan du välja ett fotsvampmedel som innehåller hydrokortison, som lindrar klådan. Hur kan jag undvika att få fotsvamp? Du kan förebygga nya besvär genom att tvätta fötterna ofta och torka noga mellan tårna, byta strumpor dagligen, undvika täta skor och använda badtofflor när du är i simhallar och omklädningsrum. När ska jag söka vård? Om besvären inte blivit bättre efter behandling med läkemedel eller om de blir värre bör du kontakta vårdcentralen. Fotsvamp kan förväxlas med andra sjukdomar, som eksem eller psoriasis. Det är ovanligt att barn under tio år får fotsvamp. Om du är osäker är det bäst att först fråga en läkare innan du börjar använda fotsvampmedel. n Källa: www.1177.se Hur vet jag om det är öroninflammation? Ofta börjar öroninflammationen i mellanörat plötsligt och är kortvarig. Förutom ont i örat kan barnet ha en känsla av lock för örat och sämre hörsel. Det är även vanligt med feber. Ibland spricker trumhinnan och vätska rinner ut i hörselgången. Barn kan också ha öroninflammation utan värk. Vad kan jag göra? Mot värken kan du använda receptfria smärtstillande och febernedsättande läkemedel. Innan man ger barn som är yngre än sex månader läkemedlen är det bra att fråga en sjuksköterska eller läkare. För barn över tre månader finns smärtstillande och febernedsättande medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Från sex månaders ålder kan barn även få Ipren. Medicinerna finns i flytande form eller som stolpiller. För äldre barn finns även tabletter. När ska jag söka vård? Barn kan få tillfällig öronvärk i samband med en förkylning. Om värken inte går över ska barnet bli undersökt på vårdcentralen. Om barnet är slött, inte orkar leka och inte vill dricka eller är under sex månader ska man kontakta vården direkt. Du bör också alltid kontakta vårdcentralen om det rinner vätska ur hörselgången på ett barn, även om barnet inte har ont. n Källa: www.1177.se 20