Utbildningsplan Sida 1 av 6 2012-11-22 Magisterprogram i hälsa och vård, 60 högskolepoäng Master's programme in Health and Care (One Year), 60 credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter 2013-07-01 och är fastställd av Fakultetsnämnden 2012-11-22. Mål Utöver de allmänna målen i högskolelagen och högskoleförordning, ska studenterna, efter fullgjord utbildning uppnå fördjupade kunskaper och fördjupad förståelse inom det folkhälsovetenskapliga alternativt det vårdvetenskapliga området. Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Sida 2 av 6 Undervisningsspråk Undervisningsspråk är engelska för all undervisning, examinationer och studieuppgifter etc. Särskild behörighet Examen på kandidatnivå inom folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap, vårdvetenskap medicinsk vetenskap motsvarande. Dessutom krävs Engelska B för svenska studenter. Motsvarande behörighetskrav uttryckta för internationella sökande: A completed bachelor s degree from an institution of higher education of three years or more, equivalent to 180 credits within the fields of public health, caring, nursing or medical science. English B is required for Swedish students. International students are required to submit a TOEFL test result, with a minimum score of 575 with a TWE score of at least 4.5 (PBT) or 90 with a TWE score of at least 20 (ibt) or an IELTS test result with an overall band score of at least 6.5 and no band score below 5.5 or equivalent. Urval Urval baseras på tidigare akademiska studier. Innehåll Programmet inleds med kurs som fokuserar på hälsoteorier och hälsans bestämningsfaktorer. Vidare studeras forsknings- och utvecklingsarbete om hälsa, vård och folkhälsoarbete där den globala hälsoutvecklingen utgör en inriktning. Den vårdpedagogiska delen inom programmet omfattar två kurser. En kurs fokuserar på samarbete och samverkan mellan yrkesverksamma inom vård och omsorg samt vård- och omsorgsutbildningar. Kursen fördjupar förståelsen av vad framgångsrikt teamarbete och ledarskap innebär i dessa organiserade sammanhang och hur denna framgång skapas. Den andra vårdpedagogiska kursen syftar till att studenten ska skaffa sig utökade kunskaper om teoretiska och praktiska pedagogiska principer inom högre vård och hälsoutbildning. Studenten ska dessutom skaffa sig kunskaper om den historiska utvecklingen av pedagogiska principer i akademisk och praktiskt inriktad vård- och hälsoutbildning. Vidare syftar kursen till att studenten ska tillämpa olika didaktiska mod och förhållningsätt som finns inom vårdpedagogiskt arbete. I kursen, Vetenskapliga forskningsmetoder, ska studenten skaffa sig ytterligare fördjupade metodkunskaper och utveckla sitt kritiska förhållningssätt till kunskap och forskning och självständigt integrera och använda dessa kunskaper som sedan praktiseras i ett examensarbete. För studenter som väljer inriktning mot folkhälsovetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin som studerar samhällsstrukturens, arbetslivets, miljöns och vårdsystemens betydelse för befolkningens hälsa. Ämnet har ett starkt fokus på sociala bestämningsfaktorer och hälsans fördelning i befolkningen. Perspektiven är lokala, regionala, nationella, och globala. I programmet är målet att ge kunskap om befolkningens hälsa och de faktorer som påverkar denna, visa åtgärder som syftar till att återställa, bevara och förbättra hälsan, samt visa hur jämlikhet i hälsa ska
Sida 3 av 6 uppnås. Kunskaper och kompetenser skapas för att arbeta med hälsofrämjande arbete och förebyggande av sjukdom och skada och för kritisk värdering av effekter av olika åtgärder. Programmet inkluderar individ- grupp och samhällsnivå. I kurserna ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper att självständigt analysera och diskutera bakgrund till ojämlikhet i hälsa som beror på kön och social position, åtgärder ägnade att överbrygga hälsoskillnaderna samt förutsättningar för hållbar utveckling. Dessutom studeras det moderna hälsofrämjande arbetets framväxt, principer och tillämpning inom främst hälso- och sjukvårdssektorn med utgångspunkt från WHO:s och nationella folkhälsomål. Vidare ska studenten självständigt kunna analysera, redovisa och diskutera strategier för planering, genomförande och utvärdering av folkhälsoarbete. Ett självständigt arbete ingår i form av ett examensarbete av empirisk karaktär med fördjupning, särskilt avseende empiri och teori. Studenten ska, med utgångspunkt i genomgångna kurser i programmet och med vetenskaplig metod, planera, samla in data, analysera och presentera sin studie. Ämnesval och metodologi ska vara inom det folkhälsovetenskapliga området. För studenter som väljer vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad är ett akademiskt ämne och ett kunskapsområde, som omfattar människan i hela livscykeln från födelse till död. Inom huvudområdet studeras vårdande som främjar hälsa, förebygger sjukdom, återställer hälsa och lindrar lidande. Huvudområdet inrymmer kunskaper från teoretisk till praktisk nivå och tillämpas på individ-, grupp- och samhällsnivå ur både vårdtagarens och vårdgivarens perspektiv. Vårdvetenskapliga teorier kan tillämpas av och inom olika professioner, men detta program fokuserar på omvårdnad. I kurserna inom vårdvetenskap ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper om evidensbegreppets betydelse i vårdandet för att kunna utveckla vårdarbetet på vetenskaplig grund samt utveckla sin förmåga till kritisk argumentation och informationsutbyte på vetenskaplig nivå. Vidare ska studenten inhämta kunskaper om filosofiska och teoretiska utgångspunkter i vårdvetenskap och omvårdnad och dessutom utveckla sin förmåga till kritiskt informationsutbyte på vetenskaplig nivå. Programmet ger också sådan färdighet som erfordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete. I programmet ingår ett självständigt arbete i form av examensarbete i Vårdvetenskap. Examensarbetet syftar till att studenten, genom att bygga vidare på kursen vetenskapliga forskningsmetoder, självständigt ska kunna planera, genomföra, analysera och presentera ett vetenskapligt arbete inom ett vårdvetenskapligt problemområde. Nedanstående programöversikt beskriver dels studier på helfart dels studier på halvfart:
Sida 4 av 6 Helfart Termin 1 Termin 2 / Hälsans teorier, 7,5 hp Vetenskapliga forskningsmetoder, 7,5 hp Evidensbaserad omvårdnad, 7,5 hp Teorier och begrepp inom omvårdnad/vårdvetenskap, 7,5 hp Ojämnlikhet i hälsa och hållbar utveckling, 7,5 hp Hälsofrämjande arbete, begrepp och tillämpning, 7,5 hp Vårdpedagogik Didaktik, 7,5 hp Teamarbete och ledarskap, 7,5 hp Examensarbete i vårdvetenskap, 15 hp Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp Halvfart Termin 1 Termin 2 / Hälsans teorier, 7,5 hp Valbart 7,5 hp: Evidensbaserad omvårdnad, 7,5 hp Ojämnlikhet i hälsa och hållbar utveckling, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 / Vetenskapliga forskningsmetoder, 7,5 hp Vårdpedagogik Didaktik, 7,5 hp Teamarbete och ledarskap, 7,5 hp Examensarbete i vårdvetenskap, 15 hp Teorier och begrepp inom omvårdnad/vårdvetenskap, 7,5 hp Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp Hälsofrämjande arbete, begrepp och tillämpning, 7,5 hp
Sida 5 av 6 Val inom programmet Beroende på kursval inom programmet ges möjlighet att uppfylla kraven för ett av två huvudområden för magisterexamen. Värdakademi motsvarande Akademin för hälsa, vård och välfärd är värdakademi för programmet. Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna till en av följande examen/examina: - Filosofie magisterexamen med huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (Master of Science (60 credits) in Caring Science with Specialization in Nursing) alternativt - Filosofie magisterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap (Master of Science (60 credits) in Public Health Sciences) Om programmet innehåller valbara valfria delar, om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Vid akademin för hälsa, vård och välfärd följer kvalitetsarbetet en utarbetad kvalitetsplan. Studenterna får göra kursvisa och årskursvisa skriftliga utvärderingar, och programmet utvecklas med hjälp av dessa återkommanden kurs- och programutvärderingar. Utvärderingarna diskuteras i lärarlag, programråd och student råd och återkopplas till studenterna med förslag till förändringar och utveckling av kurserna respektive program. Studentmedverkan Studentmedverkan avser studenternas rätt att utöva inflytande över utbildningen och deras möjligheter att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Det formella inflytandet sker genom sådana företrädare för studenterna som utsetts av studentkåren. Därutöver finns för den enskilde studenten olika möjligheter att medverka i vidareutveckling av utbildningen. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs inom sex prioriterade inriktningar där vårdvetenskapliga och folkhälsovetenskapliga utbildningar knyter an till inriktningen Hälsa och välfärd. Forskning som stöder vårdutbildningar finns om människors behov av vård och stöd i livets olika skeenden liksom givande av vård. Vård och vårdtagares behov beskrivs och problematiseras
Sida 6 av 6 ur individ-, familje- och samhällsperspektiv. Forskningen genomförs med en mångfald av teorier och metoder med målet att ta fram ny kunskap som kan utveckla vården. Inom folkhälsoområdet sker forskning främst inom områdena Hälsofrämjandeprocesser i arbetslivet och i det lokala folkhälsoarbetets kontext. I utbildning presenteras, diskuteras, analyseras och granskas forskningsresultat både från våra egna forskares och doktoranders studier såväl som från andra forskare. Studenterna kan i sina examensarbeten välja uppsatsämnen som fördjupar befintlig kunskap genom litteraturstudier empiriska studier, som utgår från verksamhetens behov att ingå i pågående forskningsprojekt. Samverkan Högskolan arbetar aktivt för att erbjuda akademiska utbildningar som leder till jobb, bland annat genom att utveckla utbildningarna i samverkan med det omgivande samhället. För att förbereda för det framtida yrket, innehåller programmet moment med koppling till arbetslivet. Momenten kan variera beroende på kurs, men gemensamt för dem är att de kunskaper och färdigheter studierna ger, används i situationer med koppling till framtida arbetssituationer. Internationalisering För Mälardalens högskola är internationalisering en av de viktigaste faktorerna för att utbildning och forskning ska hålla god kvalitet. Internationella möten ska vara ett inneboende pedagogiskt inslag under hela studietiden i olika former för våra studenter. Vår grundläggande utgångspunkt är att detta bidrar till den kompetens, förståelse och akademiska färdighet Mälardalens högskola vill erbjuda sina studenter, var och en av dessa är mycket viktiga färdigheter på dagen arbetsmarknad. Mot bakgrund av detta är internationalisering en kvalitetsaspekt som genomsyrar alla aktiviteter; i undervisning på vara campus, i studentkårsarbete, i vistelser utomlands samt i integrerandet av internationella studenter i på vårt campus. Inom området Hälsa och Vård innebär den pågående globaliseringen att interkulturell kompetens är mycket viktig, oavsett om det framtida arbetet finns i Sverige någon annan stans i världen. Akademin beaktar således att undervisningen kännetecknas av internationalisering in den bemärkelsen som stipuleras ovan och att våra studenter erbjuds detta under sin studietid för att efter avslutad studietid ha en god bildning, en hög interkulturell kompetens och ges goda chanser att möta kraven från nationell och internationell arbetsmarknad. Jämlikhet Med jämlikhet avses rättvisa förhållanden mellan individer och grupper i samhället, när det gäller ålder, kön, social bakgrund, hudfärg, etniskt och kulturellt ursprung, trosbekännelse, funktionsnedsättning sexuell läggning. Med jämställdhet avses förhållandet mellan män och kvinnor. Akademins arbete med jämlikhet och jämställdhetsfrågor skall vara välkänt bland studenter. Studenter ska ha kunskap om att det finns en handlingsplan i jämställdhetsoch jämlikhetsfrågor och denna ska finnas tillgänglig via akademins webbplats. Information om vad kränkande särbehandling är och hur det kan förebyggas ska finns tillgänglig för varje student. Mångfaldsaspekter beaktas i utvecklingen av det pedagogiska arbetet vid akademin. Relationen mellan personal och studenter kännetecknas av ett förhållningssätt som utmärks av demokratiska värderingar och rätten att vara olika.